Människor lever i samhällen. Det är svårt för oss att leva ensamma så vi lever

Samhällskunskap

Lag och rätt Människor lever i samhällen. Det är svårt för oss att leva ensamma så vi lever tillsammans. Det finns rättssamhällen och rättslösa samhälle. Ett rättslöst samhälle saknar Domstolar, lagar och poliser. I rättslösa samhällen är det ofta de våldsammaste eller rikaste som har det bra. De kan skydda sitt hem och de som de tycker om. I ett rättssamhälle finns det ett parlament där politikerna stiftar lagar. Lagarna gäller lika för alla medborgare (människor). Om man bryter mot lagen kan man straffas genom att få betala böter eller sitta i fängelse. I Sverige har polisen våldsmonopol. Det betyder att det bara är polisen som får använda våld utan att straffas men även poliser måste följa de lagar som finns och som styr deras arbete. Om ett brott blir känt av polisen kan polisen inleda en förundersökning. Om det finns bevis för att ett brott har begåtts skickar polisen undersökningen till en åklagare. Åklagaren avgör om bevisen är tillräckligt starka för att väcka åtal. Om åklagaren väcker åtal hamnar den misstänkte i domstol. I domstolen finns det domare som dömer. Nämndemän/kvinnor som hjälper domaren att bestämma sig. Det finns en 2

åklagare som anklagar. Det finns en målsägande som är den som är utsatt för brottet. Det finns en tilltalad som är misstänkt för brott. Det finns också en försvarare som ska hjälpa den tilltalade att försvara sig själv. Det som händer i domstolen kallas för domstolsförhandling. Om den tilltalade blir dömd kan hans straff bli fängelse, böter, vård, villkorlig dom eller skyddstillsyn. I ett rättssamhälle är man alltid oskyldig till dess domstolen avgjort att man är skyldig. Om en person upplever att domstolen har varit orättvis så kan han/hon överklaga till en högre domstol. Vi har tre brottmålsdomstolar i Sverige. Tingsrätten, Hovrätten och den Högsta domstolen. Varför har vi straff? Vi har straff av flera anledningar En anledning är att skrämma människor att inte begå brott. Det fungerar på brott som man planerar länge eller som man hinner tänka på innan man gör. Tyvärr är de flesta våldsbrott snabba brott där förövaren inte hinner tänka. Vi har också straff för att hålla farliga människor utanför samhället. Ett sådant straff är fängelse. Inne i fängelserna ska fångarna få vård så att de blir mindre brottsliga när de kommer ut. Vi har också straff för 3

att samhället vill visa vad vi accepterar och inte accepterar. Slutligen har vi straff för att de som drabbas av ett brott ska känna att de blivit rättvist behandlade av samhället. Olika former av brottslighet Det finns öppen brottslighet och dold brottslighet. Öppen brottslighet är brott som anmäls till polisen. De brotten vet vi om. Det finns andra brott som inte anmäls, t ex kan en person bli misshandlad och inte våga gå till polisen. Vilka begår brott? De flesta människor begår mindre brott under sin livstid men vissa grupper löper större risk att begå brott. Här följer exempel på riskfaktorer, ordnade efter avtagande överrisk, att någon var misstänkt eller registrerad för brott åren 1997-2001: Försörjningsstöd (socialbidrag): Personer vars familj har haft socialbidrag begår brott 6,1 gånger oftare än andra. Det är alltså 6,1 gånger vanligare att personer i familjer som behövt socialbidrag än personer från familjer som inte behövt socialbidrag är misstänkta/registrerade för brott. 4

Utbildning: Personer med endast förgymnasial utbildning begår brott 5,7 fler gånger än de som gått ut gymnasiet. Det är alltså 5,7 gånger vanligare att personer med låg utbildning än personer med hög utbildning är misstänkta/registrerade för brott. Inkomst: Personer med förvärvsinkomst (det man tjänar i lön på ett år) på mindre än 50 000 begår brott 5,3 gånger fler gånger än de som tjänar 350 000. Det är alltså 5,3 gånger vanligare att personer med låg inkomst än personer med hög inkomst är misstänkta/registrerade för brott. Kön: Män begår 3,5 gånger fler brott än kvinnor. Det är alltså 3,5 gånger vanligare att män än kvinnor är misstänkta/registrerade för brott (skillnaden är ännu större vid grövre brottslighet). Ålder: Personer i åldrarna 15-17 år begår brott 2,5 gånger fler brott än de som är över 41år. Det är alltså 2,5 gånger vanligare att 15 17-åringar än personer över 41 år är misstänkta/registrerade för brott. 5

Invandrade: Personer som är utrikesfödda begår brott 2,5 gånger fler gånger än svenskfödda. Det är alltså 2,5 gånger vanligare att utrikesfödda än svenskfödda med svenska föräldrar är misstänkta/registrerade för brott. Om man kompenserar för skillnader i inkomst, utbildning, kön och ålder erhålles en standardiserad överrisk på 2,1, det vill säga det är 2,1 gånger vanligare att en utrikesfödd är misstänkt/registrerad än en inrikes född med inrikes födda föräldrar och med samma inkomst, utbildningsnivå, ålder och kön. Svenskfödda med utrikes födda föräldrar har en standardiserad överrisk på 1,5. Straffrätt eller civilrätt I Sverige skiljer vi mellan straffrätt och civilrätt. Straffrätten handlar om 1. Vilka gärningar som är man kan straffas för. 2. Vad som krävs för att någon ska anses ha begått ett brott (Det står i lagboken) 6

3. Under vilka förutsättningar gärningsmannen kan dömas för brottet. En person som är under 16 år gammal kan normalt inte dömas som en vuxen. 4. Straff och andra brottspåföljder samt övriga saker som kan "drabba" brottslingen. Civilrätt är den juridik som inte har med brott att göra. Det kan till exempel handla om vilka regler det finns för äktenskap, skiljmässa, arv eller när man köper eller säljer saker. Kort sagt alla områden som inte innehåller brott men där det behövs regler. Äktenskap eller sambo? 1. Som gifta ärver man varandra detta gör inte sambor, utan för att de skall kunna ärva varandra krävs ett testamente! 2. Är Du gift har Du som giftorätt i all den andres egendom vid en skilsmässa Som sambo har Du endast rätt att bodela bostad och saker som ni skaffat tillsammans! 7

3. Om Du är gift är Du och Din partner underhållsskyldiga mot varandra (måste ta hand om varandra ekonomiskt), inte bara när ni är gifta utan i vissa fall även efter en skilsmässa Är Du däremot sambo finns det ingen underhållsskyldighet alls! 4. Som gifta har Ni en möjlighet att adoptera Någon liknande möjlighet finns inte för sambor! 5. I ett äktenskap antas mannen vara far till de barn som föds av hans hustru I ett samboförhållande måste mannen bekräfta sitt faderskap hos familjerätten för att bli far i rättsligt hänseende! Arv När det gäller arv så är det normala att det är maken/makan som ärver först. Om det finns barn så ärver barnen när båda föräldrarna är döda. Om det finns särkullebarn (biologiska barn till endast pappa eller mamma) så ärver de direkt efter att mamma eller pappa har gått bort. Om det inte finns några barn så ärver den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna så ärver syskonen. Se diagrammet nedan. Det finns en så kallad arvslott som innebär att man ärver 8

sina föräldrar. Föräldrarna kan skriva ett testamente där de ger hälften av arvslotten till någon annan men man har alltid rätt att ärva hälften av det som föräldrarna äger. Ett testamente är ett juridiskt bindande dokument som man kan skriva för att reglera hur kvarlåtenskapen (det man äger) ska delas upp efter dennes död. Ett testament måste vara bevittnat och underskrivet 9

Massmedia Ett medium är något som ger information. Massmedia är saker som skickar information till många människor samtidigt. Exempel på massmedia är t ex TV, Tidningar och Internet. En person kan filma något och lägga filmen på Youtube. Inom några minuter kan tusentals människor se filmen. Det är massor av människor som kan ta del av information. Det är därför vi kallar den formen av medier för massmedier En dagstidnings uppbyggnad På förstasidan tas den viktigaste nyheten upp. Den får en större rubrik och placeras högt upp på sidan. Rubriken försöker beskriva nyheten med ett ord eller en kort mening. Oftast finns det också en bild med för att locka dig att läsa. Sedan brukar den viktigaste nyheten följas upp med en längre text inne i tidningen. Tidningen består av nyhetssidor som ofta är uppdelade i inrikes nyheter och utrikes nyheter. Efter förstasidan brukar ledarsidan komma. På ledarsidan skriver en journalist om dagspolitiken, det som är intressant just nu. Det är viktigt att förstå att alla journalister är påverkade av den politik som de 10

tycker om. En ledarartikel från aftonbladet vill lyfta fram att Sverige behöver mer vänsterpolitik medan en ledarartikel från Svenska Dagbladet vill lyfta fram att Sverige behöver mer högerpolitik. Aftonbladet kallar sig själv för oberoende socialdemokratisk medan Svenska Dagbladet kallar sig själv för obunden moderat. Båda tidningarna ägs av den norska förlagskoncernen Schibsted. Det är viktigt att förstå att tidningar inte skriver sanningen utan bara tidningens bild av sanningen. De flesta tidningar har en debattsida och insändarsida där personer som inte arbetar på tidningen skriver vad de tycker i en fråga. De flesta tidningar anser att kultur, nöje och sport är extra viktiga områden. Det leder till att många tidningar har sidor som bara handlar om kultur, nöje och sport. Idag är det vanligare att människor läser sin tidning på nätet. Nättidningarna är mindre men liknar de tryckta tidningarna i strukturen. Presstöd Man kan förenklat säga att demokrati är när människor i ett land försöker samarbeta för allas bästa. Olika människor har olika uppfattning om hur ett land ska styras. När människor är oense om hur landet ska styras så röstar de 11

på partier som de tycker har bra åsikter. De partier som får flest röster bildar en regering. Tidningar är viktiga för demokratin eftersom de försöker föra fram och förklara olika åsikter. På så sätt blir det lättare för medborgarna att ta kloka beslut och välja rätt parti att rösta på. Det är ibland svårt för tidningar att överleva rent ekonomiskt. Särskilt svårt är det för mindre tidningar. Därför finns det ett presstöd som är en summa pengar som tidningarna får för att kunna fortsätta arbeta och sprida nyheter. Fler än 80 tidningar i Sverige får presstöd och de delar på ca 500 miljoner kronor. Public service eller kommersiell tv I Sverige har vi två typer av TV. Den första och största är den kommersiella tv:n får sina pengar från reklam. De kommersiella mediabolagen visar mest populära tv-program eftersom fler tittar på de programmen. Detta gör att de har lättare att sälja plats för reklam och kan sälja platserna dyrare. Det är viktigt för bolagen eftersom de aktiebolag och har som uppgift att tjäna pengar. Den andra typen av tv kallas för public service (Kanal 1 och 2). Public Service är tv som betalas genom en TV-avgift och som har som uppgift att ge många olika 12

former av information. Public Service kan visa program som inte så många tittar på men som beskriver viktiga saker i samhället. Ibland visar public-service populära program som t.ex. Melodifestivalen. Vilka nyheter får du se? Det finns fyra stora nyhetsbyråer i världen. AP och UPI ägs av amerikanska företag. Reuter som ägs av företag i Storbritannien och AFP som är franskt. Nyhetsbyråerna har många medarbetare som finns över hela världen och rapporterar om nyheter. Nyheterna säljer de sedan till olika massmediaföretag som sedan skriver dem i tidningen eller visar dem på tv. Det du får se är alltså det som nyhetsbyråerna väljer att bevaka och det som massmedierna väljer att köpa in och visa. Det innebär att du missar många nyheter som väljs bort av nyhetsbyråerna eller som inte köps av mediaföretagen. Till exempel väljer oftare nyheter från Europa och Nordamerika än från andra världsdelar. 13

Information, propaganda och reklam Information är fakta. Att Sveriges huvudstad heter Stockholm är fakta. Fakta kan förändras över tiden. Innan 1960 hette Brasiliens huvudstad Rio de Janeiro. Sedan bytte man huvudstad till Brasilia. Fakta är färskvara. Därför är det viktigt att man alltid kollar upp fakta. Propaganda är information som är vinklad och osann och som vill få dig att tycka på ett visst sätt. En del personer som är emot invandring till Sverige brukar säga att invandrarna begår fler brott än svenskar. Det är sant att invandrare begår dubbelt så många brott som människor som är födda i Sverige men de som är mot invandring glömmer att säga att svenskar med försörjningsstöd (socialbidrag) begår sex gånger fler brott än svenskar utan försörjningsstöd. Det som i verkligheten skapar brottslighet är med andra ord att människor är saknar pengar och utbildning. Vi hör sällan att människor som är emot invandring säger att de flesta brotten beror på fattigdom. Istället sprider man propaganda som inte är sann eller bara skenbart sant. Reklam är en form av propaganda som försöker får dig att köpa saker genom att lyfta fram positiva saker med sin vara. Det är viktigt att komma ihåg att reklamen 14

inte är information. Företagen kommer inte att berätta om det som är dåligt med varan. Massmedia och lagar I diktaturer finns det ofta censur. Censur betyder att någon sitter och tittar på det som skrivs i tidningar eller ska visas på tv. Om de ledande i diktaturen inte gillar det de ser får det inte tryckas eller visas. Sverige är en demokrati och censur är förbjudet här. Vi har tre grundlagar som slår fast vilka rättigheter vi har. De heter: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De här grundlagarna ger alla svenskar möjlighet att säga vad de tycker eller att skriva sina åsikter i tidningar. Det finns gränser för yttrandefriheten (Att få säga vad man vill). Man får till exempel inte hetsa mot en folkgrupp. Enligt 16 kap 8 brottsbalken, är hets mot folkgrupp att 1. uppsåtligen, 2. i uttalande eller i annat meddelande som sprids, 15

3. hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Att uttrycka missaktning (att berätta för någon att de är en sämre människa) tolkas mycket snävt i Sverige. Det betyder att det är få personer som blir fällda för hets mot folkgrupp. Den 20 juli 2003 höll pastor Åke Green i sin församling i Borgholm på Öland, en predikan om homosexualitet där han sa Sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen. Herren vet att sexuellt förvridna människor kommer att våldta djuren. Inte heller djuren går fria från människans sexuella behov och branden som är tänd i en människa. Utan till och med detta kan man ägna sig åt. Åke gren blev anmäld för hets mot folkgrupp men friades i Högsta domstolen. Högsta Domstolen slår fast att Europakonventionen visserligen ger möjlighet att straffa Åke Green för "uttryckssätt som sprider, förespråkar, uppmuntrar eller rättfärdigar hat grundat på intolerans (inklusive religiös sådan)" men 16

konstaterar att man efter en samlad bedömning finner "att Åke Green inte gjort sådana hatfulla uttalanden" Yttrandefriheten är mycket stark i Sverige och många människor som känt sig kränkta har förlorat i domstol. En kvinnlig chef i Mellansverige kände sig kränkt av att en man inte tog henne i handen när han hälsade. Mannen sa att han inte ville vara oförskämd men att han var muslim och att han inte kunde röra kvinnor. Kvinnan anmälde mannen men hon förlorade i domstolen eftersom mannen hade rätt till religionsfrihet. Religionsfriheten var starkare än kvinnans rätt till lika behandling. Att få rätt mot massmedier Om något massmedium skriver om dig på ett orättvist sätt kan du anmäla tidningen till Pressens opinionsnämnd (POn) eller till Allmänhetens pressombudsman (PO). Om tidningen gjort fel måste de skriva att de gjort fel på en väl synlig plats i tidningen. Om du upplever att tv har behandlat dig orättvist kan du anmäla programmet till Granskningsnämnden för radio och tv. Om programmet fälls måste programledaren berätta att tvbolaget gjort fel i 17

nästa del av programmet. Ett stort problem på det här området är Internet. Internet används tyvärr ofta för att sprida rykten och osanningar. Det kan vara svårt att hantera när någon skriver osanningar om en annan person på nätet. Det man kan göra är att kontakta datainspektionen. Datainspektionen kan göra en bedömning om det är värt att polisanmäla det som har hänt. Än så länge är det få personer som har blivit dömda för att ha spritt lögner på nätet men polisen har börjat lära sig och fler personer kommer troligtvis att fällas i framtiden. Det svenska utbildningssystemet De flesta barn som bor i Sverige går förskola när de är små. När barnen är 6-7 år börjar de i grundskolan som sedan pågår fram till årskurs 9. Nästan alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Skolplikten innebär att eleven ska delta i den verksamhet som anordnas i skolan, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Skolplikten börjar hösterminen när man är 7 år. Efter grundskolan finns det två frivilliga skolformer. Den första heter gymnasieskolan. Gymnasieskolan är frivillig men det har visat sig att det är svårt att få ett jobb om man inte gått i 18

gymnasieskolan. För att komma in på ett högskoleförberedande program måste du ha godkända betyg i 12 ämnen. Förutom svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste du ha godkänt i biologi, fysik och kemi och sex andra ämnen för antagning till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Samhällskunskap, historia, religion och geografi och fem andra ämnen för antagning till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. För att komma in på ett yrkesprogram krävs godkända betyg i 8 ämnen: I svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem av grundskolans övriga ämnen. Om man fyllt 18 och missat ämnen från grundskolan och från gymnasiet kan man läsa på kommunal vuxenutbildning (Komvux). En del yrkesprogram leder till att man får en yrkesutbildning, att man t ex blir målare. Andra utbildningar måste man läsa på universitet och högskolor. Universitet och högskolor finns till för att utbilda människor till olika yrken, lära människor nya saker och att hålla på med forskning (upptäcka helt nya saker om verkligheten). 19

Varför arbetar vi? Det finns många skäl till att vi arbetar. Ett skäl kan vara att vi behöver försörja oss. Ett annat skäl till att vi arbetar kan vara att vi behöver en gemenskap. Ett tredje skäl kan vara att vi behöver arbeta för att kunna betala skatt till en gemensam välfärd. Ett fjärde skäl kan vara att vi vill göra karriär och får en högre status. Arbetsmarknad Allt arbete finns på en marknad. Det finns arbetsgivare som behöver köpa arbetskraft för att lösa ett problem En rektor (arbetsgivare) på en skola kan sakna en lärare i svenska. Rektorn skickar in en annons till arbetsförmedlingen där han söker en lärare. En arbetslös lärare (Arbetstagare) ser annonsen och svarar på den. Rektorn och läraren träffas och genomför en förhandling. Läraren vill ha så hög lön som möjligt. Rektorn vill betala så låg lön som möjligt. Tillslut kommer de fram till en lön som både rektorn och läraren är nöjd med och läraren börjar arbeta på skolan. Det fungerar lite på samma sätt som om du går till en marknad och ska köpa äpplen. Personen som säljer äpplen vill sälja 20

dem för 25kr/kg men du vill bara betala 15kr/kg. Ni förhandlar och kommer fram till ett pris på 20kr/kg. Ibland kommer köpare och säljare inte fram till ett gemensamt pris. Då blir det ingen affär eller anställning. Ibland får den som arbetar fast lön, ibland får man prestationslön. Fast lön betyder att man får lön för den tid som du arbetar. Ibland får man lön per timme, ibland per vecka eller per månad. Prestationslön innebär att du får lön för hur mycket du säljer. Ibland kallar man prestationslön för ackord. För att inte arbetsgivaren ska utnyttja arbetstagaren eller att arbetstagaren ska utnyttja arbetsgivare så finns det olika organisationer som ska se till att det går rätt till på arbetsmarknaden. Dessa organisationer kallas för fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Arbetstagarnas organisation kallas för fackföreningar och arbetsgivarnas organisationer kallas för arbetsgivarorganisationer. Organisationerna sätter sig ned och beslutar om löner, arbetstider och andra saker som påverkar arbetsmarknaden. När de är överens så tecknar de ett kollektivavtal där det står vad man får och inte får göra mot varandra. Innan man accepterar an anställning på en arbetsplats är det viktigt att ta reda på om arbetsplatsen har 21

ett kollektivavtal. Om arbetsplatsen inte har ett kollektivavtal finns det en risk att du inte är försäkrad eller att du får mindre i lön. Flera av områden på arbetsmarknaden är reglerade i lag. Ett av de områdena gäller barnarbete. Lagen säger att barn under 13 år endast får göra enstaka tillfällen och inte i organiserad form. Från 13 år så är det tillåtet med feriearbete när man inte går i skolan. under läsåret får man högst arbeta 12 timmar per skolvecka. Från 16 år får du arbeta upp till 9 timmar varje dag men inte med riskfyllda arbetsuppgifter. Från 18 år räknas man som vuxen. Arbetslöshet Ibland inträffar det att ingen vill köpa den arbetskraft som erbjuds på arbetsmarknaden. Den arbetskraften blir då arbetslös. Arbetslöshet kan bero på många olika saker men har oftast två grundorsaker. Orsak 1 arbetskraft och arbetsgivare passar inte ihop Arbetslösheten kan bero på att arbetskraften inte är attraktiv för arbetsgivaren. Människor som är sjuka eller på annat sätt sköra är inte speciellt 22

intressanta för en arbetsgivare eftersom de inte producerar lika mycket som en frisk person. Uppgiften för ett privat aktiebolag är att tjäna pengar och då vill man inte ha personal som inte är produktiv. Även inom skola, vård och omsorg är man tveksam till att ta in personal som inte är produktiv eftersom detta leder till att de andra som arbetar får arbeta hårdare. Ett annat skäl till arbetslöshet är att arbetstagarna har en utbildning som inte behövs eller att företagen söker personer med en viss utbildning utan att kunna hitta dem. Ibland vill inte arbetsgivarna betala det som arbetstagarna begär. I den situationen får arbetstagaren inget jobb och blir arbetslös Orsak 2 Konjunktursvängningar Samhällsekonomi rör sig i cykler. Ibland är ekonomin bra och ibland är den dålig. När ekonomi är bra så kallas det för högkonjunktur. Människor köper saker vilket gör att företagen anställer fler personer som tjänar pengar. De anställda använder sina pengar för att köpa nya saker vilket gör att företagen anställer ännu fler personer. Tyvärr kommer konjunkturen till en punkt när människor känner att de inte vill konsumera så mycket. Då köper de mindre 23

varor vilket leder till att företagen tillverkar mindre. Företagen behöver färre anställda och börjar säga upp personer. De här personerna förlorar sitt jobb och sin inkomst vilket gör att de har mindre pengar att handla saker för. Fler och fler blir arbetslösa. Detta kallas för en lågkonjunktur. Tillslut sjunker priserna så mycket att människor börja handla igen och konjunkturen vänder uppåt. Kommunen Sverige är indelat i 290 kommuner. De som styr en kommun kallas för kommunfullmäktige. När det är kommunalval röstar invånarna i kommunen på olika personer som sedan bestämmer i kommunen följande fyra år. Om Socialdemokraterna får 20 procent av rösterna, Centerpartiet 15 procent av rösterna och Moderaterna 25 procent av rösterna så blir Moderaterna det största partiet. De får i uppgift att bilda en kommunstyrelse. Det största partiet försöker skapa en majoritet genom att förhandla med andra partier. Om man lyckas samla 51 procent så kommer man få igenom sin politik de närmaste fyra åren. Om man får mindre än 50 procent kommer man vara beroende av att 24

förhandla med andra partier för att få igenom sin politik. Kommunen och riksdagen fungerar ganska lika. Ett förslag kommer in till kommunfullmäktige. En invånare vill att man ska bygga en ny gymnasieskola i Skogås. Politikerna tycker att det är en bra idé och skriver en motion (ett förslag) som man skickar till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen tittar på motionen och tycker att det är en bra idé. Kommunstyrelsen skickar motionen till utbildningsnämnden där det sitter politiker som kan mycket om skolan. Nämnden funderar och föreslår vissa förändringar i motionen. Sedan skickar de tillbaka motionen till kommunstyrelsen som tar upp motionen i Kommunfullmäktige. Där röstar man om skolan ska byggas eller inte. Om man röstar ja så skickas beslutet till kommunens tjänstemän (anställda) som ska se till att skolan byggs. Tjänstemännen arbetar på olika förvaltningar. Den förvaltning somarbetar med skolan kallas Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) 25

Kommunens uppgifter Enligt lagen har kommunen ansvar för: 1. Social omsorg, såsom äldreomsorg och sociala biståndsfrågor 2. Skolgång för barn och ungdom 3. Vatten och avlopp 4. Lokal och regional trafik (samverkan) 5. Civilförsvar 6. Plan- och byggfrågor 7. Räddningstjänst 8. Miljö- och hälsoskyddsfrågor 9. Bostadspolitik 10. Fritid, idrott, kultur, ungdom 11. Renhållning och avfallshantering 26

Det finns en del annan verksamhet som kan bedrivas på frivillig grund, till exempel: 1. Fritidsverksamhet 2. Kulturverksamhet (bortsett från biblioteken) 3. Bostäder 4. Energi En del kommuner är rikare än andra. Det kan bero på flera saker. Om det bor många människor med hög inkomst i kommunen så kommer kommunen få in mer pengar i skatt. Om det bor många människor i kommunen som med låg eller ingen inkomst får kommunen in mindre pengar. Ibland äger kommunen företag som drar in pengar till kommunen. Kommuner som äger få företag och med många fattiga invånare har ofta svårt att få pengarna att räcka till. För att kommunerna ska få pengarna att räcka till ger staten bidrag till verksamheten. 27

Landstinget I Sverige har vi 18 landsting. Landstingen fungerar ungefär som kommunerna. Invånarna i landstinget röstar en gång var fjärde år. De partierna som invånarna röstar på får sitta i landstingsfullmäktige. Det partiet/partierna som får flest röster skapar landstingsfullmäktige. En del av politikerna i landstinget är heltidsanställda och kallas landstingsråd. Landstingens uppgifter 1. att det finns hälsovård och sjukvård, 2. tandvård för alla som är yngre än 20 år, 3. Och kollektivtrafik. 4. Landstingen ordnar kollektivtrafik Tillsammans med kommunerna. 28

Anledningen till att Landstingen och inte kommunerna som sköter om sjukvården är att mycket av sjukvården är för dyr för kommunerna att ta hand om själva. Ett större sjukhus kan kosta över 15 miljarder att bygga. Det är inte möjligt för kommunerna att betala så mycket själva. Dessutom utnyttjas de större sjukhusen även av personer som bor i andra kommuner. Hur styrs Sverige? Var fjärde år är det val till Sveriges riksdag. Alla som är myndiga och över 18 år har rätt att rösta. I Sverige behöver man inte berätta vad man röstar på om man inte vill. Det kallas för valhemlighet. Om många röstar på samma person så kan han/hon bli invald i riksdagen. Man röstar i en valkrets. Valkretsarna är olika stora och har olika många mandat (platser). Stockholm är en stor valkrets och har 36 mandat medan Gotland är en liten valkrets och har endast 2 mandat. Alla politiker försöker skapa opinion (att många tycker så) för sina idéer hos folket. För att ett parti ska få komma in i riksdagen måste det fått minst 4 procent av rösterna. Man brukar kalla detta för 4 % -spärren. I riksdagen sitter det 349 riksdagsledamöter. 349 är ett udda tal vilket gör att en 29

sida alltid vinner när man röstar. I riksdagen finns det olika politiska partier. Lite förenklat kan man säga att det finns högerpartier, vänsterpartier och partier som fokuserar på en fråga. Till höger partierna som också kallas de borgerliga räknas oftast Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet. De borgerliga menar att samhället blir bättre om man ger människor större personlig frihet och ansvar. Av den anledningen vill de ofta sänka skatterna så att fler personer får mer pengar i plånboken. Till vänsterpartierna räknas Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Vänsterpartier menar att samhället måste hjälpa till att ta hand om människor som behöver hjälp. Att ta hand om människor kostar pengar vilket gör att vänsterpartier oftast vill ha en hög skatt. Man brukar säga att de olika blocken har olika ideologier. Det borgerliga blocket är mer liberalt medan vänsterblocket är mer socialistiska. Mellan de olika blocken finns partier som Miljöpartiet och Sverigedemokraterna som har en fråga som tydligt mål med sin politik. Det är viktigt att tänka på att ideologier är förenklingar av 30

verkligheten. Verkligheten är ofta komplicerad och kräver beslut som inte bara kan styras av ideologi. Riksdagens viktigaste uppgifter: 1. Stifta nya lagar 2. Fastställa statens inkomster och utgifter 3. Kontrollera regeringen Regeringens viktigaste uppgifter 1. Genomförandet av de lagar som riksdagen har beslutat om 2. Författande av statens budget 3. Utnämningar av landshövdingar, generaldirektörer för statliga myndigheter med mera 4. Utrikesförhandlingar och representation På många sätt kan man säga ett Riksdagen och Regeringen fungerar på ett liknande sätt som kommunen. I riksdagen lägger ledamöterna förslag till olika lagar. Ett förslag från en riksdagsledamot kallas för motion. Om förslaget 31

kommer från regeringen kallas det för proposition. Förslaget skickas sedan till ett utskott som diskuterar och utreder förslaget. Därefter skickas förslaget tillbaka till riksdagen där man röstar om förslaget. Om riksdagsledamöterna röstar JA förvandlas förslaget till lag. Lagen skickas sedan till olika myndigheter som ska genomföra den. Ibland skickas förslaget på remiss innan det tas i riksdagen. Remiss betyder att olika myndigheter och organisationer läser lagförslaget och bestämmer sig för att det är bra eller dåligt. Kommentarerna skickas tillbaka till Riksdagen som tar beslutet. En riksdagsledamot kan ställa en fråga i Riksdagen för att förstydliga ett förslag. Det kallas för interpellation. Om ett lagförslag röstas igenom blir det lag och skickas ut till tjänstemännen i statsförvaltningen som har till uppgift att genomföra lagen. Parlamentarism I Sverige har vi ett parlamentariskt system. Det betyder att parlamentet (Riksdagen) är folkvalt. Om 30 procent av väljarna röstar på Socialdemokraterna så kommer 30 procent av riksdagsledamöterna vara socialdemokrater. Parlamentariska system som det svenska är ibland 32

komplicerade. Om ett av blocken får över 50 procent (Majoritet) så kan de få igenom alla sina förslag. Detta kallas majoritetsregering. Problemen börjar om ett av blocken inte får majoritet. I valet 2014 fick Sverigedemokraterna 12,9 procent av rösterna. Det gjorde att varken de borgerliga eller vänsterpartierna fick majoritet. Vänsterpartierna fick fler röster än de borgerliga men hade tillsammans mindre än 50 procent (minoritet) av rösterna. Det betyder att Vänsterpartierna under fyra år fram till 2018 är beroende av att förhandla med andra partierför att få igenom sin politik. Socialdemokraternas partiledare gick till talmannen som är Riksdagens chef och bad om att få bilda regering. Det fick han och då förvandlades han till stadsminister. Statministern är regeringschef och har därför mest makt av de som sitter i Riksdagen. Europeiska unionen Efter det andra världskriget försökte politikerna komma på idéer hur man skulle kunna undvika krig i framtiden. En ide var att man skulle kontrollera varandras kol- och stålproduktion. Kol och stål behövs för att starta krig. Om man kontrollerade varandra kunde man se om någon planerade krig och 33

försöka avstyra (hindra) det. Den här organisationen kallades kol- och stålunionen och kom med tiden att utveckla sig 1967 till en organisation som hette EG (Europeiska gemenskapen) där varor, tjänster, pengar och människor skulle få röra sig fritt. Efter en tid insåg politikerna att många problem behövde lösas gemensamt och skapade EU (Europeiska unionen) år 1993. Inom EU tas det beslut som alla länder i unionen måste följa. Ministerrådet I Europeiska unionens råd som brukar kallas ministerrådet eller bara rådet möts ministrar från EU-länderna för att diskutera, ändra och anta lagar och samordna politiken. På så sätt kan man likna Ministerrådet med vår Regering. Ministrarna har befogenhet att fatta bindande beslut för sina regeringar. Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ. Ministerrådet ska inte blandas ihop med 34

Europeiska rådet en annan EU-institution där EU-ländernas ledare håller toppmöten fyra gånger om året för att dra upp de allmänna politiska riktlinjerna Europarådet som inte alls är någon EU-institution. Vad gör Ministerrådet? 1. Förhandlar och antar EU-lagar, tillsammans med Europaparlamentet, på grundval av förslag från EU-kommissionen. 2. Samordnar EU-ländernas politik. 3. Utformar EU:s utrikes- och säkerhetspolitik enligt Europeiska rådets riktlinjer. 4. Ingår avtal mellan EU och andra länder eller internationella organisationer. 5. Antar den årliga EU-budgeten tillsammans med Europaparlamentet. EU-kommissionen Europeiska kommissionen, som också kallas EU-kommissionen, är en av Europeiska unionens institutioner (viktiga grupper) bestående av en 35

unionsmedborgare från varje medlemsstat. Kommissionen är en av unionens mäktigaste institutioner, bland annat eftersom den har ensamrätt att lägga fram lagförslag. Inga nya lagar kan antas eller gamla lagar ändras utan att kommissionen godkänner det. Kommissionen uppgift är att arbeta för Europeiska unionens bästa och inte de enskilda ländernas intressen. Europaparlamentet Parlamentet har tre huvuduppgifter: 1. Lagstiftning 2. Stiftar EU-lagar tillsammans med rådet, efter EU-kommissionens förslag. 3. Beslutar om internationella avtal. Demokrati I demokratier vill man att makten kommer från folket, utövas av folket för folkets bästa. Man kan jämföra det med en diktatur där en eller en liten grupp bestämmer för att gynna sig själva (ge till sig själva). Man skiljer mellan direkt demokrati och indirekt demokrati. Direkt demokrati innebär att man själv 36

röstar på ett förslag. Indirekt demokrati innebär att man röstar fram en person som man litar på som sedan röstar i viktiga frågor. Demokratiska friheter är de saker som måste finnas i ett samhälle för att demokratin ska kunna fungera. Det måste finnas allmän- och lika rösträtt. I Sverige får alla som är över 18 år rösta och varje person har en röst var. I Sverige har vi valhemlighet. Dessutom har vi yttrandefrihet, tryckfrihet och församlingsfrihet (Att få skapa olika föreningar och grupper). Den kanske viktigaste demokratiska friheten är friheten från våld och förtryck. I Sverige är det endast polisen som får använda våld. Vem är det då som kontrollerar att våra politiker beter sig demokratiskt? Det är massmedias roll att granska politikerna och tjänstemännen. Massmedia ska lyfta fram felaktigheter så att folket kan rösta bort en politiker som missköter sig. Demokratiska problem Inga demokratier är perfekta. En av Storbritanniens premiärministrar Winston Churchill sa en gång: 37

Many forms of Government have been tried, and will be tried in this world of sin and woe. No one pretends that democracy is perfect or all-wise. Indeed, it has been said that democracy is the worst form of government except all those other forms that have been tried from time to time. Fritt översatt blir det ungefär så här på svenska: Man har försökt styra ett land på många sätt, och kommer försöka på många nya sätt i den här världen full av omoral och olyckor. Ingen låssas att demokratin är perfekt eller allvetande. Tvärtom, det har sagts att demokrati är den sämsta formen att styra ett förutom alla andra sätt, vi då och då försökt. Den svenska demokratin är långt ifrån perfekt precis som alla andra demokratier. Den största faran för demokratier kommer sällan från odemokratiska länder. Den största faran kommer inifrån det egna landet. Om människor slutar att vara demokratriska själva så faller demokratin samman. Demokratin bygger på att makten ska komma från folket men om folket inte bryr sig om politiken utan bara en liten grupp människor så kommer dessa människor att bestämma och det är en diktatur. Andra risker för demokratin är 38

att de som är valda att representera folket missbrukar sin makt och inte arbetar för folket. Därför är det mycket viktigt att massmedia fungerar bra och granskar de som styr oss. I länder som Ryssland äger diktatorn över 90 procent av massmedia vilket gör att de bara rapporterar positivt om honom. När det är val i Ryssland sprider media lögner om alla motståndarna till diktatorn som människor tror på eftersom de inte ser något annat. Under valet använder man anhängare till diktatorn för att skrämma människor att inte rösta på någon annan kandidat eller så köper man människors röster för pengar. Även i Sverige ägs många mediabolag av samma företag, vilket är ett problem. Slutligen står och faller demokratin med hur vi själva beter oss. Om vi är ärliga, empatiska och laglydiga medborgare så har demokratin en chans. Ekonomi Ordet ekonomi betyder hushållning och är ett bra ord eftersom det förklarar vad ekonomi är. När man hushåller så använder man det man har på ett klokt sätt. Hade alla människor haft obegränsat med pengar så hade ekonomin inte behövts. Vi har inte obegränsat med pengar och därför behöver vi hushålla 39

med det vi har. Pengar är det värde som vi ger till vissa mynt och sedlar. De pengar vi har använder vi till att köpa det vi behöver https://www.youtube.com/watch?v=hvlvyixemnk Utbud och efterfrågan Alla som säljer saker vill sälja sina varor eller tjänster så dyrt som möjligt. Alla som vill köpa saker vill köpa dem så billigt som möjligt. De som vill sälja vill gärna mycket om de får ett bra pris för sina varor. De som köper vill köpa mycket om sakerna de köper har ett lågt pris. Exempel: Om en person säljer jordgubbar kan hon tänka sig att sälja 3000 liter jordgubbar för 30 kronor per liter. Då tjänar hon 90 000 innan skatt. Hon är beredd att bjuda ut (utbud) 3000 till det priset. Om hon bara skulle få 10 kronor per liter så skulle hon inte vilja sälja lika mycket eller sälja till någon annan som betalar bättre. Hon skulle välja att vara bjuda ut 1000 liter del det priset. 40

För den som köper in jordgubbar är det tvärt om. En stor matvarubutik vill gärna köpa (de efterfrågar) in 3000 liter till ett pris av 10 kronor. De vill köpa billigt så att de kan göra en vinst. De är bra intresserade att köpa 1000 liter om priset är 30 kronor eftersom de tycker att det är för dyrt Det som händer på marknaden är att man börjar förhandla om priset. Säljaren vill ha 30 kronor per liter för 3000 liter jordgubbar men köparen vill bara betala 10 kronor per liter för 3000 liter jordgubbar. Tillslut kommer de överens om ett pris på 20 kronor för 2000 liter jordgubbar. Alla priser som du möter när du är ute och handlar har satts på ett liknande sätt. Säljaren vill ha 1500 för ett par jeans. Köparen vill bara betala 500. Tillslut kommer säljaren att sälja jeansen för 995 konor. Om köparen accepterar priset så köper hon byxorna. När priserna inte fungerar I en väl fungerande marknadsekonomi är det säljarna och köparna som förhandlar fram priset men tyvärr fungerar inte alla marknader bra. Ibland finns det bara en säljare till en vara som människor vill ha eller behöver. I Sverige har 41

systembolaget monopol (ensamrätt) att sälja starköl, vin och sprit. Det betyder att Systembolaget kan sätta vilka priser de vill på sina varor eftersom inge annan får sälja. Det gör inte systembolaget eftersom de vet att om priserna blir för höga så kommer människor börja smuggla (ta in i landet utan lov) mer sprit in i Sverige. Ett annat problem för marknadsekonomin är oligopol. Oligopol innebär att det bara finns några stycken som tillverkar en vara och att de kommer överens med varandra ett inte sälja under ett speciellt pris. Under lång tid i Sverige var bensinpriset styrt av oligopol. Var men en försökte åka och tanka så var priset i stort sätt det samma. Det finns troligtvis mer oligopol i samhället än vi vet om. Oligopol är olagliga i Sverige men det är svårt för polisen att bevisa om företag deltar i oligopol eller inte. Företag Det är viktigt för länder att det finns arbete till befolkningen och att varor och tjänster produceras. Därför finns det speciellt gynnsamma (bra) lagar för de som producerar saker. De lagarna regler det som vi kallar företag. De lagarna försöker öka vinsterna och minska riskerna för dem som äger företagen. Allt för 42

att företagen ska skapa arbetstillfällen för invånarna. Företag kan delas upp i privata, offentliga eller kooperativa. Ett privat företag ägs av privatpersoner och företaget är oftast ett aktie- (AB) eller handlesbolag. I ett aktiebolag får människor köpa aktier (andelar i aktiebolaget). På så sätt får företaget in pengar som de behöver för att växa. Om det går bra för företaget så växer värdet på aktierna. Om det går dåligt för företaget så sjunker aktierna. På lång sikt är det bra att spara i aktier eftersom man kan tjäna mycket pengar men det gäller att vara försiktig eftersom det inte är ovanligt att aktierna tappar i värde flera år i sträck. Aktier är en bra sparform om man sparar på lång sikt. En annan form av företag är det offentliga företaget. Exempel på ett offentligt företag är en skola. Skolan anställer människor som hjälper eleverna att producera betyg. Till skillnad från de privata företagen så finansieras de flesta skolarna av skattepengar. Man kan säga att det är Sveriges invånare som äger skolorna. Det leder till att det är våra politiker som ansvarar för skolorna eftersom politikerna är valda av folket. Skolan får inte vara för dyr eftersom det är folket som betalar men inte heller för billig så att barnen (del av folket) får 43

en dålig utbildning. Slutligen har vi kooperativa företag som ägs och drivs av sina medlemmar. Coop är ett exempel på ett kooperativt företag. Fördelen med kooperationer är att medlemmarna kan hjälpa till med verksamhet och på så sätt göra den bättre. Banker För att pengar ska kunna röra sig i det ekonomiska kretsloppet behövs det banker. När en person försöker starta ett företag behöver hon pengar för att köpa in lokaler, verktyg och löner innan hon tjänar så mycket att hon kan betala för företaget själv. Utan banker skulle många företag inte starta. Banker tjänar pengar på sina tjänster. Ett sätt för bankerna att tjäna pengar är att använda sig av räntan. När banker lånar ut pengar måste den som lånar pengar betala en avgift som kallas ränta. Om en person lånar 100 000 kronor till 5 % ränta måste hon betala tillbaka 105 000 kronor till banken. När banken lånar pengar av andra ger de en lägre ränta (t ex 1 %) än när de lånar ut vilket gör att de tjänar pengar på skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan 44

Nationalekonomi Det är viktigt för Sverige att hela landets ekonomi sköts på ett bra sätt. För att Sverige ska kunna fungera ekonomiskt har våra politiker satt tre viktiga mål. 1. Ekonomisk tillväxt 2. Hög och jämn sysselsättning 3. Stabilt penningvärde Ekonomisk tillväxt För att ett land ska kunna utvecklas och bygga fler skolor och fler sjukhus behöver ekonomin växa. Sveriges befolkning ökar och det finns alltid behov av att bygga eller renovera (laga) den välfärd vi har. Värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land kallas bruttonationalprodukt (BNP) och är ett mått på hur rikt ett land är. Hög och jämn sysselsättning Det är viktigt att människor i ett land arbetar. Människor som inte arbetar mår sämre och betalar inte skatt. Om arbetslösheten är hög faller skatteintäkterna (det vi får in skatt) Detta leder till att det finns mindre pengar till skola, vård 45

och äldreomsorg. Idag försöker politiker i de flesta länderha en arbetslöshet på ca 7 procent. På så sätt hoppas de att det ska finnas arbetskraft till de företag som behöver samtidigt som arbetslösheten inte är så hög så att den skapar problem som t ex brottslighet. Stabilt penningvärde Pengar är det värde som vi ger sedlar och mynt. Det är viktigt att pengarna har ungefär samma värde över en längre tid. En mycket farlig sak som kan hända i en ekonomi är inflation. Inflation betyder att pengarnas värde minskar. Det börjar med att invånarna i ett land vill köpa för mycket. De som säljer märker att de kan höja priserna på sina varor. De som köper kräver då högre löner. Varorna blir dyrare och lönerna blir dyrare. Folk känner sig rikare men det är precis tvärt om. Om inflationen i ett land är 10 procent/år betyder det att allt blir 10 procent dyrare. Om en person tjänar 30 000 kr/månad får en löneökning med 2500 kronor i månaden kanske hon blir glad eftersom det är en löneökning på 8 procent men om inflationen är 10 procent har hon förlorar 2 46

procent varje år. Effekten blir som om hennes lön bara var 29400. Inflation som pågår under en längre tid är mycket farligt för ekonomin. Högkonjunktur och lågkonjunktur Ibland går ett lands ekonomi bättre (högkonjunktur) och ibland går landets ekonomi sämre (lågkonjunktur) Lågkonjunkturen startar oftast av att människor börjar konsumera mindre. De köper mindre varor och tjänster. Det gör att de som tillvekar varor och tjänster inte kan sälja lika mycket. Då måste de säga upp sina anställda som blir av med sina arbeten. De före detta anställda får mindre pengar i plånboken och kan köpa ännu mindre varor och tjänster. Det leder till att fler blir uppsagda och en spiral nedåt börjar. Till slut har priserna sjunkit så mycket att hushållen börjar konsumera (köpa) igen och ekonomin går upp. När hushållen köper mer behöver företagen anställa nya personer som får lön som de kan köpa mer varor och tjänster för. På det sättet börjar en högkonjunktur. 47

Bekämpa arbetslöshet Ibland försöker politikerna att minska arbetslösheten så att lågkonjunkturen inte ska bli för djup. Det finns två metoder som man försöker att använda. Den första är att hjälpa företagen att bli konkurrenskraftiga genom att ge dem bra villkor som t ex låga skatter. Den andra är att försöka öka efterfrågan genom att sätta igång stora projekt som t ex vägbyggen. Då får fler människor lön som de kan konsumera för. Det har visat sig att det är svårt för politikerna att hinna med att öka efterfrågan. Det tar lång för politikerna att ta olika beslut och då är ofta konjunkturen redan på väg upp igen. Ett annat problem när staten gör av med pengar på olika projekt är att staten kan få ett underskott (vara skyldig banken pengar). Ett underskott i ett land kallas för statsskuld och skulder kostar pengar i ränta till banken. Den räntan måste staten ta in genom skatter men då minskar också efterfrågan. Export och import Sverige är ett litet land och därför helt beroende av att exportera och importera varor och tjänster till andra länder. Samtidigt kan vi inte tillverka allt 48

själva utan måste importera saker från andra länder. Det bästa systemet för import och export kallas för frihandel. I frihandeln kostar det inget att exportera eller importera från andra länder. Frihandel leder till att fler vill tillverka varor och tjänster för export. Tyvärr är det inte frihandel överallt. Ett land vill ibland skydda sin egen industri från billigare varor från andra länder. Då lägger länderna en tullavgift på varorna som gör att de blir dyrare att köpa. Landet som försöker exportera gör då ofta samma sak och lägger tullar på varor från det första landet. Det som händer då är att företag som skulle kunna leva på export försvinner och arbetslösheten ökar. Kronans värde Vår valuta kallas den svenska kronor (SEK). Vår valuta jämförs hela tiden med andra valutor som t ex den amerikanska dollarn. Om det går bra för svensk ekonomi så blir SEK dyrare i förhållande till alla andra valutor. Om det går dåligt för svensk ekonomi så sjunker kronan i värde. Om det går bra för svenska kronan blir våra varor dyrare för andra länder. En stark krona är därför dålig för exporten men det blir billigare att köpa varor från andra länder. En stark krona 49

är bra för importen. En allt för stark krona kan bli ett problem för Sverige eftersom vi är beroende av vår export. Sverige säljer mycket skogsprodukter. det gör USA och Kanada också. Om kronan blir för stark kommer människor från andra länder köpa amerikanska och inte svenska skogsprodukter. Den svenska kronan flyter mot andra valutor. Om efterfrågan på svenska varor är hög så stiger värdet på kronan. Hur hjälper samhället familjer med barn När man blir med barn erbjuder samhället hjälp av en barnmorska (Sjuksköterska) som oftast arbetar på en mödravårdscentral (MVC). På MVC kontrollerar barnmorskan hur graviditeten fungerar. Det kostar inga extra pengar att föda barn i Sverige. Det enda man måste betala är en liten patientavgift för ett läkarbesök. När barnet är fött har man rätt till föräldrapenning i 480 dagar varav 60 dagar är reserverade för respektive förälder. Om barnet blir sjukt har man rätt till tillfällig föräldrapenning. Familjen får ett barnbidrag varje månad fram till barnet fyller 16 år. Om man 50

har barn och en låg inkomst så är det lättare att få bostadsbidrag. Kommunerna erbjuder barnomsorg så att föräldrarna kan arbeta. Hur hjälper samhället den som blir sjuk? Om man blir sjuk i Sverige och behöver besöka sjukhus så behöver man bara betala en mindre patientavgift. Den övriga kostnaden tas av skattemedel. Om man är sjuk och inte kan arbeta har man rätt till en sjukpenning som ska ersätta den lön man förlorar när man inte arbetar. Man har också rätt till ersättning för resor till och från ett sjukhus. En släkting eller vän som vårdar en sjuk person kan få en närståendersättning. Hur hjälper samhället den som blir äldre? När du arbetar så betalar du en del av din lön i sociala avgifter. Sociala avgifter är en skatt som bland annat ska användas till din pension. Den normala pensionsåldern i Sverige är 65 år men det finns både människor som arbetar kortare och längre. För att kunna bo kvar i sin bostad kan gamla få kommunalt 51