Forskning och nya sensorer för Drönare/UAV Utveckling kring och med UAV

Relevanta dokument
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Testbädd UAV. Sensor och systemutveckling. Drone Center Sweden Västervik Åke Sivertun Urban Wahlberg

Västervik 57º46 43 N16º31 33 E

Västervik 57º46 43 N16º31 33 E

Västervik 57º46 43 N16º31 33 E

Testbädd UAV. Drone Center Sweden. Västervik. RI.SE/ SICS East Swedish ICT Vinnova

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Testbädd UAV. Drone Center Sweden Västervik. RI.SE/ SICS East Swedish ICT Vinnova

Fältgradering av växtsjukdomar

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg

Utvärdera möjligheterna att tillgängliggöra luftrummet för drönare att flyga utom synhåll

RPAS I CIVILT LUFTRUM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR.

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB Copyright Trimtec AB, all rights reserved

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Högupplösta geodata och 3D omvärldsmodeller - nuvarande och framtida möjligheter ur ett FOI-perspektiv

RISE MARITIMT. Mikael Hägg Robert Rylander. Maritime Research. Research Institutes of Sweden

Kravet på tillstånd från Transportstyrelsen för drönare som väger under 7 kilo och som flygs inom synhåll är borttaget. Läs mer om de nya reglerna.

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Därför ska man odla baljväxter

SAMverkan digital järnväg

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

Vad gör Norrbotten till en etta i den digitala utvecklingen

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Geodata Skog. Utveckling av Skogliga grunddata mha laserskanning. Sektorsvis fördjupning till nationella geodatastrategin

Verklighetslabb digital järnväg

Profilen Kommunikation

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

Skogliga grunddata Vägen framåt

Remissvar: Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Svenska regler för obemannade luftfartyg från 1 feb Rémi Vesvre ledningsstrateg

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Utveckling av järnvägen - vad händer i Europa?

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Drönare i skogsbruket

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Smart underhåll av infrastruktur för en hållbar värld

Generella luftrumskrav

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Beatrix von Storch för EFDD-gruppen

Matens klimatpåverkan

Förtydligande om lägsta tillämpbara flygnivå. Luftrumsmöte

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Sveriges Modellflygförbund

Audi Urban Future Initiative

Ansökan om kameraövervakning med drönare

ERTMS. Nytt signalsystem

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Vad ser vi i kristallkulan? Tankar om framtiden

Drönarinformation Karolinska Sjukhuset Solna

m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata

Forsknings- och innovationsagenda 2019

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Innovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark

Drönarinformation Karolinska US helikopterflygplats ESHK

DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Drönarinformation Karolinska Sjukhuset Solna

Drönarens mångsidiga arbetsområden i en kommun Annika Hovberg Norrköpings kommun

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Digitalisering på Trafikverket. Dataföreningen Nätverk e-förvaltning och digitalisering. Anne Grön. TMALL 0794 Presentation bilder sommar

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Drönare ett komplement till traditionell mätning

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Från nybygge till sprudlande mötesplats

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Järnvägsnätsbeskrivning

Uppsala i 4D användning av geodataunderlag från laserskanning

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Råsundavägen 79, SOLNA Tel: Epost:

Copernicus och Swea. Björn Lovén

1 (6) ANSÖKAN. Ja Nej. 1. Sökande (fysisk eller juridisk person) 1 a. Kontaktperson (om annan än ovan) Utdelningsadress. Postnummer.

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB)

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Skogsindustriernas utmaningar

Realtids-GIS inom transportsektorn

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Automation Region årsmöte 11 mars 2009

Resultat från den första Workshopen

Teknik kommande och förekommande

Förädlade produkter från NNH-data. Christofer Grandin

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium Årtalen är ungefärliga!

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

TNM059 Grafisk teknik Laboration 4 - Färg

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

FIBEROPTIK Carola Sterner Tekn. Dr.

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Råsundavägen 79, SOLNA Tel: Epost:

Transkript:

Forskning och nya sensorer för Drönare/UAV Utveckling kring och med UAV TUVA test-bed UAV Västervik Drone Center Sweden Västervik Åke Sivertun ake.sivertun@ri.se Urban Wahlberg urban@dronecentersweden.se Research Institutes of Sweden RISE SICS East Vinnova ECSEL Joint Undertaking Electronic Components and Systems for European Leadership

En enorm utveckling av UAV/UAS förutspås inom de flesta samhällsfunktioner För att ge förutsättningar att möta klimathot, säkerställa livsmedel, vatten och hälsa

Många funktioner är avhängiga av varandra UAV i skogsbruket kan t.ex. bidra till skydd mot skogsbränder och vid insatser, telekomsystemen kommer att kunna bidra generellt

Ska alla dessa verksamheter samsas i samma luftrum krävs innovativa nya modeller för flyg och transportledning

Über s vision för persontransporter

Mera näraliggande utmaningar Att inspektera järnvägar och tidigt upptäcka begynnande skador, på räls, järnvägskroppen, växlar, signaler mm Identifiera djur på spår eller vägar Identifiera kontaktledningar med begynnande problem Patrullera kraftledningar och annan energidistribution Patrullera vägar och broar för upptäckt av risker och riskbeteenden Ge möjlighet att inspektera vid olyckor eller tillbud för snabb och korrekt insats Möjliggöra snabba transporter av prover, läkemedel, blod, organ, hjärtstartare mm. Alla dessa behöver kunna flyga säkert autonomt och utom synhåll längre högre och med tyngre eller viktigare laster än vi är vana vid nu.

Utmaningarna för att utveckla tjänster som stödjer samhällsutmaningar TUVA och DCS roll i utvecklingen Ta fram flygande system som garanterar säkra och tillgängliga operationer obemannat/autonomt Kopplingar till trådlösa nätverk för navigation och kommunikation Sensorer som ger bättre information än nuvarande och tillsammans med befintliga kartor och databaser System för analys av odlingssystem, skog, vatten & hav, transportsystem, miljödata mm. System som stödjer samhällets och medborgarnas säkerhet och verksamheters funktion

Varför en testbädd i Västervik?

För att garantera att inga flyg kommer in oanmälda i testområdet föreslår vi att ett Restriktionsområde för UAVer inrättas! 40 x 60 km med maximal flyghöjd 2500 m (GND-7000 ft MSL) I fyra sektorer : A, B, C, D

Kommunen har byggt ut flygfältet till i dag 1.199 m

Kontrolltorn, kontor, hangarer och verkstäder inom stängsel

Testaktiveter som redan genomförs med olika UAVer, sensorer & Navsystem

Säker flygning och kontroll Genom tester med transpondrar som sänder UAVer och sensorers position med stor noggrannhet Använder GSM och andra nät för kommunikation och Kontroll av flyg och sensorer Försök med radar genomförs för verifikation av transponder och upptäckt av oanmälda flyg i området Försök med databox för autonom flygning

Innvånarantal: 36 551 Stadsbebyggelse, Industrier, hamn, värmeverk, järnvägar, riksvägar, kraftledningar, GSM nätverk jordbruksföretag, skog och vatten

Jord- och skogsbruk bruk som lämpar sig för tester Hushållningssällskapets Lantbruksskola Ogesta egendom med 1700 mjölkkor, 1300 andra kor, 2000 ha odlad jord

Rudolf Tornerhjelm, Wrams Gunnarstorp 10% ökad produktion med hjälp av UAV

FoU-exempel 1: Bladmögel i potatis Reflektans Reflectance 0.1 0.2 0.3 0.4 Healthy leaf, mean +/-sd Leaf lesions, mean +/-sd Friska blad Healthy leaf (ResEdge), mean +/-sd Leaf lesions (RedEdge), mean +/-sd Bladmögelfläck Grafik: Johanna Wetterlind, SLU 400 500 600 700 800 900 1000 1100 Wavelengths (nm) Kurvorna visar spektral signatur uppmätt med hyperspektral lab-sensor (± std avv) De små boxarna visar hur en fembands UAV-kamera registrerade skillnaderna Foto: Per Erik Larsson Skapa robusta modeller användbara i praktiken

Räkna potatisplantor & Big Data och AI i jordbruket

Skogsnäringen beräknas tjäna 100 miljarder/år med förbättrad informationsbehandling

Skoglig datastrategi Allt detta är ditt! Markägarna har fri access till data! Modeller med kombinationer av data Topografi och aspekt NSÖV Markfukt Grön infrastruktur Gallring, vindfällen och markskador Trädhöjd och volym 2017-05-05 Markbeskaffenhet Baskartor och sensordata i GIS Träddiameter D GV Generaliserad trädhöjd H GV Biomassa RISE SICS VÄSTERVIK, SKOGSSTYRELSEN, ANTON HOLMSTRÖM 20

Nya teknologier skapar nya möjligheter till analys LiDAR för skogliga tillämpningar och för sök & räddning Glana Hyperspektrala sensor SLU med MAIA; EOPTIS Sentinel-2 kompatibel hyperspektral sensor 400-900 nm & Micasense Rededge samt Medusa Systems gammakamera för att kartera lerhalt I marken

Termografi mätande + kombo med foton Sensorer och system LiDAR - lättare, energisnål, billig sensor

LiDAR registrerar flera reflekterade laserstrålar som tillsammans kan mäta höjd och kronstorlek på träd samt marken under.

Hyperspektral kamera Med vilken man kan mäta reflekterat Ljus I många vågländer på en gång för Upptäckt av avvikelser i signaturen t.o.m hos enstaka träd. Även i 3D (GLANA) och i kombo med LiDAR Markpenetrerande Radar Gamma sensor SLU

Flygfoton och Flygfilmer/TV Folkhögskola i Gamleby 3D modeller och Volymberäkningar

Andra typer av sensorer Klimatsensorer - Sparv Embedded Gassensorer metan m.m. - Sensair Tema M Vattenprovtagning - SynLab Gravitometrar, magnetometrar och markprober - RISE Acreo Accelerometrar - Imagimob Radar - Qamcom och RayMarin Tranpondrar - T2Data Antikollisionssystem Coronakameror för inspektion av kraft- och kontaktledn. SLAM Simultanous Localisation And Mapping FOI

Wabema AB Kontakt: Urban Wahlberg Åke Sivertun