www.pwc.com/se Omvärldsblad 3, 2011 Kommuner

www.pwc.com/se Omvärldsblad 3, 2011 Kommuner

Innehållsförteckning 1. Genomförda lagförändringar vid halvårsskiftet 2011 1 1.1 Lagförändringarna utifrån ett revisionsperspektiv 2 2. Pågående utredningar 2 2.1 Pågående utredningar utifrån ett revisionsperspektiv 3 3 Aktuella frågor i kommuner 3 3.1 Nyheter utifrån ett revisionsperspektiv 4

1. Genomförda lagförändringar vid halvårsskiftet 2011 I avsnittet nedan gör vi i en tillbakablick och redogör för några av de lagar och förordningar som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2011. Den som är intresserad kan läsa mer om lagförändringarna genom att klicka på följande länk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/18/09/232ee728.pdf Nya regler om ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun enligt socialtjänstlagen och LSS Den 1 maj 2011 trädde nya bestämmelser i kraft angående ansvarsfördelningen mellan kommuner enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Grundprincipen om vistelsekommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp till en enskild kvarstår, men om det står klart att en annan kommun enligt en särskild bestämmelse har ansvar för stöd och hjälp åt den enskilde ska vistelsekommunen endast ansvara i akuta situationer. Det gäller i huvudsak när en annan kommun är bosättningskommun, när den enskilde är placerad i visst boende i vistelsekommunen genom beslut av en annan kommun och när den enskilde vistas i kriminalvårdsanstalt eller på sjukhus. Regeln innebär t.ex. att en kommun som placerar en hemlös på ett boende i en annan kommun som huvudregel behåller ansvaret för den personens behov av stöd och hjälp. En enklare plan- och bygglagstiftning Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen (PBL) i kraft. Den nya innebär att planoch bygglovsprocesserna förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Lagen innebär bland annat att: den som söker bygglov i sin kommun ska få besked inom tio veckor. Ansökan ska vara komplett för att de tio veckorna ska räknas. bygglov ska, till skillnad från tidigare, vinna laga kraft så att den enskilde inte långt efteråt ska riskera att drabbas av överklaganden. reglerna om byggkontroll stärks. Funktionen kvalitetsansvarig byts ut till kontrollansvarig, och den kontrollansvarige ska ha en oberoende ställning till utföraren. Prioritering av samhällsviktiga elanvändare Ellagen (1997:857) har ändrats för att el ska kunna styras till prioriterade samhällsviktiga elanvändare i de ytterst sällsynta situationer som kräver avbrott eller begränsningar av elkonsumtionen för att balansen i elsystemet ska kunna upprätthållas. För att elen ska kunna styras så att samhällsviktiga funktioner upprätthålls krävs att underlag tas fram. Detta ska ske inom ramen för en planeringsprocess på central, regional och lokal nivå. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, har fått bemyndigande att meddela föreskrifter om hur överföring av el till elanvändare får begränsas eller avbrytas. Ändringen i ellagen trädde i kraft den 1 juli 2011. Nya förordningar med anledning av den nya skollagen Den 1 juli 2011 trädde ett stort antal förordningar med följdändringar till den nya skollagen(2010:800) i kraft. Dessa förordningar har anpassats både materiellt och vad gäller begrepp och hänvisningar till den nya skollagen.

1.1 Lagförändringarna utifrån ett revisionsperspektiv De nya reglerna för ansvarsfördelningen mellan bosättningskommun och vistelsekommun är något som bedöms vara intressant ur ett revisionsperspektiv. Kommunrevisionen kan exempelvis belysa hur den nya ansvarsfördelningen fungerar genom olika samgranskningsprojekt. När det gäller den nya plan- och bygglagen bör kommunrevisionen granska huruvida kommunerna uppfyller de nya lagkraven och utför handläggningen av bygglov på ett effektivt och rättssäkert sätt. De nya bestämmelserna i ellagen gör det relevant för kommunrevisionen att granska vilken beredskap kommunen har för att möta ett avbrott eller begränsningar av eltillförseln. Den nya skollagen ökar den centrala styrningen av skolorna. Det här innebär att kommunrevisionen bör granska hur de olika förordningarna implementeras och följs från kommunens sida. 2. Pågående utredningar I det här avsnittet blickar vi framåt och tittar på några av statens offentliga utredningar (SOU) vilka kommer att ligga till grund för framtida lagförändringar och förordningar. Under varje textstycke finns en länk där den som vill kan klicka sig vidare och ta del av hela utredningen. Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet Utifrån det som hände under finanskrisen år 2008 konstaterades att det finns behov av förändringar som förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att möta starka nedgångar och kriser i samhällsekonomin utan att panikbromsa något som annars riskerar att slå tillbaka på såväl verksamheten som sysselsättningen och samhällsekonomin. Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen har haft i uppdrag att presentera analyser och förslag som förbättrar förutsättningarna för en kommunal verksamhet som är stabil över konjunkturcykeln och som inte förstärker konjunkturvariationerna i samhällsekonomin. I utredningen ges förlaget att kommuner och landsting ska ha möjlighet att sätta av medel i en resultatutjämningsreserv, som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Utredaren föreslår att kommunerna och landstingen ska sätta av medel till en central kommunstabiliseringsfond, som innebär en garanti om en lägsta utveckling av det kommunala skatteunderlaget på 2,2 procent. Läs mer på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/50/28/187d6eba.pdf En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner Utredningen har haft i uppdrag att överväga och föreslå förändringar i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen som syftar till en bättre efterlevnad av de krav som ställs i respektive lagstiftning. Utredningens förslag ska syfta till en enklare och tydligare utformning av de aktuella reglerna så att det klart framgår vilken eller vilka sanktioner som är knutna till en viss bestämmelse. Läs mer på: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/172060 Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och elevers bästa Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur en skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen kan utformas (dir. 2010:44). Bakgrunden var att det inom andra samhällsområden finns en lagstadgad skyldighet för personal att rapportera eller anmäla missförhållanden i sin verksamhet. Någon motsvarande skyldighet finns inte inom skolväsendet med flera verksamheter. En

skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skulle kunna bidra till att barnets eller elevens intressen bättre kan tas till vara. Läs mer på: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/166646 Kommunaliserad hemsjukvård Utredningens uppdrag har varit att stödja landsting och kommuner i processen att överföra ansvaret för hemsjukvård från landstingen till kommunerna. Syftet har varit att på frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för hemsjukvården i landet, att utreda frågan om kommunerna ska ges befogenheter att anställa eller på annat sätt tillhandahålla läkare samt i övrigt belysa frågan om kommunernas faktiska förutsättningar att bedriva hemsjukvård. Läs mer på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/11/33/9d9c777c.pdf 2.1 Pågående utredningar utifrån ett revisionsperspektiv Ur ett revisionsperspektiv är slutsatserna i utredningen Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet intressanta. Här kan det bli aktuellt för kommunrevisionen att granska vilken beredskap kommunen för närvarande har när det gäller att hantera en ekonomisk instabilitet. Utredningen En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner bör leda fram till att kommunrevisionen granskar kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Detta kan exempelvis göras genom bland annat granskning av kommunernas arbetsmiljöpolicy och arbetsmiljöplaner. Kommunrevisionen kan ha rapporten Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden - för barns och elevers bästa som en utgångspunkt för en granskning avseende skolornas arbete för att identifiera, åtgärda och rapportera olika missförhållanden i sin verksamhet. De förslagna lagändringarna i rapporten Kommunaliserad hemsjukvård bör på sikt resultera i att kommunrevisionen granskar om kommunen har upprättat en tillfredsställande organisation för hemsjukvården. 3 Aktuella frågor i kommuner I det här avsnittet tittar vi på aktuella frågor och diskussioner i kommunerna. Underlaget är hämtat från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt pressen. Ekonomirapporten I den ekonomirapport som SKL presenterat förväntas oron i världsekonomin bestå även under nästa år. Det gör att tillväxtutsikterna dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts. Men trots en svagare ökning av sysselsättningen växer skatteunderlaget fortfarande i relativt god takt. Totalt beräknas kommunsektorn få ett överskott på 2 miljarder Läs mer på: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40064_1.pdf Kommunerna har blivit bättre på den sociala barn- och ungdomsvården Det visar årets Öppna jämförelser barn och unga. Överlag har det blivit en förbättring sedan förra mätningen. Det är särskilt glädjande att andelen kommuner med dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister har ökat med 30 procent, från 63 procent till 93 procent. Läs mer på: http://www.skl.se/press/nyheter_2/kommunerna-battre-pa-barn-ochungdomsvard

Stärk skolan genom ökad samverkan Huvudfrågorna för alla oss som på olika sätt har ansvar för skolan är hur lärarrollen kan utvecklas, hur alla elever ska nå skolans mål utifrån sina behov och hur vi använder de betydande resurser som skolan har idag på bästa sätt. Kännetecknande för de kommuner som lyckas bra med skolan är att de har engagerade lokalpolitiker och skolledningar och att dessa har en bra samverkan med lärarna. Läs mer på: http://www.skl.se/press/debattartiklar/stark-skolan-genom-okad-samverkan Kostnaderna för ekonomiskt bistånd sjunker marginellt En jämförelse mellan andra kvartalet 2010 och andra kvartalet 2011 visar endast en marginell kostnadsminskning av kommunernas sammanlagda kostnader för det ekonomiska biståndet. Läs mer på: http://www.skl.se/press/nyheter_2/kostnaderna-for-ekonomiskt-bistandsjunker-marginellt Värmlandskommuner i topp i skolrankning Skolorna i Hammarö och Karlstads kommuner är bland de tio bästa i hela landet. Detta enligt Lärarförbundets årliga rankning. Hammarö kommun klättrar från fjolårets 30:e plats till en fjärde plats och Karlstad går upp från 18:e till sjunde. Läs mer på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=4731377 Få kommuner åtalas för att störa konkurrensen Trots att en lagändring skulle förhindra att kommuner, stat och landsting snedvrider konkurrensen för företag har få åtal väckts. Läs mer på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4674932 3.1 Nyheter utifrån ett revisionsperspektiv SKL:s slutsats om att år 2011 kommer att följas av ett år med svagare ekonomisk tillväxt och återhämtning på arbetsmarknaden i kommunerna, kommer sannolikt uppmärksammas av kommunrevisionen. Ett område som kommunrevisionen kan granska är vilken beredskap kommunen har för att möta denna utveckling. Revisorerna i kommunerna bör granska om deras kommun följer utvecklingen och är en av kommunerna som har blivit bättre på den sociala barn- och ungdomsvården. Påståendet om att en bra samverkan mellan lokalpolitiker, skolledning och lärare stärker skolan, gör det aktuellt för kommunrevisionen att granska hur samverkan fungerar i den egna kommunen. Uppgifterna om att kostnaderna för ekonomiskt bistånd sjunker i kommuner är en utveckling som revisorerna i kommuner kan följa genom granskningar av delårsrapporter och årsredovisningar. Var placerar sig din kommun på skolrankningen? Resultatet kan med fördel ligga som grund för granskningar gällande skolan. Kommunrevisionen bör uppmärksamma uppgiften om att få kommuner åtalas för att störa konkurrensen. Här kan det vara intressant för kommunrevisionen att granska kommunens riktlinjer för vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet.