Lönespridning Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31
Innehåll 1 Inledning...3 2. Sammanfattning av resultat...4 3. Insamlingsmetodik...5 3.1 Grundmaterial...5 3.2 Insamlingsperiod...5 3.3 Yrkesgrupper...5 3.4 Avgränsning I rapporten behandlas yrkesgrupper inom Almega där antalet individer ej understiger 100 under perioden 2004-2006. Ett antal yrkesgrupper har också tagits bort på grund av strukturella förändringar som ger en missvisande bild av lönespridningen....5 3.5 Spridningsmått...5 3.6 Vad innebär ökad lönespridning...6 4 Lönespridning...7 4.1 Vad är lönespridning?...7 4.2 Ökad lönespridning är positivt...7 4.3 Lönesamtalet...9 5 Resultat...10 5.1.1 Topp 10 av de som ökat båda åren mellan 2004-2006...10 5.1.2 Lägst lönespridning av de som minskat båda åren mellan 2004-2006...11 5.1.3 Topp 10 yrken med störst lönespridning 2006...12 5.1.4 10 yrken med lägst lönespridning 2006...13 5.1.5 Topp 10 lönespridning 2006...14 6 Bilagor...15 6.1 Bilaga 1. Trend lönespridning 2004-2006...15 6.2 Bilaga 2. Lönespridning 2006...18 2
1 Inledning En ökad lönespridning är bra. Lönebildningen ska vara en dynamisk, skapande process som leder till bättre produktivitet och ökad lönsamhet och därmed bättre förutsättningar för löneutvecklingen i företaget. Här har den enskilde medarbetaren en nyckelroll. Det är hans eller hennes prestation, ansvar och den kunskap och utbildning som omsätts i arbetet som ska påverka lönesättningen. Medarbetaren ska kunna påverka sin egen lön och få en bra löneutveckling. Alla ska ha möjligheten att göra lönekarriär. Det är därför som Almega ser en ökad lönespridning som något positivt. Den är ett tecken på att lönen används aktivt, som ett verktyg som bidrar till företagens utveckling. Motsatsen, att betala lika lön, oavsett arbetsinsats, sänder en stark signal om att företaget inte bryr sig om hur arbetet utförs. För tjänsteföretagen inom Almega är det av grundläggande betydelse att har en företagsnära lönebildning som medger individuella löner som bestäms i företaget. I ett tjänsteföretag är det medarbetarnas kompetens och insatser som avgör företagets framgång. Resultatet av den undersökning som presenteras i denna rapport visar att utvecklingen gått åt rätt håll på många områden. Samtidigt är det alltför många som släpar efter med en sammanpressad lönestruktur. Det är Almegas strävan att vi ska få en modern lönebildning som fungerar i dagens tjänstesamhälle. En ökad lönespridning är en mycket viktig del av detta. Jonas Milton, vd Almega 3
2. Sammanfattning av resultat Bara i ett fåtal yrkesgrupper har lönespridningen ökat två år i följd. Spridningen har i några fall minskat två år i följd och i många fall pendlat fram och tillbaka. Minskad lönespridning begränsar anställdas möjligheter till en förbättrad lönekarriär. I vissa yrkesgrupper avviker mönstret och där är trenden istället en förändring mot ökad lönespridning. Ökad lönespridning kan konstateras i 24 yrkesgrupper medan lönespridningen minskat i 13 grupper. Idrottslärare är den yrkesgrupp som har haft störst ökning i lönespridningen mellan 2005 och 2006. Spridningen har ökat med 26 procent. Lönespridningen har ökat relativt mycket i yrkesgrupper som ekonomichefer och administrativa chefer, receptionister, kemiingenjörer, speditörer och maskinmekaniker. Spridningen för dessa har ökat med mellan 12 och 19 procent. Här förefaller möjligheterna till lönekarriär ha ökat. I undersökningen redovisas också de tio yrken där lönespridningen minskat mest under perioden, bland de yrken där spridningen minskat kontinuerligt. Här är trenden att lönestrukturen trycks ihop, vilket inte minst gäller för chefer i mindre företag, som haft en minskning med 11 procent. Trenden mot minskad lönespridning är också markant, mellan 10 och 9 procent, för organisationsutvecklare, byggnadsingenjörer, byggnadstekniker och croupierer. Husdjursuppfödare, försäljnings- och marknadschefer samt reklam- och PR-chefer uppvisar också en riktning mot minskad lönespridning. Störst lönespridning 2006 har ekonomichefer och administrativa chefer följt av bland andra inköps- och distributionschefer samt personalchefer. Reklam- och PR-chefer hör till de yrkesgrupper som har högst lönespridning 2006, Samtidigt har spridningen för gruppen backat mellan 2004 och 2006. Lägst lönespridning 2006 har postkassörer, med en kvot på endast 1,16. Lönerna var detta år också väldigt sammanpressade för lokförare, bangårdspersonal, speciallärare, arbetsterapeuter, tandsköterskor och väktare. 4
3. Insamlingsmetodik 3.1 Grundmaterial Materialet som används för undersökningarna i denna rapport är Svenskt Näringslivs insamlade statistik från Almegas medlemsföretag. Statistiken täcker över 90 procent av de anställda i Almegas närmare niotusen medlemsföretag. 3.2 Insamlingsperiod Statistiken samlas in årsvis och omfattar september månad. Senast redovisad statistik avser september 2006. 3.3 Yrkesgrupper I denna rapport redovisas olika yrkesgrupper enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). 3.4 Avgränsning I rapporten behandlas yrkesgrupper inom Almega där antalet individer ej understiger 100 under perioden 2004-2006. Ett antal yrkesgrupper har också tagits bort på grund av strukturella förändringar som ger en missvisande bild av lönespridningen. 3.5 Spridningsmått Till grund för uträkningarna används olika spridningsmått. Percentil 10 och 90 utgör grund en för beräkningarna. I tabellerna redovisas, percentiler, percentilkvoter och index. 10:e percentilen är den lön där 10 procent tjänar mindre och 90 procent mer. För 90:e percentilen gäller det omvända. Percentilerna beskriver lönespridningen, kvoterna är ett sammanfattande spridningsmått och index visar på utvecklingen, det vill säga, den rådande trenden. Högsta lön 90 percentil 90e perc Lön i mitten 10 percentil 10e perc Lägsta lön 5
3.6 Vad innebär ökad lönespridning? Det kan finnas sätt, på vilken lönespridningen inom en yrkesgrupp ökar eller minskar. De fyra exemplen nedan visar vilka skeenden som leder till ökad lönespridning. Fall 1. Lönerna är oförändrade i botten men höjs för de med högst lön. Resultat: Ökad lönespridning. Fall 2. Lönerna höjs för hela yrkesgruppen men mer för de med högst lön. Resultat: Ökad lönespridning. Fall 3. Lönerna sänks för hela yrkesgruppen men mer för de med lägst lön. Resultat: Ökad lönespridning. Fall 4. Lönerna är oförändrade i toppen men sänks för de med lägst lön. Resultat: Ökad lönespridning. +/- 0 +/- 0 Fall I Fall II Fall III Fall IV 6
4 Lönespridning 4.1 Vad är lönespridning? Lönespridning är hur lönerna inom en grupp av arbete förhåller sig till varandra. Det redovisas oftast som den lägsta och den högsta lönen inom gruppen. Åskådliggörs ibland för kvinnor respektive män. I denna rapport räknas lönespridningen som percentil 90 genom percentil 10. 4.2 Ökad lönespridning är positivt En ökad lönespridning är något positivt. Den är ett tecken på att lönebildningen används på ett aktivt sätt och därmed bidrar till företagens utveckling. Den ger också medarbetarna en möjlighet att göra lönekarriär. Sverige har dock en sammanpressad lönestruktur jämfört med många andra länder. Skillnaderna mellan de lägsta och högsta lönerna är ovanligt små för att vara i en utvecklad tjänsteekonomi. Bakgrunden till detta står att finna i den så kallade solidariska lönepolitiken, som lanserades av LO i början av 1950-talet. Principen om lika lön för lika arbete slogs fast och lönerna skulle förhandlas fram genom centrala avtal mellan arbetsmarknadens stora organisationer. Även om mycket av de strukturer som omgav den solidariska lönepolitiken ser helt annorlunda ut idag, så dröjer sig ändå en stor del av tankegodset från 1950-talet kvar. Fortfarande finns det fackföreningar som strävar efter att utjämna löneskillnaderna mellan grupper och individer, oavsett betalningsförmåga hos den enskilda arbetsgivaren och oavsett insats av den enskilde medarbetaren. På flera avtalsområden drivs fortfarande krav på höjningar av lägstalöner och så kallade individgarantier, som i många fall blir till verklighet i de kollektivavtal tecknas. Både höjningar av lägstalöner och individgarantier är exempel på generella höjningar som tenderar att pressa samman lönestrukturen. Svaret på frågan om lönebildningens framtid måste sökas i den strukturomvandling av näringslivet som Sverige går igenom. Idag jobbar fler än fyra av tio i Sveriges tjänsteföretag. Den privata tjänstenäringen svarar för åttio procent av alla nystartade företag, en fjärdedel av all export, två tredjedelar av näringslivets hela produktion och hälften av Sveriges BNP. En stark verkstadsindustri har länge stått som garanten för tillväxt, jobb och tryggad välfärd. Men i en globaliserad värld är det den snabbt växande tjänstesektorn som präglar varje del av vår vardag, arbetsmarknad och företagande. Sverige har förändrats. Sverige är en tjänsteekonomi. Det finns några utmärkande drag i tjänstesektorn att ta fasta på: 7
I tjänstesektorn är olikhet det normala. Vissa företag går bra och gör goda vinster, medan andra brottas med betydande lönsamhetsproblem. Vissa företag är stora koncerner, medan andra är små företag med bara några få anställda. Branschrikedomen är stor. Almega organiserar allt från skolor, ITkonsulter, begravningsentreprenörer, vårdcentraler till kasinon, bowlingshallar och travtränare. Någon gemensam norm, till exempel en lämplig lönenivå som fungerar för alla, finns inte. Tjänsteföretag är mycket snabbrörliga och flexibla. Tjänster är något som ofta uppstår i det direkta mötet mellan kund och leverantör, det är inget som kan läggas på en lagerhylla. Leveransen av tjänsten styrs av kundens önskemål, som kan vara mycket varierande. Medarbetaren är den viktigaste resursen. Det är medarbetarens kunskap, attityd och insats som bildar stommen i den tjänst som ska levereras. I många fall är medarbetaren i ett tjänsteföretag uthyrd till andra företag. Han eller hon har inte chefen med sig på jobbet, istället möter medarbetaren kunden varje dag, och varje dag nya arbetsplatser och nya människor. Och den enskilde medarbetaren förväntar sig att bli belönad för goda insatser på jobbet. Lönekostnaderna utgör en mycket stor del av företagens totala kostnader. I tjänsteföretag ligger lönekostnaderna mellan 80 och 90 procent av de totala kostnaderna, att jämföra med verkstadsindustrin, där de ligger under 10 procent. Det är i detta sammanhang som lönerna ska bestämmas. Det har hunnit hända mycket sedan den solidariska lönepolitiken såg dagens ljus i början av 1950-talet. För Almega, som organiserar tjänsteföretag i en mängd branscher, är därför en modern lönebildning ett grundläggande krav. Varje företag måste i så stor utsträckning som möjligt bestämma möjligheterna till löneförändringar utifrån företagets ekonomiska förutsättningar. Likaså, måste lön vara ersättning för arbete som utförts på efterfrågat sätt. Att betala lika lön, oavsett kvalité på arbetsinsats sänder en stark signal om att arbetsgivaren inte bryr sig om hur arbetet utförs. Almega har också i tidigare rapporter kunnat påvisa sambandet mellan hög lönespriding och lönsamhet. 1 Den enskilde medarbetaren är den viktigaste resursen i ett tjänsteföretag. Det är hans eller hennes prestation och ansvarstagande som ska påverka lönesättningen. Medarbetaren ska kunna påverka sin egen lön och ges möjligheter till en bra löneutveckling. Lönen är en av de grundläggande faktorerna för vilken motivation människor känner i sitt arbete. En liten lönespridning föder lätt pessimism och ger svaga drivkrafter. Säg att en person börjar i ett yrke med en lägstanivå på 20 000 kronor i månaden, samtidigt som den högsta nivån i yrket är 24 000 kronor. Lönestrukturen är då så pass sammanpressad att en lönekarriär, som sträcker sig över många år, handlar om så lite som 4000 kronor. Förutsatt att personen inte byter yrke eller tar sig upp till en högre position. Det är inte uppmuntrande. Det är därför som Almega ser en ökad lönespridning som något positivt. 1 Almega 2007-01-16 8
4.3 Lönesamtalet En avgörande förutsättning för fungerande individuell lönesättning och en god lönespridning är det lönesamtal som medarbetare och lönesättande chef ska genomföra årligen. Det är viktigt för både företag och medarbetare att ha en gemensam bild av företagets förutsättningar och mål. Detta måste vara väl känt och förankrat hos medarbetarna. Medarbetaren ska veta vilka krav som man förväntas leva upp till för att få en bra löneutveckling. Lönesamtalet spelar då en nyckelroll. I samtalet knyts löneutvecklingen samman med den egna insatsen och det egna resultatet. Samtalet gör att lönesättningen blir rationell, begriplig och att den bidrar till utveckling för både företag och medarbetare. 9
5 Resultat I tabellerna 5.1.1 och 5.1.2 utgör det första året, 2004, index. År 2004 är således det år som mätningen, och eventuella förändringar utgår ifrån. Detta sätt att presentera materialet tydliggör den rådande trenden för varje yrkesområde. Av samma tabeller framgår också antalet individer för varje yrkesområde. Som synes, är variationerna tämligen stora mellan olika yrken, från ett hundratal individer till ett par tusen. Bland de större grupper som har sett en ökande lönespridning finns bokförings- och redovisningsassistenter och receptionister. Även ekonomichefer och administrativa chefer samt driftchefer till hör de något större yrkesgrupperna med ökad lönespridning. En rad yrken har haft en trend mot ökad lönespridning över tid, och där möjligheterna till lönekarriär förefaller ha förbättrats, vilket framgår av tabell 5.1.1 som visar de tio yrken där lönespridningen ökat mest för varje år mellan 2004 och 2006. Det gäller inte minst för idrottslärare, som har fått en ökad lönespridning med 26 procent. De följs av ekonomichefer och administrativa chefer (13 procent). Därefter följer en rad yrken som ökat mellan 8 och 13 procent, bland dem receptionister, kemiingenjörer och speditörer. Av tabell 5.1.2 framgår de tio yrken där lönespridningen minskat mest under denna period. Här är trenden att lönestrukturen trycks ihop, vilket inte minst gäller för chefer i mindre företag. Dessa har haft en minskning med 11 procent. Trenden mot minskad lönespridning är också markant, mellan 10 och 9 procent, för organisationsutvecklare, byggnadsingenjörer, byggnadstekniker och croupierer. Husdjursuppfödare, försäljnings- och marknadschefer samt reklam- och PR-chefer uppvisar också en riktning mot minskad lönespridning. Flera stora yrkesgrupper återfinns bland dem som fått en minskad lönespridning, bland andra organisationsutvecklare, försäljnings- och marknadschefer, byggingenjörer och byggnadstekniker. 5.1.1 Topp 10 av de som ökat båda åren mellan 2004-2006 Antal perioden Index Index Index Kodtext (snitt) 2004 2005 2006 Förändring Idrottstränare, professionella idrottsutövare 210 100 100 126 Ökat båda åren Ekonomichefer och administrativa chefer 1335 100 113 119 Ökat båda åren Receptionister 3451 100 108 113 Ökat båda åren Kemiingenjörer 143 100 109 112 Ökat båda åren Speditörer 423 100 103 112 Ökat båda åren Maskinmekaniker 421 100 104 112 Ökat båda åren Inköps- och distributionschefer 190 100 103 111 Ökat båda åren Bokförings- och redovisningsassistenter 4804 100 106 110 Ökat båda åren Gymnasielärare i yrkesämnen 348 100 107 109 Ökat båda åren Driftchefer 1245 100 104 108 Ökat båda åren 10
5.1.2 Lägst lönespridning av de som minskat båda åren mellan 2004-2006 Antal perioden Index Index Index Kodtext (snitt) 2004 2005 2006 Förändring Chefer för mindre företag 354 100 92 89 Minskat båda åren Organisationsutvecklare 1948 100 92 90 Minskat båda åren Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 1723 100 97 91 Minskat båda åren Croupierer 979 100 95 91 Minskat båda åren Husdjursuppfödare och husdjursskötare 172 100 96 93 Minskat båda åren Försäljnings- och marknadschefer 1823 100 95 94 Minskat båda åren Reklam- och PR-chefer 116 100 94 94 Minskat båda åren Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 1030 100 94 94 Minskat båda åren Kockar och kokerskor 628 100 100 96 Minskat båda åren Personaltjänsteman och yrkesvägledare 1586 100 98 96 Minskat båda åren Av diagrammet 5.1.3 (Lönespridning 2004-2006) framgår hur många av samtliga undersökta yrkesgrupper som haft en lönespridning som ökat under båda åren, minskat under båda åren eller varken ökat eller minskat under båda åren. Även om 24 yrkesgrupper uppvisar en positiv ökning, utgörs den stora majoriteten av (74 yrkesgrupper) av yrken där en trend åt någon riktning saknas. Samtidigt som det tyvärr finns 13 yrkesgrupper där lönespridningen har minskat. Sammantaget ger detta en bild av svensk arbetsmarknad (bland medlemsföretag i Almega), där lönespridningen till största delen går fram och tillbaka, men där vissa yrkesgrupper avviker. Det finns de yrkesgrupper som går mot en allt större lönespridning men också de där spridningen minskar. De som ökat är dock något fler (24) än de som minskat (13). 11
Diagram 5.1.3 Lönespridning 2004-2006 Ökat båda åren Varken eller Minskat båda åren 74 24 13 Ökat båda åren Varken eller Minskat båda åren Tabell 5.1.4 Tabell 5.1.4 visar de yrken som år 2006 hade störst lönespridning. Jämförelsen är gjord mellan 10:e och 90:e percentilen för varje yrkesområde. Av tabellen framgår också den genomsnittliga lönenivån för percentil 10 och 90, för varje yrke. Detta år är det ekonomichefer och administrativa chefer som har störst lönespridning, följt av bland andra inköps- och distributionschefer samt personalchefer. Värt att notera, är att Reklam och PR-chefer finns med bland dem som 2006 har högst lönespridning, samtidigt som denna yrkesgrupp tillhör dem som haft en minskning mellan åren 2004 och 2006. 5.1.4 Topp 10 yrken med störst lönespridning 2006 Yrke P10 2006 P90 2006 Kvot P90/P10 2006 Ekonomichefer och administrativa chefer 23370 77788 3,33 Inköps- och distributionschefer 22500 67500 3,00 Personalchefer 24000 70013 2,92 Företagssäljare 18173 51167 2,82 Reklam- och PR-chefer 34000 91971 2,71 Övriga jurister 25000 63000 2,52 Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 27625 67831 2,46 Marknadsanalytiker och marknadsförare 20241 49037 2,42 Försäljnings- och marknadschefer 31738 76231 2,40 Övriga företagsekonomer 25057 57681 2,30 12
5.1.5 10 yrken med lägst lönespridning 2006 Tabell 5.1.5 visar de yrken som år 2006 hade minst lönespridning. Även här framgår de genomsnittliga lönerna för percentil 10 och 90, för varje yrke. Detta år är det postkassörer som har sämst lönespridning, med en kvot på endast 1,16. Lönerna var år 2006 också väldigt sammanpressade för lokförare, bangårdspersonal, speciallärare, arbetsterapeuter, tandsköterskor och väktare. Yrke P10 2006 P90 2006 Kvot P90/P10 2006 Postkassörer 18933 21956 1,16 Lokförare 23823 28896 1,21 Bangårdspersonal 20854 25674 1,23 Speciallärare 22250 28296 1,27 Arbetsterapeuter 20700 26444 1,28 Tandsköterskor 17923 22900 1,28 Väktare och ordningsvakter 18122 23269 1,28 Buss- och spårvagnsförare 21600 27765 1,29 Lastbils- och långtradarförare 17424 22645 1,30 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 15600 20340 1,30 13
5.1.6 Topp 10 lönespridning 2006 Diagram 5.1.6 motsvarar siffrorna i tabell 5.1.4. Här framgår det möjligen tydligare hur yrken med en stor lönespridning också har topplöner på mycket höga nivåer. Detta gäller till exempel för reklam- och PR-chefer och för ekonomichefer samt försäljnings- och marknadschefer. Här kan en lönekarriär vara mycket lönande. Topp 10 lönespridning 2006 10 percentilen 90 percentilen Yrken Ekonomichefer och administrativa chefer Inköps- och distributionschefer Personalchefer Företagssäljare Reklam- och PR-chefer Övriga jurister Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister Marknadsanalytiker och marknadsförare Försäljnings- och marknadschefer Övriga företagsekonomer 0 20000 40000 60000 80000 100000 Lön Diagram 5.1.6 14
6 Bilagor 6.1 Bilaga 1. Trend lönespridning 2004-2006 Av bilaga 1 framgår trenden för samtliga undersökta yrkesgrupper. År 2004 representerar här basåret för indexserien. Färgen grön indikerar att lönespridningen har ökat hela tiden, färgen röd att den minskat och färgen gul visar att lönespridningen varken ökat eller minskat. Antal perioden (snitt) Index 2004 Index 2005 Index 2006 Ökat båda åren, minskat båda åren eller varken eller Kodtext 347500 Idrottstränare, professionella idrottsutövare 210 100 100 126 Ökat båda åren 123100 Ekonomichefer och administrativa chefer 1335 100 113 119 Ökat båda åren 422200 Receptionister 3451 100 108 113 Ökat båda åren 311600 Kemiingenjörer 143 100 109 112 Ökat båda åren 342200 Speditörer 423 100 103 112 Ökat båda åren 723300 Maskinmekaniker 421 100 104 112 Ökat båda åren 123500 Inköps- och distributionschefer 190 100 103 111 Ökat båda åren 412000 Bokförings- och redovisningsassistenter 4804 100 106 110 Ökat båda åren 232200 Gymnasielärare i yrkesämnen 348 100 107 109 Ökat båda åren 122400 Driftchefer 1245 100 104 108 Ökat båda åren 522200 Försäljare, fackhandel 3849 100 103 106 Ökat båda åren 122800 Verksamhetschefer inom vård o omsorg 347 100 101 106 Ökat båda åren 413100 Lagerassistenter 3118 100 102 105 Ökat båda åren 323100 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi 419 100 101 105 Ökat båda åren 724100 Elmontörer 1350 100 103 104 Ökat båda åren 312100 Datatekniker 11660 100 101 103 Ökat båda åren 515200 Väktare och ordningsvakter 11380 100 101 103 Ökat båda åren 513400 Skötare och vårdare 1440 100 100 102 Ökat båda åren 311300 Elingenjörer 694 100 102 102 Ökat båda åren 245600 Formgivare 472 100 100 102 Ökat båda åren 214500 Civilingenjörer m.fl., maskin 2708 100 101 102 Ökat båda åren 331000 Förskollärare och fritidspedagoger 1777 100 100 102 Ökat båda åren 213100 Systemerare och programmerare 14028 100 101 101 Ökat båda åren 311100 Laboratorieingenjörer 363 100 101 101 Ökat båda åren 342100 Agenter 415 100 99 124 Varken eller 522700 Demonstratörer 2652 100 126 119 Varken eller 249200 Socialsekreterare och kuratorer 336 100 109 109 Varken eller 413200 Transportassistenter 597 100 111 107 Varken eller 232300 Lärare i estetiska och praktiska ämnen 181 100 168 106 Varken eller 222200 Tandläkare 168 100 107 104 Varken eller 513100 Barnskötare 2345 100 106 104 Varken eller 341300 Fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare 412 100 99 104 Varken eller 324000 Biomedicinska analytiker 561 100 100 104 Varken eller 311500 Maskiningenjörer och maskintekniker 1577 100 105 104 Varken eller 713700 Fastighetsskötare 1121 100 107 103 Varken eller 421500 Inkasserare 352 100 98 103 Varken eller 343300 Redovisningsekonomer 2559 100 104 102 Varken eller 415000 Brevbärare 27427 100 98 102 Varken eller 15
913000 Köks- och restaurangbiträden 760 100 98 102 Varken eller 714300 Skorstensfejare och saneringsarbetare 1258 100 95 102 Varken eller 322800 Receptarier 4369 100 100 101 Varken eller 724200 Tele- och elektronikreparatörer 4079 100 102 101 Varken eller 511100 Flygvärdinnor 416 100 87 101 Varken eller 341600 Inköpare 644 100 100 101 Varken eller 933000 Godshanterare och expressbud 441 100 96 101 Varken eller 241900 Övriga företagsekonomer 1550 100 100 101 Varken eller 223500 Distriktssköterskor 649 100 100 101 Varken eller 322600 Sjukgymnaster 527 100 100 101 Varken eller 313400 Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker 604 100 101 101 Varken eller 214200 Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning 4807 100 100 101 Varken eller 245100 Journalister och författare 1966 100 96 101 Varken eller 511200 Tågmästare 1714 100 99 101 Varken eller 831100 Lokförare 2874 100 103 101 Varken eller 222100 Läkare 1072 100 139 101 Varken eller 322100 Arbetsterapeuter 250 100 100 100 Varken eller 341500 Företagssäljare 6907 100 101 100 Varken eller 242900 Övriga jurister 289 100 100 100 Varken eller 311400 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 4115 100 98 100 Varken eller 912200 Hotell- och kontorsstädare 20167 100 102 100 Varken eller 322500 Tandhygienister 767 100 100 100 Varken eller 123600 IT-chefer 424 100 101 100 Varken eller 233000 Grundskollärare 1689 100 100 100 Varken eller 831200 Bangårdspersonal 1179 100 102 100 Varken eller 513500 Tandsköterskor 2688 100 99 100 Varken eller 422300 Telefonister 3680 100 97 100 Varken eller 513300 Vårdbiträden, personliga assistenter 9769 100 98 100 Varken eller 346200 Fritidsledare 317 100 100 100 Varken eller 513200 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 8198 100 102 100 Varken eller 832300 Lastbils- och långtradarförare 3543 100 100 100 Varken eller 411200 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 3203 100 99 99 Varken eller 214600 Civilingenjörer m.fl., kemi 392 100 101 99 Varken eller 343100 Administrativa assistenter 3814 100 99 99 Varken eller 232100 Gymnasielärare 977 100 98 99 Varken eller 411100 Dataregistrerare 1594 100 106 99 Varken eller 241100 Revisorer 5871 100 98 99 Varken eller 323500 Röntgensjuksköterskor 155 100 98 99 Varken eller 422400 Trafikinformatörer 1022 100 98 99 Varken eller 242300 Jurister 331 100 105 98 Varken eller 914200 Vaktmästare 916 100 96 98 Varken eller 214100 Arkitekter och stadsplanerare 1120 100 100 98 Varken eller 422100 Resebyrå- och turistbyråtjänsteman 2776 100 102 98 Varken eller 222400 Apotekare 819 100 98 98 Varken eller 122500 Driftchefer 916 100 107 98 Varken eller 211400 Geologer, geofysiker 279 100 96 98 Varken eller 123200 Personalchefer 516 100 97 98 Varken eller 323300 Geriatriksjuksköterskor 320 100 100 97 Varken eller 346100 Behandlingsassistenter 769 100 95 97 Varken eller 241300 Marknadsanalytiker och marknadsförare 2511 100 96 97 Varken eller 249100 Psykologer 506 100 100 96 Varken eller 833400 Truckförare 814 100 90 96 Varken eller 122700 Verksamhetschefer inom utbildning 167 100 95 95 Varken eller 313200 Ljud- och bildtekniker 191 100 108 95 Varken eller 16
223100 Barnmorskor 165 100 101 95 Varken eller 312200 Dataoperatörer 1378 100 86 94 Varken eller 828300 Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 192 100 109 94 Varken eller 832200 Buss- och spårvagnsförare 121 100 100 93 Varken eller 234000 Speciallärare 171 100 105 93 Varken eller 421100 Butikskassörer, biljettförsäljare 1237 100 91 92 Varken eller 315200 Säkerhetsinspektörer 2674 100 98 98 Minskat båda åren 421200 Postkassörer 2169 100 98 98 Minskat båda åren 214300 Civilingenjörer m.fl., elkraft 278 100 98 98 Minskat båda åren 512200 Kockar och kokerskor 628 100 100 96 Minskat båda åren 241200 Personaltjänsteman och yrkesvägledare 1586 100 98 96 Minskat båda åren 123300 Försäljnings- och marknadschefer 1823 100 95 94 Minskat båda åren 123400 Reklam- och PR-chefer 116 100 94 94 Minskat båda åren 214400 Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 1030 100 94 94 Minskat båda åren 612100 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 172 100 96 93 Minskat båda åren 311200 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 1723 100 97 91 Minskat båda åren 421300 Croupierer 979 100 95 91 Minskat båda åren 241400 Organisationsutvecklare 1948 100 92 90 Minskat båda åren 131500 Chefer för mindre företag 354 100 92 89 Minskat båda åren 17
6.2 Bilaga 2. Lönespridning 2006 Av bilaga 2 framgår lönespridningen år 2006 för samtliga undersökta yrkesgrupper. Lönespridningen redovisas som kvoten av 10:e percentilen och 90:e percentilen. Kod Yrke Antal 2006 P10 2006 P90 2006 Kvot P90/P10 2006 123100 Ekonomichefer och administrativa chefer 1527 23370 77788 3,3 123500 Inköps- och distributionschefer 191 22500 67500 3,0 123200 Personalchefer 537 24000 70013 2,9 341500 Företagssäljare 6585 18173 51167 2,8 123400 Reklam- och PR-chefer 117 34000 91971 2,7 242900 Övriga jurister 276 25000 63000 2,5 242300 Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 325 27625 67831 2,5 241300 Marknadsanalytiker och marknadsförare 2561 20241 49037 2,4 123300 Försäljnings- och marknadschefer 1813 31738 76231 2,4 241900 Övriga företagsekonomer 1715 25057 57681 2,3 241100 Revisorer 5912 21850 49064 2,2 122400 Driftchefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 1083 25000 54853 2,2 312100 Datatekniker 10590 17705 38652 2,2 241400 Organisationsutvecklare 2088 25681 56055 2,2 241200 Personaltjänsteman och yrkesvägledare 1674 21000 42802 2,0 131500 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m. 320 26000 52716 2,0 123600 IT-chefer 453 35000 70649 2,0 341600 Inköpare 682 21200 42750 2,0 122800 Verksamhetschefer inom vård och omsorg 439 25350 50886 2,0 312200 Dataoperatörer 1406 15069 30183 2,0 222200 Tandläkare 147 22500 45000 2,0 245100 Journalister, författare, informatörer m.fl. 2113 20880 40513 1,9 522200 Försäljare, fackhandel 4127 18788 36264 1,9 122500 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 1044 35573 68500 1,9 341300 Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. 424 23600 45363 1,9 222100 Läkare 1089 39200 75000 1,9 214400 Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 985 25500 48573 1,9 347500 Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl. 237 16916 32190 1,9 522700 Demonstratörer, uthyrare m.fl. 3896 13205 25055 1,9 311600 Kemiingenjörer och kemitekniker 145 19512 37000 1,9 346200 Fritidsledare m.fl. 338 16580 31320 1,9 342200 Speditörer 433 16132 30007 1,9 213100 Systemerare och programmerare 14695 25360 46547 1,8 214600 Civilingenjörer m.fl., kemi 346 24791 45500 1,8 343100 Administrativa assistenter 3906 18006 31490 1,7 222400 Apotekare 859 23578 41100 1,7 413200 Transportassistenter 687 17713 30732 1,7 311400 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 3642 22200 38312 1,7 342100 Agenter 268 14440 24812 1,7 311500 Maskiningenjörer och maskintekniker 1359 21026 36115 1,7 211400 Geologer, geofysiker m.fl. 276 25500 43389 1,7 214500 Civilingenjörer m.fl., maskin 3049 24500 41500 1,7 214200 Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning 5370 25400 42914 1,7 411100 Dataregistrerare 1863 15640 26350 1,7 18
343300 Redovisningsekonomer m.fl. 2640 20000 33660 1,7 214300 Civilingenjörer m.fl., elkraft 286 23620 39570 1,7 311300 Elingenjörer och eltekniker 716 20350 33900 1,7 313200 Ljud- och bildtekniker 180 19978 32872 1,6 245600 Formgivare 551 22000 36116 1,6 413100 Lagerassistenter m.fl. 3861 15660 25548 1,6 412000 Bokförings- och redovisningsassistenter 5259 17290 28190 1,6 421300 Croupierer m.fl. 954 17239 27772 1,6 422200 Receptionister m.fl. 3832 14000 22500 1,6 714300 Skorstensfejare och saneringsarbetare 1184 16530 26400 1,6 315200 Säkerhetsinspektörer m.fl. 2481 21147 33700 1,6 422300 Telefonister 3938 15100 23906 1,6 214100 Arkitekter och stadsplanerare 1275 26000 41100 1,6 323100 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi 419 21827 33850 1,6 122700 Verksamhetschefer inom utbildning 164 32000 49300 1,5 311200 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 1712 21600 33275 1,5 313400 Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker 667 18152 27830 1,5 346100 Behandlingsassistenter m.fl. 806 18000 27460 1,5 249100 Psykologer m.fl. 550 24000 36414 1,5 933000 Godshanterare och expressbud 474 15404 23250 1,5 249200 Socialsekreterare och kuratorer 377 22557 34000 1,5 914200 Vaktmästare m.fl. 894 16299 24500 1,5 311100 Laboratorieingenjörer 380 20225 30400 1,5 415000 Brevbärare m.fl. 27815 15834 23727 1,5 511100 Flygvärdinnor m.fl. 324 15020 22445 1,5 421500 Inkasserare m.fl. 391 16758 25000 1,5 422100 Resebyrå- och turistbyråtjänsteman 2939 17461 25933 1,5 411200 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 3037 18400 27085 1,5 322800 Receptarier 4682 20984 30727 1,5 232300 Lärare i estetiska och praktiska ämnen 220 20000 29269 1,5 724100 Elmontörer och elreparatörer 1724 15051 21960 1,5 713700 Fastighetsskötare 1223 17610 25616 1,5 513300 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 11901 15387 22238 1,4 421100 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 1469 14893 21424 1,4 322600 Sjukgymnaster m.fl. 512 21000 30090 1,4 513400 Skötare och vårdare 1849 16807 23950 1,4 833400 Truckförare 847 14458 20550 1,4 723300 Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 444 19773 28044 1,4 232200 Gymnasielärare i yrkesämnen 489 20200 28649 1,4 223100 Barnmorskor 162 24500 34266 1,4 913000 Köks- och restaurangbiträden 832 14790 20645 1,4 513200 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 8597 17118 23666 1,4 323300 Geriatriksjuksköterskor 325 23996 33116 1,4 323500 Röntgensjuksköterskor 138 23511 32320 1,4 223500 Distriktssköterskor 701 23600 32260 1,4 828300 Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 194 14790 20184 1,4 724200 Tele- och elektronikreparatörer m.fl. 3817 19751 26901 1,4 331000 Förskollärare och fritidspedagoger 1841 18290 24870 1,4 233000 Grundskollärare 1842 20000 27100 1,4 511200 Tågmästare m.fl. 1699 18710 25301 1,4 322500 Tandhygienister 755 21000 28379 1,4 422400 Trafikinformatörer m.fl. 1451 19992 27000 1,4 232100 Gymnasielärare i allmänna ämnen 1270 21000 28345 1,3 324000 Biomedicinska analytiker 637 20100 27000 1,3 512200 Kockar och kokerskor 668 17004 22647 1,3 612100 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 214 15105 20050 1,3 513100 Barnskötare m.fl. 2635 15187 20126 1,3 19
912200 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 22552 15600 20340 1,3 832300 Lastbils- och långtradarförare 3704 17424 22645 1,3 832200 Buss- och spårvagnsförare 117 21600 27765 1,3 515200 Väktare och ordningsvakter 11376 18122 23269 1,3 513500 Tandsköterskor 2665 17923 22900 1,3 322100 Arbetsterapeuter 300 20700 26444 1,3 234000 Speciallärare 162 22250 28296 1,3 831200 Bangårdspersonal 1225 20854 25674 1,2 831100 Lokförare 2990 23823 28896 1,2 421200 Postkassörer 1785 18933 21956 1,2 20