RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3 Kundnummer: N 5559 Postadress: 451 26 Uddevalla
Inledning Odlingslandskapet rymmer stora biologiska värden med en mångfald av naturtyper och organismer. Landskapet hade troligen sin största variation i början av 1800-talet. Senare tiders rationaliseringar och nedläggningar inom jordbruket har medfört ett allvarligt hot mot mångfalden. Just de marker som är mest opåverkade och variationsrika ängs- och naturbetesmarkerna - har minskat kraftigt i areal och är ofta stadda i igenväxning. Att hejda, och helst vända, denna nedåtgående trend är av största vikt för en mängd arter av fåglar, insekter, kärlväxter, lavar o svampar. Restaurering av naturbetesmarker som legat för fäfot och vuxit igen är en viktig del av detta arbete. Objektsdelen Denna mosaikbetesmark med igenväxta gräsytor på ca 45 ha ligger i Prästgårdskilens naturreservat på västra Hisingen, sydväst om Björlanda. Av den totala arealen är det ca 20 ha som kan restaureras med bränning som metod och att sedan såga ner de brända träd och buskarna. Området har stor betydelse för fågellivet, både för rastande fåglar, näringssökande sjöfåglar och vadarfåglar, men också som häckningsplats för åtskilliga fågelarter. På 30-talskartan är marken utmark, med undantag för ett par små mindre havsstrandängar. Området är redan stängslat och har betats av häst och nöt under 2008. Natur- och kulturvärden I området finns sex stycken stensättningar och tre områden som finns med i ängs- och betesmarksinventeringen. Objekt BD9-OIB har en hävdgynnad flora med bland annat granspira, jungfrulin, stagg och kattfot. Objekt 875-IOF och 5E4-FAV har bedömts som restaurerbara med flora värden och arter som stagg, slåtterfibbla, kärrspira och jungfru Marie nycklar och värden knutna till vatten. Restaureringens mål Efter restaureringen ska området ha en karaktär av öppna ljunghedar och dalar av trädbärande ängar med hävdgynnad flora. Gamla grova ekar ska friställas och ett antal mindre ska sparas som föryngringsträd. Spara även sälg, apel och andra blommande och bärande träd eftersom de har en mycket stor betydelse för fågel- och insektslivet. Ett område med hassel (C) sparas helt orört, i övriga delar med hassel bör det vara minst 10 meter mellan buskarna. Se också till att de inte skuggar stammarna på ekarna i område A. I den södra delen av område J har slån, enar och träd röjts på ett exemplariskt sätt och bör utgöra målbild för hur fortsatt röjning bör göras i liknande områden. Det finns också ett röjt område söder om område N som får utgöra målbild för hur röjningar av de igenväxta gräsytorna, område G, I och L bör göras. Ljunghedarna ska ha olika successionsstadier med både ung späd ljung och lite äldre grövre, detta uppnås genom bränning. Restaureringens längd Arbetena beräknas ta fyra år.
Åtgärder under restaureringen Områden med förvuxen ljung och krypande enar ska brännas årligen under hela arbetet. När olika områden ska brännas beror på riskerna, finns det ytor i närheten som inte röjts ännu bör man tänka på riskerna i och med detta. Året efter bränning ska brända enar sågas ner. Allt ris ska avlägsnas från skiftet, alternativt brännas i så få högar som möjligt på okänsliga platser. Grässvålen ska vara väl avbetad vid vegetationsperiodens slut. Område C, D och Q ska lämnas helt orörda. Tidsplan År 1 Huggning och röjning av träd och sly i områden A, B, E, J, M och N. Spara sälg, nyponbuskar och friställ gamla ekar i område B och J. Glesa ut ytterligare i område E och spara två hässlen. I område A sparas max 10 st hässlen detta för att öka ljusexponeringen på de grova ekarnas stammar. Enstaka vackra pelarenar ska också sparas. Område N ska brännas. År 2 Huggning och röjning av träd i område F, I, O och P. Område P ska öppnas upp så att det bildas en fin och tät grässvål ner mot vattnet spara max 5 ekar och eventuellt någon gammal björk. Område O ska röjas så att det bildar en förlängning av havsstrandängen som binder ihop med det redan röjda området söder om område N. Friställ gamla ekar och björkar inom område I, spara enstaka pelarenar, röj enar och tallar fram till stranden. I västra delen av område I finns en äng som inhägnas av en stengärdesgård, denna ska öppnas upp och även på utsidan av muren ska träd och buskar tas bort för att framhäva den vackra muren. Område F ska röjas fritt från enar och träd i området mellan stenmuren och berget. Bränn en ny yta och såga ner döda träd och enbuskar från området som brändes år 1. År 3 Huggning och röjning av träd och buskar i område H, K och L. Område L ska i dalen ha liknande utseende som området söder om område N med friställda ekar, nyponbuskage och en tät grässvål. Dalarna som sträcker sig västerut ska röjas från enar och träd. Inom område K ska björkarna tas ner. Område H utgörs av en mosaik av fuktiga partier med små dammar som delas av med torrare partier. De torra partierna ska öppnas upp medan de våtare får ha en friare utveckling men utan att växa igen. Hugg rent fram till stenmuren runt de våtare partierna.
Bränn en ny yta och såga ner döda och enbuskar träd från området som brändes år 2. År 4 Område G ska öppnas upp ner till vattnet så att det bildas en tät och fin grässvål, spara max 10 st gamla grova träd. Område R ska röjas så att det skapas gräsytor ner till vattnet på de ställen där det nu växer gran- och tallskog. Även dalarna som binder ihop områdena ska röjas på träd och buskar. Bränn en ny yta och såga ner döda träd och enbuskar från området som brändes år 3. Skötsel efter restaureringen Efter avslutad restaurering ska skiftet betas i ytterligare fem år om restaureringsstöd beviljas. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta och skiftet ska betas årligen under denna tid. Efter avslutad och godkänd restaurering kan ersättning för betesmark med särskilda värden och mosaikbetesmark sökas. Bilagor 1. Ortofoto Vill du läsa mer? Här nedan följer några exempel på trevliga broschyrer och böcker som kan berätta lite mera om vår värdefulla natur- och kulturmiljö. Jordbruksverkets serie om biologisk mångfald i odlingslandskapet som alla kan fås gratis från Länsstyrelsen eller Jordbruksverket (036-15 50 00 vx): Åker och gårdsmiljöer Naturbetesmarker Ängar Träd i odlingslandskapet Småvatten och våtmarker Fåglar i odlingslandskapet Svenska husdjursraser Insekter i odlingslandskapet Parasitbekämpning och biologisk mångfald Om du vill kan du även skaffa dig följande böcker: Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket, 1992. Restaurering av ängs- och hagmarker Ängar
Stränder vid fågelsjöar Havsstrandängar Naturvårdsverkets serie Skötsel av naturtyper Naturvårdsverket, kundtjänst tel 08-698 10 00 eller antikvariat. Mulens marker. Gunnar Arnborg, Åke Carlsson, Tore Hagman. Finns att låna på bibliotek eller köpa från författarna, i bokhandel eller antikvariat. Stenmur n och Eneboken. Gunnar Arnborg. Finns att låna på bibliotek eller köpa i bokhandel eller antikvariat. Odlingslandskapet - en lång markanvändnings historia. Riksantikvarieämbetet. Kulturminnen i odlingslandskapet. Riksantikvarieämbetet, 2001. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län. Kan beställas från Länsstyrelsen. För information om växter via internet rekommenderas Den virtuella floran. Adress: http://linnaeus.nrm.se/flora Artdatabanken Adress: http://www.artdata.slu.se Hagmarksmistra - betesmarksforskning. Adress:http://www.cbm.slu.se/forskning/hagmarksmistra/mistraaktuellt.html