Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Centralt innehåll: Kunna förklara hur år och dygn hör ihop med jordens rörelse. Kunna förklara hur det blir årstider. Kunna förklara hur månen rör sig i rymden Kunna förklara vad som menas med en heliocentrisk och en geocentrisk världsbild. Känna till universums utveckling Känna till vad en stjärna är samt förklara dess utveckling Veta hur tyngre grundämnen än väte bildas. Veta hur universum skapades enligt den naturvetenskapliga modellen (Big Bang) Känna till och jämföra några andra beskrivningar av universums skapelse. Vad materia byggs upp av Vad ett grundämne är Vad massa är Veta vad volym är Vad densitet är Hur vi trodde att universum såg ut förr i tiden och hur vi tror att det ser ut idag. Hur man mäter avstånd i rymden. Känna till vad solsystem och galaxer är för något. Du visar din kunskap genom att Genomföra laborationer enligt instruktioner. Genomföra ett skriftligt prov. Övrig bedömning under lektionstid
Dessa kunskapskrav bedömer vi: Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör
eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Obligatoriska uppgifter Läs sidorna 48-55 i fysikboken 1. Hur stor omkrets har jorden? 2. Hur lång tid tar det för jorden att a) rotera ett varv runt sin axel b) röra sig ett varv runt solen 3. Vad är skottår? 4. Varför uppkommer dag och natt? 5. Vad är det som gör att vi får de olika årstiderna? 6. Varför är jorden uppdelad i tidszoner Läs sidorna 56-62 i fysikboken 7. Hur lång tid tar det för månen att a) röra sig ett varv runt jorden b) snurra ett varv kring sin axel 8. Vad är bunden rotation 9. Hur kan vi se månen? 10. Vad är ebb och flod? Hur uppkommer det? 11. Hur uppkommer månförmörkelse? 12. Hur uppkommer solförmörkelse? Läs sidorna 63-79 i fysikboken 13. Hur lång tid tar det för ljuset att färdas från solen till jorden? 14. Vad är en planet? 15. Några planeter har stora temperaturskillnad mellan dag och natt. Vad beror den stora temperaturskillnaden på? 16. Vad är ett solsystem? Läs sidorna 296-301 i fysikboken 17. Vad är en stjärna för något? 18. I rymden man avstånd i enheten ljusår. Vad innebär ett ljusår? 19. Vad är det för skillnad på en stjärna som ser röd, gul eller vit ut? 20. Vad är en galax? 21. Vad heter vår galax? Läs sidorna 306-313 i fysikboken + häfte skapelseberättelse 22. Vad menas med Heliocentriska och Geocentriska världsbilden. Nämn någon som förändrade denna syn. 23. Hur skapades universum enligt den naturvetenskapliga modellen, samt enligt skapelseberättelser? Jämför. 24. Vad händer när bränslet i stjärnorna tar slut? 25. Hur skapas tyngre grundämnen?
Läs sidorna 13 18 i fysikboken. 26. Vad byggs materia upp av? 27. Vad kallas ett ämne som består av endast ett slag av atomer? 28. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening? Läs sidorna 20-23 i fysikboken. 29. Hur stor massa har 1 liter vatten? 30. Vad är massa? 31. Vad är densitet 32. Vilken densitet har vatten? 33. Vilka tal saknas? a) 1 ton =? kg b) 1 kg =? g c) 1 liter =? dm 3 d) 1 ml =? cm 3 34. Varför har en järnkula större massa än en träkula trots att de är lika stora? 35. Varför är det fel att säga att järn är tyngre än bomull? 36. Vad är det som gör att vissa ämnen flyter på vatten och inte andra?