Skadebegränsande åtgärder och kunskapsbruk i Stockholms kommunfullmäktige Eller: Aids ett policyfönster med myggnät; en jämförelse mellan 1980- och 2000-tal Sonad, 17-18 september 2018 Lena Eriksson, Institutionen för folkhälsovetenskap Lena.eriksson@su.se
Myggfönster
Syfte Varför resulterade inte 1980- talets aids-epidemi i ett sprututbytesprogram i Stockholm? - I särklass flest fall inrapporterade - Inga juridiska hinder - Högt riskmedvetande - Den svenska aidsepidemin: Ankomst, bemötande, innebörd : David Thorsén (2013)
Utgångspunkter Källmaterial/data: Stockholms kommunfullmäktiges handlingar rörande skadebegränsande åtgärder; protokoll, yttranden, utlåtanden, resmissvar m.m. Analytiskt ramverk: Kingdon (1984); problemflöde, policyflöde, politikflöde (inga policyentreprenörer). SPN-forskningen som understryker hur värdeladdad narkotikafrågan är, hur politiker väljer forskning och ifrågasätter dikotomin evidens-ideologi: (T.ex. Stevens, 2007; Tieberghien & Decorte, 2013, Fraser, 2015; Lancaster, 2016; valentine, 2009)
Stockholms kommunfullmäktige 1983: Jag har suttit och lyssnat på de engagerade debattinläggen av företrädare för alla partier som är ganska överens. Ändå har jag gripits av vemod, kanske en känsla av vanmakt, när jag hört inläggen. För ni talar om de fruktansvärda narkotikaproblemen som om detta var en ny fråga: Nu skall vi ta i, nu skall vi utreda, nu skall vi se efter vad som måste göras. (...) Jag kommer ihåg nar jag för mer än 20 år sedan var med och informerade elever och föräldrar om narkotikan; då var problemet nytt i Sverige. Och då var det i stort sett samma ord man fick höra som idag: Nu skall vi utreda, nu skall det bli krafttag. (...) Jag undrar hur långt det skall behöva gå med knarket här i Sverige innan vi får se verkliga krafttag. Samuel Strandberg, (fp)
1980-tal och aids-epidemin: En kontext Första aids-fallet 1982 I augusti 1988 var 1 887 konstaterade HIV-positiva, varav 1 272 i Stockholms län. Av de 217 aidssjuka var 148 från Stockholm. Totalt hade 102 personer avlidit. Antalet kända HIV-positiva narkotikamissbrukare var i augusti 1988 468.
Problembeskrivning Sprutnarkomaner är den grupp som löper störst risk att sprida smitta. (Aidsdelegationen, okt. 1985) Aidsepidemin har på mycket kort tid fått fäste, främst bland heroinmissbrukarna. En säker smittkälla i denna grupp är sprutan som går runt. (Yttr. 1986-03-17, Båvner (s))
Lösning: En offensiv narkomanvård (Aidsdelegationen okt. 1985) Vård till alla narkotikamissbrukare den effektivaste smittskyddsåtgärden (Utl. 1986:51) 15 mkr anslås för uppsökande och motiverande arbete: 66 nya befattningar Minskning av ca 100 vårdplatser till förmån för öppenvården. (Institutionsplan för Sthlm 1987-1989) Stora skillnader när det gäller tvångsvård, 12 % av de HIV-smittade rapporteras ha vårdats under tvång mot 3 % av de ej smittade. (Bih. 1988:21)
Skadebegränsning via Metadon: Det finns anledning att revidera den ensidigt avvisande inställning man hittills intagit gentemot metadon (Stockholms Socialförvaltning, 1988) - Positiva: Minskar smittspridningen och bör utökas, ska användas med målsättningen ett drogfritt liv (Utl. 1988:275 ang Sthlms stads åtgärdsprogram mot HIV/aids 1988, fp & C) - Tveksamt positiva: FMN principiellt mot, men... i en undersökning bland FMN:s medlemmar så framkom att de som hade barn som gick på metadon var långt mycket positivare till detta än de anhöriga vars barn ej gick på metadon. (Remissvar FMN, ibid) - Nya argument för metadonförskrivning. Det gäller framförallt de humanitärt betonade aspekterna på HIV-smittade missbrukare. (Ibid, Socialförvaltningen) - Endast i undantagsfall och endast som ett led i noga kontrollerat behandlingsprogram i kombination med andra åtgärder. (Ibid, vpk) - Jag har varit ytterst tveksam länge nog, men med tanke på utvecklingen när det gäller narkomanerna måste vi förmodligen vika oss på den punkten. (Yttr. 1988-11-14, s) - Det har kommit krav på utökning av metadonprogrammet, och det är jag beredd att tillstyrka. (Yttr. 1988-12-19, m)
Skadebegränsning via sprututbyte: Vi måste hitta andra vägar att bekämpa HIV och aids än att åter börja diskutera legal förskrivning av narkotika (Yttr. 1988-12-19, m) - Positiva: Fria sprutor skall delas ut, under ordnade former, till intravenösa missbrukare. Fria sprutor skall under ordnade former finnas att tillgå. Detta måste ske i sådana former att en social kontakt skapas. (Utl. 1988:275 ang Sthlms stads åtgärdsprogram mot HIV/aids 1988, fp & C) - Vi anser att kraven på fria sprutor och utökning av metadonprogrammet inte är ett sätt att ge upp kampen mot drogerna. Det är snarare en anpassning av den värld vi lever i. (Ibid, fp) - Negativa: Beträffande fria sprutor anser FMN att man måste avvakta resultaten med Lundaförsöket. Men (...) kan det hindra smittspridningen, så måste man seriöst våga diskutera denna möjlighet. (Ibid, remissvar FMN) - Kommande regeringsförslag om kriminalisering av narkotikabruket kan sannolikt ge polisen möjlighet att ingripa mot narkotikahanteringen på ett annat sätt än tidigare. (Ibid, Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning) - Utdelning av fria sprutor har sannolikt mycket marginell effekt på smittspridningen. (Ibid, vpk) (s som ovan om metadon) - I handen på en narkoman är injektionssprutan skrämmande ofta ett dödligt verktyg oberoende av om den är smutsig eller ren: Det får vi aldrig glömma. Det är långt fler unga människor som är döda av överdos av narkotika än som under en överskådlig framtid ens riskerar att dö i aids. (Yttr. 1988-12-19, m; även av Lena Adelsohn Liljeroth 2006 i riksdagen och B. Gustavsson 2003 i kommunfullmäktige)
2000-talet och ett analkade sprututbyte: En kontext Ds 2004:6, i samråd med kommunen. Lagändring 2006:323 Ds 2015:66, obligatorisk tillgänglighet Kliniken på S:t Göran öppnar 2013 Lagändring 1 mars 2017 Aidssjuka 2010: 2346, avlidna: 2182, 27 av 465 smittade intrav.
Förväntningar: Vi ser inte detta som en lösning på narkotikaproblemen, utan som en smittskyddsåtgärd för de tunga missbrukarna. (M. Olofsson (v), Yttr. 2004-09-20) 2000-tal:... jag står för det som hela Sverige står för, ett narkotikafritt samhälle, men för den skull inser jag att även narkotikamissbrukare faktiskt har rätt till prevention, till ett humant samhälle (...) som kan förebygga de sjukdomar som de drabbas av... (M. Olofsson (v), yttr. 2004-09-20) Restriktiviteten kan till och med förenas av en mycket hög grad av humanism och ett förebyggande hälsoarbete utan att man för den skull tummar på visionen om ett narkotikafritt samhälle (M. Lindh (s), 2004-09-20, även C. Öhgren (mp), ibid) Det handlar för min del om att hjälpa de enskilda individerna utifrån hälsooch sjukvårdssynpunkt. (A. Dundar (fp), ibid) Ett NFS måste alltid vara målet för allt arbete som rör drogmissbruk. (...) Sprututbyte handlar framför allt om att ge den allra mest utsatta gruppen narkomaner tillgång till motivation, vård och behandling. (A-K. Åslund (fp) Utl. 2004:154 RVII) 2010-tal: Detta är en hälsopolitisk fråga. Det handlar om allas rätt till jämlik hälsa. (K. Rågsjö (v), Yttr. 2011-05-23) Det här är nämligen en fråga om hälsa, men ni gör det till enbart en narkotikapolitisk fråga. (K. Rågsjö (v), Yttr. 2011-04-04)
Farhågor: Man ska inte hjälpa dem att knarka ihjäl sig (B. Gustavsson (m), Yttr. 2004-09-20) 2000-tal: [Frågan är] om vi ska ge signaler om en mer liberal och tillåtande narkotikapolitik (B. Gustavsson, Yttr. 2004-09-20, även A-M. Strömberg (v), ibid, H. Ehrenberg (kd) Utl. 2004:154 RVII.)... detta är ett gigantiskt främjande av brottslig verksamhet. (B. Gustavsson, Yttr. 2004-09-20) Var finns humanismen, var finns etiken och var finns moralen i att ta detta första steg på denna stege som leder till fördärvet? (B. Gustavsson, Yttr. 2004-09-20) 2010-tal:... det är på intet sätt så att jag tror att (...) de partier som förespråkar sprutbyte på något sätt skulle vilja se en narkotikaliberalisering och så vidare... (A. König Jerlmyr (m) Yttr. 2011-04-04) Vi har mött väldigt många (...) som jobbar med missbrukare som faktiskt är motståndare till sprutbyte just därför att det inte finns någon tydlig evidens. (A. König Jerlmyr (m) Yttr. 2011-04-04) Det blir mer som en frizon för narkotikaanvändning. Vi kan se en otrygghet i omgivningen. (A. König Jerlmyr (m) Yttr. 2011-05-23)
Kunskapsbas för sprututbyte 2000-talet: Du kan också se att antalet som råkat ut för att smittas av hiv intravenöst är mycket större i Stockholm än i Lund/Malmö (M. Olofsson (v), Yttr. 2004-09-20, även M. Lindh (s), ibid) 2010-talet: Vi som förespråkar sprututbyte har väldigt många med oss. Vi har Missbruksutredningen, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet, WHO, FN:s hivprogram, Unaids, smittskyddsläkare i hela Sverige och en enorm forskning med oss. (K. Rågsjö (v), Yttr. 2011-05-23) Sprututbytet i Malmö har varit mycket framgångsrikt. Där har man inte haft något fall av hiv sedan år 2000 i själva innerstaden. (ibid)
Kunskapsbas mot sprututbyte 2000-tal: I vilket sammanhang har WHO uttalat sig om det svenska försöket? (B. Gustavsson (m), Inter. 2003:100) På 20 år har man inte kunnat visa att det är något possitivt med sprututbyte jämfört med att inte ha det. (B. G. (m) om M/L, Yttr 2004-09-20) Injektionsnarkomanerna är väl orienterade i hur man skyddar sig mot hiv (...) framförallt är det oskyddade samlag som ligger bakom smittspridningen. (K. Axén Olin & S. Nordin (m), Yttr 2004-09-20) 2010-tal: Vi har landat i att vi tycker att man först kunde ha utvärderat de försök som fanns i Sverige innan vi inför detta, för det man har sett är att när man väl inför sprutbyte är det svårt att avveckla, och det måste vi ta hänsyn till. (A. König Jerlmyr (m), Yttr. 2011-04-04) Vi har faktiskt gått igenom forskningsmaterialet på ett seriöst sätt. Vi har försökt att ta del av internationella erfarenheter och försökt att hitta evidens, men vi har inte lyckats. (A. König Jerlmyr (m), Yttr. 2011-05-23)
Diskussion: Varför inte på 80-talet? - Enigheten bakom det narkotikafria samhället gjorde inte saken lättare men den var lika stark på 2000-talet. - Kunskapsbasen var klen men värderingar och anekdoter var fortsatt de vanligaste argumenten - Policyflödet: Idén om en lösning måste ha introducerats och fått tid att sjunka in som en möjlighet innan ett faktiskt förslag presenteras (jfr metadon och Lars Gunne från 1966 i Uppsala,)
Tack!