RAPPORT Miljöteknisk utredning Bullervall i Hyllinge

RAPPORT Miljöteknisk utredning Bullervall i Hyllinge 2007-04-18 Reviderad 2007-04-18 Upprättad av: Fredrik Christensson, Lars Mårtensson, Erik Bergstedt Granskad av: Thomas Terne Godkänd av: Fredrik Christensson

RAPPORT Miljöteknisk utredning Bullervall i Hyllinge Reviderad 2007-04-18 Kund Åstorps kommun Torbjörn Persson Konsult WSP Box 714 SE-251 07 Helsingborg Besök: Järnvägsgatan 13 Tel: +46 42 444 40 00 Fax: +46 40 699 62 80 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Uppdragsansvarig Specialist svavelväten Speciallist miljökemiska föroreningar Granskning Fredrik Christensson Lars Mårtensson Erik Bergstedt Thomas Terne Rev Datum Avser A 070418 Svenskan, justering kap 1.1 och 3.1 samt fotnot 3, tillagt fotnoter 4 och 9 och kapitel 6.1.1 inkl slutsats Revideringar markeras i vänsterkanten av dokumentet 10089715 2 (17)

Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Begränsningar 4 2 Historik 5 2.1 Anmälan till Miljöförvaltningen 5 2.2 Tidigare utförda undersökningar 5 3 Nulägesbeskrivning 5 3.1 Vidtagna skyddsåtgärder 6 4 Fältarbeten och provtagning 6 4.1 Provgropsgrävningar 6 5 Riktvärden och markanvändning 7 6 Resultat 8 6.1 Vallens uppbyggnad 8 6.1.1 Volymsuppskattning 9 6.2 Föroreningar i jord och vatten 9 6.2.2 Provtagning på vatten 10 6.3 Sjukdomsalstrande bakterier i jord och vatten 10 6.3.1 Jordförbättringsmaterial 10 6.3.2 Omgivande ytvatten och jord 11 6.4 Näringsämnen i grund- och ytvatten 12 6.5 Svavelvätebildning och luktproblem 12 7 Förslag till åtgärder 14 7.1 Nollalternativ 14 7.2 Alternativ 1 Bortschaktning 14 7.3 Alternativ 2 Kompletterande dränering 14 7.4 Alternativ 3 Strukturförbättring av släntfot 15 7.5 Alternativa eller kompletterande åtgärder 16 8 Slutsatser 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Plan över bullervall med provytsindelning, provpunkter och grundvattenrör. Plan över förslag till åtgärd med makadamdike Sammanställning av analysresultat Analysprotokoll (separat pärm) 10089715 3 (17)

1 Inledning WSP har på uppdrag av Åstorps kommuns Samhällsbyggnadskontor genomfört en miljöteknisk undersökning av en bullervall längs med E4:an i Hyllinge, Åstorps kommun. Syftet har varit att klarlägga eventuella föroreningsförekomster, samt belysa risker för människor och djur att vistas inom undersökt område. 1.1 Bakgrund Det har sedan många år tillbaka funnits en bullervall mellan E4:an och intilliggande bebyggelse, som bestod av en 2-3 meter hög vegetationsbeklädd jordvall samt ett bullerplank på dess krön. För att tillmötesgå de närboendes klagan på bullret från motorvägen, beslutade Åstorps kommun att höja vallen med överskottsmassor från en nyexploatering i Åstorp. Vallens vegetation och plank revs, samt vallens krön höjdes med cirka 2 meter lermassor. För att höja vallen ytterligare gjordes en överenskommelse med Svensk jordförbättrings AB (benämnd entreprenör nedan) om att denna skulle påföra 0,5 m jordförbättringsmaterial. Detta material skulle bestå av lika delar matjord, natriumsulfat och kommunalt rötslam. Muntligen gjordes en överenskommelse, om att påföra ytterligare lerjordmassor för att höja krönet på vallen. Totalt skulle vallen höjas med ca 2 m, för att därigenom förbättra bullerdämpningen. Jordförbättringsmaterial Extra lerjord Lerjord Ursprunglig vall Figur 1.1 Sektion av bullervallen. Denna undersökning har utförts med anledning av de närboendes klagan under förra årets sommar, samt en provtagningsundersökning under hösten som visade på höga halter av svavel i jordmaterialet. 1.2 Begränsningar Undersökningen är begränsad till området för bullervallen (fastighet Hyllinge 36:79) och till dess omedelbara närhet, samt provtagning av ytligare jordlager och grundvatten. Uppdraget avser inte att utreda jordförbättringsmaterial som har använts på andra ställen inom kommunen. Utredningen avser inte att utreda inblandade parters agerande eller tidigare gjorda anmälningar, undersökningar etc., förutom om det har presenterats slutsatser eller påståenden som uppenbart motsägs av denna utredning. 10089715 4 (17)

2 Historik 2.1 Anmälan till Miljöförvaltningen Svensk jordförbättrings AB lämnade in en anmälan den 2005-12-12 (avseende Åstorp 112:43 och 44, Hyllinge 36:79, Broby 46:5 ) till Åstorp kommuns Miljöförvaltning. I anmälan redovisar företaget att man avser att använda lika delar av kommunalt rötslam, natriumsulfat och matjord. De olika materialen transporteras med lastbil till en blandningsplats vid befintlig vall, där de blandas med hjälp av grävmaskin och läggs ut på bullervallen. Till anmälan är bifogat ett tekniskt datablad på natriumsulfaten och kemisk analys av rötslammet. 2.2 Tidigare utförda undersökningar Under senhösten 2006 och vintern 2007 genomförde KMI Kemimäklarna International AB undersökning och utredning angående jordförbättringsmaterialet, som redovisas i rapporten Utredning av bullervallsbyggnad som utfördes av Svensk Jordförbättrings AB i Åstorps kommun 2007-02-05. Rapporten omfattar utredning av det jordförbättringsmaterial som har lagts på aktuell bullervall, samt ytterligare två platser och en blandningsplats inom kommunen. Utredningen pekade främst på höga halter av svavel, vilket skulle medföra att jordmaterialet klassas som farligt avfall. Vidare påpekades att entreprenören inte har redovisat korrekta kemiska analyser av ingående slam. 3 Nulägesbeskrivning Bullervallen är belägen längs med E4:an och cirka 100 meter från närmsta bebyggelse. Området mellan vallen och bebyggelsen är gräsbevuxen med mindre buskage. Intill vallen finns en lekplats och en basketplan. I vallen sträckning finns en gångoch cykelväg, vilken är ganska frekvent använd. Redskapen på lekplatsen har rivits och sand har bytts ut under februari månad 2007. N Lekplats Ripgatan Bullervall Basketplan E4 Cykelväg Figur 3.1 Flygfoto över bullervallen, innan något nytt jordmaterial har påförts. 10089715 5 (17)

Omgivande markyta är plan och sluttar marginellt åt nordöst. De översta jordlagren består av tät lera (>2 meter). Inga kända vattendrag finns i bullervallens direkta närhet. Närmsta större vattendrag är Vegeå, på cirka 1 kilometers avstånd åt nordöst. Det finns ett dagvattensystem längs med motorvägen, samt tre dräneringssystem i gräsytorna innanför vallen. Idag består vallen av till största delen av obevuxen jordyta. Kommunen planterade buskage med jämna mellanrum och sprutbesådde vallen i höstas. 3.1 Vidtagna skyddsåtgärder Kommunen har vidtagit följande skyddsåtgärder: Spärrat av bullervallen med markeringsband och satt upp anslag om att det är förbjudet att beträda vallen. Rivit den befintliga lekplatsen. Entreprenören använde området i den sydvästra änden av vallen som blandningsstation. När kommunen skulle anlägga en gångväg över platsen påträffades större mängder slam- och natriumsulfatsblandning. Detta har grävts bort och lagts i upplag vid reningsverket i Nyvång. Dessförinnan pumpade kommunen bort innestående ytvatten till reningsverket. En ny dräneringsledning anlades för att förbättra avvattningen av området i sydväst. 4 Fältarbeten och provtagning Fältarbeten har skett dels med borrvagn och dels genom provgropsgrävningar med grävmaskin, som genomfördes den 27 februari samt den 2 och 4:e mars. Borrvagnen användes för att installera 5 grundvattenrör, samt provborrningar i 2 punkter. Från rören har grundvatten tagits ut för kemisk analys. Provtagning har även skett på ytvatten i tre punkter, samt ett referensprov på ytvatten. Provgropsgrävningar har skett i 32 punkter längs med vallens båda sidor, enligt beskrivningen nedan. 4.1 Provgropsgrävningar Bullervallen har delats in i 16 segment, som är cirka 30 meter långa. Varje segment har delats i 2 provytor, en på insidan och på utsidan (mot E4:an) av vallen. Provyta, ca 30 m Utsida (A) Insida (B) Figur 4.1 Principskiss över indelningen av bullervallen i provytor. 10089715 6 (17)

Inom varje provyta har 2 provgropar grävts, som har benämnts 1 respektive 2. Från varje provgrop har ett stickprov tagits på jordmaterialet, samt ett samlingsprov från de två groparna. Det senare har skickats till laboratorium för analys. Varje provyta har dessutom delats in i delytor (släntfot, mellan och släntkrön) för att kunna lokalisera provgropen. Provgroparna har slumpvist grävts i de olika delytorna, med de två nedre är överrepresenterade p.g.a. begränsad räckvidd på grävmaskinen. Prov (1) som sparas Prov till analys Prov (2) som sparas Släntfot Mellan Släntkrön Figur 4.2 Principskiss över uttag av jordprov vid provgropsgrävningen, samt provytans indelning. Grundvattenrör, provpunkter och provytornas indelning finns redovisade på plan i bilaga 1. 5 Riktvärden och markanvändning För jämförelse och utvärdering av resultaten finns följande riktvärden/jämförvärden att tillgå: För fast material: o Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. I aktuellt fall har riktvärden för känslig markanvändning (KM) använts 1, vilket kan jämställas med bostadsmark. o P-märkning av anläggningsjordar 2. För grundvatten: o Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten 3 Av sammanställningen ovan framgår att det inte finns några tillgängliga riktvärden/jämförvärden som är upprättade specifikt för aktuell problemställning. Det är därför väsentligt att en samlad bedömning görs utifrån de aktuella ämnenas farlighet ur hälso- och miljösynpunkt, på vilka sätt i första hand människor samt miljön kan exponeras och sannolikheten för att denna exponering kan ske, samt eventuella förändringar på kort och lång sikt. 1 Naturvårdsverkets Rapport 4638 och Rapport 4889 2 SPCR148 3 SVLFS 2001:30 10089715 7 (17)

6 Resultat Under arbetet med utredningen har vi identifierat följande områden som kan medföra olägenheter och/eller risker för människor eller djur: 1. Vallens uppbyggnad 2. Föroreningar i jord och vatten 3. Sjukdomsalstrande bakterier i jord och vatten 4. Näringsämnen i grund- och ytvatten 5. Svavelvätebildning och luktproblem 6.1 Vallens uppbyggnad Provgropsgrävningarna visar att merpart av vallen är täckt med ett matjordslager på ungefär 0,1-0,3 m mäktighet. Mäktigheten på underliggande jordförbättringsmaterial varierar, från mer än 2 meter i de västra provytorna (1ö-3ö) till under en halvmeter. Under fältarbetena har följande iakttagelser gjorts: Det finns ingen etablerad växtlighet. Det är för tidigt att bedöma resultatet av höstens plantering och grässådd. 4 Jordförbättringsmaterialet är relativt inhomogent, dvs ej välblandat. Det går inte att bedöma om ett rötat eller orötat slam har använts. Delar av vallens släntfot har glidigt ut, till följd av högt vatteninnehåll. Delar av vallens släntfot har dålig bärighet, till följd av högt vatteninnehåll. Saltutfällningar i släntfot, till följd av främst natriumsulfat. Rödbrunfärgat dagvatten, till följd av utfällning av järn från jordmaterial. Jordmassorna i släntfoten innehåller mer vatten än massorna högre upp Inom de delar av vallen som har dålig bärighet till följd av högt vatteninnehåll, kan det innebära en viss risk att allmänheten kommer till skada genom att de kan fastna, halka etc. Inom provytorna 14A-16B kan det finns risk för skred till följd av högt vatteninnehåll i jordmaterialet. Det har dock inte utförts några beräkningar eller fördjupade analyser för att bedöma riskerna eller eventuella åtgärders effekt. Riskerna minskar under sommarhalvåret när jordmaterialet torkar ut. 4 Efter denna rapports färdigställande, konstaterades det vid ett platsbesök 2007-04-15 att större delen av vallen var gräsbevuxen. 10089715 8 (17)

Figur 6.1 Bild över saltutfällning i släntfot, inom provyta 15A. Inom provytorna 14B och 15A(2) till 16B är mäktigheten på det påförda materialet större, mellan 1,5-2 meter. Här var också koncentrationer av natriumsulfat större. Tjockare jordlager ökar risken för syrefattiga (anaeroba) förhållanden och i kombination med god tillgång på natriumsulfat ökar risken för svavelvätebildningen och luktproblem. Att förhållanden är sådana stöds av att de närboende har klagat på att just denna del luktar mer. 6.1.1 Volymsuppskattning I kontraktet mellan entreprenören och kommunen finns det angivet hur mycket jordförbättringsmaterial som avsågs att påföras. Entreprenören har sedan i sin egenkontroll redovisats hur mycket som har påförts, samt hur mycket jord som har använts för att höja vallen ytterligare samt att täcka jordförbättringsmaterialet med ytjord. Under provgropsgrävningarna noterades mäktigheten på jordförbättringsmaterialet och utifrån detta har en grov volymsuppskattning gjorts. På grund av att vallen är väldigt brant finns det bara en mätning av mäktigheten på vallens krön, vilken var ca 2 m. Jordförbättringsmaterial (ton) Ytjord (ton) Summa (ton) Slam Natriumsulfat Jord Kontrakt 3750 Egenkontroll 1550 1850 1000 Egenkontroll 2600* 750 4400+750= 5150 Bedömt 20-23000 4-5000 22-27000 Figur 6.2 Redovisning av angivna mängder, samt uppskattning av mängd utifrån provgropsgrävningarna. (* avser material som har lagts under jordförbättringsmaterialet och medräknats i volymsuppskattningen) 6.2 Föroreningar i jord och vatten Åtta stycken prov har tagits på det övre matjordslagret och 28 st prov på jordförbättringsmaterialet, som har analyserats med avseende på metaller, PAH, PCB, nonylfenol, ammoniumkväve, fosfor, kalium, totalkväve, magnesium, kalcium samt bakterier. Analysresultaten påvisar inga metallhalter eller halter av PAH, PCB och nonylfenol som överstiger de generella riktvärden som Naturvårdsverket har satt upp för käns- 10089715 9 (17)

lig markanvändning (bostadsmark). I flertalet prov på jordförbättringsmaterialet förekommer dock metallhalter, främst zink, samt koppar och kvicksilver, vilka överskrider uppsatta haltgränser för en kvalitetsmärkning (P-märkning) av anläggningsjord, men inte över Naturvårdsverkets generella riktvärden. Inga av ovan nämnda ämnen eller föreningar förekommer i sådana halter som innebär att jordförbättringsmaterialet skall klassificeras som farligt avfall enligt det klassificeringssystem för avfall som tillämpas i Sverige. 5 Natriumsulfat är en förening med stor användning i samhället, bl a används den i pulvertvättmedel. Natriumsulfat, som har det kemiska identitetsnumret (CASnumret) 7757-82-6, förekommer inte i kemikalieinspektionens databaser över ämnen som har explosiva, oxiderande, brand-, hälso- och miljöfarliga egenskaper. 6 För ammoniumkväve, fosfor, kalium, total-kväve, magnesium samt kalcium finns inga generella jämförvärden. Se vidare nedan. Utförda analyser av mikroorganismer visar på låga förekomster av bakterier i 28 av 36 prover på ytlig matjord och jordförbättringsmaterial. 6.2.1.1 Underliggande mineraljord Fyra stycken jordprover har analyserats med avseende på metaller, olja och PAH. Resultaten påvisar inga halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). 6.2.2 Provtagning på vatten Prov på grundvatten har tagits i fem punkter, prov på ytvatten på 3 platser och ett prov på ytvatten som referens. Proven har analyserats med avseende på metaller, ph, näringsämnen och COD (syreförbrukande ämnen). Ytvattenproven har kompletterats med analys av bakteriehalter. För bedömning se följande kapitel. 6.3 Sjukdomsalstrande bakterier i jord och vatten 6.3.1 Jordförbättringsmaterial Naturvårdsverket allmänna råd 7 rekommenderas att avloppsslam efter huvudprocessen (t.ex. rötning) efterlagras i 6 månader med 3 vändningar, för att slammet ska betecknas som hygieniserat. Det har inte gått att bedöma om entreprenören har använt ett rötat eller orötat slam. Jordförbättringsmaterialet har legat längre än 6 månader på vallen, men under okontrollerade former. Analyserna av bakterier påvisar spår av bakterieförekomster, men framförallt har ingen salmonellaförekomst påvisats. Utifrån osäkerheterna i behandlingen av avloppslammet och den okontrollerade lagringen, så bedöms inte Naturvårdsverkets krav på hygienisering vara uppfyllt. Där- 5 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Avfall Sverige, Rapport 2007:01 6 www.kemi.se 7 SNF2003:15, Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 kap. 3 miljöbalken (1998:808) om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall; 10089715 10 (17)

emot visar utförda undersökningar samt tidigare undersökning av Kemimäklarna, att jordförbättringsmaterialet har låga halter av sjukdomsalstrande bakterier. 6.3.2 Omgivande ytvatten och jord Fyra ytvattenprover och två jordprover har analyserat med avseende på indikatororganismer, vilka är: Koliforma bakterier Escherichia coli (E. Coli) Fekala streptokocker Clostridier Kolifager Analyserna ger framför allt en indikation om det finns förekomster av bakterier och virus, samt ligger till grund för en bedömning av risker för att det kan finnas sjukdomsbärande mikroorganismer. Kolifager är en form av bakterievirus som används som indikator på fekal förorening av virus i olika vattenmiljöer, medan övriga indikatorer speglar riskerna för en eventuell sjukdomsalstrande bakterie. Kolifager och Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och mark. Den senare använd framförallt för att påvisa ytvattenpåverkan på dricks- och grundvatten. 6.3.2.1 Ytvatten Koliforma bakterier uppträder i relativt stor mängd i samtliga ytvattenprov och i låga halter i referensprovet. Sannolikt kan den höga förekomsten av Clostridier i provet Ytvatten 2 förklaras med att bakterien gynnas av syrefria och svavelhaltiga miljöer. Provet Ytvatten 2 innehåller fekala streptokocker i kombination med sporer av sulfitreducerande bakterier i relativt hög halt. I denna punkt anses risken för allmänhetens hälsa förhöjd. I allmänhet ska risken för att vattnet kring bullervallen ska innehålla allvarliga, smittbärande bakterier och virus betraktas som liten. 6.3.2.2 Ytjord De referensprov som har tagits en bit från vallen påvisar såväl koliforma bakterier som Clostridier i höga halter, utan att ha varit i kontakt med rötslam. Enligt Smittskyddsinstitutet är dessa bakterier inte luftburna. I övrigt finns inga andra indikatorer av bakteriell förorening eller virus. Proven påvisar att dessa indikatorer finns naturligt i vår omgivning. 10089715 11 (17)

6.4 Näringsämnen i grund- och ytvatten Jordförbättringsmaterialet innehåller näringsämnen som löser sig i vatten, kan lakas ut och ansamlas som ytvatten längs med vallen. Provtagning har skett på detta ytvatten. Analysresultaten bekräftar höga halter av näringsämnen. Ämnen Ytvatten 1 Grundvatten 2 Ref 3 Avloppsvatten 4 Dränering 5 Sulfat 11 000-28 200 271-960 50 260 COD (Mn) 15-421 2,3-14 3 90-150 COD (Cr) 300-400 590 Totalkväve 30-50 42 Ammonium 75-333 0,033-0,095 0,04 18-30 1,2 Totalfosfor 17-33 <0,1 <10 6-10 7 ph 8-8,3 7,5-7,7 7,5 7-8 7,5 1 Resultat av uttagna vattenprover på innestängt dagvatten, se bilaga 1 och 3. 2 Resultat av uttagna grundvattenprover, se bilaga 1 och 3. Prov 0704 har inte redovisats här, då det starkt avviker och tros vara påverkat av ytvatten. 3 Grundvattenprov i punkt 0702, som anses redovisa bakgrundshalter 4 Referensvärden från litteratur på halter i kommunalt avloppsvatten ( Wastewater Treatment, Biological and Chemical Process, Henze et al, 2000 ) 5 Resultat av uttaget prov på dräneringsvatten i ledningssystem i Ripgatan, se bilaga 3. Tabell 6.1 Jämförelser mellan uppmätta vattenprover, referensprov, avloppsvatten och dräneringsvatten. Det finns inga generella riktlinjer som anger att näringsrikt vatten är hälsovådligt, men utifrån ovanstående jämförelser framgår det att halterna är höga, till och med högre än halterna i ett kommunalt avloppsvatten. Därmed anser vi att det är olämpligt att det finns vattenansamlingar, då tamdjur och småbarn rör sig inom området. Därför förespråkas att åtgärder vidtas och så att detta vatten omhändertas eller avleds, eftersom infiltrationsmöjligheterna är små. Näringshalterna i grundvattnet anses inte utgöra någon risk. Halterna i analyserat dräneringsvatten kan ge en fingervisning om de förväntade halterna, om ett åtgärdsalternativ väljs med ett dräneringsdike (se vidare kapitel 7.3). 6.5 Svavelvätebildning och luktproblem Svavelväte (divätesulfid) kan uppstå under anaeroba (syrefria) förhållande genom mikrobiell reduktion av sulfat till svavelväte eller elementärt svavel. De sulfatreducerande bakterierna omvandlar i sin metabolism sulfat till svavelväte under närvaro av för bakterierna tillgängligt organiskt material. Reduktionen av sulfat främjas, precis som andra mikrobiella förlopp, av en temperatur runt 35 C. Svavelväte kan luktas redan vid små koncentrationer i luften, lukttröskeln ligger mellan 0,002 och 0,2 ppm 8. Ur hälsosynpunkt är nivågränsvärdet (8 timmars expo- 8 ppm = parts per million 10089715 12 (17)

nering) betydligt högre, 10 ppm (0,001%). Förekomsten av svavelväte är jämviktsberoende och gynnas därför av ett lägre ph, vilket kan erhållas vid nedbrytning av organiskt material. Då bullervallen innehåller stora mängder av natriumsulfat är det högst sannolikt att svavelväte bildas när anaeroba förhållanden uppnås under sluttäckningen av vallen. Nitrathalten i analyserade grundvattenprover indikerar att anaeroba förhållanden erhållits i och runt bullervallen. Tillgången på organiskt material (kolkälla), både i grund- och dränvatten och i den slamuppblandade jorden, främjar också bildandet av svavelväte. Av provtagningen på grund- och dränvatten kan det konstateras en ökad organisk halt mot normala nivåer. En ökad temperatur under sommarhalvåret ökar också omsättningen av sulfat till svavelväte. Om dessa förhållanden medför en hälsorisk (över nivågränsvärden) vid aktuell bullervall är inte möjligt att dra någon slutsats om, men det kan inte heller uteslutas vid tillfällen då optimala betingelser för svavelvätebildning är uppnådda. Natriumsulfat är lättlösligt i vatten och kan därför transporteras ut i befintliga dagoch dränvattensystem. Vid gynnsamma förutsättningar (anaerobi, organiskt material, temperatur) kan även här uppstå svavelväte med följd av luktproblem. Detta innebär att luktproblem kan uppstå även i och från ledningssystem. Det är dock inte sannolikt att hälsovådliga halter uppnås på detta sätt. För att minimera riskerna med svavelväte är följande metoder teoretiskt möjliga: Bortschaktning och omhändertagande av massor Höjning av ph Kemisk bindning av sulfat med kalcium Kemisk bindning av sulfid med metaller Tillförsel av syre som kemiskt bundet syre Av de fem alternativen ovan innebär de fyra senare alternativen att det behövs stora mängder kemikalier samt utrustning för inblandning i vallen. Höjning av ph görs lämpligen med kalk, vilket är en vanlig åtgärd på reningsverk för att därigenom avdöda de svavelbildande bakterierna. Åtgärden är dock endast temporär, eftersom ph med tiden kommer att sjunka till följd av den biologiska aktiviteten, nederbörd mm.. Alternativet med att binda producerad sulfid till metall, så att t.ex. järnsulfid bildas (förutsatt att all sulfat omsätts till sulfid), kan göras med att tillsätta järnklorid. En jämviktsberäkning ger att det krävs att mer än 17 000 ton järnklorid (PIX-111) tillsättas. Utifrån erfarenheter kan det i praktiken krävas 2-2,5 gånger denna mängd. Kostnaden för enbart 17 000 ton järnklorid uppskattas till ca 15 miljoner kronor. Det kan inte heller uteslutas ett visst läckage av de tillsatta kemikalierna till grund- respektive dagvatten och därigenom uppkomst av sekundära miljöproblem. Inga av de fyra alternativen med kemikaliedosering bedöms som realistiska i praktiskt utförande, framförallt med hänsyn till de omfattande mängder som måste hanteras och kostnaderna. Svavelvätebildningen hade uppkommit oberoende av om ett rötat eller orötat slam har använts, eftersom processen är beroende av en kolkälla (organisk material). 10089715 13 (17)

7 Förslag till åtgärder Ett antal förslag har diskuterats och bedömts som mer eller mindre troliga att genomföra. De olika åtgärdsalternativen ska jämföras med att inte vidta några åtgärder, ett s.k. nollalternativ. Kostnadsbedömningarna har utförts med simulering av variation i mängder och entreprenadpriser, vilket ger angivna bedömningar med 80 %-ig säkerhet. 7.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att bullervallen lämnas utan att ytterligare åtgärder utförs, vilket troligen kommer att leda till följande effekter: Näringsberikat och till viss del missfärgat ytvatten kommer att ansamlas invid vallen, till följd av begränsade infiltrationsmöjligheter. Ansamling av dagvatten har troligen även förekommit tidigare. Svavelvätebildningen kommer att fortgå så länge det finns organiskt material samt att det inte finns överskott av nitrat-kväve. Svavelväten luktar och är i högre koncentrationer hälsovådligt. Omfattning av detta är svårbedömt, men mer eller mindre kännbar lukt kommer att vara detekterbar. Svavelvätebindningen ökar under sommarmånaderna till följd av att värmen gör att bakterierna är mer aktiva. Saltutfällningar kommer att vara synliga i släntfot. 9 7.2 Alternativ 1 Bortschaktning Alternativet innebär att allt jordförbättringsmaterial schaktas bort och eventuellt ersätts med annan jord. Uppdraget har inte omfattat att klarlägga var bortschaktade massor kan skickas och till vilken eventuell mottagningskostnad som kan bli aktuell. Vi har därför i nuläget antagit att mottagningskostnaden motsvarar en normal mottagningskostnad vid deponering. Deponier som bör kunna ta emot massorna finns närmast i Helsingborg (NSR) och i Hyllstofta (NÅRAB). Arbete omfattar bortschaktning, mottagningskostnad (~250 kr/ton), transport på lastbil, inköp av nya massor, utläggning och finjustering, plantering av buskage, sprutsådd av gräs samt entreprenörsarvoden och påslag. Kostnaden för alternativet uppskattas till 11-16 miljoner kronor, varav mottagningskostnaden uppgår till 5-8 miljoner. 7.3 Alternativ 2 Kompletterande dränering För att omhänderta det näringsrika dagvattnet och eventuellt förbättra avvattning av släntfoten, föreslås att ett makadamfyllt dräneringsdike anläggs utmed vallens båda sidor. Se bilagd plan i bilaga 2. Ett 0,5-1 meter djupt dike grävs på ömse sidor om vallen och i dess botten läggs en dräneringsledning. Diket fylls med makadam och en mindre vall/förhöjning anläggs mot övriga grönytor för att förhindra annat dagvatten att nå diket. Avsikten är att snabbt leda bort vattnet. Vattnet leds via täta ledningar till spillvattensystemet och 9 Vid platsbesök 2007-04-15 fanns det tydliga vita saltutfällningarna, i släntfot och där dagvattnet hade avdunstat. 10089715 14 (17)

vidare till reningsverket. Anledningen till att inte koppla det till dagvattensystemet är att undvika förhöjd näringsbelastning på Vegeå. Samtidigt elimineras risken för tillväxt av alger (till följd av närsalterna), bakterier eller virus i vattenansamlingar. Ingen detaljstudie har utförts av höjdförhållandena, varför utformningen kan bli annorlunda än principföreslaget och att eventuell pumpning kan komma att krävas. Enligt uppgift från reningsverkets personal påverkades inte reningsprocessen eller resultaten av att kommunen pumpade det innestängda dagvattnet från vallens västra del (se kapitel 3.1). Inom provytorna 14A-16B omfattar alternativet en delvis bortgrävning jordmaterialet för att minska riskerna med stabiliteten och risken för svavelvätebildningen. Enligt fältobservationer och närboende är luktproblemen större inom detta område. Åtgärden avser att minskas mäktigheten och förbättra avvattning, för att minska risken för att anaeroba förhållanden ska uppstå. Provtagning bör ske på vattnet för att se på näringshalterna. När halterna har sjunkit till acceptabla nivåer, kan en omkoppling ske till dagvattensystemet. Arbete omfattar anläggande av makadamdike, täta dagvattenledningar och brunnar med kupolsilar, inkoppling på spillvattenledning, återställande av mark med grässådd, bortschaktning inom 14A-16B samt entreprenörsarvoden och påslag. Kostnaden för alternativet uppskattas till 2,6-3,4 miljoner kronor, varav ca 1,2 miljon avser schakt, borttransport och mottagningskostnad av ca 1800 m 3 jordmaterial från område 14A-16B. Härtill kommer kostnader för rening av vattnet (cirka 8 kr/m 3 exkl moms) på 20 000-30 000 kr/år, samt kostnader för provtagning och uppföljning på 20 000-30 000 kr/år. 7.4 Alternativ 3 Strukturförbättring av släntfot Av de tidigare diskussionerna har det framgått att det inte finns någon gångbart alternativ för att reducera sulfidbildningen och därmed olägenheter med lukt. Det har även nämnts att det råder en stor osäkerhet om huruvida det kommer att lukta och i så fall i vilken omfattning. För att kunna uttala sig om detta krävs det någon form av försök med inblandning av olika substrat, för att ta reda på effekterna och verkan. Utifrån antagandet att det går att finna lösning där man blandar in någon form av strukturmaterial som förbättrar syresättningen och avvattningen av släntfoten, så att de anaeroba förhållandena minskar och därmed risken för lukt, framläggs här ett hypotetiskt förslag för att få en uppfattning om kostnaden för ett sådant alternativ. Arbete omfattar utredning av lämplig metod och labbförsök, en sjättedel av jordförbättringsmaterialet transporteras bort till deponi, en sjättedel blandas upp med sand eller grus och någon form av strukturmaterial på plats med hjälp av grävmaskiner som förses med inblandningsaggregat, inköp av material, återställande av mark med grässådd samt entreprenörsarvoden och påslag. Kostnaden för alternativet uppskattas till 2,8-3,5 miljoner kronor, varav ca 1,3 miljon avser schakt, borttransport och deponering av ca 2000 m 3 jordmaterial. I detta alternativ kvarstår troligtvis problematiken med näringsrikt dagvatten, samt att risken för lukt inte helt kan avskrivas. 10089715 15 (17)

7.5 Alternativa eller kompletterande åtgärder Många av problemen kommer sig av att jordförbättringsmaterialet har lagts på i ett tjockt lager, vilket får till följd att det bl.a. uppstår anaeroba förhållanden i den undre delen, att stora mängder vatten hålls i materialet, att släntfoten blir instabil med dålig bärighet. Genom att plantera växtlighet, som är anpassade till förhållandena (ph, svavelväten) skulle problemen kunna minskas, genom att syretillförseln förbättras, avvattning och avdunstningen ökar, samt att rötterna armerar jordmassorna. Åtgärden innebär en helt annan estetisk utformning av vallen, samt effektiviteten av åtgärden är svårbedömd och kommer först efter ett par år då växtligheten har vuxit till sig. 10089715 16 (17)

8 Slutsatser Med denna utredning som bakgrund kan följande slutsatser dras: En trolig väsentlig källa till luktproblemen har tagits bort genom att kommunen pumpade bort innestående vatten i den västra delen, samt förbättrade dräneringen. ph i marken har sjunkit med 1 enhet sedan Kemimäklarna genomförde sin undersökning, vilket påvisar en biologisk nedbrytningsaktivitet. Entreprenören har påfört avsevärt mer jordförbättringsmaterial än angivet. Det har inte påvisats några markföroreningar över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning. Enligt Kemikalieinspektionen och det tekniska produktbladet för natriumsulfat är varken svavel eller natriumsulfat hälsovådligt för människor och djur. Näringsrikt dagvatten kommer att ansamlas intill vallen, vilket är olämpligt och bör därför avledas. Halterna av sjukdomsalstrande bakterier i vattenansamlingar vid vallen, kan inte anses vara hälsovådliga men kan utgöra en viss risk, varför vattnet bör enligt försiktighetsprincipen avledas. Vallens innehåll och utformning kommer att medföra att svavelväten bildas och därmed luktavgång. Omfattningen och om koncentrationen kommer att vara hälsovådligt går det inte att bedöma, men det går inte uteslutas att under rätt betingelser kan det lokalt längs med vallen uppkomma sådana koncentrationer. Det har inte framkommit något praktiskt genomförbart och miljömässigt säkert alternativ till att förhindra svavelbildningen, annat än att gräva bort materialet. Under ett sådant arbete kommer det att lukta. Det finns en risk för fortsatt glidning och instabilitet i delar av vallen, framförallt inom provytorna 14A-16B. Nedbrytning av jordförbättringsmaterialet kommer att innebära att vallen minskar, i höjd och mäktighet. Omfattningen beror på den organiska halten. Det mest realistiska och kostnadseffektivaste åtgärdsförslaget är att anlägga ett dräneringsdike runt vallen, för att avleda dagvatten och dränera vallen. Genom denna åtgärd minskas riskerna för människor och djur (stabilitet och smittorisker), samt risken för att luktproblem ska uppkomma. Plantering av anpassad växtlighet kan minska framtida problem. Jordförbättringsmaterialet är ett organiskt material med biologisk aktivitet i, varför effekterna av föreslagna åtgärder är svårbedömda. Den enda säkra åtgärden för att förhindra alla eventuella framtida problem är att gräva bort allt, vilket är mycket dyrt. 10089715 17 (17)