EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.12.2003 KOM(2003) 838 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om användningen av artkorsade vinstockssorter för framställning av kvalitetsviner framställda i specificerade områden SV SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om användningen av artkorsade vinstockssorter för framställning av kvalitetsviner framställda i specificerade områden INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Rättslig ram 3 3. Undersökning som finansierats av kommissionen 4 4. Bedömning av effekterna på kvaliteten 4 5. Bedömning av effekterna på miljön 6 6. Bedömning av effekterna på balansen på marknaden 7 7. Slutsatser 8 8. Förslag 9 9. Definitioner 9 10. Förteckning över sorter som valts ut för att undersöka användningen av artkorsade vinstockssorter, fördelade på sorter för röda och vita viner 9 2
1. INLEDNING 1.1. För närvarande tillåter lagstiftningen bara användningen av artkorsade vinstockssorter för framställning av bordsviner, medan kvalitetsviner fso endast får framställas av Vitis vinifera-sorter. 1.2. Enligt den gemensamma organisationen av marknaden för vin skall kommissionen på grundval av en oberoende undersökning rapportera till Europaparlamentet och rådet om möjligheten att använda artkorsade sorter för kvalitetsviner fso. 1.3. Under diskussionerna i rådet om den förra reformen av vinsektorn visade det sig att det fanns en stor oenighet i den här frågan. 1.4. Syftet med den här rapporten är att uppfylla kommissionens skyldighet att förse de båda institutionerna, Europaparlamentet och rådet, med uppgifter som kan ligga till grund för förslag till åtgärder. 2. RÄTTSLIG RAM 2.1. I rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin föreskrivs följande: 2.1.1. Artikel 17.3: "Kommissionen skall finansiera en oberoende undersökning av användningen av artkorsade sorter. På grundval av denna undersökning skall kommissionen före den 31 december 2003 förelägga rådet och Europaparlamentet en rapport, som vid behov skall innehålla förslag." 2.1.2. Artikel 19.2: "I sin klassificering skall medlemsstaterna ange vilka druvsorter som är lämpliga för produktion av var och en av de kvalitetsviner fso som produceras i deras land. Dessa sorter skall vara av arten Vitis vinifera." 2.1.3. Artikel 55.1: "Bestämmelserna om framställning av kvalitetsvin fso skall, förutom nationella bestämmelser som eventuellt antagits enligt artikel 57.1 med hänsyn till traditionella produktionsvillkor så länge som dessa inte motverkar strävan att främja kvalitet och att den inre marknaden fungerar väl, grundas på a) avgränsning av produktionsområdet, b) vinstockssorter, c) odlingsmetoder, d) metoder för vinframställning, e) lägsta naturliga alkoholhalt i volymprocent, f) avkastning per hektar, g) analys och bedömning av organoleptiska egenskaper." 2.1.4. Bilaga VI.B 1: "Varje medlemsstat skall sammanställa en förteckning över de druvsorter enligt artikel 19 som är lämpliga för framställning av de kvalitetsviner fso som framställs inom dess territorium. Sorterna skall tillhöra arten Vitis vinifera." 3
3. UNDERSÖKNING SOM FINANSIERATS AV KOMMISSIONEN 3.1. För att bedöma de tänkbara effekterna på marknaden för vin, om det blir tillåtet att använda artkorsade sorter för att framställa kvalitetsviner fso, inledde Europeiska kommissionen i augusti 2002 en särskild undersökning för att analysera resultatet av de undersökningar och arbeten som redan genomförts på området. Syftet var att få fram information om artkorsade sorter på grundval av en genomgång av befintlig vetenskaplig litteratur. Studien 1 gjordes av en extern uppdragstagare, bestående av en grupp experter med olika bakgrund från tre olika länder; Frankrike, Tyskland och Ungern. Den fokuserades på följande frågor: Effekterna på vinets kvalitet om man använder artkorsade sorter i stället för de traditionella sorterna. De artkorsade sorternas effekter på miljön, samt användningen av växtskyddsprodukter. De artkorsade sorternas ekonomiska effekter på EU:s vinmarknad. 3.2. Resultatet av undersökningen fokuserade på att besvara tre centrala frågor: Håller vin som framställs av artkorsade sorter samma kvalitet som vin från traditionella sorter? Innebär användningen av artkorsade sorter att man kan minska användningen av växtskyddsmedel? Vilka ekonomiska effekter kan man vänta sig på vinmarknaden om man avskaffar förbudet mot artkorsade sorter för framställning av kvalitetsviner fso? 3.3. Det finns flera tusen artkorsade sorter, men åtta representativa sorter valdes ut på grundval av sin ekonomiska betydelse och de möjligheter de gav att användas för framställning av kvalitetsviner. 4. BEDÖMNING AV EFFEKTERNA PÅ KVALITETEN När det gäller effekterna på kvaliteten kan resultatet av undersökningen sammanfattas på följande sätt: 4.1. När det gäller druvor och vin från artkorsade sorter finns det konstanta skillnader i sammansättningen, jämfört med druvor och vin från Vitis vinifera. Studie om användningen av artkorsade vinstockar. Samordnare; Phytowlt GmbH, Tyskland. Partner: Euroquality och INRA, Frankrike. Forskningsinstitutet Geisenheim och Federalt centrum för förädling av odlade växter, Tyskland. RIVEMARD, Ungern. 4
4.2. Oangenäma doftkombinationer är det främsta bekymret vid användning av artkorsade sorter. Detta gäller flera molekyler, beroende på sorterna. En del av dessa kombinationer kan också förekomma i viner av Vitis vinifera-sorter om det har uppstått problem under jäsningen. 4.3. Den andra frågan gäller syra- och sockerhalten i druvor från artkorsade sorter. Druvorna tenderar att få låg sockerhalt och relativt hög syrahalt. De flesta artkorsade sorter kommer därför att ge viner med ganska låg alkoholhalt och dålig syrabalans, i synnerhet om de odlas i ett svalt klimat. 4.4. I Ungern odlas flera artkorsade sorter, exempelvis Bianca, Medina och Zalagyöngye. Experterna diskuterar fortfarande för- och nackdelar med artkorsade sorter. Med vinifieringsmetoder utan oxidering skulle man med dessa sorter kunna framställa bra bordsviner eller kvalitetsviner. För närvarande säljs viner som är framställda med artkorsade sorter som blandade viner. 4.5. I EU har artkorsade sorter förbjudits för framställning av kvalitetsviner eftersom de flesta av dem gav viner av låg kvalitet, vilket också berodde på höga uttag. 4.6. Även om de flesta artkorsade sorter har vissa avsevärda brister och ger viner av låg kvalitet visar det sig att vissa andra sorter lämpar sig väl för framställning av viner av god kvalitet, under förutsättning att de odlas med omsorg och planteras i lämpliga områden, med strikta och noggranna metoder, att vinifieringen och lagringen äger rum på ett korrekt sätt. Det måste naturligtvis göras en strikt åtskillnad mellan å ena sidan enkla hybrider och å andra sidan mer komplexa avkomlingar som ger de bästa resultaten. 4.7. De data som samlades in gällde oftast druvor som odlas i svalare områden. Där kan sorter som Villard blanc eller Bianca användas för att framställa kvalitetsviner fso. Sorter som visar sig ge bra kvalitet, särskilt i fråga om färg och tanniner, skulle kunna bli ett alternativ i framställningen av röda viner av god kvalitet. Dessa sorter kan användas för viner som görs på en enda druva, men de passar förmodligen bättre för blandade viner. 4.8. För att vinerna skall kunna hålla hög kvalitet måste sorterna odlas under lämpliga förhållanden. Det är väl känt att varje sort måste odlas i områden där den är väl anpassad. Förädling och tester samt läget är av mycket stor betydelse för hur sorten anpassar sig till miljön. 4.9. De artkorsade sorter som odlas och testas idag är förmodligen inga sorter som skulle få betydelse över hela Europa om de blev godkända för framställning av kvalitetsviner fso. Det är snarare så att man i respektive land kommer att odla fram sorter som är viktiga på nationell eller regional nivå, och som är anpassade till de lokala konsumenternas och vinodlarnas behov, precis så som nu sker med de traditionella Vitis vinifera-sorterna. 5
5. BEDÖMNING AV EFFEKTERNA PÅ MILJÖN När det gäller effekterna på miljön kan resultatet av undersökningen sammanfattas på följande sätt: 5.1. Samtliga traditionella europeiska sorter av Vitis vinifera är mottagliga för svampsjukdomarna mjöldagg (Oidium tuckeri, Uncinula necator) och falsk mjöldagg (Plasmopara viticola) som kom till Europa från Nordamerika under 1800-talet. Följaktligen är regelbundna växtskyddsåtgärder av avgörande betydelse för de europeiska vinrankssorterna. I ungefär 100 år försökte man på olika plantskolor runt om i Europa att kombinera den motståndskraft som de amerikanska och asiatiska Vitis-sorterna har med de europeiska sorternas traditionella kvalitet. 5.2. Om odlingen av Vitis vinifera-sorter som är artkorsade och/eller resistenta mot mjöldagg ökar kan detta resultera i att användningen av växtskyddsmedel minskar avsevärt. Hur omfattande dessa minskningar blir beror i stor utsträckning på sortens motståndskraft mot svampsjukdomar och på klimatet i vinodlingsområdet. Det är också troligt att konventionella odlare skulle plantera artkorsade sorter för att därigenom kunna sänka produktionskostnaderna, eller att de kommer att odla druvor på svårtillgängliga platser (t.ex. branta sluttningar, där det är särskilt svårt och dyrt att ha ett gott växtskydd). Det främsta skälet till att använda artkorsade och/eller sjukdomsresistenta Vitis vinifera-sorter kommer även i fortsättningen att vara ekologisk vinodling. 5.3. Från Eurostat erhölls data om hur bekämpningsmedel används i vinodling och på andra viktiga grödor. I EU 15 använde man årligen under perioden 1992-1996 mer än 100 000 ton verksamma ämnen på vinrankorna, vilket motsvarar cirka 40 % av den totala användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket. 6
5.4. Följaktligen skulle mjöldaggsresistenta sorter som lämpar sig för framställning av viner av god kvalitet absolut ha en marknadspotential. Under senare år har man i Tyskland planterat mer än 600 hektar med den nyligen framtagna mjöldaggsresistenta Vitis vinifera-sorten Regent 2. 5.5. Detta skulle inte enbart gynna den tyska vinindustrin i allmänhet, särskilt när det gäller ekologisk druvproduktion, utan det skulle också innebära en avsevärt lägre användning av bekämpningsmedel. 5.6. I Ungern har man redan planterat mer än 8 000 hektar med artkorsade sorter, vilket motsvarar lite mer än 10 % av den totala vinodlingsarealen i landet. 5.7. Tidiga försök med att från resistenta amerikanska arter föra in motståndskraft mot skadegörare och sjukdomar i Vitis vinifera har resulterat i ett stort antal artkorsade sorter. De s.k. "direkta producenterna" är resultatet av sådana tidiga korsningar, och detta namn anspelar på det faktum att de kan ge drickbara viner utan att nödvändigtvis vara ympade på en rotstock. Även om de ger viner av låg kvalitet är de flesta tillräckligt resistenta för att användningen av bekämpningsmedel ska kunna minska avsevärt. 5.8. Om man antingen använder mer sofistikerade artkorsade sorter eller sorter som Regent, skulle detta kunna leda till att användningen av bekämpningsmedel minskar avsevärt. Ett viktigt användningsområde för dessa sorter kommer förmodligen att bli vinframställning av ekologiskt odlade druvor. 6. BEDÖMNING AV EFFEKTERNA PÅ BALANSEN PÅ MARKNADEN När det gäller effekterna på EU:s vinmarknad kan resultatet av undersökningen sammanfattas på följande sätt: 6.1. Om förbudet att plantera vinstockar och druvor fram till den 31 juli 2010 behålls i förordning (EG) nr 1493/1999 kommer den totala vinodlingsarealen inte att påverkas av att artkorsade sorter eventuellt införs för framställning av kvalitetsviner. 6.2. I så fall bör man ha i åtanke att uttaget från artkorsade sorter måste regleras och ligga på samma nivå som för Vitis vinifera, vilket innebär att den totala vinproduktionen inte skulle förändras nämnvärt och att den nuvarande balansen skulle kvarstå. 6.3. Den areal i EU som skulle kunna planteras med artkorsade sorter har beräknats i studien på grundval av ett index i vilket man beaktar parametrar som t.ex. lämpligheten med tanke på klimatet, ekologisk odling, lämplighet med tanke på efterfrågan på marknaden. 2 Regent är registrerad i Tyskland som en Vitis vinifera-sort med relativt hög motståndskraft mot svampsjukdomar. På grundval av de praktiska erfarenheterna från Regent kan man förvänta sig att användandet av växtskyddsmedel minskar med 80 % jämfört med traditionella sorter. Diskussionerna pågår emellertid fortfarande på Internationella vinkontoret för att fastställa huruvida Regent är en Vitis vinifera-sort eller en artkorsad sort. 7
6.4. På grundval av detta index, och med beaktande av att det genomsnittliga uttaget för artkorsade sorter kommer att ligga på samma nivå som för Vitis vinifera-sorter, har man i undersökningen räknat fram att följande kvantiteter kvalitetsviner fso skulle kunna framställas från artkorsade sorter: Tabell 1 Genomsnittligt uttag (i hl/ha) och uppskattad produktion (i hl) Österrike Frankrike Tyskland Grekland Ungern Italien Portugal Spanien Förenade kungsriket Totalt Genomsnittligt uttag 50 58 92 50 45 58 35 32 20 Produktion 5 år 46 351 562 030 242 717 14 525 124 948 333 221 33 168 137 038 2 836 1 496 834 Produktion 10 år 92 701 1 124 061 485 433 29 050 209 486 666 442 66 336 274 077 3 672 2 951258 Produktion 20 år 185 402 2 248 122 970 867 58 100 378 563 1332 884 132 672 548 153 5 344 5 860 106 6.5. Om den totala årliga produktionen kvalitetsvin uppgår till 70 miljoner hl skulle de artkorsade sorterna utgöra 4,2 % av den totala produktionen av kvalitetsviner efter 10 år och 8,4 % efter 20 år. Med tanke på den totala vinproduktionen (160 miljoner hl) skulle detta kunna utgöra 1,8 % av den totala produktionen efter 10 år och 3,7 % efter 20 år. 6.6. Om begränsningarna i fråga om planteringsrätter fortsätter att gälla efter 2010 kommer införandet av artkorsade sorter inte att påverka det totala vinutbudet, och därmed kommer den nuvarande balansen på marknaden att bibehållas. 6.7. Situationen skulle bli helt annorlunda om marknaden var avreglerad (utan restriktioner i fråga om att plantera vinstockar). Detta gäller inte bara artkorsade sorter utan även Vitis vinifera-sorter: i det senare fallet är det mycket svårt att ha någon uppfattning om balansen på marknaden, men detta var heller inte syftet med rapporten. 7. SLUTSATSER 7.1. De allra flesta artkorsade sorter lämpar sig inte för framställning av kvalitetsviner fso. För närvarande verkar det som om endast ett fåtal skulle kunna godkännas för framställning av sådana viner. Om de godkänns är det förmodligen inte de nuvarande artkorsade sorterna som kommer att användas i framtiden. Slutligen skulle dessa sorter kunna bli mycket användbara för att framställa viner med ekologiska metoder. 8
8. FÖRSLAG 8.1. Mot bakgrund av vad som sägs ovan föreslår kommissionen följande: Att tills vidare behålla förbudet mot att använda artkorsade sorter för att framställa kvalitetsviner fso. Detta skulle främja en fortsatt forskning för att få fram nya och bättre artkorsade sorter som lämpar sig för framställning av kvalitetsviner fso. 9. DEFINITIONER direkt producent artkorsade hybrider artkorsade sorter mjöldagg phylloxera fso tanniner sort vinstockar som har tillräcklig motståndskraft mot phylloxera för att kunna odlas utan att ha ympats. se artkorsade sorter. synonym till artkorsade hybrider Sorter som kan spåras tillbaka till korsningar mellan Vitis vinifera-sorter och icke Vitis vinifera-sorter. Av enhetlighetsskäl används endast termen artkorsade sorter. ett antal vingårdssvampar som kan orsaka stor skada om ingen förebyggande behandling förekommer. Det finns två huvudsakliga sorter: mjöldagg och falsk mjöldagg. en mycket liten lusliknande insekt som angriper vinrankornas rötter. från specificerade områden. komplex grupp av ämnen, bl.a. fenoler, hydroxisyror m.m. underavdelning av art, med gemensamma anatomiska och morfologiska egenskaper, som uppstått genom antingen naturlig eller konstgjord genetisk isolering, t.ex. vegetativ förökning. 10. FÖRTECKNING ÖVER SORTER SOM VALTS UT FÖR ATT UNDERSÖKA ANVÄNDNINGEN AV ARTKORSADE VINSTOCKSSORTER, FÖRDELADE PÅ SORTER FÖR RÖDA OCH VITA VINER Villard blanc (vita) Seyval blanc (vita) Bianca (vita) Zalagyöngye (= Zalas pärla) (vita) Medina (röda) Regent (röda) Villard noir (röda) Couderc noir (röda). 9