Tandskador inom budo, taekwondo, judo och rugby en studie om skadornas frekvens och förebyggande samt utövarnas attityder mot användning av tandskydd.

Tandskador inom budo, taekwondo, judo och rugby en studie om skadornas frekvens och förebyggande samt utövarnas attityder mot användning av tandskydd. Magdalena Smith Odontologiska institutionen Karolinska institutet Sammanfattning Tandtrauma hör till de vanligaste skador inom idrotten. Man kan konstatera att det finns sporter där risken för att utsättas för tandskador är förhöjd, som t.ex. ishockey och andra kontaktsporter. Till kontaktsporter räknas de idrottsgrenar där utövarna ofta kommer i närkamp för att vinna över motståndaren/motståndarna. Rugby, budo, taekwondo och judo är exempel på sådana. Det finns många studier om ishockey, både i Sverige som utomlands, men betydligt färre som handlar om skador inom de ovannämnda idrotterna. Av den anledningen kommer den här studien handla just om tandskador inom rugby, budo, taekwondo och judo. Studien består av sammanställning av en enkät som delas ut till utövarna, intervjuer med utövarna, skadestatistik som togs fram tillsammans med Folksam samt en del litteraturstudier. Syftet med studien är att visa antalet skador och deras omfattning inom rugby, budo, taekwondo och judo. Studien ska också belysa utövarnas attityd mot användning av tandskydd samt utvärdera vikten av dess användning och vilka eventuella åtgärder som ska vidtas för att öka säkerheten och minska antalet tandskador inom dessa idrotter. Studien visade att tandskador är frekventa inom de ovannämnda idrotter samt att en övervägande majoritet av utövarna är positiva till användning av tandskydd. Inledning Tandtrauma hör till de vanligaste typer av skador inom kontaktsporter. Även om skadans natur inte är sådan att den kräver ett omedelbart omfattande ingrepp så kan dess påföljder bli allvarliga och innebära en kontinuerlig kostnad för den drabbade individen. Ofta kan en skada göra sig påmind först efter många år i form av till exempel rotresorption och nekros. Dessa tillstånd kräver ofta endodontisk behandling inte sällan kombinerad med dyra protetiska ersättningar. I de värsta fallen slutar det med extraktion (1). Många studier visar att det oftast är unga kontaktsportsutövare som råkar ut för flest tandskador (2, 3). Dessutom så har man noterat en ökning i antalet skador i och med att utövarna blir alltmer tävlingsinriktade (4). En sådan trend är tydligast inom ishockeyn där spelet blir alltmer brutalt. Det börjar mer och mer likna de antika romerska gladiatorspelen. Ishockey har högsta antalet anmälda tandskador av alla sporter i Sverige. I en sammanställning gjort av Folksam (5) över idrottskador vilka inträffade under perioden 1986-199 kan man tydligt se ishockeyns dominans inom tandtrauma. Av 1733 skador var 375 tandskador (22% av totalen) samt 21 var kombinerade tand och ansiktsskador (1% av totalen). Många studier bekräftar den här trenden. Enligt en finsk studie (6) utgörde tandskadorna 7,1% av alla rapporterade skador inom ishockeyn. I en annan finsk studie från 2 (7) visas det att tandskador står för 11,5% av alla skador. Enligt en icke publicerad utdrag ur Folksams databas rapporterades det 2472 tandskador från ishockeyförbundet (både seniorer som 1

ungdomsverksamheten) mellan åren 3 och 6. Denna utdrag inkluderer endast de avslutade fallen så att skadeantalet kan variera något. Det är som sagt inte bara ishockey som är en sport där antalet tandskador är hög. Enligt en australisk studie (8) tillhör kampsport och rugby till högrisksporter. År 1995 rapporterades 2644 tandskador inom den nyzeeländska rugby förbundet (9). Det finns också studier som visar att antalet tandskador inom kampsport är högt (2, 1). T.ex 1995 i Finland var 2,7% av alla skador i judo samt 6,4% av alla skador inom karate tandskador (6). Ferrari et al (2) visade i sin studie att 41,2% av tillfrågade ju-jitsu utövare och 22,3% av respektive judo utövare fick en eller flera tandskador någon gång under sin karriär. Så klart är antalet studier som handlar om tandskador inom kampsport och rugby begränsat så det är högst aktuellt att göra en studie om just de här sporterna. För att förstå skaderisken med de studerade idrotter är det lämpligt att ge en kort beskrivning av dem. Budo är ett samlingsnamn för ett stort grupp kampsporter. I Sverige ingår det sex huvudgrupper: aikido, ju-jitsu, karate, wushu (kung-fu på lekmannaspråk), kendo (består av olika vapentekniker) samt kampsport (omfattar bl.a. kickboxing och capoeira) (11). Alla dessa sporter är potentiellt farliga pga de innehåller spark, slag, kast och/eller användning av vapen. Judo är en etablerad olympisk idrott (sedan 1964) som utvecklades ur ju-jitsu av Jigoro Kano. Han startade den första judo skolan Kodokan i Tokyo år 1882 (12). Judo betyder ``den mjuka vägen och omfattar ett hundratal olika tekniker för kast, fasthållning och låsning. Teknikerna härstämmar från ju-jitsu, men omfattar ej de livshotande tekniker och liknar brottning. Inom judo brukas ej slag eller sparkar, men i och med att detta är en tävlingsidrott med riktig närkamp, så inträffar det skador i samband med frekvent sparring. Rugby, i en förenklad beskrivning, är en sport där målet är att föra bollen till området bakom motståndarens mållinje. Det förekommer en hel del tacklingar och det är då de flesta skador inträffar (13). Man får dock endast tackla en motspelare om denne har bollen (13). Taekwondo härstämmar från Korea. Det är en kampsport som innefattar huvudsakligen sparkar och är besläktat med karate (14). Det positiva med idrottsrelaterade tandskador, till skillnad mot övrig tandtrauma, är att det till ett visst mån är möjligt att förebygga skadorna genom lämplig skyddsutrustning (2). Effektivititen av tandskydd har bevisats i många studier, både genom experiment som genom epidemiologiska studier (15, 16). De har används i över en hel sekel av idrottsmän och idrottskvinnor världen över och i många olika sporter. De första att använda tandskydd var boxare (16). Klassificeringen av tandskydd varierar, men i regel så delar man in de i fyra grupper: prefabricerade tandskydd som säljs på sportaffären, så kallade ``boil and bite tandskydd, tandläkartillverkade tandskydd med en enda lager av EVA(etylen vinyl acetat) samt labtillverkade tandskydd med flera lager av EVA (17, 18). Vissa nyare studier väljer att lägga de två sistnämnda typer av tandskydd under samma kategori (16), men i den här studien ska vi hålla oss till den äldre klassificeringen pga tandskyddens olika kvalitet. Typ I: prefabricerade tandskydd som finns tillgängliga att köpa i sportaffärerer. Dessa tandskydd är billiga och kommer i en standardiserad urval av storlekar (17). Deras passform är oftast helt oacceptabel och inte sällan måste utövarna själva justera dem för att de över huvud taget ska passa (17). För att hålla tandskyddet på plats måste man bita ihop vilket försvårar andningen och hypotetiskt skulle kunna leda till käkledsbesvär (17, 18). Dessutom finns det en risk att tandskyddet kan sväljas ner av misstag och orsaka kvävning (16). Den här typen av tandskydd är alltså inte att rekommendera och utgör ingen riktig skydd (17). Typ II: tandskydd som formas i munnen. De kallas också för ``boil and bite. Som ovannämnda sorten kan de också köpas på sportaffärer. De är något dyrare, men endast obetydligt, och mycket enkla att tillverka (17). De är gjorda av en termoplatisk material och läggs i kokande vatten för att sedan passas in i idrottarens mun genom påbitning (16). De förlorar mellan 7-99% av sin tjocklek under inpassning i munnen (17, 18) och med detta 2

förlar det mesta av sin eventuella skyddande funktion (16, 17, 18). Flera studier visar att deras skyddande egenskaper är nästan obefintliga (16, 19). Typ III: tandläkartillverkade tandskydd bestående av en lager material. Tandläkaren tar avtryck av idrottarens tänder (oftast maxillan) och en gipsmodell framställs. Denna gipsmodell används sedan för att tillverka tandskyddet. En termoplastisk material (oftast EVA) sätts på modellen och denna ställs i en vakuum press (17, 18). Den typen av tandskydd är klart överlägsna de två ovannämnda, men har också sina begränsningar (17). Ofta är ocklusala delen inte tillräckligt tjock pga ett lager material används och trycket i vakuum pressen är högt (18). Ju äldre tandskyddet är dessutom, så minskar dess effektivitet (16). Forskarna föreslår att tandskydd äldre än 2-5 år borde ersättas (16). Trots allt detta så rekomenderas det att utövarna hellre använder denna typ av tandskydd än de som finns tillgängliga i sportaffären (16, 17). Den här typen av tandskydd kan förstärkas i incisivområdet för bättre skydd och stabilitet (18). Tandskyddet försvårar varken andningen eller talet (17). Typ IV: tandläkar- och tandteknikerframställda multilager tandskydd. Dessa tandskydd görs av flera lager av material (oftast EVA) och tillverkas i en värme/tryck laminerande maskinen, t.ex. Erkopress (17). Den tekniken gör det lätt att kontrollera och uppnå önskad tjocklek (18). För att framställa ett sådant tandskydd måste avtryck av båda käken tas (18). Detta för att uppnå en optimal ocklusion och artikulation så att stabiliteten blir maximal under stress (18). Just den här funktionen har bevisats höja tandskyddets effekt (). Det är alltså det tandskyddet som rekommenderas för användning inom alla idrotter där risk för tandskador föreligger (16, 17). Tyvärr så är det så att 9% av alla tandskydd som används köps på en affär och det är endast 1% som görs hos en tandläkare (17). De generella kraven för en tandskydd är som följer: det ska ha optimal form och helst bibehålla en god ocklusion och artikulation av bettet, deformationen över tiden ska vara minimal, det ska vara möjligt att göra det tjockare, justera, reparera och lägga till andra skyddstillägg samt den minimala tjockleken ska vara 3-4mm (17). De här kraven uppfylls endast av tandskydd typ IV (17, 18). Tyvärr är det så att många utövare inte använder tandskydd eller, som det har nämnts tidigare, använder fel sorts tandskydd. Skador kommer alltså att fortsätta inträffa så länge det förblir så. Det är av intresse att studera försäkringsbolagens skaderapportering i Sverige för att förstå läget. Folksam är ett av Sveriges största försäkringsbolag och spelar en viktig roll för den svenska idrottsvärlden (21). Folksam samarbetar med Riksidrottsförbundet och har ca 1.6. försäkrade utövare (21). Folksam har avtal med 4 specialidrottsförbund, bland de svenska judoförbundet, svenska taekwondoförbundet, svenska rugbyförbundet(licensierade) samt svenska budo- och kampsportsförbundet (21). Både motionärer som elitidrottare försäkras och många av försäkringarna kan individanpassas (21). Tandskador regleras separat och där gäller det särskilda villkor. Endast en slutbehandling/permanentbehandling per skada ersätts (22). Om skadan uppkom genom en vanlig funktion som t.ex. tuggning eller bitning så anses inte den som en olycksfallsskada (22). Vidare är det så att om de skadade tänderna redan sedan tidigare hade någon form av behandlingsbehov, som till exempel karies, parodontit eller frakturerade fyllningar och protetiska konstruktioner då har Folksam rätt att, i en skälig omfattning, nedsätta ersättningens storlek (22). Endast tandskador och sjukdomar som inträffade inom fem år från skadetillfälle kan ersättas (22). För alla tandskador måste Folksam godkänna kostnaderna innan de ersätts (22). Detta görs ofta tillsammans med en sakkunnig tandläkare för att bäst kunna bedöma skadans omfattning och eventuella påföljder (23). Högsta sammanlagda ersättning för en tandskada uppkommer till 6% av basbeloppet (22, 23, 24). Den summan är 2418 SEK i dagsläget (basbeloppet är 43SEK). Skulle 3

slutbehandlingen uppskjutas utöver fem år från skadetillfället så betalas det endast om Folksam har godkänt behandlingen inom fem år från skadetillfället (22). Skadorna kan rapporteras på två olika sätt. Man kan rapportera skadan på ett traditionellt sätt genom att fylla i en särskild blankett som man skickar in till Folksam eller så kan man, sedan några år tillbaka, rapportera skadan direkt på telefon (23). Det har inte gjorts någon utvärdering av hur effektivt det nya systemet för rapportering av tandskador egentligen är jämfört med pappersrapportering och det är därför av intresse att göra en sådan utvärdering. Senare i diskussionen ska vi belysa hur denna rapportering egentligen fungerar med fokus på vad som rapporteras och om den rapporterade informationen räcker som underlag för en bedömning om ersättning. Tyvärr, den här studien begränsas endast till rapporteringen från fyra idrottsförbund, så det behövs fler och mer omfattande studier för att kunna göra en noggrann och fullständig utvärdering. Material och Metoder Studien består av två delar. Första delen omfattar en sammanställning av Folksams skaderapportering för de fyra idrottsförbund: svenska rugbyförbundet, taekwondoförbundet, budoförbundet samt judoförbundet. Studien redovisar för skador uppkomna år 3-6. Den andra delen består av enkäter till utövare inom de olika idrottsförbunden. Sammanställningen av skaderapporteringen gjordes på följande sätt. För att över huvud taget få ett överblick av antalet skador togs en generell rapport fram med bara en ungefärlig antal skador inom några utvalda idrotter, inklusive ishockey. Detta gjordes av Lars-Inge Svensson på Folksam. Med denna utgångspunkt bestämdes det att endast fokusera på att göra en detaljerad sammanställning över rugby, budo, taekwondo och judo. Tillsammans med en av Folksams handläggare för idrottsskador spenderades en hel dag med att gå igenom skaderapporteringen. Detta var en väldigt mödosam process, då handläggaren tog fram rapporterna och innan de var klara för sammanställning så tog hon bort all persondata i form av personnummer, namn, adress och klubbnamn och ersatte den med endast ålder och kön på utövarna. Ur de rapporterna extraherades det sedan all för studien relevant data: skadetillfälle, typ av rapportering, typ av skada och vilka tänder som drabbades samt vilken eventuell behandling som utfördes. Skadorna dokumenterades under respektive idrottsförbund och inte enskilda idrotter, då det var flera olika kampsporter som ingick i budoförbundet. Det föreföll inte att vara av alltför stor relevans att specificera budos olika idrotter. Det kan vara ett ämne för ett uppföljande studie. Förutom utdraget ur rapporterna fick man också utförlig information om hur Folksams rapportering går till väga och vilka regler som gäller för skadeersättningen. Enkätstudien gjordes under perioden januari-mars 7. Enkäterna delades ut personligen till utövarna i de olika medverkande klubbarna. Inte sällan blev de till en kortare intervju då idrottarna hade flera frågor, speciellt om tandskydd. Urvalet var som följer. Klubbarna valdes slumpmässigt ut ur telefonkatalogen och sedan kontaktades på telefon eller via e-post för att boka en tid för genomförandet av enkäten. När det gäller judo, budo och taekwondo så delades enkäterna ut endast till utövare med högre gradering inom sin respektive sport, således inga utövare med vita, gula, orangea eller gröna bälten fick fylla i enkäten. I och med att det inte finns någon graderingssystem inom rugby, så fick alla utövare fylla i enkäten. Totalt blev 11 enkäter ifyllda. Exakta siffror och fördelning per idrottsgren presenteras utförligare i resultatdelen. I de flesta fall så fylldes enkäterna på plats. En av klubbarna hjälpte mig med enkäterna genom att jag behövde endast skicka de en kopia via e-post och de såg till att skriva ut och fylla i dem. Sedan fick jag de ifyllda enkäterna på posten. Det var en underbar och inte alls förväntat hjälpinsats. Jag var djupt berörd av idrottsutövarnas mycket positiva attityd till att hjälpa mig med min studie. Alla tillfrågade personer ställde upp på att vara med utan att ha 4

träffat mig tidigare. Med större tids- och personalresurser skulle det vara fullt möjligt att göra samma enkätstudie till alla klubbar i Sverige och med stor säkerhet få svar från de flesta av dem. All statistiskt data behandlades och bearbetades i Microsoft Excel. Resultat Del 1: Statistik över skadorna Det totala antalet tandskador var 214 för alla fyra förbund under åren 3-6. 14 Totalt antal tandskador 3-6 1 1 antal skador 8 6 4 Diagram 1 budo taekwondo rugby judo 3 4 5 6 Total Budo 25 28 28 33 115 Teakwondo 8 11 7 5 31 Rugby 7 1 9 5 31 Judo 9 12 8 8 37 Total 48 61 52 51 Tabell 1: Antal skador per idrottsförbund och år. Som det klart framgår så domineras antalet skador av budo. Detta beror mest troligt på att det är flera olika sporter som ingår i svenska budoförbundet, bl.a: karate, jujitsu, wushu, kendo, aikido, m.fl. Könsfördelningen av skadorna per respektive idrottsförbund presenteras i diagram 2. Man ser en tydlig manlig dominans inom alla idrotterna: 87% i rugby, 82% i budo, 94% i taekwondo och 81% i judo. 1 Könsfördelning av skador 9 8 7 6 Antal skador 5 män kvinnor 4 3 1 Diagram 2 budo taekwondo rugby judo 5

Diagram 3 visar åldersfördelningen av skadorna. Idrottarna har delats upp i tre åldersgrupper, något som framgår av tabellen. Gruppindelningen gjordes enligt principen: juniorer, tävlande och aktiva seniorer samt äldre seniorer. Åldersfördelning av skadorna 7 6 5 antal skador 4 3-19 -35 36+ 1 budo taekwondo rugby judo Diagram 3 Skadetillfälle 1 9 8 7 Antal 6 skador 5 4 tävling träning annat ej info 3 1 budo taekwondo rugby judo annat: annan verksamhet i klubbens regi Diagram 4 De flesta skador skedde under träning, något som framgår tydligt från resultaten som presenteras i diagram 4. Endast i enstaka fall fick man fram den exakta skadeorsaken från rapporterna. För skador inom budo, taekwondo och rugby, där det fanns en detaljerad rapportering, var orsakerna varierande. Allt från skada genom slag, direkt kroppskontakt eller fall mot golvet till skador orskade av att utövaren halkade på ett svettfläck, ramlade omkull på en klubbparty och liknande olyckor som inte var direkt relaterade till själva sporten. Endast 6

judo uppvisade en tydlig mönster på skadeorsaken. En klar majoritet av skador uppkom genom att utövaren slog sina tänder på motståndarens knä och då drabbades det först och främst tänderna i överkäksfronten. Det finns inga exakta siffror som kan presenteras i och med att bortfallet beroende på ofullständig rapportering visade sig vara alltför stor. Typ av skador visas i tabell 5. De har delats upp i fyra grupper. Exartikulation vilket betyder endast fullt exartikulerade tänder. Luxation där följande ingår: concussion, subluxation, intrusiv luxation, extrusiv luxation samt lateral dislokation av tanden i annan än axial riktning (25). Rot/ kronfraktur där det ingår allt från de enklaste emaljfrakturer till komplicerade kronfrakturer, rotfrakturer samt frakturer av befintliga protetiska konstruktioner. Som annat räknades skador som till exempel lossnade ortodontiska retainers. Oklart betyder att det inte fanns någon specifikation på vilken sorts skada som uppkom. Som diagrammet visar så domineras skadorna av alla typer av kron-/rotfrakturer följt av luxationer och exartikulationer. Denna mönster återfinns i alla studerade idrotter. Det är intressant att notera att judo hade procentuellt högst antal exartikulationer: 5,4% av alla skador inom judo var exartikulationer. Jämförande siffror inom de andra fyra idrottsgrupper var: taekwondo %; rugby 3,2% samt budo,9%. Detta stämmer inte helt överens med uppfattningen som man har om denna idrott. Man skulle förvänta sig högsta antalet exartikulationer i sporter där slag och sparkar används, som till exempel taekwondo eller karate. Judo uppfattas ju inte som en särskilt våldsam sport, dock är det så att närkamp förekommer mycket ofta. Som det tidigare nämndes så orsakades skadorna i judo oftast av att den skadades överkäke slog mot motståndarens knä, något som kan hända även vid inlärning av nya tekniker, så som t.ex. kast. Procentfördelningen av de övriga skador per idrottsförbund var som följer: kron-/rotfraktur: rugby 64,5%, budo 63%, taekwondo 58,1%, judo 59,5%; luxationer: rugby 16%, budo 8,7%, taekwondo 12,9%, judo 13,5; annat: rugby %, budo 2,61%, taekwondo %, judo 2,7%; oklart: rugby 16,1%, budo 26,1%, taekwondo 29%, judo 19%. 8 Typ av skador 7 6 5 antal skador 4 3 exartikulation luxation rot/kronfraktur annat oklart 1 budo taekwondo rugby judo Diagram 5 7

Det sista diagrammet visar fördelningen av typen av rapportering per idrottsförbund. Typ av rapportering 7 6 5 4 Antal rapporterade skador telefon papper 3 1 Diagram 6 budo taekwondo rugby judo Tyvärr så kan vi inte redovisa för behandling som följde skadan i och med att i mer än hälften av rapporterna fanns det inte någon information om detta. Det vi vet är att i 9 fall så extraherades den skadade tanden och i 13 fall behövdes rotbehandling. Det utfördes också en hel del fyllningar och kronor, men det underlaget som finns i nuläget är inte tillräcklig för att göra statistik över. Följande tabell visar hur mycket av informationen som saknas. Uppgift om skadetillfälle Uppgift om typ av skada Uppgift om behandling Pappersrapportering 1 13 7 Telefonrapportering 12 32 72 Tabell 2: Antal saknade uppgifter per typ av rapportering Slutligen kan vi också konstatera att de tänderna som drabbades i de flesta fall var ÖKincisiver. De utgörde 59,3% av alla skadade tänder. ÖKincisiv UKincisiv ÖKpremolar och canin UKpremolar och canin ÖK-molar Rugby 21 5 1 3 4 Budo 81 11 8 7 1 16 Taekwondo 16 5 2 3 6 6 Judo 35 8 4 2 4 UK-molar Total 153 29 15 1 21 3 Tabell 3: Fördelningen av drabbade tänder per respektive idrott. Nedersta raden ger totala antalet skadade tänder inom varje tandgrupp. 8

Del 2: Enkätstudie Sammanlagt 11 utövare fyllde i enkäterna. Av dessa 11 enkäter var det 9 stycken som var fullständigt oläsliga och svaren var inkompletta så dessa 9 togs bort från studien. Efter detta bortfall blev det 92 enkäter som studien baserades på. Antalat intervjuade utövare per respektive idrottsförbund blev: taekwondo 17 st; budo (karate: 3st och jiu-jitsu: 11st) 41 st; rugby 22st; judo 12 st. Genomsnittliga åldern på de tillfrågade var 24,9 år. 7 av de var män och de återstående 22 var kvinnor. Idrottarna har utövat sina respektive sporter i snitt 8,8 år. De tillfrågade fick också bedöma graden av sin färdighet och 53 av dem (57,6% av totalen) tyckte att de låg på elitnivå, de resterande 39 stycken (42,4% av totalen) tyckte att de var motionärer. Antal intervjuade utövare Rugby 22 5 Budo 41 4 Taekwondo 17 7 Judo 12 Total 92 16 Tabell 4: Antal skador fördelad över antalet utövare. Antal tandskador Av totalt 92 intervjuade idrottare var det 17,4% som råkade ut för någon typ av tandskada. Om man vill se procenten av tandskador inom varje idrott per antalet intervjuade i respektive idrott så är antalet följande: 22,7% i rugby, 9,8% i budo, 41,2% i taekwondo och % i judo. De vanligaste skadeorsakerna var slag eller spark mot munnen/käken och de vanligaste skadorna var spruckna tänder och fyllningar. En av utövarna fick dessutom käkfraktur och tre stycken fick en eller flera tänder avslagna. 5 (31,3%) av skadorna inträffade under träning, 1 (62,5%) under tävling och 1 (6,2%) i annat sammanhang. Av 92 intervjuade var det bara en person (1,1%) som visste hur stor den maximala ersättningen egentligen är som Folksam betalar ut om en tandskada inträffar. 3 personer (3,3%) gissade på en summa lägre än den faktiska ersättningen, en(1,1%) gissade på en högre summa och resterande 87 (94,5%) personer visste inte hur stor ersättningen var. 11 utövare (12%) hade en ytterligare idrottsförsäkring (5 hos Trygg-Hansa, 2 hos Länsförsäkringar, 1 hos IF, 1 hos Swedbank och 2 som inte specifierade någon försäkringsbolag), 33 personer (35,9%) visste inte om de var tillägsförsäkrade samt resterande 48 (52,1%) hade ingen extra försäkring. Den viktigaste och mest intressanta delen av enkätstudien var att undersöka utövarnas attityd gentemot användningen av tandskydd samt se hur många av de tillfrågade personer som använde tandskydd. Det undersöktes också vilka typer av tandskydd som användes. Följande tabell visar hur många av utövarna använde tandskydd. 63% av alla intervjuade idrottsmän och kvinnor använde sig av någon form av tandskydd. 9

Antal utövare som använder tandskydd Rugby 19 86% Budo 26 63% Taekwondo 13 77% Judo % Total 58 63% Tabell 5: Användning av tandskydd. Procent av alla utövare inom respektive förbund som använder tandskydd Hela 42 idrottare köpte sina tandskydd på en sportaffär, 9 stycken fick dem från annat håll (vanligen genom sin klubb och då var det också ``billiga tandskydd som gällde), 4 personer kom inte ihåg/visste inte var de fick sina skydd från och endast 4 stycken fick sina tandskydd tillverkade av en tandläkare (Diagram 7). Typ av tandskydd använd i procent 8 7 6 5 % 4 % 3 1 sportaffär tandläkare annat vet ej Diagram 7 42 av de tillfrågade svarade att de hade kunskap om de olika tandskydd och hur dessa fungerar. Fördelat per idrott blev det: 4 i taekwondo, 21 i budo, 16 i rugby och inga i judo (Diagram 8). 8 Kunskap om tandskydd 7 6 5 % 4 % 3 1 Diagram 8 budo taekwondo rugby judo 1

När det gäller attityden gentemot användning av tandskydd så var en övervägande majoriteten positivt inställda. Endast 5 utövare tyckte att de inte skulle kunna tänka sig att använda tandskydd. 6 personer lämnade inget svar på frågan. Det lämnar ändå 81 utövare (74%) som är klart positiva till användning av tandskydd. Det som är intressant att notera att ingen av de 5 som var negativa har råkat ut för en tandskada (Diagram 9). 1 Andel utövare positiva till användning av tandskydd 1 8 % 6 % 4 Diagram 9 budo taekwondo rugby judo På frågan om de skulle vilja få information om tandskydd svarade 64 personer (7%) ``ja, 27 personer (28,9%) ``nej samt en person förbehöll sig rätten at inte svara på frågan. Mest positiva till att få information var utövarna inom taekwondo - 88%, följd av judo -85%, budo 73% och sist rugby 31% (Diagram 1). 1 Andel utövare som vill ha information om tandskydd 9 8 7 6 % 5 % 4 3 1 Diagram 1 budo taekwondo rugby judo De flesta utövare, även de som inte var intresserade av att få information, tyckte att en broschyr om tandskydd skulle vara ett mycket bra sätt att förmedla kunskapen till idrottarna. Hela 63 personer tyckte att broschyr var det bästa alternativet, 1 stycken tyckte att en föreläsning skulle vara intressant, 2 utövare ville ha information på internet och 17 stycken svarade inte på frågan. 11

Diskussion Syftet med studien var att undersöka antalet tandskador inom fyra idrottsförbund vars medlemar är extra utsatta för skaderisken pga sportens natur, samt att belysa användningen av tandskydd hos idrottsutövarna. Skaderapporten: Den första delen av studien gick ut på att bearbeta och sammanställa information framtagen från Folksam skaderegister. Det finns tyvärr endast en studie i Sverige med samma nationella omfång som den här som handlar om de berörda idrotterna. Det är Folksams 1994 års rapport om idrottskador och det är den som används här som referens för jämförelse av antalet skador. I stort sett är antalet tandskador oförändrat. T.ex. inom budo inträffade följande antal tandskador: år 1986 3 st, år 1988 39 st och 199 st (5). Inom judo ser vi en ökning jämfört med tidigare: 199 inträffade 3 stycken tandskador. Endast inom rugby ser vi en minskning jämfört med tidigare: år 1986 1 st, år 1988 14 st och år 199 1 st. Man kan undra om denna minskning har någonting att göra med att det för några år sedan blev obligatoriskt att bära tandskydd på matcher i bl.a. den nyzeeländska rugbyförbundet. Många av rugby utövare kommer ju från engelsspråkiga länder som Storbrittannien, Australien och Nya Zeeland där rugby är mycket populärt. Så klart för att kunna göra en korrekt jämförelse måste man veta hur många medlemmar varje förbund har. Tyvärr pga tidsbrist och bristande personalresurser blev det endast möjligt att få information om antalet medlemmar för svenska budoförbundet och svenska judoförbundet. Siffrorna var ca 43. medlemmar för budoförbundet och ca 18. medlemmar för judoförbundet (12, 11). 199 var antalet medlemmar i budoförbundet 25.478 och i judoförbundet var motsvarande siffra 7.1. Alltså sedan dess har antalet utövare nästan fördubblats för budoförbundet och tredubblats för judoförbundet. Man ska ha i åtanke att på den tiden ingick också taekwondo i budoförbundet. Av den anledningen har vi inga siffror att jämföra med för taekwondo. Med tanke på det ökade antalet medlemmar inom dessa två förbund kan man konstatera att antalet skador per person har minskat. Det kan vara ett intressant ämne för en separat jämförande studie då man tar fram det totala antalet idrottskador per förbund och tar fram den exakta siffran på antalet medlemmar. Nuvarande studiens syfte är, när det gäller antalet skador, att endast visa skadeantalet och sortera resultaten på ett överskådligt sätt. Vi har ingen jämförelse med exakta siffror när det gäller skadetillfället i och med att det inte finns någon studie som inkluderar alla rapporterade tandskador för de fyra berörda idrotter. Det finns jämförande enkätstudier, som kommer diskuteras i samband med att enkätundersökningen tas upp. Det vanligaste skadetillfället för alla fyra idrotter var träning och procentuellt dominerades den siffran av judo: 92% av alla tandskador inom judo, jämfört med 9,3% inom taekwondo, 79,1% inom budo och 48,4% inom rugby inträffade under träning. Det måste också påpekas att det finns brister i Folksams skaderapportering. Mycket av informationen saknades i rapporterna. Det som är intressant att utreda om det finns något samband mellan typen av rapportering och procenten saknad information. Vi kan börja med att titta på uppgiften om typen av skada: i 11% av pappersrapporter saknades det information, motsvarande siffra för telefonrapporter var 34,4%. När det gäller typen av behandling så saknades det uppgifter i 58% av pappersrapporterna medans i telefonrapporterna saknades det 77,4%. För uppgift om skadetillfälle saknades det information i,8% av pappersrapporterna och i 13% av telefonrapporterna. Som det tydligt framkommer så saknas det betydligt mer uppgifter från rapporterna som lämnades in på telefon, än från de som lämnades in på papper. Särskilt bristen på information om typen av skada är oroväckande i och med att en stor del av dessa skador har redan godkänts av Folksam. Anledningen till dessa brister i rapporteringen ska vidareutredas av Folksam. 12

Enkäten: Som det tydligt framgår i resultatdelen så var de flesta av intervjuade utövare positiva till användning av tandskydd. Det är ett väldigt glädjande resultat som visar tydligt att utövarna är väldigt medvetna om sin hälsa. De flesta av dem ville dessutom ha information om olika typer av tandskydd och deras funktion. Endast utövarna inom rugby var mindre intresserade av att få sådan information. De har dock högst procentuell användning av tandskydd, så det är fullt möjligt att de redan har en rätt så god kunskap inom ämnet. I alla fall så enligt svaren i enkäten så var det just rugby utövarna som ansåg sig ha bäst kunskap om tandskydd. När det gäller kunskapsnivån, eller i alla fall den bedömningen om kunskapen som utövarna gav sig själva, så var resultaten låga jämfört med andra studier. När det gäller taekwondo så var det bara 23% som ansåg sig kunna något om ämnet, i en turkisk studie (1) var en motsvarande siffra så hög som 9%. I judo och budo har vi resultat från en annan studie (2) där siffrorna var 81,4% för budo och 61,7% för judo. Såklart när det gäller kvalitativa studier måste man vara väldigt försiktigt med jämförelser i och med att det är så många faktorer som spelar roll vid bedömningen av svaren. I det här fallet mycket beror på om den intervjuade personen har låg eller hög självvärdering, och så vidare. När det gäller användning av tandskydd så är resultaten varierande. I Turkiet (1) var det bara 1% av de intervjuade taekwondo utövare som använde tandskydd, jämfört med 77% av intervjuade utövare i Sverige. Ferrari et al (2) kom fick fram att 81,4% av intervjuade budo utövare och 61,7% av judo utövare använde tandskydd. Motsvarande siffra för den här studien är 63% för budo och % för judo. Felmarginalet ligger så klart i antalet intervjuade idrottare. För att få fram den optimala resultaten skulle man behöva göra en mycket mera omfattande undersökningen där antalet tillfrågade överstiger flera tusen. Tyvärr kan man konstatera att dystra uppgifter om vilken typ av tandskydd som används stämmer helt med enkätstudiens resultat. Endast 5% av alla tandskydd använda av våra intervjuade idrottsmän var gjorda av en tandläkare. Resten inhandlades på en sportaffär, köptes genom klubben (``boil and bite ) eller införskaffades på annat sätt, men ej hos en tandläkare. Hos de turkiska taekwondo utövare har alla av tandskydden införskaffats på en sportaffär (1). Den officiella internationella siffran är att endast 1% av alla använda tandskydd kommer från tandläkarmottagningen (14). Av relevans är också att jämföra antalet skador som förekom. 24% av de turkiska taekwondo utövare fick tandskador (1) medans den här studien visar på 41,2% skadade av de intervjuade personer i Sverige. Ferrari et al (2) visar på att 41,2% av utövarna i budo och 22,3% i judo fick tandskador. Den här enkäten visar på 9,8% skadade inom budo och inga skadade inom judo. Vi vet såklart att de resultaten påverkas av antalet intervjuade så felmarginalet kan vara stort. Tydligen är det så att ca 25-3% av alla tandskador inträffar under träning (26). Enkäten visade en resultat nära den här trenden (se resultatdelen). De här siffrorna stämmer dock inte överens med den aktuella och riktiga statistiken på skadetillfället som visas i sammanställningen av skaderapporterna. Det är mycket bra att utövarnas attityd är positiv till användning av tandskydd. Det är ett bevisat effektivt sätt att skydda sig mot skador. Som exempel kan vi nämn Nya Zeeland där det sedan 3 är obligatoriskt för alla rugby utövare att använda tandskydd under tävling och match (9). Domarna har rätt att utvisa spelarna som ej använder tandskydd (9). Det är dock inte obligatoriskt att använda tandskydd under träning (9). Sedan 3 har antalet rapporterade skador minskat med 43% och man har sparat $1.87 miljoner NZD i skadeersättning (9). I Sverige är det inte obligatoriskt med tandskydd för någon av dessa fyra idrotter, men det finns internationella bestämmelser som reglerar detta internt inom separat sporter. Till exempel inom Shukokai Karate är det obligatoriskt utifrån just dessa bestämmelser att ha tandskydd på alla tävlingar. Sådana regler finns även för många andra stilar av kampsport. 13

Slutsats 1. Utbildning i syfte med att höja kunskapsnivån om idrottskador och förebyggande åtgärder är grundstenen på väg att minska antalet skador inom idrotten. Detta är en uppgift för föräldrar, skolan, klubbarna och inte minst de inblandade försäkringsbolagen. 2. Budo, judo, rugby och taekwondo hör till högriskidrotter när det gäller tandskador. Av den anledningen är det extra viktigt att utövarna får tillräckligt med information om riskerna och hur de kan skydda sig. Tandskydd har en bevisad effekt när det gäller förebyggande av skador och ska därför rekommenderas för alla medlemmar inom respektive förbund. Det är viktigt att tillgodose informationen tidigt i idrottsutövandet samt att belysa att det endast är de tandläkartillverkade tandskydden som verkligen fungerar. Dessutom vet man nu att majoriteten av skador i Sverige inträffar under träning så att det är viktigt att inte bara de utövare som är på elitnivå och tävlar använder tandskydd, utan att det används också under träning. 3. De flesta av intervjuade utövare var positiva till information om tandskydd och tyckte att information i form av en broschyr skulle vara högst lämplig. Detta ger ett underlag för framtida studier och en eventuell övervägande om hur man skulle utforma en sådan broschyr. 4. Studien ger grund för framtida forskning inom ämnet. Det är möjligt att uppnå bättre och mera omfattande resultat om man delar ut enkäten till flera utövare. Arbetet med att intervjua utövare och samla enkäterna var till 1% en tillfredställande och trevlig upplevelse. Utövarnas engagemang och intresse gentemot ämnet var överväldigande. Med mera resurser i form av tid och personal skulle det till och med vara möjligt att göra en riksomfattande enkätstudie. Tack till: Min fantastiska handledare Lars-Erik Lindgren för hans vägledning, stöd och brinnande engagemang. Utan hans hjälp skulle detta arbete inte vara möjlig att utföra. Lars-Inge Svensson från Folksam för hans tid, kunskap och ovärderliga hjälp. Cecilia Tyllman från Folksam för tålamod med att ta fram underlaget för skaderapporteringen. Christian Haupt för tips och goda råd. Sist, men inte minst, ett stort tack till alla idrottskvinnor och idrottsmän som deltog i enkätstudien. 14

Referenser 1. Magnusson B, Holm AK. Traumatized permanent teeth in children: a follow up I. Pulpal complications and root resorption. Svensk Tandläk 1969; 62:61-7 2. Ferarri CH, Ferreira de Medeiros JM. Dental trauma and level of information: mouthgard use in different contact sports. Dental Traumatology 2; 18: 144-147 3. Andreasen JO. Etiology and pathogenesis of traumatic dental injuries. A clinical study of 1,298 cases. Scand Dent Res 197;78:339-42 4. Padilla R, Balikov S. Sports dentistry: coming of age in the 9s. J Calif Dent Assoc 1993;21:27-34 5. Svensson LI. Idrottskador. 1994 års Folksam-rapport om 26 undersökta idrottskador under åren 1986-199. Stockholm: Folksam Förlagsservice, 1994. 6. Kujala MU, Taimela S, Antti-Poika I, Myllynen P. Acute injuries in soccer, ice hockey, volleyball, basketball, judo and karate: analysis of national registry data. BMJ 1995;311:1465-1468 (2 december) 7. Lahti H, Sane J, Ylipaavalniemi P. Dental injuries in ice hockey games and training. Med. Sci. Sports Exerc., Vol. 34;3:4-42; 2. 8. Finch C, Valuri G and Ozanne-Smith J. Sport and active recreation injuries in Australia: evidence from emergency department presentations. Br. J. Sports Med. 1998;32;2-225 9. Quarrie KL, Gianotti SM, Chalmers DJ, Hopkins WG. An evaluation of mouthguard requirements and dental injuries in New Zealand rugby union. Br J Sports Med 5;39:65-654 1. Kececi DA, Eroglu E, Baydar LM. Dental trauma incidense and mouthgard use in athletes in Turkey. Dent Traumatology 5; 21 : 76-79 11. Svenska budo- och kampsportsförbundets hemsida, www.budo.se 12. Svenska judoförbundets officiella hemsida, www.judo.se 13. http://sv.wikipedia.org/wiki/rugby_(sport) 14. http://sv.wikipedia.org/wiki/taekwondo 15. Takeda T, Ishigami K, Ogawa T, Nakajima K, Shibusawa M, Shimada A, Regner WC. Are all mouthgards the same and safe to use? The influence of occlusal supporting mouthgards in decreasing bone distortion and fractures. Dent Traumatol 4;:15-156 16. Patrick DG, van Noort R and Found MS. Scale of protection and the various types of sports mouthgard. 17. Sports dentistry online. Types of athletic mouthgards. www.sportsdentistry.com 15

18. Biasca N, Wirth S, Tegner Y. The avoidability of head and neck injuries in ice hockey: a historical review. Br. J. Sports Med. 2;36;41-427 19. Bemelmanns P, Pfeiffer P. Shock absorption capacities of mouthgards in different types and thicknesses. Int. J. Sports Med. 1;22:149-153. Walilko T, Bir C, Godwin W, King A. Relationship between temporomandibular joint dynamics and mouthgards: feasibility of a test method. Dent Traumatol 4; : 255-26 21. Idrottens försäkringsbolag. Broschyr. Folksam 22. Försäkringsvillkor Idrottsförsäkring. Broschyr. Folksam 5. 23. Intervju med Lars-Inge Svensson, tf chef och förbundsansvarig från Folksam. 24. Informationsblad om försäkringsvillkor för svenska judoförbundet, svenska rugbyförbundet(licensierade), svenska taekwondoförbundet och svenska budo- och kampsportsförbundet. Folksam 25. Traumabehandling (sammanställning). Endodonti avd. Odontologiska Institutionen, KI, Huddinge. 26. Sane J, Lindqvist C, Kontio R. Sports-related maxillofacial fractures in a hospital material. Int. J. Maxillofac. Surg. 1988;17:122-4 16

Bilaga: Enkät till utövarna Tandskador och användning av tandskydd 1. Ålder... 2. Man / Kvinna 3. Vilken idrott tränar Du?... 4. I hur många år har Du tränat?... 5. Vilken nivå tränar Du på? motionär elit 6. Har Du någonsin råkat ut för en tandskada/käkskada i samband med Ditt idrottsutövande? ja nej Om svaret är ``nej på fråga 6 fortsätt till fråga 9. 7. Kan Du beskriva skadan/skadorna kortfattat?............... 17

8. Inträffade skadan/skadorna i samband med: träning tävling annat... 9. Som medlem i din idrottsförening är Du försäkrad hos Folksam. Vet Du hur stor maximal ersättning får Du i fall då omfattande behandling skulle behövas?... 1. Har Du någon ytterligare kompletterande försäkring och i så fall hos vilket bolag?... 11. Använder Du någon form av tandskydd? ja nej Om ``nej på fråga 11 fortsätt till fråga 13. 12. Var fick Du Din tandskydd ifrån? tandläkaren sportaffären annat 13. Vet Du vilka typer av tandskydd som finns och hur de fungerar? ja nej 14. Skulle Du kunna tänka Dig att använda tandskydd? ja nej 18

15. Skulle Du vilja få information om tandskydd och vilka skador som de skyddar mot? ja nej 16. På vilket av de följande sätt skulle Du helst vilja få den informationen? broschyr föreläsning annat...... Tack så mycket för Din tid och insats! 19