Stockholmsstudien inom NEPP NEPP:s styrgruppsmöte 2018-03-08
TWh 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 % relativt 1990 TWh NEPPs Stockholmsstudie elförbrukningen i Stockholmsområdet 160% Stockholms län 140% 25 120% 20 100% 80% 60% 15 10 40% 5 20% 0% 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Transporter Bostäder och fritidshus Sverige Stockholms län Stockholms Stad Service och lokaler Sverige Industri, jorbruk, skog och fiske 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Transporter Service och lokaler Bostäder och fritidshus Industri, jorbruk, skog och fiske
NEPPs Stockholmsstudie prel resultat 5 4,5 4 Xxxxx I storleksordningen 100-200 timmar Max 3,8 GW uttag från stamnät (givet n-1-kriteriet) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1 201 401 601 801 1001 1201 1401 1601 1801 2001 2201 2401 2601 2801 3001 3201 3401 3601 3801 4001 4201 4401 4601 4801 5001 5201 5401 5601 5801 6001 6201 6401 6601 6801 7001 7201 7401 7601 7801 8001 8201 8401 8601 GWh/tim 3,5 Elvärme Hushållsel Processindustri Övrig industri Övrig elanvändning Spårbunden trafik Förluster Elfordon Max uttag från stamnät Hur förändras bilden av tillkommande elförbrukning, exempelvis elbilar och datahallar?
Stockholmsstudien inom NEPP - testbädd?
Stockholmsstudien En viktig fråga som identifierats är eleffektsituationen Redan idag pressad effektsituation Tillväxtregion och tillkommande användningsområden för el Ingen ytterligare kapacitet för inmatning av el förrän 2026 Viss lokal elproduktionseffekt kan komma att avvecklas Viss oklarhet om vem som ansvarar för vad, allmän iakttagelse: Ingen har det långsiktiga ansvaret för att elförsörjningen går ihop
Stockholmssituationen en idé Kan man testa möjligheter att lösa effektproblematiken genom samverkan Samsyn om att det finns ett problem och kanske hur det kan lösas Kan man hitta former för hur man i praktiken kan få till lösningarna Testbädd / policy lab Inte helt begränsad av nuvarande regelverk Hur skulle man kunna hitta former för att lösa problemen Kan man tillåtas testa lösningarna i verkligheten
Reglering för ansvarstagande - Testbädd för policy utveckling Anders Sandoff
Testbäddar Testbäddar kan beskrivas som en infrastruktur bestående av en samverkansplattform och en fysisk eller social miljö där det finns möjlighet för beställare, leverantörer och behovsägare att utveckla, testa och utvärdera prototyper, affärsmodeller, processer, organisatoriska lösningar och policy. Beställare utgörs av en rad olika organisationer såsom nationella stödmyndigheter (Vinnova, Energimyndigheten etc.), universitet, samverkansplattformar, konsultbolag och experter med projektutveckling som kärnverksamhet. Leverantörer utgörs även det av en mångfald organisationer från universitet, kommunal, privat och idéburen sektor. Behovsägare utgörs vanligtvis av kommunala organisationer, intressentsammanslutningar, kunder och enskilda samhällsmedborgare.
Vinnovas definition på testbädd En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag, akademi och andra organisationer kan samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. Tre typer av testbäddar: Laboratorium konstruerad/simulerad användarmiljö verklig användarmiljö
Policy lab En oberoende plattformar som fokuserar multiperspektiv dialoger och driver projekt som stöttar policy utveckling genom att experimentera med nya policy tekniker och design thinking, många gånger genom att utnyttja dataanalys och nya digitala verktyg. Inrättas ofta på nationell nivå
Testbädd eleffekt Stockholm Är det önskvärt att testa detta? Bör NEPP (och dess Stockholmsstudie) föreslå ett testbäddskoncept? NEPP inte en naturlig part för att driva en sådan testbädd Dock lämpligt för NEPP att samspela med en sådan testbädd och följa utvecklingen
Håkan Sköldberg, hakan.skoldberg@profu.se
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)