engagera oss inom området? Ofta ställer vi oss frågan om vi enbart ska ägna oss åt intressepolitiska

Ledaren Ordföranden har ordet Vad ska det stå i verksamhetsplanen? Regnet strilar utanför fönstret och lamporna måste vara tända trots att det är förmiddag. Har man förmånen att få vara inomhus en sån här dag kan det för många ändå vara ganska skönt. Åtminstone för en på heltid yrkesarbetande person som dessutom är aktiv inom något område på fritiden (som t ex undertecknad). För den som dagligen är hemma kan det istället bli en fruktansvärt tråkig dag och man längtar efter sällskap som kan bryta tristessen. Vi har alla olika förutsättningar i livet. Det som är bra för den ene kan vara dåligt för en annan. Därför är det väldigt svårt att planera en föreningsverksamhet, vilket är vad vi gör just nu. Vi försöker vara flexibla och inte låta det egna önskemålet styra planeringen. Vi måste ha fantasi och föreställa oss andra människors behov och önskningar. En verksamhetsplan skulle bli betydligt mer realistisk om vi faktiskt hade tillgång till alla era behov och önskningar. När det gäller det intressepoliiska arbetet, d v s saker som vi behöver förbättra i samhället, råder sällan tveksamheter. Däremot är det mycket svårt att ordna medlemsaktiviteter. När vi nyligen inbjöd till en träff för tinnitusdrabbade kom inte en enda person! Det är inte ovanligt att sådant händer. Då måste vi göra en ny bedömning. Har vi formulerat vår inbjudan felaktigt? Var tidpunkten illa vald? Orkar inte våra medlemmar med den här typen av aktiviteter? Finns det andra mötesformer? Ska vi fortsätta engagera oss inom området? Ofta ställer vi oss frågan om vi enbart ska ägna oss åt intressepolitiska aktiviteter. Men samtidigt vet vi ju hur mycket det betyder att få träffa andra i samma situation. Vi lämnar sådana möten med glädje i hjärtat och nya positiva tankar. För dem som inte provat på kan jag varmt rekommendera ett möte med andra hörselskadade. För närvarande har vi egentligen bara träffarna för daglediga eller seniorer som sker regelbundet och samlar 20-25 personer varje gång. Men vi vill att det ska finnas ett forum även för övriga medlemmar. Vi trodde att IT-studion skulle kunna vara ett sådant forum, men så har det inte blivit. Föreläsningar kombinerat med information under trevliga former (ex fika) kanske är mer tilltalande. Vad tycker du om det? Hör av dig till någon i styrelsen eller till kansliet med dina synpunkter, så får vi en bättre grund att stå på vid fortsatta planeringar. Föreläsningar om hörsel har dock Hörcentralen. Missa inte dessa. Eventuellt kunde vi medlemmar träffas efteråt for fortsatt diskussion? Vad tycks? Ytterligare en missräkning blev Hörseldagen nyligen, då inbjudan till föreläsningar bl a skickats till alla avdelningar på sjukhuset. En mycket liten del av personalen kom dit och lyssnade. Troligtvis är det som någon uttryckte det vid vår kartläggning: - Vi har inga hörselskadade patienter. Det innebär att man vet inte om att de hörselskadade finns där. Och det beror sannolikt på att vi 3 själva är så dåliga på att tala om att vi hör dåligt. Där har vi nog den största anledningen till att vi är osynliga och att tillgängligheten därmed är dålig. Så nu är det upp till oss själva att göra oss synliga. Det gör vi genom att alltid berätta om vilka problem vi har och fråga efter hörseltekniska hjälpmedel. Det kan vara vid en receptionsdisk (på sjukhus eller någon annanstans), då man först bör meddela att man har svårt att uppfatta vad personalen säger och därefter fråga om de har en receptions-t-slinga. Om tillräckligt många efterfrågar detta gör vi personalen medveten om att det finns problem och att de kan åtgärdas. Vi har nu formulerat en kravspecifikation för hörseltekniska hjälpmedel i sjukhusmiljö och ska överlämna den till berörda tjänstemän och politiker. Om ni frågar efter hörselhjälpmedel vid besök på sjukhus eller inom primärvården, bör trycket öka på att åtgärderna måste verkställas. Sist men inte minst: Jag hoppas få se många av er på höstmötet den 18 november. Vi har i år förlagt mötet till en lördag för att underlätta dels för yrkesverksamma som har ont om tid på vardagar, dels för äldre som inte gärna går ut sent på kvällen. Så skriv nu in tiden i almanackan, och se det som ett trevligt tillfälle att få möta andra hörselskadade. Lena Hård

Höstens program 2006 Seniorer och daglediga De populära medlemsträffarna för seniorer fortsätter även i vår. Träffarna äger rum på Kungsgärdets Center, S:t Johannesgatan 28 B i AB-rummet, en måndag i månaden kl 14-16. Varierande program. Blomlotteri på kaffebiljetten. Batteriförsäljning. Träffarna leds av makarna van Stokkom, Elisabeth Andersson från HRF:s kansli och Anita Lundgren. Måndag den 13 november Måndag den 11 december (Lucia) Kaffe, smörgås och kaka för 25 kronor. Annons fredagen före träffen i UNT under Föreningsnytt. Skrivtolk finns. Textat på Dramaten Lång dags färd mot natt: Lördag 11 november Tisdag 21 november Blomsterplockarna: Söndag 26 november För bokning kontakta biljettkassan: biljettbokning@dramaten.se Eller 08-667 06 80 Textad Mamma Mia Fredag 3 november kl 16.30 Fredag 8 december kl 16.30 Biljetterna bokas direkt i Cirkus biljettkassa på Telefon 08-660 10 20. Viktigt att uppge att du behöver textdisplay. Textad film Ofta finns någon textad svensk film i Uppsala. I skrivande stund visas: När mörkret faller på Filmstaden 28/10-2/11 (ev. även längre.) Håll utkik. www.hrf.se/textad kultur ger information. Textade föreställningar på Stockholms stadsteater Hemkomsten: Lördag 4 november kl 19.00 Söndag 26 november kl 19.00 Söndag 14 januari kl 19:00 Fredag 16 februari kl 18:00 Linje Lusta Fredag 15 december kl 18:00 Torsdag 18 januari kl 19:00 Onsdag 7 februari kl 18:00 Torsd 15 februari kl 19:00 Djungelboken Lördag 10 februari kl 13:00 Söndag 25 februari kl 13:00 Söndag 11 mars kl 13:00 En midsommarnattsdröm Tisdag 14 november kl 19.00 Tisdag 5 december kl 19.00 Jösses flickor - återkomsten Lördag 9 december kl 19.00 www.stadsteatern.stockholm.se 4

Höstens program 2006 Överläkare Ann Gardner från Psykiatriska mottagningen för döva i Stockholm och forskare vid Karolinska Institutet föreläser om samsjuklighet Beror kombinationen av symtom som migrän, diabetes, tinnitus och hörselnedsättning på nedsatt energiproduktion? Torsdag 16 november kl 18.30 Grönwallsalen, ing 70, Akademiska sjukhuset Arr av Hörselskadades förening i Uppsala i samarbete med Blå rummet. Alla välkomna! Skrivtolkning. Hörcentralens föreläsning OBS! NY LOKAL INFOTEKET, VID KUNGSGÄRDETS CENTER, S:T JOHANNESGATAN 28 D, UPPSALA Menières sjukdom Tisdag 7 november kl 17.00 Menieres sjukdom kännetecknas av anfall av karusellyrsel, hörselnedsättning och tinnitus. Många behandlingsmetoder, såväl äldre som modernare alternativ, finns som lindrar besvären. Öronläkare från audiologiska mottagningen vid Akademiska sjukhuset föreläser. Plats : Infoteket, Kungsgärdets center, S:t Johannesgatan 28 D. 5

Landstingsprojektet: Dålig tillgänglighet för hörselskadade på UAS Sjukvårdspersonal på Akademiska Sjukhuset har dålig kunskap om hörselskador och hur man ska bemöta hörselskadade. De saknar också kunskap om hörseltekniska hjälpmedel och var sådana kan finnas. Hörselskadades Förening i Uppsala har på uppdrag av distriktet i Uppsala län kartlagt tillgängligheten till sjukvården för hörselskadade. Resultatet var som väntat dystert. Innan kartläggningen startade hade en förundersökning gjorts av landstingets handikappkonsult, Ingrid Pineiro. Resultatet presenterades vid Hörselrådet - ett samverkansorgan mellan Habilitering och Hjälpmedel, Hörcentralen, Audiologen, AF Hörsel och Hörselskadades distrikt. Svaren visade att kunskapen om hörseltekniska hjälpmedel på sjukhus och inom primärvården är mycket liten. Hörselskadades distrikt ansåg därför att en djupare undersökning borde göras för att få fram vilka behov av information och hjälpmedel som finns. Då handikappkonsulten inte hade möjlighet att genomföra en sådan fördjupad undersökning beslutades att en arbetsgrupp inom Hörselskadades distrikt skulle genomföra undersökningen i projektform. Projektet Projektet består av fyra delar: 1. Kartläggning, 2. Kravspecifikation, 3. Information och utbildning (personal) 4. Ansvar/skötsel/ utbildning (teknisk utrustning). Arbetsgruppen beslöt att koncentrera kartläggningen till Akademiska sjukhuset eftersom resultatet där lätt skulle kunna implementeras även vid andra typer av vårdinrättningar. För att få ut information om projektet kontaktades sjukhusets och landstingets informationsavdelningar. Vid mötet beslutades att arbetsgruppen skulle lägga fram ett förslag till innehåll i ett utbildningspaket som informationsavdelningen sedan kunde bearbeta på lämpligt sätt. Informationsavdelningen tog också fram namn på kontaktpersoner till kartläggningen. Kartläggning Tre avdelningar och fyra mottagningar besöktes av arbetsgruppen. Ett särskilt frågeformulär togs fram för respektive typ av inrättning. Frågorna skulle ge information om vilken typ av hörselteknisk utrustning som förekommer samt ge en bild av rutiner kring hanteringen av hörselskadade patienter. Vi valde att göra personliga besök istället för att skicka ut frågeformuläret till avdelningar och mottagningar. Avsikten var att få möjlighet att ställa kompletterande frågor och att få tillfälle att förklara de hörselskadades problem. Information och bemötande En hörselskadad patient ska bemötas på ett korrekt sätt för att kommunikationen mellan patient och personal ska fungera utan missuppfattningar. Det är vanligt att den hörselskadade själv inte berättar om sin hörselskada. Personalen bör alltid vara uppmärksam för att få bekräftat att patienten uppfattat rätt. Besökta mottagningar och avdelningar hänvisade till patientjournalen vid frågan om hur övrig personal informeras om att en patient har hörselnedsättning. Enligt uppgift läggs denna notering i det nya journalprogrammet bakom en underrubrik för funktionshinder, vilket gör att noteringen lätt kan missas, särskilt om inte patienten säger något. HRF kommer dock att uppmana sina medlemmar att alltid uppge att de har nedsatt hörsel. HRF kommer också att ta fram lättillgänglig information om hörsel för att göra all personal uppmärksam på enkla åtgärder som man ska tänka på vid kontakten med hörselskadade. HRF erbjuder sig också att informera vårdpersonal vid exempelvis avdelningsmöten. Patientupprop Patientupprop på mottagningar skedde i 3 fall av 4 via nummerdisplay vilket är mycket positivt för hörselskadade. HRF rekommenderar att nummerdisplay ska finnas på samtliga mottagningar eller liknande där patienter kallas in. Muntligt patientupprop kan vara svårt för en hörselskadad att höra. Dessutom vet man inte varifrån den personal som ropar upp patienten kommer. Det kan vara svårt att placera sig så att man säkert ser den personen. Det innebär att patienten under hela tiden i väntrummet måste vara på sin vakt och koncentrera sig för att uppfatta namnet när patientupprop sker. Det blir en onödigt stressande situation och om patienten missar uppropet kan det i värsta fall leda till att en ny tid måste bokas, med försenad behandling som följd. Befintliga tekniska hjälpmedel Hörselteknisk utrusning saknades genomgående. Någon form av samtalsförstärkning måste kunna tas fram vid behov. Det är inte nödvändigt att den 6

ska personalen veta vad som finns och var den kan hämtas. Information måste också nå fram till de hörselskadade att utrustning för samtalsförstärkning finns och att man ska tala om att man vill använda sådan. Tolk Endast en del personal känner till att man kan beställa tolk. Det är lika viktigt att den hörselskadade också känner till det och beställer det vid behov. Kunskap om hörapparater Bara hälften av dem som svarat uppger att de kan hjälpa en patient med t ex batteribyte. Det bör finnas någon på varje avdelning som vet hur man byter slang eller batteri på hörapparater för att hjälpa gamla och sjuka patienter som har svårt att själva hantera sin hörapparat. Telefon, TV och radio Möjlighet att kommunicera med anhöriga, vänner och andra via telefon förutsätter för de flesta hörselskadade en telefon med ljudförstärkning och teleslinga och även att man kan föra samtalet i en tyst miljö. På besökta avdelningar och mottagningar kände man inte till om telefonerna hade sådan utrustning. Kortautomater fanns på någon mottagning men troligtvis utan slinga eftersom ingen uppgift om detta fanns på telefonen. Hörselskadade och döva kan också behöva ta med egen mobiltelefon med slinga, sms och bild för kommunikation. I möjligaste mån bör sjukvården tillåta detta. För inneliggande patienter är TV och radio viktiga informationskanaler. Slinga i dagrum eller kopplad direkt till tv-apparaten underlättar. Vad gör vi sen Personalen har varit mycket positiv till våra besök och ville gärna ha mer information om hörselteknisk utrustning, bemötande och tolkhjälp. Ett första informationstillfälle blev det på Hörseldagen den 18 oktober. Då ordnade vi föreläsningar i bemötande och tekniska hjälpmedel samt utställningar av hörseltekniska hjälpmedel av hörselföretagen Hör Bra i Uppland och HRF Hörteknik. Programmet ägde rum i Grönwallsalen och var planerad så att personalen skulle kunna gå ifrån sitt arbete korta stunder för att lyssna och besöka utställningen. Tyvärr blev uppslutningen från personalen dålig. Informationen hade gått ut på landstingets hemsida och på dess intranetsida men inte tillräckligt tydligt. Inte heller fanns några uppmaningar till personalen a att gå dit. De flesta besökarna var i stället hörselskadade. HRF ska nu närmast ta fram ett informationsmaterial som vi hoppas ska finnas tillgängligt på landstingets intranet men också placeras på platser där det är väl synligt för personalen. Vi hoppas också kunna få in en artikel om hörsel i personaltidningen. Vi kommer i höst att rapportera projektet till landstingsstyrelsen med begäran om att landstinget tar tag i problemen för att öka tillgängligheten. Osynlig grupp En viktig lärdom vi hörselskadade kan dra av rapporten är att vi måste bli mycket bättre på att berätta om vårt problem. På flera avdelningar har man sagt att de inte har några hörselskadade patienter. Så länge som vi inte berättar om vår hörselskada förblir vi en osynlig grupp. Personalen får då aldrig den träning de behöver, både i bemötande och i att hantera hörselteknisk utrustning. Lena Hård/EAE Läs mer om våra krav för bättre tillgänglighet för hörselskadade på Akademiska sjukhuset på sid 13 7

Förslag till Verksamhetsplan 2007 Allmänt om verksamheten Vi vill Konkret Vara en pålitlig förening med öppen organisation och lättillgänglig information Regelbundna styrelsemöten Årsmöte och höstmöte för medlemmar Ett kansli öppet för frågor, batteriförsäljning. anmälningar och kontakt Aktuell hemsida Medlemstidningen Luren 4 nr/år Öka medlemsantalet Ha informationsmaterial på kansliet, på Hörcentralen och vid lämpliga arrangemang som allmänheten besöker Närvara vid Hörcentralens öppna föreläsningar och erbjuda kontakt/information till intresserade Olika målgrupper Vi vill Tillgängliga program mot olika målgrupper Verksamhet för Yrkesverksamma Stödja CI-opererade tinnitusdrabbade och personer med Menières syndrom Hjälpa hörselskadade till förbättrad kommunikation med dator och internet Konkret Arrangera föredrag och andra aktiviteter för alla medlemmar eller vissa målgrupper Arrangera månadsträffar för äldre och dagledig Ordna föreläsningar Informera om ny teknik i samarbete med hörselvården, Af Hörsel och teknikföretag Driva självhjälpsgrupp i samarbete med diakonistiftelsen i Uppsala Skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte Informera och fånga upp dem som är intresserade av dessa frågor Verka för att CI-opererade får möjlighet att fungera som intressegrupp i föreningen Erbjuda datakurser på olika nivåer via ABF Erbjuda möjlighet att prova på via föreningens egna datorer (internetstudio eller liknande) Besök vår hemsida www.hrf-uppsala.se 8

Intressepolitiska frågor Vi vill Påverkan Förbättra tillgängligheten för hörselskadade Göra kulturen tillgänglig Stöd till allmän Hörselrehabilitering Sänka ljudnivån på offentliga platser Speciellt under 2007 Konkret Framföra vår åsikt om tillgänglighet till kommunens politiker och tjänstemän Delta i distriktets arbete med att förbättra hörselvård och tillgänglighet inom landstinget via hörselvården och direkt till politiker, tjänstemän och media Uppmana medlemmar att anmäla felande slingor och rapportera detta till oss Delta i arbetet för tillgänglighet inför 2010 tillsammans med Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) Verka för att kommunens tillgänglighetsguide uppdateras kontinuerligt Erbjuda kulturella arrangemang med särskild tillgänglighet för hörselskadade Påverka Hörcentralen att införa fullgod rehabilitering av hörselskadade Samarbete med Miljökontoret Bevaka att föreslagna åtgärder inom projektet Tillgänglighet för hörselskadade inom sjukvården verkställs på ett tillfredsställande sätt Arbeta för att det ska finnas en självförsörjande serviceverksamhet som ansvarar för att installera slingor, åtgärda felaktiga slingor samt informera och utbilda personal Styrelsens förslag till verksamhetsplan. Beslut fattas på höstmötet 18 november 2006 OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! hrf-uppsala.com försvinner från nätet!.. och ersätts av hrf-uppsala.se Vi byter adress på nätet från och med 2:a november. Ny adress till hemsidan: http://www.hrf-uppsala.se Nya e-postadresser: fornamn.efternamn@hrf-uppsala.se kansliet@hrf-uppsala.se 9

Audionomyrket legitimerat Från och med 1 april 2006 är audionom ett legitimationsyrke och ett år senare måste alla audionomer vara legitimerade. Det innebär att samhället garanterar att en legitimerad audionom är välutbildad och skicklig i sin yrkesutövning. Men vad gör en legitimerad audionom? Audionomens huvudsakliga arbete innefattar utredande audiologisk diagnostik och behandlande audiologisk habilitering/ rehabilitering. Audionomens kompetens inom området hörselvård omfattar alla patientgrupper med hörsel- och kommunikationsanknuten problematik i alla åldrar, från spädbarn till åldringar. Audionomyrket är tvärvetenskapligt och grundar sig på audiologi, medicin, teknik, pedagogik samt psykologi. Audionomen planerar, genomför, analyserar, tolkar, bedömer och utvärderar kontinuerligt de olika testresultaten och de olika habilitering- /rehabiliteringsinsatserna. Audionomen har ett brett yrke och kan arbeta inom sex primära områden inom hörselvårdande verksamhet: Hälsofrämjande hörselvård Klinisk verksamhet Utbildning/handledning Ledarskap Dokumentation och administration Forskning och utveckling Det finns omkring 700 audionomer i Sverige varav 22 arbetar inom vårt Landsting. På audiologen arbetar audionomerna främst med hörseldiagnostik och på hörcentralen arbetar audionomerna med habilitering och rehabilitering av personer i alla åldrar som är döva och hörselskadade. Vad innebär legitimationen för våra patienter? Som legitimerad audionom står vi under samhällets tillsyn. Legitimationen är en garanti för patienten att audionomer genomgått av staten fastställd godkänd utbildning för de arbetsuppgifter de utför. Legitimationen stärker patientsäkerheten. Den legitimerade audionomen är skyldig att föra journal som ska innehålla uppgifter för en god och säker vård. Allt arbete ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagar som reglerar den legitimerade audionomens arbete är bland annat: Lagen(1998:531) och Förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS) Patientjournallagen (1985:562) Sekretesslagen(1980:100) Hälso- och sjukvårdslagen(1982:763) Självständig specialitet Audionomens yrkesroll är både bred och självständig. Audionomen har ett eget patientansvar, remissrätt till andra yrkesgrupper och förskrivningsrätt för hörhjälpmedel. Andelen privat vård ökar i takt med landstingens nedskärningar och fortsatt ökad behov av hörselvård för en åldrande befolkning samt utökade nya diagnostikmetoder för tidig upptäckt av hörselskador hos barn redan i spädbarnsåldern. Den tekniska utvecklingen inom området ger också ökade möjligheter att rehabilitera fler hörselskadade. Detta är kort beskrivning av den legitimerade audionomens arbete, ansvarsområde och kompetens. Legitimationen har varit efterlängtad för oss audionomer men än så länge har det inte inneburit några större förändringar. Sett ur ett patientperspektiv känns det mycket positivt att staten godkänt oss som yrkesgrupp. Behövs fler audionomer? En frågan samhället bör ställa sig är om det utbildas tillräckligt många audionomer? I och med utvecklingen på olika medicinska, tekniska område, en åldrande befolkning med ökade krav på livskvalitet och inte minst buller i samhället, så går det inte att undvika den här frågan. Här tror vi att det finns mycket att jobba för inom samhället på olika nivåer. Audionomer behövs inom hörselvården och en förändring av lönenivån på sikt bör uppmärksammas från de ansvariga för att göra yrket mer attraktivt. Sofia Möberg Mahsa Pourheidari Legitimerade audionomer Hörcentralen Uppsala Fakta om audionomutbildning: Eftersom antalet hörselskadade i samhället ökar förväntas också efterfrågan på audionomer öka. I dag råder brist på audionomer regionalt men inte generellt. Att hörselskador ökar beror på en åldrande befolkning, höga ljudnivåer, ungdomars musik-lyssnade, olika miljöfaktorer mm. Utbildning av audionomer sker på fyra orter, Göteborg, Örebro, Stockholm och Lund. Utbildningen är 3-4 år. Ca 50-60 audionomer utbildas varje år. Legitimation av audionomer sker genom en ansökan om examensbevis till Socialstyrelsen. 10

HRF, Hörselskadades förening i Uppsala Kallelse till höstmöte 2006 Tid: lördag den 18 november kl 15.00 Plats: Kungsgärdet, AB-salen Hörselskadades Förening i Uppsala inbjuder härmed sina medlemmar till höstmöte. Vid mötet har medlemmarna möjlighet att påverka verksamhetsplan och budget för år 2007. Styrelsen lämnar förslag som medlemmarna ska ta ställning till. Styrelsens förslag till budget och verksamhetsplan kommer att finnas på vårt kansli i början av november, på föreningens hemsida samt vid mötet. Det finns också möjlighet att anmäla andra ärenden under punkten Övriga frågor på själva mötet. Medlemsavgiften är numera enhetlig över hela landet och fastställs av sittande kongress. Kongressen 2004 fastställde avgiften till 175 kr per medlem och år, varav 70 kronor går till föreningen och 45 kr till distriktet och resten till förbundet. 1. Mötets öppnande 2. Kallelsens behörighet 3. Fastställande av dagordning 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justerare och rösträknare 6. Information om medlemsavgifter och antal medlemmar 7. Förslag till antal ledamöter i styrelsen 2007 8. Fastställande av verksamhetsplanen för år 2007 9. Fastställande av budget för år 2007 10. Övriga frågor 11. Avslutning Efter mötet serveras lätt förtäring och kaffe. Teleslinga och skrivtolk finns. Chokladprovning före höstmötet kl 14-15 Vad sägs om lite chokladprovning innan höstmötet börjar? Vi har lyckats engagera Kristina Wolner som hållit i chokladprovningar åt chokladfirman Anneli K på Drottninggatan. Kristina har just tagit över filialen i saluhallen och har stor kunskap om choklad och chokladprovning. Ta chansen. Föreningen subventionerar med hälften. Det kostar för Dig 100 kr och då ingår chokladen vi provar. Anmälan snarast till vårt kansli, dock senast den 7 november. Vi måste vara minst 10 stycken för att det ska bli en provning. 11

Rapport från Hörselrådet 16 oktober: Väntetiden för hörapparat minskar Köerna på Hörcentralen krymper. I somras var man nere på 3 månaders väntetid för prioriterade. Ytterst få utnyttjar vårdgarantin i annat län. Detta berättade AnnCharlotte Johansson, chef för Hörcentralen vid senaste Hörselråd. Att tiderna kunnat kortas beror främst på avtalet med Aleris, tidigare M& M. På grund av införandet av nytt datasystem har köerna tillfälligt ökat men bör vara tillbaka vid tre månader i vår, tror man på Hörcentralen. Hon berättade vidare om stölderna på Hörcentralen. Ett stort antal hörapparater har försvunnit och polisutredning pågår. Man inför nu nya rutiner med tätare inventering och nytt lagersystem. Stölder bör inte påverka väntetiderna. Förhoppningsvis kommer förlusten att täckas av försäkring. Vid årsskiftet tillkommer 650 nya patienter till Hörcentralen. De kommer från Heby (Sala Hörcentral) som då inlemmas i Uppsala län. Hörcentralen öppnar filial i Heby och kommer att vara där regelbundet liksom man är i Tierp, Enköping och Skutskär. För att klara de nya patienterna behöver Hörcentralen mer personal. Jourmottagningen Vi ställde frågan om utökad jourmottagningen. Frågan var även uppe nyligen i Luren. Hörcentralens svar var återigen att det inte går att utöka jourtiden. Då belastas kötiderna för hörapparatutprovning. Men från 1 november utökas jourpersonalen från två till tre audionomer och 1 assistent. Hörcentralen uppmanar yrkesverksamma att komma tidigt på morgonen från 7.45. De kommer då in snabbt. Att överhuvudtaget få kontakt med Hörcentralen kan ibland vara svårt. Telefontiderna på förmiddagarna räcker inte alltid. De ska nu utredas. Hörcentralen vill helst inte ha e- post eftersom detta tar tid från audionomerna. Anita Wallin från Vuxendövas förening berättade att det även är svårt att komma fram till HC via texttelefon, vilket ska undersökas. Besökare till jouren har ökat från 3 600 för några år sedan till ca 5 000 nu. Fallen har också blivit mer komplicerade. T-slinga i hörapparat Vi ställde också frågan om varför Hörcentralen skriver ut hörapparater utan teleslinga när man vet hur mycket bättre vi hör med slinga. Svaret blev att man endast skriver ut de minsta allt-i-örat apparaterna utan slinga. Här får patienten välja mellan litenheten och t-läget. Hörcentralen varnar för nackdelen men patienten avgör. Rehabkurs för yv Inom Hörselskadades distrikt har diskuterats en ny kurs på Wik för yrkesverksamma. Den vi hade 2003 blev mycket uppskattad men arbetskrävande. Vid Hörselrådet frågade vi Hörcentralen om de ville stå som medarrangör. Svaret blev att Hörcentralen nu tar upp rehabiliteringskurser igen, närmast en kurs för gravt och en för måttligt hörselskadade på arbetstid. Man föredrog därför att se hur dessa kurser blev och om det fanns behov av en helgkurs 2008, eventuellt tillsammans med HRF. Distriktsordföranden Rose- Marie Westerholm har meddelat distrikten i Dalarna och Gävleborg att vi inte ordnar en kurs 2007 pga brist på resurser. Om vi arrangerar en kurs vill vi ha en hög ambitionsnivå. Frågan kommer säkert upp igen. Audiologen Från Neurocentrum och Audiologen rapporterade Annika Wahlström att man inte hade några vakanser utom för en halvtids psykolog. Tjänsten har utannonserats med många sökande. Läkarbemanningen av Hörcentralen är ett problem eftersom den gemensamma läkaren forskar. Lennart Edfeldt är ny chef för Öron-, näsa-, hals och från 1 juni också chef för CI-verksamheten. Denna firar fem år i februari. Ett vårdprogram håller på att tas fram för benförankrad hörapparat med titanskruvar, s k Baha. Metoden används för enörade eller för personer som inte klarar propp i örat. Af-Hörsel har nyanställt en person för TSS/teckenspråk, berättade slutligen Gunilla Rickardson. Eva Alsén-Eklöf 12

Landstingsprojektet: Kravspecifikation för hörhjälpmedel inom sjukvården För att göra Akademiska Sjukhuset i Uppsala tillgängligt för hörselskadade behövs åtgärder på följande punkter: 1. Slinga i reception De flesta mottagningar behöver teleslinga och mikrofon i receptionen. 2. Patienttelefon a) Dels behövs patienttelefon i mer allmänna utrymme dels telefon som kan rullas in på sal. Båda måste ha lurförstärkning samt inbyggd teleslinga. b) Många hörselskadade och döva har egen mobiltelefon. Hörselskadade kan prata i sådan med halsslinga, döva med sms eller 3G-mobil med bild. Önskvärt är att sådana telefoner tillåts inom sjukhuset om inte uppenbar risk finns för negativ påverkan på viktig utrustning. c) Vuxendöva och döva kan behöva texttelefon. Enklast är att ringa Telias förmedlingstjänst 90 165 från vanlig telefon till den döve med texttelefon. Möjligheten att låna texttelefon från audiologen eller receptionen till döv patient behöver undersökas. 3. Samtalshjälpmedel för samtal mellan personal och patient IR-sändare + mottagare med halsslinga laddningsbar väska för 1-2 hörselskadade. Gärna också med lur för en hörselskadad utan hörapparat. Fler alternativa hjälpmedel kan föreslås till denna situation. 4. TV-slinga i dagrum Här kan det ofta räcka med stolsslinga alternativt mobil slinga runt rummet. 5. Slingor i samlingssalar Sjukhuset har ganska många samlingslokaler. Mellanstora sådana används främst internt för personalinformation och utbildning. Här kan en mobil slinga vara lösningen. Stora samlingslokaler som även erbjuds allmänheten bör ha fasta slingor. 6. Nummerdisplay i mottagning Hörselskadade har svårt att uppfatta namn som ropas upp. Vi föredrar nummerlappar med visuell display. Kanske rentav tiden är mogen för upprop med namn visuellt? HRF Uppsala har kontaktat tre stora leverantörer och bett dem föreslå olika produkter enligt ovanstående. Vi har sedan sammanställt listan och kommer att överlämna den till bl a landstingsstyrelsen tillsammans med vår projektrapport och kartläggning av tillgängligheten på Akademiska Sjukhuset. Insändare och debatt Bemötande i vården Vårdpersonal bör inte bara informeras om hur de bör bemöta hörselskadade utan också tränas, säger signaturen Britt i en insändare till Luren. -Ber jag om höjd röst, långsammare tal blir det till 98 % en vänligt leende och efter någon minut är talet tillbaka på den låga nivån igen. Att jag ber om något sånt uppfattas tydligen som ett oförtskämt intrång i en annan persons integritet. - I utbildningen av vårdpersonalen bör också ingå att lära och träna fram bra tal mot ansiktet då vi hörselskadade behöver se ansikte och läpprörelser för att hänga med. - Mycket energi går åt till att säga: Jag hörde inte, vad sa du etc. Man känner sig olycklig över att behöva avbryta den som talar. Man befinner sig i ett dystert underläge. - En halvt döv måste få mer tid att tolka vad som sagts. Signalerar motparten förståelse blir samtalet avspänt och ingen står som förlorare. Signaturen som är 86 år blev hörselskadad genom en tågolycka. Skadan är sådan att hon inte hjälps av 13 hörapparat. - Jag är aldrig på teater, konserter, middagar, kurser etc. Jag klarar bara samvaro med två personer som har bra tal. Jag måste välja vänner efter hur jag kan ta emot deras talläge och ej efter lika intressen och annat. Det gäller att ej nerver och muskler hålls spända. Jag är jobbig och det är jobbigt. - Blir jag bemött som jag är och hörselskadan kräver är jag lycklig hela dagen. Tyvärr blir man ofta illa bemött. Jag har fått uppmaningar om att ` ta av dig baskern så hör du säkert vad jag säger eller kom tillbaka när du tagit på dig hörapparaten. -Synskadade får alltid vänlig hjälp - tack och lov - men vi får inte hjälp ens om vi ber om det. -Hade jag vågat skulle jag bära pannband med hörselskada, tala tydligt, tack. Nu har jag en egen litania, en egen journal som jag lämnar över till sjukvården vid behov. Det har gett vänligare attityd och större förståelse. -Varför ska det vara så svårt för människor att höja rösten? Britta

Kära medlemmar! Tiden går fort; sommaren dröjde sig in i september men nu är det sig likt med vanligt stugsittarväder, regn och rusk! Vi har just haft vårt höstmöte förra veckan och det var trevligt och relativt välbesökt, vi var 18 st. Som vanligt avhandlades ekonomin och budgeten för nästa år - och vi har inga större problem på detta område Traditionellt äter vi smörgåstårta och någon kaka om någon har bakat och i år avnjöt vi läckra äppelbakelser som Elsie J. bakat jättegoda var de! I september hade vi ju vår regionalträff för vuxendöva i Mellansverige det kom 32 personer till Gysinge, där vår förening stod för arrangemangen. Den gamla vackra herrgården innehåller ju en folkhögskola med lokaler från fornstora dar vi fick veta att hela rasket skulle ha rivits på 60-talet, om inte Anders Diös hade tagit hand om huset och rustat det med kulturbidrag. Hela bruket har nu fått ansiktslyftning, så man kan se de gamla anläggningarna mitt i forsen, de som gav vattenkraften till bruket. Arbetarbostäderna och timmerflottningen har också blivit museer, så vi gick runt med guide och tolkar och fick veta det mesta om bruket och dess invånare. Det råkade även vara hantverksmarknad där just denna helg, så vi hade fullt upp med att hinna se allt! Vi skulle ju hinna med att träna TSS också och det gick med ett nödrop. Ett inslag brukar vara att jämföra de olika VXDföreningarna och nu framkom det att vi i alla fyra närvarande län Stockholm, Uppsala Gävleborg och Dalarna hade mycket lika erfarenheter: medlemmarna blir genomsnittligt bara äldre nu inga yngre tar vid! Det beror på, som jag sagt tidigare, att man numera får CI innan man blir alltför gravt hörselskadad och då är inte VXD-gruppen så intressant längre Men många vill ändå lära sig TSS och det tillför trots allt många till våra kurser. Vi hade förstås lotteri med fina vinster det finaste var en liten kakelugnsminiatyr från Lövstabruks hantverksshop och den vann vår egen nestor Erik Persson! En påkostad tipspromenad med tema naturkunskap hade Sten Andrén ordnat och där vann Anita Wallin 1:a pris med knappast möjliga marginal, för vi skulle även gissa antalet tabletter i en stor glasburk. Hon vann med en kattnoslängd 1 tablett före 2:e man Fest var det förstås också en kväll och då hade Lasse Persson på HSO som vanligt hittat trevliga men lite udda underhållare till våra gemensamma kurser på Gysinge; ett ungt par som framförde sånger från en rysk undergroundpoet. Vi fick då även en jättegod kvällsbuffé och vin fanns att köpa, så trivseln var på topp! De här regionträffarna har funnits ca 20 år, men börjar bli lite tungrodda och dyra tycker man, dock har vi inte haft så stora problem här i Uppsala. Vi brukar få anslag från distriktet och fonder så det går nästan med vinst. Dock beslöt vi att ha dem vartannat år i fortsättningen. I övrigt inte mycket nytt att rapportera, vi kör våra TSS-klubbkvällar som vanligt fram till och med november och sedan kanske en liten julavslutning. 10-11 februari blir det åter en TSS-träningsweekend på Wik med lärare. Som vanligt samarbetar vi med VIS så det kommer deltagare från Stockholm och Gävle också. Er ordförande Gustaf Söderlund 14

Nybörjarkurser i TSS ett meddelande från Anders Nordström, kursrektor på Wiks folkhögskola: Anders önskar att fler deltagare ska komma med till nybörjarkurserna! Kanske har budskapet inte spritts tillräckligt via andra kanaler, som t ex från hörselvården i de landsting som sänder elever till Wik. Därför vill Anders att vi i HRF ska berätta för våra medlemar om dessa kurser. TSS (Tecken Som Stöd) är ju en enklare variant av de barndomsdövas teckenspråk, TS. Det är dock en stor skillnad : TS är ett särskilt språk, man behöver inte kunna ett ord svenska när man använder TS! TSS innebär att man använder en del av dessa tecken för att stödja avläsning, när man hör dåligt. Man talar då svenska som vanligt och tecknar en del av orden samtidigt. Detta underlättar i hög grad förståelsen! Grundkurser för att lära sig TSS ges i Uppsala av hörselvården, som har en anställd lärare. Hon hinner dock bara med ett fåtal elever och då mest föräldrar och anhöriga till döva barn. Därtill finns det veckokurser på ett antal folkhögskolor i landet, däribland Wik. Man går en femdagars kurs, måndag-fredag, i taget per halvår tills man sammanlagt gått ca 6 omgångar under 2-3 år. Man bor under de fem dagarna på skolan och får då det mesta betalt via landstingsanslag. Maten får man dock bidra med en slant till (och den är GOD på Wik, kan undertecknad försäkra!) Man ska anmäla sig via Hörcentralen och det är BRÅTTOM om man vill komma igång med den närmast liggande nybörjarkursen, som börjar i mars 2007. Där finns det f ör närvarande plats för ytterligare ca 10 personer. Man behöver inte binda upp sig för mer än en femdagarskurs i taget, så passa på och pröva nu! Kurserna är mycket pedagogiskt och trevligt upplagda alla jag känner har trivts bra! De flesta som lär sig är inte helt döva utan har varierande grad av hörselskada och många är anhöriga till någon hörselskadad, som själv går kursen. Även några av våra äldsta i VXD-föreningen har lärt sig förvånansvärt bra och är entusiastiska! Gustaf Söderlund Hörapparater ger hjälp även för lättare hörselnedsättningar Vid Hörselrådets senaste möte presenterades en rapport från Hörcentralen om hörapparatnytta vid lättare diskantnedsättningar. Det visade sig att flertalet blev hjälpta av nyare hörapparater. Tidigare har det varit svårt att anpassa hörapparater till personer med lättare diskantnedsättningar. Nya typer av hörapparater har dock ändrat på detta. Utfallet blev överraskande bra. Av en grupp på 27 personer upplevde 80 procent påtagliga förbättringar med hörapparaterna. 60 procent av patienterna använde hörapparaterna mer än 8 timmar per dag och 25 procent använde dem mellan 4 till 8 timmar per dag. Tidigare har det varit ont om väl fungerande tekniska lösningar för lätta hörselnedsättningar. Det tekniska begränsningarna har bland annat inneburit att det inte kunnat gå att få tillräcklig förstärkning i diskanten utan att förstärkningen vid bas- och/eller mellanfrekvenserna blivit för stark. Hörapparaterna har heller inte kunnat förstärka så pass upp i diskanten som behövts. På sistone har dock nya hörapparater kommit som kan förstärka längre upp i frekvensled än som tidigare varit möjligt. Tekniken har också gjort det möjligt för hörapparater att ha en mer öppen insats, dvs med större ventilationskanal. Tidigare har detta inte varit möjligt utan stor risk för återkoppling. Syftet med studien var att utprova tre typer av hörapparater passande för personer med enbart diskantnedsättningar och utvärdera nyttan av dessa. Drygt en fjärdedel upplevde stora förbättringar med hörapparat medan drygt hälften upplevde måttliga förbättringar. Resterande 20 % tyckte att hörselsituationen hade förbättrats något. Intressant är att ett stort antal av deltagarna ansåg sig få förbättringar även i stora grupper och med mycket bakgrundsljud. En tendens som kunde ses var att det med stigande ålder blev svårare att uppfatta tal i brus med hörapparat. Ju längre individen hade haft sin hörapparat desto bättre blev förmågan att uppfatta tal korrekt i situationer med störande bakgrundsljud. Studien har publicerats som nr 37, 2006 i Hörcentralens rapportserie. Bakom studien står audionomerna Ingegärd Hansson och Susan Saeidi samt Ingrid Jonsson, psykolog. EAE 15