Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet

Relevanta dokument
FORSKNINGSFINANSIERING

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund. Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008

Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer

Vetenskapsrådet Stockholm

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

BILAGA TILL RAPPORTEN 1:2008: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet. REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet

Internationell mobilitet på forskarnivå

Regeringens skrivelse 2000/01:28

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden

Pengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

Är färre och större universitet alltid bättre?

Vetenskapsrådets internationella verksamhet. Mål & Strategier

Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Utlysning av Linnéstöd

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Strategisk Forskning. Forskning för att stärka Sveriges konkurrenskraft

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

Högre utbildning i Sverige

Sveriges unga akademi 27 nov

Utbildning och. 16 universitetsforskning

1 ANALYS AV 2006 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHETSGRENAR 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 9

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Vetenskapsrådets utvärderingspolicy

REDAKTÖR: Charlotte Hall, Vetenskapsrådet. GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet. TRYCK: CM Gruppen AB, Bromma, Sweden 2009

att fortsätta utveckla en beredningsprocess som stöder klinisk behandlingsforskning av högsta kvalitet och relevans.

ÅRSREDOVISNING 2 201

1 ANALYS AV 2005 ÅRS VERKSAMHET 5 2 BESKRIVNING AV VETENSKAPSRÅDETS VERKSAMHET 8 3 VERKSAMHETSOMRÅDE FORSKNING OCH UTVECKLING 10

Nationell förteckning över forskningsämnen (giltiga ämneskoder) Vetenskapsområde

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Behovsinventering 2019/2020

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel

ve tensk apsråd ets årsre dovisnin g 2010 ÅRSREDOVISNING 2010

Riktad utlysning för databaser inom samhällsvetenskap och medicin med fokus på individdata. VR:s registerforskningsuppdrag

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i. Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. SUHF Forskningsadministration i fokus, 9 okt 2015

PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer

Forskande och undervisande personal

Utbildning och. universitetsforskning

Konsistoriet

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Innovation för ett attraktivare Sverige

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Årsredovisning. Vetenskapsrådet

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Kommittédirektiv. Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. Dir. 2007:102. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

årsredovisning 2003 vetenskapsrådet

Konsistoriet

JÄMSTÄLLDHETEN I VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD

Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH

Vinnovas samverkansuppdrag. Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg

VETENSKAPSRÅDET OCH JÄMSTÄLLDHETEN

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Inspel frå n Vetenskåpsrå det

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn, korrigerad 2 juli 2007

LTH:s strategiska forskningssatsningar

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Remiss avseende betänkande Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72)

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

SwePub som källa för bibliometriska analyser

REDAKTÖR: Charlotte Hall, Vetenskapsrådet. GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet. TRYCK: CM Gruppen AB, Bromma, 2010

KoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed,

Infrastrukturer/områden som kan ansöka om bidrag 2017

Jämställdhetsstrategi

Wallenbergstiftelserna

Bilaga med kompletteringar till Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen från 2008

Reglering av Expertgrupp för etik Beslut av Vetenskapsrådets styrelse vid sammanträde Dnr ( )

REGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Medicin och Hälsa / Medicine and Health

ETT FORSKNINGSLANDSKAP DÄR IDÉER KAN SLÅ ROT OCH VÄXA

Högskolan som både myndighet och akademi. Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

Utbildning och. universitetsforskning

Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and experimental development in the higher education sector 2013

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

Formas kommentarer om föreslagen agenda för strategisk internationalisering

Transkript:

Vetenskapsrådet Jonas Björck Chef, avdelningen för forskningsfinansiering Emma Olsson Koordinator, naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Ur instruktion för Vetenskapsrådet

En internationell utblick

Andel av BNP (%) Utgifter för FoU som andel av BNP 4 3 2 Korea (ROK) Finland Japan Sverige Danmark Tyskland USA Frankrike Eurozonen EU-27 Nederländerna Storbritannien Kina (PRC) Norge 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Eurostat m fl

FoU-utgifter fördelat på sektorer (2009) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Offentliga & ideella Affärsdrivande 20% 10% 0% Källa: Eurostat

Medelcitering (fältnormerad) (3-årigt fönster, utan självciteringar) 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Schweiz USA Singapore Nederländerna Danmark Storbritannien Sverige Finland EU-27 Kina (PRC) Japan Korea (ROK) 0,2 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Källa: Thomson Reuters

Svensk forskningsfinansiering

Finansiärer av FoU i Sverige 2011 (miljarder kr) Företag 90 Staten 30 Utlandet 13 Offentliga forskningsstiftelser 1,2 Privata, ickevinstdrivande organisationer 2,8 Kommuner och landsting 3,0 22 Företag, utlandet 81 Företag, Sverige 30 Universitet och högskolor 2,5 Övriga statliga 0,6 Privata, ickevinstdrivande organisationer, m fl 3,9 Kommuner och landsting (inkl. ALF) Utförare av FoU Källa: SCB, dec 2012

Kostnader för FoU inom högskolesektorn 2011, efter finansieringskälla (detalj) Privata, ickevinstdrivande sektorn 8,6% Svenska företag 4,0% Övriga 4,3% Offentliga forskningsstiftelser 3,0% Landsting och kommuner 4,1% EU 4,3% Övriga statliga myndigheter 9,0% Ramanslag 39,3% VINNOVA 2,8% Formas 2,1% FAS 1,2% Vetenskapsrådet 10,5% Övriga statsanslag (ALF mm) 6,6% Källa: SCB, dec 2012

Vetenskapsrådets uppdrag och roll i forskningssystemet

Vetenskapsrådets instruktion Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet ska främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse, stödja forskarinitierad forskning, främja forskares rörlighet och forskare i början av sin karriär initiera och stödja ämnesövergripande satsningar på forskning initiera och stödja strategiska satsningar inom forskning, långsiktigt planera tillgången till infrastruktur för forskning, ta initiativ till att etiska frågor uppmärksammas vid forskning och förmedla information om forskningsetiska frågor, främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde,

Vetenskapsrådets instruktion, forts i samverkan med universitet och högskolor medverka till att skapa goda forskningsmiljöer och främja en prioritering av forskarutbildning och forskning av hög kvalitet, medverka i och främja det svenska deltagandet i Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling, främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte, övergripande ansvara för samordning av kommunikation om forskning och forskningsresultat,

Vetenskapsrådets forskningsstöd

Vetenskapsrådets anslag 2013, miljoner kr Forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur 2 717 Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning 280 Forskning inom medicin och hälsa 957 Natur- och teknikvetenskaplig forskning 1 051 Utbildningsvetenskaplig forskning 158 Avgifter internationella organisationer 260 Utvecklingsforskning, SIDA 170 Summa forskningsanslag 5 593 Förvaltningsanslag 119 SUNET 44 Källa: regleringsbrev för Vetenskapsrådet 2013

Vetenskapsrådets stöd till områden 2007 2012 Belopp (miljarder kronor) 1,5 1 Naturvetenskap & teknikvetenskap Forskningens verktyg & infrastrukturer Medicin & hälsa Humaniora & samhällsvetenskap Utbildningsvetenskap 0,5 Övrig forskning Konstnärlig forskning & utveckling 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Vetenskapsrådets årsredovisning 2012

Vetenskapsrådets forskningsstöd fördelat på olika stödformer 2012, miljoner kronor Anställningar och stipendier; 477 Internationell samverkan och samarbete; 53 Forskningsmiljöer, forskningssamverkan och forskarskolor; 660 Projektstöd; 2436 Forskningens verktyg och infrastruktur; 1481 Källa: Vetenskapsrådets årsredovisning 2012

Vetenskapsrådets organisation

Organisation Generaldirektören är myndighetens chef Ca 160 anställda Avdelningar Forskningsfinansiering Forskningspolitisk analys Kommunikation Förvaltningschef Huvudsekreterare Huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap Huvudsekreterare för medicin och hälsa Huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap Huvudsekreterare för utbildningsvetenskap Huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer

Organisation, forts Beslutande och beredande organ Styrelse 9 ledamöter varav 6 ledamöter är valda av forskare inom universiteten och 3 är utsedda av regeringen Ämnesråd och kommittéer Majoriteten forskare vid universitet och högskolor Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap Ämnesrådet för medicin och hälsa Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap Utbildningsvetenskapliga kommittén Rådet för forskningens infrastrukturer Kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Kommittén för utvecklingsforskning Beredningsgrupper Nästan samtliga från forskarsamhället Kommittéer, expertgrupper, arbetsgrupper Majoriteten från forskarsamhället

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap (2013-2015) Ordförande Anders Rantzer, Professor i reglerteknik, Lunds universitet Henrik Cederquist, Professor i fysik, Stockholms universitet Dan Henningsson, Professor i flödesmekanik, Kungliga tekniska högskolan Olle Häggström, Professor i matematisk statistik, Chalmers tekniska högskola Kristina Luthman, Professor i läkemedelskemi, Göteborgs universitet Ellen Moons, Professor i materialfysik, Karlstads universitet Ruth Palmer, professor i molekylär genetik, Umeå universitet Per Persson, professor i molekylär geokemi, Lunds universitet Anna Qvarnström, professor i zooekologi, Uppsala universitet Vetenskapsrådet styrelse har delegerat till ämnesråden att fatta beslut om bidrag till forskning och forskningsstödjande verksamhet. utseende av granskare och ledamöter i beredningsgrupper. ledamöter i de rådgivande organ och arbetsgrupper som faller inom respektive ämnesråds, råds eller kommittés ansvarsområde.

Beredningsgrupper (nya från 2013) NT-1 Matematiska vetenskaper NT-2 Datavetenskap NT-3 Subatomär fysik, rymdfysik och astronomi NT-4 Atom- och molekylfysik, optik och kondenserade materiens fysik NT-5 Analytisk, fysikalisk och teoretisk kemi NT-6 Organisk och oorganisk kemi NT-7 Geologi och geofysik NT-8 Processer i mark, luft och vatten NT-9 Biokemi och strukturbiologi NT-11 Organsimbiologi NT-12 Ekologi, systematik och evolution NT-13 Elektronik, elektroteknik, halvledarfysik och fotonik NT-14 Signaler och system NT-15 Tillämpad fysik NT-16 Teknisk mekanik NT-17 Bioteknik, kemiteknik och miljöteknik NT-18 Materialvetenskap NT-19 Medicinsk teknik NT-10 Cell- och molekylärbiologi

Specificering av beredningsgrupp SCB 3-siffernivå NT-1 Matematiska vetenskaper SCB 5-siffernivå Algebra Beräkningsmatematik och numerisk analys Diskret matematik Geometri Matematisk logik Matematisk analys Optimeringslära Sannolikhetsteori och statistik Systemteori Tillämpad matematik

Ämnesrådets prioriteringar 2012-2014

Prioriteringar Projektbidraget är vår huvudsakliga bidragsform Projektbidrag, ca 1000 (löpande) bidrag, 4-årsbidrag, medelbidrag drygt 800 kkr, totalbudget ca 750 Mkr Projektbidrag unga forskare, under uppbyggnad, fullt utbyggt ca 300 bidrag, 4-årsbidrag, medelbidrag ca 850 kkr, totalbudget ca 250 Mkr Mobilitet, internationell samverkan etc. Internationell postdok Bilaterala avtal (Tyskland, Frankrike, Kina, Indien) EU partnerskapsprogram (artikel 185, JPI, ERA-NET)

Prioriteringar Strategiska områden Energi (45 Mkr/år) IKT (40 Mkr/år) Satsning på matematik Statistik i empiriska vetenskaper (30 Mkr/år) Stöd till Institut Mittag-Leffler Särskilt projektstöd till matematikforskning (+3 Mkr/år från 2014) Optimalt utnyttjande av forskningsinfrastruktur Kompetensuppbyggnad inom forskning kopplad till neutronspridning (initialt 10 Mkr/år + utökad tillgång till stråltid )

Framtida utmaningar Bredd vs spets Ett stort antal utmärkta forskare saknar finansierade, ett fåtal excellenta forskare får stora bidrag från flera källor (VR, KAW, ERC, etc.) Dyrbar utrustning och infrastruktur Helt avgörande för att ligga i forskningsfronten Stimulera intresse för natur/teknik-vetenskap Svagt intresse bland svenska ungdomar att söka doktorandanställning Jämställdhet Stimulera till risktagande i forskning

Vetenskapsrådets arbete med forskningsinfrastruktur Finansierar nationell infrastruktur Planering och uppbyggnad Drift Dyrbar utrustning Stora databaser Ansvarar för långsiktig strategisk planering, inklusive utveckling och revidering av en nationell vägvisare (guide) för forskningsinfrastruktur Finansierar svenskt medlemskap i internationell infrastruktur Representerar Sverige i internationella organisationer Följer upp och utvärderar forskningsinfrastruktur

Forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet medfinansierar Några exempel CERN European Organization for Nuclear Research EISCAT European Incoherent Scatter Facility ESO European Southern Observatory ESRF European Synchrotron Radiation Facility ESS European Spallation Source ICOS Integrated Carbon Observation System IODP International Ocean Discovery Program XFEL X-ray Free Electron Laser Facility BBMRI Biobanking and molecular resource infrastructure MAX IV National synchrotron laboratory Myfab Micro and nano fabrication network Onsala Space Observatory SNIC Swedish national infrastructure for computing

Forskning och Innovation (prop. 2012/13:30) - Vad innebär propositionen för Vetenskapsrådet? - Nya pengar - Nya uppdrag

1) Vetenskapsrådet tar fram modell för resursfördelning till universitet och högskolor I mars 2013 fick Vetenskapsrådet ett regeringsuppdrag från Utbildningsdepartementet om att lämna förslag till modell för resursfördelning till universitet och högskolor baserat på kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans. Vetenskapsrådet kommer att presentera sitt förslag till regeringen senast den 31 december 2014.

Modellen för resursfördelning ska enligt regeringsuppdraget: vara kvalitetsdrivande, dvs. skapa incitament för ökad kvalitet i forskning, göra det möjligt att fördela resurser på ett sådant sätt att det premierar kvalitet och prestation i forskning, ge en mer sammantagen bedömning där även ett forskningsområdes aktuella potential kan vägas in i stället för att enbart grunda resursfördelningen på historiska data, möjliggöra en mer sammanvägd bedömning av ett lärosätes forskning och värdera olika ämnesområden efter sin särart.

Modellen för resursfördelning ska enligt regeringsuppdraget, forts: belöna enligt kvalitet på ett bredare sätt än dagens fördelningsmodell, ge bra förutsättningar för långsiktig planering på lärosätena, innehålla bedömningar av olika former av nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

2) Framstående forskare Framstående yngre forskare (FYF) samt Rådsprofessorer utlystes i juni 2013 FYF: 3 milj kr/år i 6 år, Rådsprofessor: 5 milj kr/år i 10 år FYF: 19 bidrag, Rådsprofessor: 10 bidrag FYF: totalt 757 ansökningar (NT 364), Rådsprofessorer: totalt 304 ansökningar (NT 162) Beslut FYF december 2013, Rådsprofessorer prel. mars 2014

3) Internationell rekrytering Sverige rekryterar få etablerade utländska forskare på högsta nivå. Internationellt framstående forskare ska kunna flytta sin forskning till det lärosäte som ansöker om medel för rekryteringen. Lärosäten söker Sökt belopp: 5-15 miljoner kr per år i 7-10 år Forskaren ska ha varit verksam utomlands under den senaste 5-års perioden Ansökningarna granskas av internationellt ledande forskare

Utlysning (NT) 2014 Internationell postdok 25 februari Deadline för NT: 9 april, publiceras mitten av februari Projektbidrag Projektbidrag unga forskare Rambidrag för strategisk energiforskning Rambidrag för strategisk forskning inom informationsoch kommunikationsteknik Bidrag till framstående yngre forskare Projektbidrag -- Neutronspridning International career grant deadline 22 april Bidrag för internationell rekryktering