Stena Aluminium Miljöredovisning 2009

Stena Aluminium Miljöredovisning 2009

Innehåll Välkommen Förord... 3 Verksamhetsbeskrivning och organisation... 4 Geografisk översikt... 5 Stena Aluminium och miljön... 7 Aluminium - miljöfördelar och användningsområden...9 Miljöpåverkan och tillverkningsprocessen... 10-11 Flödes- och nyckeltal...12-13 Ordlista... 14 Välkommen att ta del av Stena Aluminiums miljöredovisning för 2009. Miljöredovisningen omfattar produktionsanläggningen i Älmhult i Sverige. Redovisningen har tagits fram under våren 2010 och baseras på fakta över verksamhetens miljöpåverkan under året. Dessutom redovisas de miljöförbättrande åtgärder som blivit genomförda samt nya miljömål för verksamhetsåret 2009/2010. I skrivande stund (mitten av maj 2010) är vi mitt uppe i en tillståndsansökan om att få öka produktionen från 50 000 till 90 000 ton. Det är av stor vikt att vi får detta tillstånd för att kunna fortsätta växa, blomstra och leverera all den aluminium som näringslivet efterfrågar. Bolaget står startklart att investera 100 miljoner i miljöteknik och produktion de närmaste åren, så fort ett tillstånd beviljas. skapar vi en miljönytta som är stor. Varje år bidrar vår återvinning och aluminiumproduktion till att undvika koldioxidutsläpp på 450 000 ton. Det kan jämföras med att värma upp 900 000 normala svenska småhus. Dygnet runt. Året runt. Vi har mycket spillvärme från våra smältugnar som skulle kunna användas i fjärrvärmenätet och värma minst 1000 småhus varje år. I ett pågående projekt synar vi möjligheterna att genomföra detta. Med ett nytt tillstånd för miljöinvesteringar och ökad produktion är vi beredda att satsa hårt på framtiden. Vi har en lång och anrik historia och det är mycket positivt att vår roll nu är viktigare än någonsin! Med vänlig hälsning Nästa utgåva av miljöredovisningen kommer i maj 2011. Har du frågor om denna miljöredovisning eller är du intresserad av att veta mer om vårt miljöarbete är du välkommen att kontakta vår miljökoordinator. Erika Richard Telefon: 010-445 95 18 E-mail: erika.richard@stenaaluminium.com Vi driver den enda svenska anläggningen för att ta hand om aluminiumskrot från svenska hushåll och företag och förädla det till ny aluminiumråvara. Därför är vår verksamhet av riksintresse. Aluminium är också ett framtidsmaterial utöver det vanliga. Det är som gjort för att användas i mer miljöriktiga och säkra produkter. Aluminium är lätt, rostar inte, är starkt, snyggt och förträffligt för bilar, möbler, fönster och andra produkter som vi alla har nytta av. Kort sagt: vår verksamhet ligger i tiden mer än någonsin. Tillsammans med våra kunder i näringslivet Staffan Persson Verkställande direktör Stena Aluminium Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 3

Verksamhetsbeskrivning och organisation Geografisk översikt Stena Aluminiums materialåtervinning bedrevs under 2009 endast vid anläggningen i Älmhult, Sverige. Verksamheten som tidigare bedrevs i Kolding, Danmark lades ner i november 2008, sålunda speglar denna miljöredovisning endast förhållandena vid anläggningen i Älmhult. Den nu tillståndsgivna kapaciteten för anläggningen i Älmhult är 50 000 ton, men i januari 2009 lämnade bolaget in en ansökan om tillstånd att öka kapaciteten till 90 000 ton per år. Stena Aluminium sysselsätter i dagsläget runt 100 personer. Grunden för Stena Aluminiums affärsverksamhet är aluminiumåtervinningen. Inom detta område har vi utvecklat ett alldeles eget koncept från mottagning av råvara via omsmältning och gjutning till leverans av högkvalitativ aluminium. Under 2000-talet har det investerats i nya smältugnar, med senaste smälttekniken. Aluminiumanvändningen ökar i världen och det utvecklas konstant nya användningsområden för aluminium. Kontinuerlig återvinning av aluminium utan kvalitetssänkning och med högt utbyte utgör också plattformen för den aluminiumtillverkning som idag drivs inom Stena Aluminium. Det är viktigt att anpassa sig till gällande marknadssituation och genom tillpassning av produktionskapaciteten bibehålla konkurrenskraften så att vi även i framtiden betraktas som en säker och pålitlig leverantör av aluminiumråvara. På anläggningen i Älmhult sker materialhantering och tillverkning inom Stenas 18,5 hektar stora industriområde. Här har det bedrivits olika former av återvinningsverksamhet sedan 1906. Verksamheten avseende smältning av aluminium har bedrivits sedan 1949. Produktionsanläggningen gränsar i ostlig riktning närmast till järnväg (södra stambanan). Närområdet i västlig riktning utgörs av en 100 meter bred skyddszon bortom vilken det finns ett bostadsområde och en idrottsplats. Norr om industriområdet ligger sjön Möckeln, som utgör kommunens vattentäkt. I sydlig riktning ligger Älmhults centrum. Stena Aluminiums huvudkontor, med funktionerna administration, försäljning, inköp och teknik, ligger i en kontorsbyggnad alldeles intill industriområdet. ta G o ttha r d s g a 1. Ankomstmottagning 2. Skrotgård 3. Sax 4. Sortering 5. Press 6. Spånanläggning 7. Råvarulager 8. Smältugnar, legeringsugnar, gjutband 9. Tacklager 10. Saltlager 11. Förråd 12. Förråd 13. Truckverkstad 14. Mekanisk verkstad 15. Huvudkontor VD 1. Ankomstmottagning 2. Skrotgård 3. Sax 4. Sortering 5. Press 6. Spånanläggning 7. Råvarulager 8. Smältugnar, legeringsugnar, gjutband 9. Tackager 10. Saltlager 11. Lager 12. Förråd 13. Truckverkstad 14. Mekanisk verkstad 15. Huvudkontor Administration/ Ekonomi Inköp Marknad och försäljning Teknik, miljö och kvalitet Produktion Stena Aluminiums organisation 2009/2010 Jvgstn Drottninggatan Affärsidé Att framställa kundanpassade högvärdiga aluminiumlegeringar med återvinningsbart aluminium för minsta resurs- och miljöpåverkan, samt att på ett lönsamt sätt bedriva handel med dessa. Häradsgatan 0 25 50 75 100m 4 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 5

Miljöpolicy Stena Aluminium Vi skall inom givna ekonomiska ramar utveckla arbetsmetoder och processer med hänsynstagande till miljön samt genom kontinuerliga förbättringar i vår verksamhet möta morgondagens miljökrav. Vi skall reducera vår resursförbrukning, mängden avfall samt förebygga föroreningar, buller och andra former av miljöincidenter. Vi skall beakta och föreskriva miljöaspekter i aktiviteter såsom planering, utveckling, inköp av varor och tjänster, försäljning, produktion och transporter. Vi skall utbilda och informera anställda och andra med anknytning till verksamheten för att på så sätt öka kunskapen om och förståelsen för vårt miljöarbete. Vi skall följa lagar, förordningar och andra krav inom vårt ansvarsområde. Vi skall tillhandahålla fakta beträffande vår miljöpåverkan och vårt miljöarbete för kunder, leverantörer, medarbetare och allmänhet, samt ta till oss inkommande synpunkter och behandla sådana på ett seriöst sätt. Miljöpolicyn avser hela verksamheten. Stena Aluminium och miljön Vårt miljöarbete Stena Aluminiums verksamhet är certifierad enligt miljöledningsstandarden ISO 14001:2004. Vidare är verksamheten certifierad enligt kvalitetsledningsstandarden ISO 9001:2008 och arbetsmiljöcertifierad enligt AFS 2001:1. Ansvar I det dagliga arbetet har alla och envar ansvar för skeenden, händelser och avvikelser som berör och påverkar miljön. För rapportering finns en ansvarig person på varje skift. Incidenter utreds alltid för att förhindra att de upprepas. I ledningsgruppens ansvar ingår att regelbundet granska miljöpolicyns lämplighet och efterlevnad, övervaka miljömål och miljöhandlingsprogram, kommunicera med omvärlden, myndigheter och leverantörer samt kontrollera att miljöledningssystemet är effektivt och hålls aktuellt. Miljöaspekter och miljöhandlingsprogram Vårt konkreta åtgärdsprogram i miljöförbättringsarbetet bygger på de sammanställningar över verksamhetens totala miljöpåverkan som uppdateras varje år. Syftet med sammanställningen är att ha en aktuell kartläggning av företagets samtliga miljöaspekter för att få en helhetsbild över vilka som genererar en direkt respektive indirekt miljöpåverkan. Miljöaspekterna värderas sedan för att särskilja miljöaspekter med betydande miljöpåverkan. Handlingsprogrammet och miljöarbetet anpassas fortlöpande. I takt med att förbättringar genomförs, revideras och uppdateras aspekterna vid behov. Med samtliga fakta exponerade på detta sätt kan vi fastställa nya miljömål inför varje nytt verksamhetsår. Miljö- och kvalitetssamordnarens uppgift är att säkerställa systemets efterlevnad. I Kvalitets- och miljögruppen utformas miljöhandlingsprogrammen, pågående revisioner behandlas och miljöpåverkande händelser i verksamheten diskuteras med syftet att förbättra och förebygga eventuella brister som kan uppstå i det dagliga arbetet. Eventuella störningar eller klagomål redovisas och prioriterade åtgärder sätts in vid behov. Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 7

Miljöhandlingsprogram Aluminium miljöfördelar och användningsområden Uppnådda miljövinster Under året gjordes, i enlighet med miljöhandlingsprogrammet för året, ytterligare satsningar för att uppnå en minskad miljöpåverkan till omgivningen. Främst har insatserna inriktats på att komma till rätta med luktstörningarna från bolaget, minska saltförbrukningen samt att minska energiförbrukning och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Luktutredningar Under 2009 har Stena Aluminium fortsatt arbetet med att minimera luktstörningarna från bolaget. Detta arbete har bedrivits i några olika projekt som går vidare in i verksamhetsåret 2009-2010. Resultat från de olika luktprojekten har bland annat givit en erforderlig höjd för den nya skorstenen samt identifiering av ämnen som bidrar till luktstörningarna. Energibesparingar Bolaget har under 2009 fortsatt att arbeta med att minska energiförbrukningen. I februari installerades en ny gasolbrännare på en av legeringsugnarna och ersatte då en oljebrännare. Stena Aluminium arbetar för att eldningsoljan skall vara borta som energikälla för bolaget inom en snar framtid. Den totala energiförbrukningen 2009 uppgick till 30,8 GWh vilket motsvarar 823 kwh per producerat ton aluminium. Detta är en minskning med drygt 13 procent jämfört med 2008 och nivå med åren dessförinnan då företaget inte hade flytande aluminium i produktsortimentet. Utleveranserna av flytande aluminium medför att Stena Aluminium förbrukar mer energi, men i gengäld är besparingarna desto större hos kunden (se nedan). Flytande aluminium Under det gångna året har vi fortsatt leverera flytande aluminium till några av våra kunder i södra Sverige. Vi är fortfarande det enda företaget i Norden som levererar aluminium i flytande form. 2009 levererade Stena Aluminium nästan 2200 ton flytande aluminium och sedan de första provleveranserna 2007 har nästan 6000 ton flytande aluminium levererats ut från anläggningen i Älmhult. Varje levererat ton av flytande aluminium medför en energibesparing på ca 350 kwh, genom att våra kunder inte behöver smälta ner aluminiumet på nytt. Avfallshantering Saltslagg är det avfall som genereras mest i Stena Aluminiums process, knappt 10000 ton 2009. Skulle vi få ned mängden salt i smältprocessen skulle de ämnen som innebär att avfallet klassas som farligt reduceras. För närvarande drivs ett projekt där ett antal fullskaleförsök med saltreducering är genomförda och fler är inplanerade. Målet är att avfallet skall bli deponerbart i ett första skede. Aluminium är ett av de material som lämpar sig allra bäst att återvinna. Metallförlusten vid återvinning är ytterst liten och kvaliteten på omsmält material så hög att det går att använda för nyproduktion via recirkulation nära nog i evighet. Värt att observera ur ett miljöperspektiv är också att när man framställer aluminium genom återvinning, sker det till endast 5 procent av den totala energimängd som krävs för att producera samma mängd primäraluminium. Dessutom minskar återvinningen behovet av att bryta ny råvara ur mark, och färre restprodukter som läggs på sopberget gör att samhällskostnaderna för förbränning och deponi reduceras. Genom smart och systematisk användning av aluminium har inte minst fordonsindustrin dragit nytta av aluminiumets unika egenskaper för att sänka vikten på fordon och därmed bidra till minskad bränsleförbrukning och miljöpåverkan. I USA har användningen av aluminium i bilar ökat med 155 procent sedan början av 70-talet. Undersökningar visar att 84 miljarder liter bränsle har sparats sedan 1990 tack vare att aluminium använts för att hålla nere fordonens vikt. En genomsnittsbil i USA innehåller idag 148 kg aluminium, vilket är en siffra som förväntas öka med ett par kilo per år fram till 2020. Utvecklingen i Europa kommer att vara ungefär densamma. Aluminiums användningsområden sträcker sig från små enkla husgeråd till stora, kraftigt belastade konstruktioner. Inom fordonsindustrin ger aluminiumets låga vikt, goda formbarhet, och goda korrosionsbeständighet stora fördelar. Inom byggindustrin används aluminium till tak, fasader och fönster med mera. Goda korrosionsegenskaper ger lång livslängd och låga underhållskostnader. Högspänningstillämpningar som ledningar, kondensatorer och apparathöljen där den goda ledningsförmågan för värme och elektricitet utnyttjas. Ett annat mindre känt användningsområde för aluminium är som reduktionsmedel vid ståltillverkning. Aluminium är även ett mycket tätt material som skyddar mot ljus, syre och fukt. Därför används metallen frekvent inom förpackningsindustrin, där aluminiumfolie används i många olika typer av förpackningar, ofta tillsammans med papper eller plast. Andra fördelar med aluminium är att det är lätt att forma. Materialet kan valsas, pressas, dras, smidas och gjutas. Dessutom kan aluminiumet lätt sammanfogas med hjälp av traditionell svetsning, lödning och nitning. Under normala förhållande finns det inte heller risk för korrosion, med andra ord - aluminium rostar inte. Aluminium är ett material som kan återvinnas närapå oändligt antal gånger utan att metallens egenskaper går förlorade. Tack vare den låga energiförbrukningen vid återvinning jämfört med nyproduktion är detta självklart en stor miljöfördel. Miljöhandlingsprogram 2009/2010 För att vår strävan mot en ständig förbättring och minskad miljöpåverkan ska uppnås upprättas varje år ett miljöhandlingsprogram med mål kopplade till verksamhetens miljöpåverkan. Nedan följer en beskrivning av några av målen för 2009/2010. Minimera luktolägenheterna från anläggningen. I ett par olika projekt arbetar företaget med åtgärder för att eliminera luktstörningar från anläggningen i Älmhult. Energibesparingar. Det bedrivs flera projekt för att ytterligare minska processens energiförbrukning per ton färdigvara Minska salttillsatserna. Projektet med att minska salttillsatserna fortgår. Genom att minska salttillsatserna vid smältningsprocessen, kommer företaget att få saltslaggen deponerbar igen, och kan därmed minska mängden avfall som exporteras. En annan positiv effekt skulle vara minskad användning av råvaran salt, som idag importeras i stor skala. 8 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 9

Miljöpåverkan Energiförbrukning Aluminiumproduktion är förhållandevis energikrävande. Miljövinsten är dock betydande när man jämför aluminiumproduktion av skrotråvara jämfört med att producera samma mängd aluminium av jungfruliga råvaror. Energiåtgången är endast är 5 procent av den som krävs för att framställa samma mängd primäraluminium genom bauxitprocessen. Siffror på vår energiförbrukning presen-teras på sid 12-13. Stena Aluminium använder idag i huvudsak gasol som energikälla i processen. Eldningsolja används numera endast som energikälla i en av legeringsugnarna. Den andra legeringsugnen fick en ny gasolbrännare i februari 2009 och målet är att eldningsoljan skall vara borta som energikälla för bolaget inom en snar framtid. Som drivmedel till våra arbetsfordon används miljödiesel. Undantaget är en eltruck som används i tacklagret sedan några år tillbaka. Bolaget har som mål att införskaffa fler icke dieseldrivna fordon de närmaste åren. Salt I produktionen tillsätts salt som bidrar till ett högre metallutbyte, vilket bidrar till ett högre resursutnyttjande av råvara och energi. Saltet motverkar bildandet av aluminiumoxid som annars sker när aluminium i nedsmält tillstånd reagerar med syret i luften. Saltet bidrar till utsläpp av klorväte. Utsläppen reduceras dock genom rening i ett textilt spärrfilter. Klorväte absorberas där innan utsläpp till luft genom tillsatser av kalk. Se vidare utsläpp till luft. Företaget arbetar intensivt på att få ned mängden salt i smältprocessen. Målet är att reducera de ämnen som innebär att avfallet klassas som farligt. Bolaget har genomfört ett antal fullskaleförsök med saltreducering och fler är inplanerade. Klor Aluminiumsmältorna renas i legeringsugnarna från icke önskvärda ämnen, som ickemetalliska partiklar, oxider, väte mm. Detta är möjligt genom tillsatser av en blandning av kväve- och klorgas. Kloret bidrar till utsläpp av klorväte, som dock reduceras innan utsläpp till luft genom rening i filteranläggningen. Se vidare utsläpp till luft. Avfall Stena Aluminium bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att minska avfallsmängderna. I processen genereras saltslagg och filterstoft samt även mindre mängder slam. En del av avfallet läggs på deponi. Saltslagg och filterstoft exporteras för upparbetning på respektive deponi, vilket innebär långväga transporter. Detta är inte någon önskvärd långsiktig lösning för bolaget. Målet är istället att få avfallet deponerbart genom att förändra avfallets sammansättning. Därmed skulle också de långväga transporterna minimeras. Utsläpp till luft Utsläppen från processen reduceras genom att rökgaserna renas i filteranläggningen. Smältoch legeringsprocessen samt förbränningen av fossila bränslen ger upphov till utsläpp av bland annat väteklorid, vätefluorid, svaveldioxid, kväveoxid, koldioxid, dioxiner och stoft. Samtliga av ovanstående ämnen mäts i bolagets kontrollprogram och på de ämnen det finns begränsningsvärden innehålles dessa. Vissa av dessa ämnen bidrar till växthuseffekten medan andra har en försurande effekt. Buller Aluminiumskrot från hela svenska samhället tas tillvara i bolagets produktion i Älmhult. Skrothanteringen är en integrerad och självklar del i verksamheten och bearbetning av materialet är alltid förenat med visst buller. Vidare uppstår buller i samband med smältprocessen. Ett antal åtgärder har vidtagits för att minska denna påverkan. Under 2009 mottog bolaget en mindre mängd bullerklagomål från närboende. Stena Aluminium innehåller gällande bullervillkor. Endast i några fall har någon speciellt bullrande verksamhet kunnat konstateras i samband med klagomålen. Lukt Stena Aluminium har med åren fått närbelägen bebyggelse nära inpå verksamheten, vilket skapar nya utmaningar för verksamheten. Bolaget har under 2009 registrerat 17 klagomål på lukt, vilket är något färre än föregående år. Omfattande lukt- och hälsoeffektsutredningar har gjorts där det bland annat framkommit att koncentrationen av ämnen i omgivningen baserat på utsläpp från bolaget inte ger upphov till hälsoeffekter för boende i närområdet. Stena Aluminium fortsätter med sitt handlingsprogram i syfte att bringa klarhet i vad som orsakar luktstörningarna och vilka möjligheter det finns att reducera de luktande ämnena. Processteg Råvaran som används i tillverkningen utgörs huvudsakligen av aluminiumskrot i form av fabrikationsspill och uttjänta aluminiumprodukter. Legeringsmetaller, främst kisel och koppar, mindre kvantiteter zink, magnesium och natrium används, liksom förlegerad aluminium innehållande något av grundämnena titan, järn, mangan eller strontium. Tillverkningen sker i följande fem steg: 1. Ankomstmottagning Det första steget är att väga, kontrollera och klassa inkommande material. Kvalitetsbedömningen sker enligt de 80 olika kvaliteter som finns listade i Stena Aluminiums egen guide, Skrotboken. 2. Preparering För optimal hantering i den fortsatta processen prepareras råvaran. Det rör sig om viss manuell sortering, klippning av storstyckig plåt, pressning av skrymmande material och brikettering av aluminiumspån. Utsorterat icke-aluminiumskrot går till återvinning och emulsioner av olja och vatten från spånorna sänds till destruktion. 3. Smältning Den bearbetade råvaran smälts i tippbara smältugnar med oxyfuelbrännare. Salttillsats (natrium- och kaliumklorid) skyddar metallen mot oxidation. Smältan förs över till legeringsugnar för färdigställande. Saltslaggen tappas ur och skickas för omhändertagande. Rökgaser från smältugnarna leds till rökgasreningsanläggningen. 4. Legering/Raffinering I legeringsugnarna får smältan sin specifika och slutliga sammansättning genom tillsatser av legeringsämnen. Med hjälp av kvävoch klorgas renas smältan. Föroreningar och slagg rakas ur, tappas upp i behållare och återvinns i processen. Den rökgas som alstras leds till rökgasreningsanläggningen. 5. Gjutning eller tappning Den färdiga aluminiumprodukten kan levereras i tre olika former; drops, tackor eller i flytande form. Den vanligaste formen är tackor. Då leds den legerade smältan till gjutning i tackformar monterade på gjutband. Aluminiumtackorna staplas sedan på pall. Efter avsvalning kan tackorna emballeras och levereras till kund. Stena Aluminium levererar även drops för stålindustrin. Då leveransformen är flytande, leds istället den legerade smältan ner i en termos som kan rymma upp till 8 ton aluminium. Containrarna lastas på speciallastbil till kund. Den totala energivinsten mot att kunden smälter ner tackor, är ca 350 kwh/ton aluminium. 10 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 11

Flödes- och nyckeltal i Älmhult Nyckeltal totalt Produktion Enhet 2005 2006 2007 2008 2009 Total produktion ton 38050 41500 41300 43950 37500 Drops ton 0 0 2050 6600 2250 Flytande ton 0 0 0 3650 2150 Tackor ton 38050 41500 39250 33700 33100 Förbrukning Enhet 2005 2006 2007 2008 2009 Aluminiumskrot ton 44100 48400 48400 51150 42650 Kisel ton 2600 3050 2775 2900 2625 Övriga legeringsämnen ton 262 450 325 325 300 Gasol m 3 ntg 552800 595300 574000 703700 659700 Eldningsolja (Eo1) m 3 811 875 1036 1441 563 El GWh 6,7 7,3 7,3 7,6 7,1 Klor ton 5,8 5,7 5,9 4,2 3,6 Kvävgas m 3 72100 66400 51200 61900 39200 Syrgas m 3 ntg 2,54 2,82 2,76 2,95 2,71 Salt ton 3330 3720 3990 4020 3390 Vatten m 3 12800 15300 20600 23700 11350 Avfall Enhet 2005 2006 2007 2008 2009 Saltslagg kg 11150 12200 12150 13700 9725 Filterstoft kg 1010 1150 1150 1250 1025 Oljeemulsion m 3 712 681 731 736 223 Energiförbrukning Energiförburkning per energislag (MWh/år) 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Eldningsolja El Gasol Diesel 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 Energiförburkning per ton färdigvara (kwh/ton) Nyckeltal per ton producerat aluminium Förbrukning Enhet 2005 2006 2007 2008 2009 Total energi kwh 790 790 820 950 820 Gasol m 3 ntg 14,5 14,3 13,9 16,0 17,6 Eldningsolja (Eo1) l 21 21 25 33 15 El kwh 176 176 176 172 188 Klor kg 0,15 0,14 0,14 0,10 0,10 Kvävgas m 3 1,9 1,6 1,2 1,4 1,0 Syrgas m 3 ntg 67 68 67 67 72 Salt kg 88 90 97 92 90 Vatten l 360 392 524 565 303 Avfall Enhet 2005 2006 2007 2008 2009 Saltslagg kg 293 294 294 312 260 Filterstoft kg 26 28 28 28 28 Oljeemulsion kg 19 16 18 17 6 Venturislam kg 1,6 0 1,0 3,2 1,4 Utsläpp till luft Enhet 2005 2006 2007 2008 2009 Stoft kg 0,05 0,02 0,08 0,05 0,02 HCl kg 0,12 0,05 0,15 0,10 0,04 HF kg 0,006 0,001 0,001 0,001 0,0005 SO 2 kg 0,11 0,33 1,26 1,69 0,39 CO 2 kg 170 170 180 170 155 NO 2 kg 0,28 0,29 0,27 0,35 0,26 Dioxin* µg 0,26 0,22 0,10 0,25 0,16 * TCDD-ekvivalenter enligt I-TEQ Ett slutet kretslopp är den bästa lösningen idag och i morgon. Avfall genererat i Älmhult 2009: Primärverk (Bauxitprocess) Primärråvara Tillverkning av nya produkter. Användning av aluminiumbaserade produkter. Uttjänta produkter lämnas till återvinningscentral. Farligt avfall Filterstoft: 1031 ton Saltslagg: 9737 ton Oljeemulsion: 223 m 3 Venturislam: 54 ton Oljeavfall: 14 ton Avfall Osorterat avfall: 45 ton Rivningsvirke: 59 ton 5000 250 Stålverk 0 1993 1997 2000 2003 2005 2006 2007 2008 2009 Kommentar till diagrammen: Staplarna anger den totala energiförbrukningen per år fördelat på förbrukningen av gasol, eldningsolja, el och fordonsdiesel. Linjen anger energiförbrukning per producerat ton aluminium per år angivet i KWh/ton. Uppgången i energiförbrukning 2008 beror på att bolaget introducerade produkten flytande aluminium. Stena Aluminium förbrukar mer energi mot att besparingarna är desto större hos kunden. 2009 har man genom intrimning av brännare med mera åter nått 2007-års nivå. Detta trots utleverans av nästan 2200 ton flytande aluminium. År 0 Flytande Aluminium Tackor Drops Stena Aluminium Aluminiumskrotet sorteras ut. 12 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009 13

Ordlista* Aluminium En silverglänsande metall som i form av oxidiska mineraler är det tredje vanligast förekommande ämnet på jorden. CO 2 Kemisk beteckning för koldioxid. Deponi Plats för slutlig förvaring av avfall. Destruktion Oskadliggöra miljöfarliga ämnen, t ex färgrester och emulsioner som används vid skärande bearbetning. Dioxiner Samlingsnamn för mycket miljöfarliga organiska föreningar som kan bildas vid förbränningsprocesser under samtidig närvaro av klor/klorider, syre och kolväten. Emulsioner Finfördelade vätskedroppar uppblandade i en annan vätska. Filterstoft Partiklar som fångas upp av det textila spärrfiltret. Förlegerad aluminium Legering av aluminium och en eller flera grundämnen, endast avsedd för att justera sammansättningen. HCl Kemisk beteckning för klorväte. Även beteckning för dess vattenlösning, saltsyra. HF Kemisk beteckning för vätefluorid, även känt som fluorväte. Järn Metalliskt grundämne. Beroende på legeringstyp kan järn betraktas som en förorening eller som ett önskvärt legeringsämne för attt förstärka specifika egenskaper hos legeringen. Kemisk beteckning: Fe. Kaliumklorid Kemisk förening. Salt som används i en blandning med natriumklorid för at lösa aluminiumoxid och för att skydda aluminiummetallen under smältning. Kisel Grundämne. Det vanligast förekommande legeringsämnet i aluminiumlegeringar för gjutgods Tillsätts för att förstärka specifika egenskaper. Kemisk beteckning: Si. Klorgas Gasformigt grundämne. Används för att rena flytande aluminium. Kemisk beteckning: Cl 2 Koldioxid Gasformig kemisk förening. Bildas vid förbränning av kol, t ex olja, gasol och diesel. Kemisk beteckning: CO 2 Kolväte Kemisk förening av enbart kol och väte. Koppar för att förstärka specifika egenskaper hos aluminumlegeringar. Kemisk beteckning: Cu Kväveoxider Kväveoxider är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer. Bildas t ex vid förbränning av olja, diesel och gasol. Kemisk beteckning: NO x Kvävgas Gasformigt grundämne som finns naturligt i luft. Kemisk beteckning: N 2 Legeringsmetaller/Legeringsämnen Metaller som löses i aluminiumsmältan för att förstärka egenskaper hos aluminiumlegeringar. Magnesium för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Kemisk beteckning: Mg Mangan för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Kemisk beteckning: Mn Miljöpolicy En skriftlig förklaring till hur företaget skall förhålla sig till miljöfrågor och hur dessa ska integreras i företagets miljöarbete. Miljörevision Granskning av företagets verksamhet ur miljöperspektiv, t ex utsläpp, resursförbrukning etc. Natrium för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Kemisk beteckning: Na. Natriumklorid Känt som koksalt Används i en blandning med kaliumklorid för att lösa aluminiumoxid och för att skydda aluminiummetallen under smältning. Kemisk beteckning: NaCl. Natriumhydroxid Starkt frätande bas, mest känt som lut. Används för att neutralisera det vatten som renar rökgaserna i våtfiltret. Kemisk beteckning: NaOH. NO x Kemisk beteckning för kväveoxider. Oxidation En reaktion mellan ett metalliskt grundämne och syre under bildning av motsvarande metalloxid. Oxyfuelbrännare Brännare där bränslet förbränns med ren syrgas. Primäraluminium Aluminium som är framställd genom elektrolys av aluminiumoxid. Radiakkontroll Kontroll av ev. förekomst av radioaktiv strålning i inkommande och utgående materialleveranser. Raffinering Förfarande för att rena flytande aluminium. Skrotboken Publikation innehållande anvisningar för skrotklassificering mm. Slagg En restprodukt från smältugnarna, huvudsakligen bestående av natrium- och kaliumklorid. SO 2 Kemisk beteckning för svaveldioxid. Strontium för att förstärka specifika egenskaper hos aluminiumlegeringar. Kemisk beteckning: Sr Svaveldioxid Gasformig kemisk förening som t ex bildas vid förbränning av svavelhaltig olja. Kemisk beteckning: SO 2 Syrgas Gasformigt grundämne som finns naturligt i luft. Kemisk beteckning: O 2 Textilt spärrfilter Anläggning som avskiljer stoft ur rökgaser med hjälp av filter av textilt material. Titan för att förstärka specifika egenskaper hos aluminium. Kemisk beteckning: Ti Venturislam Slam som bildas vid rening av rökgas i våtfilter av venturityp. Våtfilter Filter som renar rökgaser med hjälp av vatten. Vätefluorid Kemisk förening av väte och fluor. Väteklorid Kemisk förening av väte och klor. Förr kallat klorväte Kemisk beteckning: HCl. Växthuseffekt Pga atmosfärens ökade halt av bland annat koldioxid reflekteras jordens avgivna energi mot atmosfären varvid balansen mellan inkommande och avgiven energi förändras. Zink för att förstärka specifika egenskaper hos aluminium. Kemisk beteckning: Zn Återvinning Använt material som samlas in för att bli ny råvara och nya produkter. * Vissa förklaringar i ordlistan är anpassade till och endast giltiga för denna typ av verksamhet. 14 Miljöredovisning Stena Aluminium 2009

Stena Aluminium AB Gotthards Gata 5 Box 44 SE-343 21 Älmhult, Sverige Tel +46 (0)10 445 95 00 info@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com