Medioteket Utbildningsförvaltningen stockholm.se/medioteket

Relevanta dokument
Handledarskap, inkludering och tolerans

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Lingonvägen Fel buss!

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Vem diskriminerar? Inte jag! Bild Svenska familjer av Anna-Carin Magnusson

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Bängans Bygge. Vad är jargong?

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Medioteket Utbildningsförvaltningen stockholm.se/medioteket

Det handlar om kärlek

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Minifakta om kattungar

Den framtida konsumentpolitiken

Friktion och fördelar

Peter och draken Elliot

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Människan och Teknik

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Välkommen till Kängurun Matematikens hopp 2008 Benjamin

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Läsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser

Dagboken av Melker p

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Min kompis har en synnedsättning

Medioteket Utbildningsförvaltningen stockholm.se/medioteket

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken och Kay Fraser

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Arbetshäfte Fröken Spöke

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Agility! Springa snabbt

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Hur ser ungas nätvardag ut?

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

Får man säga vad man vill på nätet?

Demokrati & delaktighet

Lektion 2. Metoder för mediepåverkan

Pussel DISC/Morot Kombination

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

En bättre värld LÄSFÖRSTÅELSE WILLIAM KOWALSKI ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Trygghetsvandring tankar på vägen

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson

Lingonvägen På utflykt!

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson

Samtal med Hussein en lärare berättar:

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Halvtid - hur har det gått?

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Hur kan kommunikation bidra till jämlik verksamhet?

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Muntligt framförande

Filmhandledning Lilla spöket Laban Världens snällaste spöke

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

Känguru Benjamin (6. ja 7. klass) sida 1 / 5

Utvärdering Marknadsföring3 sept Snabbrapport (redigerad)

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Lea spelar hockey VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Rymdresan. Äventyret börjar.

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

På västfronten intet nytt

HANDLEDNING APL FÖR ALLA

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Kom fram, Bella! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

White Sulphur Springs, West Virginia 1926. En flicka är ute och går, hon räknar upp siffror, vi förstår att hon går igenom vilka siffror som är primtal. I nästa klipp är vi inomhus, en vuxen berättar som skolan West Virginia Collegiate Institute. Vi förstår att den flickan är mycket intelligent och att hon nu blir erbjuden en chans många svarta flickor på den här tiden inte fick. Samtalet avslutas med lärarens kommentar: Under alla år av undervisningen har jag aldrig sett en elev med samma intelligens som er dotter har. Ni måste åka. Ni måste få se vad det kan bli av henne. I nästa scen har vi gjort ett tidshopp och befinner oss i Hampton, Virginia, året är 1961. Tre kvinnor har fått motorstopp på en landsväg. Den ena kvinnan ligger under bilen, vi ser bara hennes ben sticka ut. En polisbil kommer körande. 1. Varför blir kvinnorna oroliga av polisens ankomst? Våra huvudpersoner Katherine, Dorothy och Mary kommer fram till sin arbetsplats NASA. Väl där får vi direkt en känsla av pressen som ligger på de arbetande. I ett telefonsamtal med presidenten får vi veta att ryssarna fått upp minst en satellit kanske två i luften. En hund och en provdocka har därmed varit i rymden, nästa steg är att få upp en människa. I den västra delen av byggnadskomplexet, i rummet som har skylten Färgade beräknare, sitter våra huvudpersoner tillsammans med

andra kvinnor med mörk hudfärg och utför beräkningar åt NASA. Arbetsuppgifterna håller just på att fördelas. Mary får ett nytt uppdrag; att jobba i Astronautgrupp 1-prototypen. En vithyad kvinna kommer in i rummet, och vi förstår att det inte tillhör vanligheterna. Mrs Mitchell, som hon heter, meddelar att Rymduppdragsgruppen behöver en beräknare så fort som möjligt. De är på jakt efter någon som klarar analytisk geometri. Ämnet råkar vara Katherines expertis och hon får därmed byta arbetsuppgifter. När hon ska gå in genom dörren till sin nya arbetsgrupp hejdar mrs Mitchell henne för en sekund: Katherine, de har aldrig haft en färgad person här förr, gör mig inte generad. 2. Diskutera mrs Mitchells kommentar. Varför sa hon så? Vad är det Katherine behöver leva upp till i det här sammanhanget? Dorothy frågar mrs Mitchell hur det gått med hennes ansökan om att bli förman, de jobbar utan sedan nästan ett år tillbaka. Det går bra ändå, får hon höra. Att det går bra för att Dorothy gör en förmans arbete utan att få en förmans lön är inget hon går in på. Det första som händer Katherine när hon gör entré i Rymduppdragsgruppen är att en man misstar henne för en städerska. När hon lite senare frågar den enda andra kvinna som jobbar i gruppen var damtoaletten finns får hon som svar att hon inte vet var hennes toalett finns. Katherine förstår piken och tvingas skynda iväg den 800 meter långa sträckan för att ta sig till toaletten med skylten färgade på. När hon tillbaka i sin arbetsgrupp ska ta sig en kopp kaffe känner hon plötsligt hela rummets blickar bränna henne. De övriga i rummet är inte vana att behöva dela kaffekanna med mörkhyade personer. Mr Russel, bossar över Rymduppdragsgruppen. Han begär att de ska prestera, de behöver ställa frågor de inte vet att de ska ställa, räkna matematik som inte existerar än, tänka nytt. Vi får se president Kennedy hålla tal där han meddelar att de inte tänker låta fienden få göra rymdresan med sin flagga. Hemma hos Mary står TV:n på. Det är nyhetssändning och vi kan se att Martin Luther King syns i bild, vi hör också spridda ord om våldsamheter. Mary upprör sig över att barnen är i närheten när TV:n visar otäcka nyheter, men hennes man är på en annan linje: Alla måste se detta. Även barnen. Det är lika bra att de tidigt förstår vilken sorts värld de har hamnat i. Frihet ges inte, det måste kämpas och slåss för, säger han.

3. Vad tänker du kring hans kommentar? Måste man slåss för att nå frihet eller går det att uppnå på andra sätt? 4. Vem var Martin Luther King? Använde han våld för att uppnå sina mål eller valde han en annan taktik? Mary befinner sig i en rättssal. Hon vill studera till civilingenjör men stöter på problem när förkunskapskraven till utbildningen har ändrats och hon inte ens har chans att läsa den förberedande kursen då svarta inte är tillåtna på kursen. Virginia är fortfarande en segregerad stat. Vad har du för anledning? frågar domaren. Mary håller ett anförande i rättssalen som vi kan gissa att hon har förberett noggrant. Hon har gjort efterforskning på vem domaren i domstolen är och lyfter fram hans egna meriter och hur han på flera sätt och sammanhang varit först (först i familjen att tjäna flottan osv.) Hon gör paralleller till rymdforskningen och hur någon blir ihågkommen som den förste i rymden. Hon avslutar med att fråga honom. Vilket av alla mål i den här rättssalen idag, kommer du att bli ihågkommen för? 5. Vilket beslut fattar domaren? Vad i hennes anförande tror ni gjorde att han lät sig övertalas? Katherine skriver ner en rapport på skrivmaskinen. När hon ska skriva författarens namn tvekar hon innan hon skriver både sin kollega Paul Staffords namn och sitt eget. Paul säger ifrån när han ser hennes namn på rapporten, trots att hon varit med, en beräknare skriver inte rapporter, är hans invändning. Katherine vill delta i de avstämningar som görs inne i Pentagon. Allt går så fort hela tiden vilket gör att de siffor hon arbetar med hinner bli inaktuella när hon är färdig med sin uträkning. Hennes kollega Stafford är högst skeptisk: Det fungerar inte så. Det finns inte protokoll för kvinnor. Men chefen mr Harrison tillåter henne. När hon kommer in i rummet är det fullt av bara män, dessutom är hon den enda i rummet som har mörk hy. Katherine får chansen att räkan ut go/no go-zoonen inför alla män i rummet. NASA har köpt en IBM (international business machine), en modern datormaskin som ska kunna göra uträkningar i en hastighet ingen människa någonsin skulle kunna vara i närheten av. Det är dock uppenbart att männen på NASA är ovana vid den moderna maskinen och hur den fungerar. Dorothy har ögonen på skaft, hon tar reda på vad det är för nymodighet som är inköpt. Hon tar sig till

biblioteket för att låna en bok med information hur en IBM fungerar. Efter komplikationer på biblioteket kommer hon ändå ut med den bok hon var ute efter. 6. Vad är det som händer på biblioteket? När de färgade beräknarna i den västra delen av byggnaden får höra nyheten om att det inte längre behövs, på grund av att den nya maskinen ska ta över deras uppgifter, är de redan förberedda. Dorothy har redan visat att hon förstår sig på datorn. När hon blir erbjuden en plats meddelar hon att hon inte tänker acceptera den om hon inte får ta med sig sina flickor. Mary har fått möjlighet att gå den förberedande kvällskursen för att kunna komma in på civilingenjörsutbildningen. Männen i klassrummet blir minst sagt ställda när hon dyker upp. Kursen är inte utformad för att undervisa kvinnor, säger kursens ledare. Det är nog likadan som att undervisa en man, svarar Mary. Astronauten John Glenn ska skjutas upp i rymden och själv manövrera sin farkost. Precis innan uppskjutningen visar det sig att siffrorna från IBM inte matchar gårdagens siffror. De blir ställda och vet inte hur de ska hantera situationen. Glenn svarar att han vill att just Katherine ska dubbelkolla siffrorna, stämmer hennes siffror känner han sig trygg. Hon söks upp i rummet för färgade beräknare. Katherine räknar snabbt ut det som datorn inte var pålitlig med. Glenn skjuts upp och efter ett nervpåfrestande strul med värmeskölden kan de konstatera att uppskjutningen blev lyckosam. Tror du att vi kan ta oss till månen? frågar mr Harrison. Jag är redan där, svarar Katherine. I sista scenen ser vi Paul Stafford ge Katherine en kopp kaffe. På rapporten de just skrivit står bådas namn. Filmens huvudkaraktärer Katherine, Dorothy och Mary stötte på hinder, fördomar, misstro och diskriminering både i sina privatliv och professionellt. 1960-talets USA var rasistiskt präglat med en vithetsnorm som systematiskt diskriminerade den svarta delen av befolkningen. I filmen ser vi exempel på hur offentliga vattenkranar var uppdelade med skyltar för svarta och för vita. Likadan

uppdelning gällde sittplatser på bussarna, avdelningarna på biblioteken, offentliga toaletter och var man hämtade sitt kaffe på arbetsplatsen. Tillhör du normen innebär det att de flesta uppfattar dig som normal. Du får då större utrymme och möjligheter i de flesta sammanhang, du behöver inte förklara dig eller bevisa något. Uppfattar vi någon som normal betyder det att någon annan är onormal och står utanför normen. Det kan handla om vilket kön du tillhör, vilken sexualitet du har eller om du har ett funktionshinder eller vilken hudfärg du har. 1 7. På vilka sätt stod filmens huvudkaraktärer utanför normen? Dela upp klassen i smågrupper där varje grupp diskuterar en av huvudpersonerna. Låt varje grupp föra anteckningar som de sedan kan dela med sig av i helgrupp. 8. Katherine. I filmens början placeras hon i en ny arbetsgrupp där de har efterfrågat en expert på analytisk geometri. Lyft fram scener, repliker och omständigheter i filmen som visar på hur hon stod utanför normen och inte behandlades som en jämlike. Hur hanterade Katherine själv situationerna? Hur agerade omgivningen? 9. Dorothy. I filmens början hör vi henne fråga om hur det har gått med hennes ansökan om att bli förman. Hon får höra talas om den nya investeringen, IBM, och åker till biblioteket för att ta reda på information om hur den fungerar. Lyft fram scener, repliker och omständigheter i filmen som visar på hur hon stod utanför normen och inte behandlades som en jämlike. Hur hanterade Dorothy själv situationerna? Hur agerade omgivningen? 10. Mary. I filmens början blir hon placerad i en ny arbetsgrupp. Där får hon frågan varför hon inte söker utbildning till att bli ingenjör. Reglerna sätter hinder i vägen för henne när hon väl försöker söka till utbildningen. Lyft fram scener, repliker och omständigheter i filmen som visar på hur hon stod utanför normen och inte behandlades som en jämlike. Hur hanterade Mary själv situationerna? Hur agerade omgivningen? 1 www.jamstall.nu http://www.normkritiskpedagogik.se/412203962

Att vara normkritisk innebär att man försöker analysera vilka normer som råder och vilka det är som upprätthåller dem. De som tillhör normen är även de som har mest makt och inflytande att förändra. Detta gäller såväl rasistiska attityder som annan diskriminering. 11. I filmen fanns karaktärer som tillhörde normen men som inte var helt låsta och blinda i sina maktpositioner och i de rasistiska värderingarna. Ge exempel på sådana scener eller personer. Ytterligare krav på förkunskap gör att Mary inte längre är kvalificerad att söka till civilingenjörsutbildningen. Hon anklagar Mrs Mitchell för att hon och andra alltid sätter käppar i hjulet i deras liv. Mrs Mitchell svarar att hon bara följer reglerna som finns. 12. Diskutera hennes påstående. Bär hon någon skuld när hon bara följer reglerna? Vad gör man om reglerna är diskriminerande? Vilka krav kan man ställa på individnivå? I slutet av filmen möts mrs Mitchell och Dorothy på damernas toalett. Mrs Mitchell säger att vad Dorothy än tror så har hon inget emot sådana som henne. Dorothy svarar: Jag vet. Att det är så du tror att det är. 13. Diskutera Dorothys svar, vad menar hon? 14. Trots stort motstånd lyckades de tre kvinnorna i sina yrkeskarriärer. Fundera ännu en gång på Mary s mans kommentar om att man måste slåss för frihet. Dessa tre kvinnor slogs inte med knytnävar, vilka metoder använde de för att uppnå sina mål? NASA kämpar för att hitta en lösning på hur de ska skicka den första människan upp i rymden. De måste tänka utanför boxen, uppfinna matematik som inte tidigare existerat. De försöker uppnå något som aldrig någonsin tidigare skett i människans historia. Men trots dessa nytänkande ambitioner är det i filmen uppenbart hur allt för många lite för ofta tyngs av ett förstenat tankesätt som också förstör för deras forskningsuppdrag: De kan inte ge Katherine tillgång till hemligstämplat material. De har inte protokoll för kvinnor i Pentagon, de ser i största allmänhet till att Katherine inte får känna sig bekväm på arbetsplatsen vilket i sig riskerar att

försämra hennes kapacitet. På Marys kvällskurs vet de inte hur de ska undervisa kvinnor. 15. Det är lätt att se en film och förfasas över hur det gick till där och då. Det är svårare att se bortom sitt eget normraster och se vad som pågår i vårt eget samhälle idag. Diskutera i smågrupper: Vad har vi för motsättningar idag i Sverige. Vad finns det för normer? I samhället? I din skola? Ditt klassrum? Hur kan vi arbeta normkritiskt i våra egna sammanhang? Dolda tillgångar är ett medryckande drama om tre kvinnor som tack vare sina skarpa intellekt tar sig fram i en orättvis värld full av motstånd. Filmen är baserad på verkliga händelser och Katherine, Dorothy och Mary har funnits på riktigt. Det är dock alltid viktigt att komma ihåg att när en historia berättas i filmens medium behöver den justeras för att passa just filmens form. 16. Gör en granskande undersökning och jämför filmens berättelse med de verkliga personernas historia. Vad stämmer och vad har anpassats till filmens berättarbehov? (Tips! Sök på filmens originaltitel Hidden figures och termen Accuracy så kan ni hitta sidor på nätet där jämförelser mellan film och verklighet gjorts.) 17. År 2015 fick Katherine Johnson motta Presidential Medal of Freedom av president Barak Obama. Varför tror ni att hennes insatser uppmärksammades först nu? (Johnson var då 98 år gammal). Vilka sorters människor och insatser lyfter vi gärna fram som hjältar i vårt samhälle? Dolda tillgångar handlar om kapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen på 1960-talet. Tiden efter andra världskrigets slut 1945 brukar kallas Kalla kriget. Kriget med soldater, skjutvapen och slagfält var över men spänningen mellan de två stormakter som gått segrande ur kriget var mycket stark. Ta reda på mer information om den här tiden. Sök på internet, se till att du är på tillförlitliga sidor. 1. Varför kallas det Kalla kriget?

2. Vari bestod konflikten mellan de två parterna? Vilken var kalla krigets drivkraft? 3. Vad hade rymdforskningen med det politiska läget att göra? 4. Vilken roll hade de nordiska länderna under kalla kriget? 5. Hur är förhållandet mellan USA och Ryssland idag? Läs mer om medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings kamp på 1960-talet. Se filmen Selma som skildrar en period av denna tid. USA 2016. Regi: Theodore Melfi. 127 minuter. Engelskt tal. Svensk text.