Miljöanpassat byggande Upphandlingskriterier



Relevanta dokument
Upphandlingskriterier Bygg

Miljöanpassat byggande

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier inom byggområdet. Miljöanpassad upphandling 1 / 122

Vägledning till miljöanpassat byggande - Generell miljöplan

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR BYGGENTREPRENADER - NYBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 1.

Upphandlingskriterier Bygg

121217_MiljöSammanfattning. Utsläpp till mark, luft, vatten. Restprodukter/ avfall. Fukt Buller _MiljöSammanfattning

Fastighetsförvaltning och miljö

Fuktbegrepp - definitioner

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Den hållbara staden. Flyttat fokus. Växthuseffekten. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning)

Upphandlingsmyndighetens stöd inom samhällsbyggnadsområdet

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Detaljerade MILJÖKRAV för Fastighetskontoret

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

FU 2000 Generella miljökrav - entreprenader

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Miljöprogram Ver 1.4 Dat

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Att ställa energikrav och följa upp

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Fastighetsbranschens Energidag 2016

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Sammanställning av krav

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en rivningsentreprenad

Checklista för flerbostadshus

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Foto: Staffan Söderbäck. TellHus Svanen: Det första Svanenmärkta flerbostadshuset i Norden

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

Frukostseminarium: Upphandling som motor för energieffektivisering

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Per Levin och Yogesh Kumar

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning

MILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING

Riktlinje Energi och miljö

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Tekniska anvisningar Energi

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version

Beräknad och verklig energianvändning

Sweden Green Building Council

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Inledning Miljöanpassade transporter Giftfritt Stockholm Hållbar energianvändning Resurseffektiva kretslopp...

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Telefon:

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

AVFALLSHANTERINGSPLAN

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

Handlingsplan Miljöarbete

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Varför Svanenmärkta byggnader? Miljömärkning Sverige Sara Bergman 4 juni 2013

MILJÖPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag. Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad

Kvalitetssäkringssystem

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Våra hem är vår borg. - Bra funktion och inomhusmiljö - Låga kostnader för energi. Margot Bratt, WSP

Verktygslådan SMART. Miljöutredning 9 punktersprogram Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: Deltagare

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Öka återvinningen. Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Telefon:

Stöd för hållbar upphandling inom fastighets- och byggområdet.

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Transkript:

Miljöanpassat byggande Upphandlingskriterier Projektets syfte Formulera miljökrav vid upphandling Tolkning av miljöbalken Ge exempel på hur Krav på miljöprestanda i byggprocess och tekniska lösningar kan formuleras Utlovade miljöprestanda i anbud kan bedömas Uppföljning kan göras av att utlovade miljöprestanda verkligen uppnåtts 2 Vi har använt det som finns Vi hänvisar till branschdokumentdär så är möjligt! Vi har inte försökt att uppfinna hjulet utan håller oss till det vedertagna! 3 1

Ständig utveckling Nu finns kriterier för Bostäder Lokaler Nybyggnad X X Ombyggnad X X Materialet är under ständig utveckling! Uppdaterad version finns nu! Kretsloppsrådets verktyg för upprättande av miljöplaner. Speglar MSR: s kriterier! 4 Innehåll och uppbyggnad 5 Från program till brukande Tyngdpunkten ligger på program/projektering och byggande. 6 2

Byggherrens krav Byggherrens krav på såväl process som produkt Avser såväl projektering som byggande Kan tillämpas vid såväl generalsom totalentreprenad Utformat så att kraven vid LOU kan tillgodoses 7 7 Uppbyggnad Ex PROGRAM/PROJEKTERING Exempel på kravformulering Här anges de programkrav som projektören /entreprenören ska tillgodose i det enskilda projektet. Verifiering Referens Kommentar Här anges hur kravet ska kunna verifieras. Innebär i regel krav på skriftlig dokumentation. Här anges t ex olika dokument som kan användas som stöd i arbetet. Här görs kommentarer och förtydliganden som kan underlätta arbetet. 8 Kriteriernas uppdelning Upphandling konsult Upphandling entreprenad Energi Vatten Materialval Materialhantering Byggavfall Termiskt inneklimat Fukt Buller Dagsljus Magnetiska fält Transporter och Arbetsmaskiner Överlämnande till förvaltning Överlämnande till brukare 9 3

Miljöplanedokument Kretsloppsrådet har tagit fram en mall för miljöplaner Pos. Krav/mål 2.1 Byggnadens specifika energianvändning vid annan uppvärmningsform än el ska vara lägre än Ansv. Aktör K:s åtgärd för att uppfylla krav/mål Aktör Sign/ dat Utförenergibalansberäkning enligt/välj system/ IDA Best. Sign/ dat Uppföljning/kommentar - redovisa avvikelse! - redovisa uppnått resultat! 105 kwh/kvm, år (A temp)i klimatzon 1 90 kwh/kvm, år (A temp) i klimatzon 2 75 kwh/kvm, år (A temp) i klimatzon 3 vid normalt brukande VIP-Energi BV2 / eller annat system/ Beräkna normalt brukande enligt SVEBY, Brukarindata, bostäder. Skriftlig redovisning Redovisa beräkning 2.2 Bästa tillgängliga energiklass för Redovisa energiklass på valda vitvaror ska väljas. produkter Målgrupp: Små och medelstora konsulter och entreprenörer! 10 Upphandling av konsulter och entreprenader 11 Upphandling konsult Kvalificeringskrav Strukturerat arbetssätt (miljöledningssystem) Kontraktsvillkor Miljöansvarig Miljöutbildning LCC-kalkyler Verifierad kunskap avseende t ex Fukt Energi Innemiljö 12 4

Upphandling entreprenör Kvalificeringskrav Strukturerat arbetssätt (miljöledningssystem) Kontraktsvillkor Miljöansvarig Miljösamordnare Säkerställa krav på UE, SE, UL Miljöutbildning Miljöronder m m 13 Energi 14 Energikrav, nya bostäder Energiberäkning enligt t ex VIP + IDA Enorm Normalt brukande beräknas enligt Sveby. Krav, kwh/kvm, år Zon I 105 Zon II 90 Zon III 75 Area = A temp 15 5

Lufttäthet Lufttäthetsprovning för att: Kontrollera krav i BBR Minimera värmeförluster Förebygga komfortproblem Förebygga fuktskador 16 Program/Projektering Ex. på kravformulering Byggnadens specifika energianvändning ska vara lägre än 105 kwh/m 2,år zon 1 90 kwh/m 2,år zon 2 75 kwh/m 2,år i zon 3 Verifiering Referens Kommentar Skriftlig dokumentation Energiberäkning utförs enligt t ex Enorm VIP + Arean beräknas som Atemp Användningen av fastighetsel bör inte överstiga 15 kwh/m 2,år vid normalt brukande Mät- och kontrollprogram Mät-och kontrollprogram samt kontrollplan ska upprättas! Kan omfatta t ex Fukt Lufttäthet Köldbryggor Injustering av ventilation Injustering av värme 18 6

Sveby Sveby = Standardisera och verifiera energiprestanda för nya byggnader http://www.sveby.org/ 19 Körcykel för hus Standardiserade brukardata Verifiering Körcykel och mätmetoder ~ bilindustrin Enhetligt beräkningsmetod Underlag för beskrivning och uppföljning av beställarkrav Förtydligande av BBR Undvika tvister 20 Mätning av energi Installera energimätare! Att mäta är att veta! Mätare ska finnas för: Fastighetens totala Värme El, hushålls-och fastighetsel Varmvatten Brukarens Varmvatten Hushållsel! 21 7

Vitvaror Bästa tillgängliga energiklass för vitvaror ska väljas! Välj klass A, A+ eller A++! 22 Vatten 23 Vatten Syftet är att Minska vattenanvändningen och dess miljöpåverkan Yt-och grundvatten ska inte förorenas vid byggande. 24 8

Välj snålspolande! Snålspolande armaturer och WCstolar ska väljas Diskbänksblandare 0,2 l/s Tvättställsblandare 0,1 l/s WC-stol 4 l/stor spolning 2 l/liten spolning 25 Dagvatten Dagvatten ska tas om hand lokalt där så är möjligt! Avgörs i regel i arbetet med detaljplanen 26 Skydd av vatten Ytvatten och grundvatten ska skyddas mot grumling eller förorening! Avgörs i regel i arbetet med detaljplanen 27 9

Ljud 28 Ljud/buller Syftet är att Minimera buller i bostäder och lokaler Minimera störningarna för omgivningen 29 Ljudkvalitet i byggnader Stomljud Stegljud Stegljud Luftljud Rumsakustik Installationsbuller Trafikbuller Trafikbuller Vibrationer 30 10

Bra ljudmiljö Väggar, bjälklag Ljudklass B Kontroll av projektering (ljudsakkunnig) Mätprogram buller Ljudmätning enligt svensk standard dokumenteras (produktion) Krav: Ljudklass B ska uppfyllas. 31 Byggbuller Naturvårdsverkets föreskrifter! Lokala krav! 32 Materialval 33 11

Materialval Syftet är att undvika att miljö-och hälsofarliga material byggs in samt att säkerställa att inbyggda material dokumenteras. 34 Byggvaror Byggprodukter - byggkemikalier År 1900 500 produkter 1950 5000 produkter 2000 50000 produkter 35 Krav på byggvaror Föreskrivna byggvaror ska (i angiven omfattning) Klara BASTA: s egenskapskriterier Ha byggvarudeklaration (BVD) 36 12

Hjälpmedel på marknaden BASTA BVD Säkerhetsdatablad Bedömningssystem Byggvarubedömningen SundaHus www.bastaonline.se 37 Program/projektering Ex. på kravformulering Föreskrivna byggvaror ska i angiven omfattning klara BASTA:s egenskapskriterier Där alternativ saknas ska åtgärd föreslås Verifiering Referens Kommentar Intygas genom Intyg från leverantör BASTAregistrering BASTAkriterierna Andra system finns B anger vilka som är acceptabla för projektet I angiven omfattning Grundregel: alla byggvaror! Begränsningar - till exempel Bindemedel och bruk Skivmaterial Isoleringsmaterial Tätskiktssystem Tejp och tätningslist Tak- och väggbeklädnader Kemisk-tekniska varor Tryckimpregnerat trä Keramiska varor Golvvaror Tapeter Innertak- och väggsystem Färgvaror Dörrar, fönster och glasvaror Elinstallationsmaterial Rör och teknisk armatur. 39 13

Materialhantering 40 Materialhantering Syftet är att material ska hanteras så att skada på hälsa, miljö och material inte uppkommer 41 Materialhantering Krav: Förteckning över kemiska produkter Säker förvaring av kemiska produkter och bränslen Skydd mot mekanisk påverkan, fukt, temperatur, vatten Skydd av drivmedelstankar Skydd av ventilationskanaler Skydd av kanaler i hålbjälklag 42 14

Förteckna kemiska produkter Entreprenören ska förteckna kemiska produkter som används i uppdraget! 43 Kemiska produkter Kemiska produkter o bränslen ska under byggtiden förvaras och hanteras så att spill eller läckage till mark, vatten och avlopp förhindras. 44 Fuktsäkerhet 45 15

Fuktsäkerhet Syftet är att byggnader ska uppföras och förvaltas så att fukt inte blir ett problem 46 ByggaF En metod för fuktsäker byggprocess Inarbetas i verksamhetssystem samt kvalitets-och miljöplan. Anpassas till projektet Byggherrens ansvar! ByggaF-materialet finns att ladda ner från www.fuktcentrum.lth.se 47 Fuktsäkerhet Krav på Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsprojektering Fuktplan Fuktronder Fuktmätning Dokumentation! 48 16

Byggavfall 49 Byggavfall Syftet är att Minimera byggavfallet Avfallet ska källsorteras 50 Produktion Ex. på kravformulering E ska redovisa vem som är avfallssamordnare Verifiering Referens Kommentar Skriftlig dokumentation Namngiven person med adress o telefonnummer Avfallshantering vid byggande och rivning Kretslopprådets riktlinjer. Informationen ska arbetas in i miljöplanen. 17

Riktlinjer för avfallshantering Resurs-och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning Finns på http://publikationer.bygg.org 52 Byggavfall Projektering för att minimera mängden avfall Avfallssamordnare Mängd avfall/kvm Andel avfall till deponi Källsortering av avfall basnivå enligt Kretsloppsrådets riktlinjer 53 Avfallsmängder Mängd avfall per kvm, normalt ca 20 25 kg/kvm BTA. Andel av avfallet som får gå till deponi. Bör ej vara högre än 20 %. Sikta på < 10 %. Målen styrs av ekonomin - projektets karaktär och hur avfallshanteringen är organiserad 54 18

Branschstandard Enhetliga avfallsbegrepp Färgkoder Det här är basen! Det finns ett stort antal koder till. 55 Källsortering Basnivå Farligt avfall El-avfall Trä Brännbart Plast för återvinning Skrot och metall Fyllnadsmassor Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall 56 56 Termiskt inneklimat och ventilation 57 19

Inneklimat/ventilation Syftet är att byggnaden och dess installationer ska utformas och byggas så att de ger en god inomhusmiljö 58 Inneklimat/ventilation Krav: Funktionskrav för ventilation, luftkvalitet och termiskt inneklimat ska upprättas Mät-och kontrollprogram ska upprättas och genomföras Kontroll OVK, radon, vid idrifttagning (lagkrav)! 59 Innemiljö Solinstrålning Innetemperatur Fönsterkvalitet Undvik övertemperatur sommartid! 60 20

Funktionskrav Använd R1: an för upprättande av funktionskrav för Luftutbyteseffektivitet Temperatur i luft och på ytor Operativ temperatur Luftflöden Emissioner Partiklar R 1 Riktlinjer för specifikation av inneklimat 61 Dagsljus 62 Dagsljus och belysning Syftet är att uppnå en hög ljuskvalitet! 63 21

Dagsljus och belysning Dagsljusfaktorn ska vara minst 1 % (lagkrav). Dagsljusfaktorn visar hur stor andel av dagsljuset man kan tillgodogöra sig. Här mäts dagsljusfaktorn inomhus och utomhus! 64 Magnetiska fält 65 Magnetiska fält Syftet är att den magnetiska flödestätheten ska vara svag. Magnetiska fält uppstår kring t ex kraftledningar och transformatorer 66 22

Magnetiska fält Krav: Den magnetiska flödestätheten ska vara högst 0,2µT(riktvärde, årsmedel) Mät- och kontroll-program avseende magnetiska fält! 5-ledarsystem reducerar vagabonderande strömmar 67 Transporter och arbetsmaskiner 68 Transporter Syftet är att minimera Energianvändningen Utsläppen av växthusgaser 69 23

Transporter Tunga lastbilar > 3,5 ton Gamla bilar Euro III Nya bilar Euro V Lätta lastbilar < 3,5 ton Gamla bilar, max 8 år gamla Nya bilar, max 5 mg partiklar per km 70 Överlämnande till förvaltning 71 Förvaltning Syftet är att förvaltaren ska få den information som behövs för en miljöanpassad förvaltning av byggnaden 72 24

Innehåll i dokumentation Krav på dokumentation Uppdaterad miljöplan Miljöanpassade drift-och underhållsinstruktioner Beskrivning av system för avfallshantering OVK, radon och energideklaration 73 Dokumentation Spårbarhet Kontroller och mätningar Inbyggda material och produkter Byggvarudeklarationer Säkerhetsdatablad 74 Uppdaterade miljöplaner Entreprenören ska senast två veckor före slutbesiktning överlämna uppdaterad Miljöplan bygg Miljöplan el Miljöplan Målning Miljöplan Ventilation Miljöplan 75 25

Drift- och underhåll Entreprenören och konsulten ska introducera driftorganisationen i byggnadens driftsegenskaper Entreprenören ska överlämna drift-och underhållsinstruktioner Skötselplan, grönytor Driftinstruktioner Driftinstruktioner, ventilation Underhållsplan 76 OVK, energideklaration m m Värme- och ventilationsanläggning injusteras mot projekterade värden OVK -Obligatorisk ventilationskontroll Energideklaration Radonmätning OBS! Lagkrav! 77 Överlämnande till brukare 78 26

Brukarinformation Syftet är att brukaren ska få den information som behövs för en miljöanpassad användning av byggnaden 79 Brukarinformation Information om miljöanpassat brukande Krav på information om Energi-och vattensparande Skötsel av golv-och väggmaterial Användning av ventilationssystem Skötsel av vitvaror Hantering av avfall! 80 Sammanfattning 81 27

Sammanfattning Upphandling konsult Upphandling entreprenad Energi Vatten Materialval Materialhantering Byggavfall Termiskt inneklimat Fukt Fukt Buller Dagsljus Magnetiska fält Transporter och Arbetsmaskiner Överlämnande till förvaltning Överlämnande till brukare 82 Till sist.. 83 Utmaningen Att bygga miljöklokt är inte en teknisk utan en ekonomisk utmaning! Tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat 84 84 28