nink Vännäs kommun vannas.kommun@vannas.se efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Vännäs kommun. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se
B eslui: 1 (9) Inledning har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet. Syftet är att granska hur huvudmannen styr och stödjer förskolan mot måluppfyllelse enligt de nationella målen, främst förskolans läroplan. Granskningen tar därför utgångspunkt i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Följande frågeställningar ska besvaras: På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av förskolans verksamhet? På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga till grund för analyser och förbättringsåtgärder? Hur genomför huvudmannen uppföljning av resursfördelningen till förskolan som utgår från barnens olika förutsättningar och behov? I vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet? Inom ramen för utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter, ska också jämställdhetsperspektivet integreras i denna kvalitetsgranskning. Detta innebär att huvudmannens arbete med jämställdhet i förskolan också bedöms i denna kvalitetsgranskning. Granskningen genomförs hos 29 huvudmän, i urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Vännäs kommun ingår i denna granskning. besökte Vännäs kommun den 1 juni 2017. Besöket genomfördes av utredarna Siv Wilborgsson och Annika Welinder. Intervjuer med förskolechefer, representanter från förvaltning, representanter för presidiet barn- och utbildningsnämnden respektive kommunstyrelsen har genomförts. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ger sin bedömning av huvudmannens ansvarstagande inom det granskade området. Därefter följer en motivering till det utvecklingsområde som har identifierat inom ramen för granskningen.
Bes! u 2 (9) Beskrivning av huvudmannen Vännäs kommun ligger i Västerbotten och har omkring 8 700 invånare. Det finns 10 kommunala förskolor, geografiskt spridda i kommunen både i tätorten och på landsbygden, med sammanlagt 29 avdelningar. Förskolorna leds av fyra förskolechefer. I Vännäs kommun finns det en fristående förskola som drivs av annan huvudman. På barn- och utbildningsförvaltningen finns en förvaltningschef samt en samordnare och en verksamhetsutvecklare/controller med uppgift att avlasta förskolecheferna. Ansvarig nämnd för förskolan är barn- och utbildningsnämnden. Enligt statistik från Skolverket var 79 procent av barnen i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskolan år 2016. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning var vid samma tidpunkt 49 procent. Sammanfattande bedömning s kvalitetsgranskning visar att huvudmannen tydliggjort mål i en övergripande verksamhetsplan. Målen tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan och i en analys av förskolans måluppfyllelse samt kommunövergripande mål. Vidare visar granskningen att huvudmannen metodiskt begär in information från förskolorna om verksamheternas måluppfyllelse samt analyser och förslag på förbättringsåtgärder. Granskning visar att förskolornas redovisning innehåller en systematisk bedömning om hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidragit med. Kvalitetsarbetet sker i en dialog och samverkan med förskolecheferna, rektorer, förvaltningen och barnoch utbildningsnämnden. Huvudmannen har långsiktigt utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet i ett 1-16 årsperspektiv, vilket innebär att de har följt barnens utveckling och förskolornas arbete under en längre tid. Huvudmannen får således en tydlig bild av förskolans måluppfyllelse som kan läggas till grund för huvudmannens egna analyser och beslut om förbättringsåtgärder. s granskning visar att det system som huvudmannen har för att fördela resurser till förskolan tar hänsyn till barnens behov och förutsättningar samt att effekterna av resursfördelningen följs upp. Huvudmannen har ett mycket väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete, men när det gäller förskolans jämställdhetsuppdrag saknas det en systematisk uppföljning och analys av detta.
3 (9) Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Huvudmannen behöver säkerställa att måluppfyllelsen för förskolans jämställdhetsarbete systematiskt följs upp och analyseras. s bedömningar Nedan redogör mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1. På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av förskolans verksamhet? bedömer att huvudmannen tydliggör mål som tar sin utgångspunkt i läroplanen och i en analys av verksamhetens måluppfyllelse samt kommunövergrip ande mål. s utredning Av insänd dokumentation och genomförda intervjuer framgår att kommunfullmäktige beslutat att kommunen under en treårsperiod har övergripande mål med fyra perspektiv. Två av dess perspektiv medborgare och samhällsutveckling bryter sedan barn- och utbildningsnämnden ner till förskolans mål. Inom området samhällsutveckling har barn- och utbildningsnämnden i dialog med verksamheterna beslutat tydliggöra fem mål som tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan och skollag. Ett av målen är att alla barn/elever ges förutsättningar att nyttja sin maximala potential. Barn- och utbildningsnämndens övergripande mål bryts därefter ner i delmål och resultatindikatorer för förskola. I intervjuer med förskolechefer och representanter för förvaltningen uppger de att förskolans mål har sin bas i kommunens mål och att de har beslutats efter en analys av förskolornas resultat. Förskolornas och barn- och utbildningsnämndens utvecklingsområden utgår ifrån de analyser som förskolecheferna gör tillsammans med personalen vid förskolorna, i samband med framtagande av ett årligt dokument kallad Kvalitetsutvecklingl för respektive förskola. Förvaltningen skriver därefter fram ett 1 Dokumentets namn är Kvalitetsutveckling En bättre förskola Förskolans namn Uppföljning av 2015/2016 Mål och åtgärder för 2016/2017 Var är vi? Vart ska vi? När gör vi det? Hur blev det?
4 (9) gemensamt dokument, Kvalitetsutveckling2 för hela förskoleverksamheten. Både förvaltning och förskolechefer uppger att i samband med framtagandet av detta övergripande dokument sker en dialog mellan förskolechefer, rektorer, förvaltningschef och politiker i nämnden. Både förskolechefer och representanter för förvaltningen uppger att huvudmannen beslutat om förbättringsåtgärder utifrån vad som synliggjorts vid uppföljningen. Till exempel har förskolorna ändrat på överlämningarna till förskoleklassen, och att en matematiksatsning genomförs i alla förskolor. Förvaltningen berättar att de utgick ifrån förskolans styrdokument och vad de ville att eleverna uppnått när de lämnade skolan. De såg också att förskolorna arbetade mycket olika när det gäller språk och matematik. Vidare säger förvaltningen att de såg om barnen hade en mindre bra grund från förskolan så påverkade det barnen längre upp i skolsystemet. I verksamhetsplanen, som tagit del av, framgår att barn- och utbildningsnämnden under planperioden 2016-2018 av kommunfullmäktige har ett särskilt direktiv och uppdrag som innebär att de under perioden särskilt ska belysa jämställdhetsfrågor vid beslut. Representanter från förvaltningen uppger att de inte har några specifika mål om jämställdhet, men att det finns mål bland annat i likabehandlingsplanen. Vidare uppger de att jämställdhet är prioriterat i kommunen. Förskolecheferna berättar att det finns kommunövergripande mål, men att det är mer ur ett vuxenperspektiv. Vidare säger de att de jobbar medvetet med jämställdhet på förskolorna eftersom det finns mål i läroplanen för förskolan. 2. På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga till grund för analyser och förbättringsåtgärder? bedömer att huvudmannen har metoder för att få kunskap om förskolornas måluppfyllelse. Huvudmannen samlar in och sammanställer underlag och för en dialog utifrån förskolornas nulägesbild av måluppfyllelsen, förskolornas egna analyser och förslag till förbättringsområden. Förskolans jämställdhetsarbete följs dock inte upp systematiskt. 2 Dokumentets namn är Kvalitetsutveckling En bättre förskola Förskola Vännäs Uppföljning av 2015/2016 Mål och åtgärder för 2016/2017 Var är vi? Vart ska vi? När gör vi det? Hur blev det?
5 (9) s utredning Enligt dokumentation som tagit del av så finns ett centralt årshjul för kvalitetsarbetet Det finns även skriftliga instruktioner som utgör ett stöd för kvalitetsarbetets olika delar. Förskolecheferna berättar också att de utgår ifrån ett årshjul, där det både börjar och slutar till exempel i september månad, med en gemensam kvalitetsdag. Det är ett forum för dialog mellan förvaltning, chefer för förskola och skola samt politiker i barn- och utbildningsnämnden. Utöver forumet så diskuteras kvalitetsfrågor regelbundet vid ledningsmötena där både skola och förskola är representerade, uppger både förskolechefer och representanter för förvaltning. Förskolecheferna berättar vidare att huvudmannen som underlag för uppföljning och nulägesbild av måluppfyllelsen i förskolan dels samlar in, förskolornas dokumentation om uppföljning samt deras förslag på mål och åtgärder, beskrivet i dokumentet Kvalitetsutveckling. Dels bistår förvaltningen med sammanställningar av förskolornas föräldra- och personalenkät Alla förskolor använder sig av en gemensam mall för dokumenteringen med likadana rubriker samt resultatindikatorer kopplade till de olika målen. Vidare säger förskolecheferna att dokumentet Kvalitetsutvecklingen är varje förskola ägare av, men att de sänder in den till förvaltningschefen som gör en sammanställning. Dokumentationen, som tagit del av, visar att resultatindikatorerna som ska visa om mål eller delmål uppfyllts. Utfallet av mål och delmål redovisas därefter i olika färger som representerar olika värden. Exempelvis innebär röd färg att arbetet behöver utvecklas. Resultatdelen kompletteras med en beskrivande del. Vad det gäller enkätresultatet så berättar förskolecheferna att som underlag använder de två kommungemensamma enkäter som sänds till vårdnadshavare respektive pedagoger. Frågorna är i grunden de samma men att de ställs på olika sätt beroende på om det är personal eller vårdnadshavare som enkäten vänder sig till, men att frågorna ändå fångar samma sak. Frågorna har sin utgångspunkt i förskolans läroplan och de fem övergripande målområdena. Förskolecheferna uppger att de bland annat gör språkobservationer med treåringarna för att synliggöra varje barns lärande och därigenom kunna identifiera hur det ser ut och vad de behöver utveckla i verksamheten på individ, gruppoch organisationsnivå. Förskolecheferna säger att de även försöker följa upp till exempel barnens lärande inom naturvetenskap och teknik inom ramen för språkobservationerna. De följer sedan upp språkutvecklingen bland annat genom resultatet i Bornholmmodellen som genomförs i förskoleklassen. Resultatet
6 (9) av mätningar som sker i förskoleklassen återkopplas till respektive förskola och fungerar som ett viktigt underlag för analyser och åtgärder i förskolan. Både förskolechefer och representanter från förvaltningen uppger att förskoloma bedömer och analyserar hur deras arbete påverkat barnens utveckling och lärande. Genom till exempel ovan nämnda språkobservationer där matematiska begrepp ingår ser de om barnen har utökat sitt kunnande. Vidare berättar de att i förskoleklassen används Mattekartan och att för förskolan är det en bra uppföljning av förskolans arbete. Förskolecheferna säger att de arbetar med språk och observationer under hela förskoletiden, men också med hur de ska arbeta vidare för barnen när de börjar i förskoleklassen. De arbetar därför med övergången från förskola till förskoleklass. Representanter från förvaltningen uppger att förskolecheferna är ute och observerar hur pedagogerna arbetar och även sociala relationer. Förskolechefernas observationer är avgörande för kvaliteten. I intervjuerna uppger både förvaltning och förskolechefer att det i underlaget från respektive förskola ska finnas en analys, med en beskrivande del, om nuläget av måluppfyllelsen och en planering för hur respektive förskola planerar att utveckla arbetet, det vill säga förbättringsåtgärder. Vid intervjuerna framkommer att de olika ledningsnivåerna tycker det är en bra modell. Den är förankrad hos medarbetarna, säger förskolecheferna. De tillägger att det är en fördel med att ha långsiktiga mål och uppföljning, det skapar en trygghet hos medarbetarna. Representanter från förvaltningen uppger att de inte har specifika jämställdhetsmål som de följer upp. Vidare berättar de att eftersom jämställdhet generellt är prioriterat i kommunen så får barn- och utbildningsnämnden återrapportering om jämställdhetsfrågor. Förskolecheferna säger att de på förskolorna följer upp jämställdhet utifrån vad de ska göra enligt läroplanen och att järnställdhetsfrågorna särskilt ska belysas enligt verksamhetsplanen. Bland annat har politikerna ställt en fråga om genus och jämställdhet på förskolan vid ett nämndsmöte. Vid det tillfället berättade de hur ett sådant arbete kan se ut, säger förskolechefema. Representanten från barn- och utbildningsnämnden uppger att kommunfullmäktige har gett dem ett särskilt uppdrag som innebär att belysa hur jämställdhet påverkar pojkar och flickors lärande. Representanter från kommunstyrelsen uppger att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra bland annat barn- och utbildningsnämndens beslut.
7(9) 3. Hur genomför huvudmannen uppföljning av resursfördelningen till förskolan som utgår från barnens olika förutsättningar och behov? bedömer att det system som huvudmannen har för att fördela resurser till förskolan tar hänsyn till barnens behov och förutsättningar samt att effekterna av resursfördelningen följs upp. s utredning I intervjuerna framgår att huvudmannen fördelar resurser enligt en grundpeng per förskola beräknat på antal vuxna i förhållande till barn. Därutöver finns det ett tillägg för förskolor med få avdelningar. Förskolecheferna uppger att om de gör bedömningen att resurstilldelningen inte motsvarar det behov som föreligger vid en förskola, har de alltid möjligheten att begära förstärkning utifrån en motivering. Vidare säger de att det finns en central pott som är reserverad till det som är behovsanpassat, exempelvis nyanlända med extra behov av språkstöd. Förvaltningen uppger att elevhälsan också är ett resursstöd. Samtliga intervjugrupper uppger att då det är en liten kommun så är inte de socioekonomiska skillnaderna så stora. Förskolecheferna säger att med nuvarande system så kan de ta hänsyn till barnens förutsättningar och behov. Representanter för förvaltningen säger att de följer upp resursfördelningssystemet via elevhälsan där de gör noggranna uppföljningar av varje enskilt fall. Förskolecheferna uppger att resursfördelningen bland annat följs upp i dialog och vid ledarmötena. Vidare säger de att de är nöjda med resursfördelningssystemet. 4.1 vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet? bedömer att huvudmannen analyserar förskolornas måluppfyllelse, dock inte vad det gäller jämställdhetsarbetet. Vidare bedömer att huvudmannen beslutar och vidtar åtgärder för att utveckla verksamheten med utgångspunkt i genomförda uppföljningar och analyser. Huvudmannen dokumenterar också måluppfyllelse, analys av förbättringsområden, beslut om och planering för förbättringsåtgärder. s utredning I de skriftliga instruktioner för kvalitetsarbetet, som tagit del av, finns det stöd kring hur förskolecheferna kan tänka vid analysen. Förskolecheferna redovisar förskolans analys till förvaltningen, vilken de ofta diskute-
8 (9) rar spontant med varandra, men också vid de regelbundna ledarlagsmötena. Dels analyserar de tillsammans utifrån förskolornas resultat men också utifrån ett 1-16 årsperspektiv. De har en dialog som även inbegriper huvudmannanivån, uppger förskolecheferna. Förvaltningen tar del av förskolornas resultat, analys och förslag till förbättringsåtgärder bland annat i dokumentet Kvalitetsuppföljning. Representanter för förvaltningen berättar att de gör en sammanställning och analys på kommunövergripande nivå i ett dokument. Vidare säger de att då både mål och uppföljningsarbetet varit långsiktigt kan de nu följa resultaten sedan sex år tillbaka och på så sätt göra bättre analyser. Förvaltningen uppger att av flera års resultat ser de mönster i analysen vad det gäller exempelvis matematik. Vidare berättar de att tidigare inte inkluderade förskolans arbete utan böijade med förskoleklassen, nu får de en hel bild. Sammanställningen av uppföljningen med analys för förskolan kommuniceras med förskolecheferna och resulterar i en övergripande verksamhetsberättelse och en verksamhetsplan för barn- och utbildning med förslag till övergripande förbättringsområden för bland annat förskolan. Vidare säkerställer huvudmannen att förbättringsåtgärderna genomförs genom en kontinuerlig dialog med förskolecheferna, verksamhetsbesök och vid nästa uppföljning av måluppfyllelsen. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 19 december 2017 skriftligt redovisa till vidtagna åtgärder samt resultat av de vidtagna åtgärderna. Redogörelser skickas per post till, Box 156, 221 00 Lund eller per e-post till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se med en kopia till föredragande inspektör. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 40-2016:6997) i de handlingar som sänds in.
9 (9) På s vägnar Lotta Kårlind Enhetschef C 16/' WdbY) 754-171'kl Siv Wilborgsson Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1 Författningar och Allmänna råd
Bilaga 1 (5) Relevanta författningar, allmänna råd och övriga styrdokument för kvalitetsgranskningen rörande huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet Skollagen (2010:800) 2 kap. 8a skollagen Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens olika förutsättningar och behov. 4 kap. 3 skollagen Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 skollagen Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskolenivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 4 kap. 5 skollagen Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de nationella målen uppfylls. 4 kap. 6 skollagen Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen (Prop. 2009/10: s. 303) och s praxis bör måluppfyllelsen, analys av förbättringsområden samt beslut om och planering för förbättringsåtgärder dokumenteras på såväl huvudmanna- som enhetsnivå. Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan, Utbildningsdepartementet 2010 I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet.
Bilaga 2 (5) Läroplanen innehåller inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Varje barns utveckling och lärande ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Läroplanen för förskolan 1.Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs, verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Att styra och leda kvalitetsarbetet Huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.
Bilaga 3 (5) Förskolechefen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt 6. Se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Att dokumentera kvalitetsarbetet Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Förskolechefen bör se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Att följa upp måluppfyllelsen Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen Förskolechefen bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt
Bilaga 4(5) se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå, ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Förskolechefen bör se till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser, se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Skolverkets Allmänna råd om Måluppfyllelse i förskolan Huvudmannen bör vid fördelning av resurserna beakta faktorerna: Personalens utbildning och kompetens samt personaltäthet Barngruppens storlek och sammansättning
Bilaga 5 (5) Miljöns utformning och Socioekonomiska förhållanden Av Skolverkets kommentarer (s. 15) framgår bl a att det systematiska kvalitetsarbetet kan utgöra ett viktigt underlag för resursfördelningen. Vidare att en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet är dialog och återkoppling mellan huvudmannen och förskolechefen samt mellan förskolechefen och personalen.