Underlag till miljökonsekvensbeskrivning 2011-12-21 Uppdragsnummer: 220784 Johan Ekvall
2 (28) 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Avgränsning och begreppsförklaringar... 5 3 Ny reglering och ökad tappning... 7 4 Beskrivning av nuläge och förutsättningar... 12 4.1 Fiske allmänt... 12 4.2 Fiskvandring... 12 4.3 Yrkesfiske... 15 4.4 Fritidsfiske... 16 5 Bedömningsgrunder... 19 6 Analys av normal drift... 21 6.1 Konsekvenser av nollalternativet... 21 6.2 Konsekvenser av ny reglering... 21 7 Analys av extrema händelser... 23 7.1 Konsekvenser av nollalternativet... 23 7.2 Konsekvenser av ny reglering... 24 8 Byggskede... 24 9 Måluppfyllelse... 24 10 Övriga påverkansfaktorer... 25 11 Åtgärdsförslag och skyddsåtgärder... 26 12 Referenser... 27 Omslagsbild: Gös (Sander lucioperca) Mälarens karaktärsfisk och Västmanlands landskapsfisk. Gösen den viktigaste arten för yrkesfisket i Mälaren. (Källa: Fiskeriverket)., Uppdragsnummer: 220784
3 (28) Sammanfattning Denna rapport beskriver konsekvenserna för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och Stockholms ström (Norrström, Söderström och Saltsjön) samt vid Hammarby sluss vid en ny reglering av Mälaren. Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket. Mälaren och Stockholms ström hyser cirka 35 olika fiskarter, varav gösen är den viktigaste för yrkesfisket. I Mälaren, främst i de västra delarna, fiskas yrkesmässigt även ål, siklöja, gädda, abborre och kräftor. Det totala uttaget av fisk via yrkesfisket bedöms vara cirka 250 ton per år. Fritidsfiske förekommer allmänt och i stor omfattning i hela Mälaren efter främst gös, gädda och abborre. Mest känt är dock fisket efter havsöring och lax vid utflödet i Stockholms ström. Detta fiske är ett resultat av årliga stora utsättningar som genererar upp till tio ton spöfångad fisk per år (2000-3000 havsöringar och laxar). Fisket vid Strömmen har gamla anor och var tidigare en viktig näring i Stockholm. I Stockholm avbördas Mälaren ut till Saltsjön vilket gör Strömmen ovanligt artrik och till ett i många avseenden unikt vattenområde mitt i en storstad. Förr i tiden bedrevs fiske inte bara efter laxfiskar utan även efter bland annat nors, gädda och strömming. De kvarvarande håvbåtarna utgör en rest av denna näring. Genom att möjligheten till en mer naturlig nivåfluktuation i Mälaren ökar med en ny reglering ges bättre förutsättningar för fiskreproduktion då låglänta strandområden oftare kommer att vara vattentäckta och därmed tillgängliga för fisklek under längre tid på våren. Detta bedöms kunna påverka flera vårlekande arter positivt, bland annat gäddan. På sikt kan detta ge ett bättre fiske. Gösens lek, som sker på djupare vatten, påverkas dock inte varför en direkt effekt på göspopulationen inte uppkommer. Möjligheten till ett fortsatt bra gösfiske i Mälaren bedöms därför vara oförändrad med förslag på ny reglering. Utöver utsättning av fisk är strömmande vatten vid Norrström är den mest betydelsefulla förutsättningen för ett bra havsörings- och laxfiske i centrala Stockholm, speciellt under sommaren. Dagens vattendom och avtappningsmöjligheter kan under torrår orsaka långa perioder utan flöde ut från Mälaren. Det finns därför en önskan från fritidsfisket och Stockholms stad att tillåta tappning under längre tidsperioder för att därmed förbättra möjligheterna till fiske i Strömmen. Den förändrade regleringen innebär färre tillfällen utan tappning sommartid i Norrström vilket är positivt för främst fisket efter lax. Samtidigt ökar antalet tillfällen med flöden kring 50 m 3 /s. Flöden i denna storleksordning har vid provtappningar 1 vid Riksbrodammen i mars 2008 bedömts vara positivt för fisket. Vid lägre strömhastigheter beroende på minskad tappning minskar vandringen av lax och öring till ståndplatser i Norrström. Med ökat antal tappningstillfällen med flöden kring 50 m 3 /s uppstår därför en liten till måttligt positiv konsekvens för fritidsfisket avseende dessa arter lokalt i Stockholm. Många fiskarter kommer periodvis till Strömmen, bland annat nors, strömming och abborre. Hur olika fiskarter rör sig mellan Mälaren och Saltsjön är inte känt i detalj då underlagsdata 1 Vid provtappningarna bedömdes fiskeintresset påverkas positivt vid dessa flöden av Fiskeriverket, Stockholms stads fiskekonsulent och fiskeklubben Strömstararna., Uppdragsnummer: 220784
4 (28) saknas. Huruvida fiskvandringen har liten eller stor betydelse för fiskbestånden i andra delar av Mälaren går inte att fastslå med säkerhet. Av speciell betydelse är möjligheten för ål att vandra upp i Mälaren eftersom ålen är en akut hotad art. Sannolikt sker en viss fiskvandring till och från Mälaren via den så kallade fiskluckan (främst lax och havsöring) och otätheter i konstruktionen vid Riksbron. För lax och havsöring bedöms dock fiskluckan ha större betydelse då denna passeras lättare av hoppande fisk. planerar att förbättra möjligheterna till fiskvandring mellan Saltsjön och Mälaren via Söderström i samband med den ombyggnad som planeras här. Genom att den nuvarande avtappningskanalen (Nils Ericssonslussen) inte längre kommar att användas för tappning är det tekniskt möjligt att anordna en fiskvandringsväg på denna plats. Vid låga vattenstånd (< +0,69 meter, höjdsystem RH 2000) är det inte önskvärt med avtappning via fiskvandrings-vägar eftersom tappning av Mälaren helt bör undvikas vid denna situation. Fiskvandringsvägen ska då kunna stängas. Utformning av fiskvandringsvägen vid Söderström kommer att studeras närmare i senare skeden. Effekten på fisket är svårbedömd men en ny fiskvandringsväg bör ge förbättrat öring- och laxfiske i Riddarfjärden samt på sikt möjligen ett generellt förbättrat fiske i de östra delarna av Mälaren. Konsekvenserna för yrkes- och fritidsfisket bedöms bli små till måttliga. Sammantaget ger en ny reglering och en ny fiskvandringsväg vid Söderström små till måttliga positiva konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och små till måttliga positiva konsekvenser för fritidsfisket i Stockholm. Vid extrema händelser då stora tappningar via Söderström ( Slussen ) måste ske påverkas endast möjligheterna till fritidsfiske i Riddarfjärden och utanför Söderström i Saltsjön. Denna påverkan är därmed endast lokal och pågår under kort tid och saknar helt betydelse för yrkesfisket i de inre delarna av Mälaren. Konsekvensen bedöms vara obetydlig för fritidsfisket i Stockholm. Byggskedet som bland annat kan orsaka grumling sker huvudsakligen i området kring Söderström och Hammarby sluss, de viktiga fiskelokalerna kring Norrström berörs inte. Då inget yrkesfiske berörs och fritidsfisket är begränsat i området kring Söderström och obefintligt vid Hammarby sluss bedöms konsekvenserna för fiskeintresset bli obetydliga och snabbt övergående., Uppdragsnummer: 220784
5 (28) 1 Bakgrund och syfte Den planerade ombyggnaden av Slussen medger nya möjligheter för avtappning i Söderström och förslag på ny reglering av Mälaren. Konsekvenserna av detta kommer att beskrivas i en MKB som omfattar hela projektet. Denna underlagsrapport ska beskriva konsekvenserna för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och de inre delarna av Strömmen (Saltsjön) i centrala Stockholm. Det övergripande syftet med studien är att beskriva i vilken mån de föreslagna ändringarna av reglering och avtappning av Mälaren påverkar möjligheterna, jämfört med nollalternativet (dagens situation), till ett fortsatt fiske i hela Mälaren och Stockholms ström. Utredningen fokuserar på konsekvenserna för yrkesfisket i Mälaren och fritidsfisket kring Norrström och vid Söderström ( Slussen ) i Stockholm. Även en eventuell påverkan på fisket (främst fritidsfisket i Stockholms ström) i samband med byggskedet belyses. 2 Avgränsning och begreppsförklaringar Inom gäller följande tidshorisonter: Byggnadsarbetena bedöms pågå under 6-7 år. Regleringen kommer att behöva justeras runt mitten på seklet. Avtappningskapaciteten i de nya vattenanläggningarna bedöms dock vara tillräcklig fram till slutet av seklet. Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en teknisk livslängd på cirka 100 år. Det geografiska avgränsningsområdet för denna utredning är hela Mälaren (vid högsta högvatten) fram till utskoven (dammluckorna/slussarna), i dessa ingår fiskvandringsdelen. Även de inre delarna av Stockholms ström ingår på grund av det betydelsefulla fritidsfisket efter havsöring och lax i detta vattenområde. I området Strömmen inkluderas de närmaste vattenområdena i Saltsjön. Konsekvensbeskrivningen av regleringens påverkan på livsbetingelser för fisk och fisklekområden med avseende på nivåförändringar på grund av den nya regleringen beskrivs i rapport avseende naturmiljö (Calluna, 2012). Konsekvenser för växt- och djurliv nedströms slussarna i Stockholm avseende regleringen beskrivs i rapport som behandlar effekter på akvatisk flora och fauna i Saltsjön (WSP, 2011). Det finns ingen klar gräns för vilka vattenområden i centrala Stockholm som omfattas i begreppen Strömmen, Norrström, Söderström och Saltsjön (eg. Östersjön). I denna rapport menas med Saltsjön i de flesta fall vattenområdet utanför Söderström ( Slussen ) samt vidare ut mellan Södermalm och Skeppsholmen/Kastellholmen. Strömmen är en beteckning som främst avser de delar av Saltsjön som ligger nedströms Strömbron och vidare ut till området syd Skeppsholmen/Kastellholmen. Väster om Strömbron (uppströms) och fram till, Uppdragsnummer: 220784
6 (28) dammluckorna vid Riksbron och Stallkanalen används beteckningen Norrström. Söderström avser främst vattenområdet i omedelbar närhet till Slussenområdet (se figur 4.4.1) Med begreppet yrkesfiske avses i denna rapport kommersiellt fiske bedriven som hel-eller deltidsverksamhet. Begreppet fritidsfiske innefattar övrigt fiske (mete, spinn-, flug- och trollingfiske)samt husbehovsfiske med rev och nät. Påverkan på fisket kan ske på grund av en rad faktorer som är kopplade till reglering och tappning av Mälaren (se tabell 2.1). Bland annat flöde, vattenstånd, möjlighet till fiskvandring, näringsläckage samt möjligheten att tappa vatten via Riksbron även vid låga vattenstånd. EU:s förslag till laxförvaltningsplan innebär att utsättning av odlad lax ska upphöra. Förslaget är på remiss och träder i kraft tidigast 2013. I konsekvensbedömningarna i denna rapport har ingen hänsyn tagits till följderna av att utsättning av lax eventuellt upphör. Tabell 2.1. Sammanställning av möjlig påverkan på yrkes (y)- och fritidsfiske(f) kopplat till geografiska områden. Med Stockholm Lokalt avses primärt Strömmen och Riddarfjärden. Påverkansområde /Påverkas av Schakt/muddring i sediment under byggskedet (spridning av slam och föroreningar) Översvämning (Bräddning från avloppsinstallationer, näringsläckage, spridning av slam och föroreningar) Vattenstånd (främst låga vattenstånd som ger generellt sämre fiskemöjligheter samt litet eller inget utflöde ur Mälaren) Tappningsordning (i vilken ordning som tappningsluckorna öppnas har betydelse för fisket vid Norrström) Möjlighet till fiskvandring (ökade möjligheter till fiskvandring påverkar fisket i Stockholm, på sikt även i Mälaren regionalt) Slussenområdet, Söderström Stockholm lokalt (Riddarfjärden, Norrström) Mälaren regionalt Saltsjön f f f f f y, f f f f f y, f y,f Andra faktorer som påverkar fisket men som inte har direkt koppling till reglering och avtappning av Mälaren, till exempel övergödning på grund av näringsläckage från jordbruksmark, enskilda avlopp och reningsverk samt utsläpp av miljöfarliga ämnen beskrivs i avsnitt 11, Miljökonsekvenser i relation till andra påverkansfaktorer., Uppdragsnummer: 220784
7 (28) 3 Ny reglering och ökad tappning Nollalternativet definieras som dagens reglering med maximal tappningskapacitet om cirka 800 m 3 /s för Mälaren. Avtappningskapaciteteten är som idag i samtliga tappningsställen och regleringen av Mälaren följer dagens vattendom/miljödom. Nollalternativet beskriver en utveckling som innebär att den planerade utbyggnaden inte kommer till stånd och konsekvensbeskrivs som ett prognosticerat nuläge 2020. Mälarens avtappningsställen visas i figuren nedan. Figur 3.1. Mälarens avrinningsområde. Till höger visas var de olika dammarna och slussarna i Stockholm och Södertälje ligger. Illustrationen är framtagen utifrån underlagskarta enligt Lantmäteriverket S2011-08-24_1. Alla analyser genomförs med modellerade värden. Observerade värden är inte ändamålsenliga vid jämförelse mellan nollalternativet och den nya regleringen eftersom det genomförts bland annat tätningsåtgärder av luckor. Tätningsåtgärderna innebär att observerade värden innan tätningen utfördes inte är relevanta längre. SMHI har tagit fram förslag på en ny reglering (SMHI, 2011-12-21a) i en iterativ arbetsprocess där flera avvägningar mellan intressen gjorts. Syftet med den nya regleringen av Mälaren är att: Minska risken för översvämningar runt Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara < 1,39 meter RH2000) Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse och infrastruktur, sjöfart, jordbruk, Uppdragsnummer: 220784
8 (28) Minska risken för låga vattennivåer i Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara > 0,69 meter) Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, sjöfart, friluftsliv och fiske Förhindra saltvatteninträngning (Mälarens vattenstånd Vattenståndet i Saltsjön). Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, fiske och naturvärden I tillägg till dessa syften tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer och önskade flöden, enligt: Eftersträva årstidsvariationer i Mälarens vattenstånd som gynnar strandnära naturmiljöer. Detta önskemål avser att gynna naturvård och fiske. Om möjligt skapa längre perioder med strömmande vatten i Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. Detta önskemål avser att gynna naturvård, fiske, friluftsliv och kulturmiljö. Eftersträva att sänka vattenhastigheterna. Detta önskemål avser att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Regleringsförslaget förutsätter flödesreglering i Söderström och Norrström. Flödesreglering innebär att luckorna öppnas så mycket som krävs för att avbörda ett önskat flöde, vilket ger en mjukare reglering och lägre vattenhastigheter. I den nya regleringen har avtappningskapaciteten ur Mälaren ökats till omkring 2000 m 3 /s varav kapaciteten i Söderström ligger på 1400 m 3 /s. Kapaciteten i Hammarby har ökats från 70 m 3 /s till 140 m 3 /s. Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet redovisas i tabellerna 3.1-3.4. Data är hämtade från (SMHI, 2011-12-21a). Högsta högvattenstånd är den högsta modellerade vattennivån under den aktuella perioden, i detta fall 30 år mellan 1976 och 2005. Tabell 3.1. Statistik för huvudalternativet och nollalternativet över medel-, hög- och lågvattenstånd samt Q100. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2012-12-21a). Nivån avser meter i RH 2000. Nollalternativ Huvudalternativ Högsta 1,47 1,24 högvattenstånd Medelvattenstånd 0,88 0,87 Lägsta 0,55 0,59 lågvattenstånd Q100* 1,86 1,28 *avser saltsjövattenstånd 0,77 meter samt maximal tappning 1400 m 3 /s genom Söderström. Q100 avser ett flöde som uppstår i genomsnitt vart 100:e år., Uppdragsnummer: 220784
9 (28) Figur 3.2. Mälarens beräknade medel-, min- och maxvattenstånd under förutsättning av regleringsstrategi enligt Nollalternativet (svarta kurvor) respektive Huvudalternativet (röda kurvor). Den analyserade perioden är åren 1976-2005 och innehåller såväl det extremt torra året 1976 som det extremt blöta året 2000 (SMHI 2011-12-21a) Vid reglering under normaldrift sänks Mälarens medelvattenstånd något jämfört med dagens reglering enligt Nollalternativet (1 cm) liksom det högsta vattenståndet (23 cm) till 1,24 meter. Den högsta nivån under perioden inträffar i huvudalternativet på våren till skillnad för nollalternativet då den inträffar på hösten. De lägsta nivåerna har höjts med 4 cm jämfört med nollalternativet och ligger i huvudalternativet på 0,59 meter. Vattennivåerna under våren styrs av Mälarens tillrinning vilket ger mer naturliga vårvattenstånd under mars-april än i nollalternativet. Antalet dagar då vattenståndet i Saltsjön (Ws) är högre än vattenståndet i Mälaren (Wm) ökar från 0,1 i nollalternativet till 0,5 i huvudalternativet. Detta beror på att Mälarens vattenstånd hålls nere vintertid och det är då dessa situationer inträffar. Värden för medelvattenstånd vid olika årstider framgår av tabell 3.2. Det genomsnittliga vårvattenståndet höjs något medan vintervattenståndet sjunker. Tabell 3.2. Modellerat medelvattenstånd för de två alternativen perioden 1976-2005, vinter: 1/12-29/2, vår: 1/3-31/5, sommar: 1/6-31/8, höst: 1/9-30/11. Nivån avser meter i RH2000. Beräknat av Tyréns ur data från SMHI 2011-12-21a. Nollalternativ Huvudalternativ VINTER 0,90 0,86 VÅR 0,94 0,99 SOMMAR 0,83 0,83 HÖST 0,82 0,82, Uppdragsnummer: 220784
10 (28) Statistik avseende nolltappning redovisas i tabell 3.3. Antalet dagar då ingen tappning sker reduceras betydligt jämfört med nollalternativet och den längsta perioden med nolltappning minskar med omkring en månad (från 185 dagar i nollalternativet till 154 dagar i huvudalternativet). På årsbasis inträffar nolltappning vid färre tillfällen i huvudalternativet (2 tillfällen/år) än i nollalternativet (4 tillfällen/år). Tabell 3.3. Statistik över tillfällen med helt stängda luckor för Nollalternativ och Huvudalternativ. Ej påverkbara tappningar (läckage eller Maren) och fiskvandringsvägar är inte medräknade. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2011-12-21a) Nolltappning Nollalternativ Huvudalternativ Antal dagar per år 57 37 Antal år 27 21 Antal tillfällen per år 4 3 Längsta period 185 154 Vattenstånd beräknade för extrema tillrinningar, vilket innebär flöden med 1000 års återkomsttid (Q1000), med 10 000 års återkomsttid (Q10000) samt dimensionerande tillrinning enligt flödeskommitténs riktlinjer (FLK1) redovisas i tabell 3.4. Nivån för FLK1 återkommer ungefär vart 10 000:e år och används tillsammans med Q1000 i konsekvensbedömningen av extrema händelser. Av tabellen framgår att vattenstånden har sänkts betydligt i huvudalternativet för samtliga fall. Tabell 3.4. Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema statistiska flöden för huvudalternativet samt nollalternativet. Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på 0,77. (efter SMHI 2011-12-21a) Nollalternativ Huvudalternativ Q1000 >2,7 1,33 Q10000 >2,7 1,47 FLK1 >2,7 1,48 SMHI har av försiktighetsskäl utgått från att ett högt havsvattenstånd sammanfaller med en stor tillrinning till Mälaren. Osäkerheten i nivåberäkningarna blir mycket stora då nivåerna överstiger 1,7 meter (för Nollalternativet). Anledningen till detta är att det i modellen inte varit möjligt att ta hänsyn till, eller bestämma, vilka vägar vattnet tar vid dessa höga översvämningsnivåer. I tabell 3.4 anges därför att nivåerna hamnar över 2,7 meter, men inte de exakta beräknade nivåerna. Nivåerna beräknade med dimensionerande flöde och 10 000 års flöde är dock större än nivån beräknad med 1 000-årsflödet, vilket inte framgår av tabellen. För Nollalternativet resulterar 1 000-årsflödet i nivån 2,88 meter om Saltsjön samtidigt skulle stå högt (0,77 meter). Det dimensionerande flödet resulterar i nivåer som ligger 16 cm högre (=3,04 meter). Osäkerheten i dessa nivåer är större än för beräknade nivåer som ligger närmre upplevda vattenstånd, där vattenytans utbredning är mer känd (SMHI, 2011-12-21a)., Uppdragsnummer: 220784
11 (28) Tabell 3.5. Frekvens då tappningen vid Söderström överskrider värdena 1000, 750, 500, 290, 250, 200, 150, 100, 50 respektive 0 m3/s. Statistiken avser perioden 1976-2005. (efter SMHI 2011-12-21a) Tappning Söderström större än 1300 1000 750 500 290 250 200 150 100 50 0 = 0 Huvudalternativ Antal dagar/år 0 0 0 1,3 8,3 11,1 14,8 35,1 84,9 114,2 359,3 5,9 Antal år 0 0 0 5 17 18 20 29 30 30 30 9 Antal tillfällen/år 0 0 0 0,2 0,9 1,2 1,3 2,2 7,1 7,7 0,3 0,5 Längsta period 0 0 0 17 48 53 75 88 96 101 2964 90 Nollalternativ Antal dagar/år - - - - - 6,5 9 10 39 63 63 302 Antal år - - - - - 9.0 12 12 27 29 29 30 Antal tillfällen/år - - - - - 0,6 1 1 2 4 4 3 Längsta period - - - - - 44 49 49 112 127 127 614 Önskemålet om att eftersträva flöden lägre än 750 m 3 /s i Söderström uppnås under den beräknade perioden 1976-2005, då den maximala tappningen genom Söderström för tappning enligt Huvudalternativet är som mest 745 m 3 /s. I normaldrift inräknas även 100-årstillrinningen. Vid detta tillfälle uppgår tappningen genom Söderström till som mest drygt 900 m 3 /s. Tappningen överstiger då 750 m 3 /s under 11-12 dagar. Att tappningen under normaldrift överstiger 700 m 3 /s är dock ovanligt och sker endast vid två tillfällen under perioden 1976-2005. Tappningen i Söderström överstiger 500 m 3 /s under 5 av 30 år och den längsta sammansatta perioden, under hösten 2000, varar i 17 dygn. I Nollalternativet används slussarna i Hammarby och Södertälje för att tappa vatten i genomsnitt 3 dygn per år, men i Huvudalternativet behöver slussarna aldrig användas för tappning under normaldrift. Inte heller den nya slussen i Söderström som öppnas samtidigt som slussarna i Hammarby och Södertälje används under normaldrift. Tabell 3.6. Antal dagar per år för olika tappningar vid Riksbron. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2011-12-21a). Tappning Riksbron Dagar per år större än 100 m 3 /s 50 m 3 /s 33 m 3 /s 15 m 3 /s 10 m 3 /s 2 m 3 /s Huvudalternativ 102 215 269 319 321 362 Nollalternativ 119 120 307 308 308 365 Den nya regleringen ger längre perioder med strömmande vatten vid Riksbron genom att tappningen under torrare perioder begränsas till omkring 20 m 3 /s. I Tabell 3.6 ovan ses detta som tillfällen då tappningen varit > 15 m 3 /s. Huvudalternativet uppnår detta under 318 dagar/år jämfört med 308 för nollalternativet., Uppdragsnummer: 220784
12 (28) 4 Beskrivning av nuläge och förutsättningar 4.1 Fiske allmänt Mälaren och Stockholms ström hyser cirka 35 olika fiskarter, varav gösen har störst ekonomiskt värde. I Mälaren fiskas även ål, siklöja, gädda, abborre och kräftor. Sjöns västra del, där de flesta vattendragen mynnar, är näringsrik och högproduktiv medan de östra delarna med stora fjärdar är näringsfattigare (berörda länsstyrelser, 2005:49). Den vanligaste förekommande fiskarten är nors som har stor betydelse som bytesfisk för andra arter. Tidigare var siklöja vanligt förekommande men denna har minskat kraftigt under senare år. Det finns även rödlistade hotade arter som flodnejonöga och asp i Mälaren. Något bestånd av betydelse av lax och öring finns inte i Mälaren, däremot i dess utflöde vid Stockholms ström. Öring i Mälaren, främst de västra delarna, kan även härstamma från utsättningar i vattendrag, exempelvis Arbogaån. Malen var den fisk som Mälaren var känd för förr i tiden (Degerman m.fl. 2004) Sannolikt har sjön fått sitt namn efter denna, ibland mycket stora, fisk. Den sista naturligt förekommande malen fångades i början av 1900-talet. Numera finns endast ett fåtal fridlysta inplanterade malar i Mälaren. I Mälaren gynnas värmekrävande arter som gös och abborre. Gös är den art som Mälaren numera är mest känd för. Gösen är viktig för både yrkes- och fritidsfisket. Ål förkommer i Mälaren, beståndet är till största delen resultatet av utsättning av ål från Engelska kanalen (Sveriges Fiskares Riksförbund, föredrag av Roland Norlén, juni 2010). Ålen är en akut hotad art. Sedan 2007 finns för ål ett generellt fiskeförbud, endast vissa licensierade yrkesfiskare har tillstånd att fiska (Fiskeriverkets hemsida, 2010). Undersökningar utförda 2001 av Mälarens vattenvårdsförbund visar att fisken från Mälaren generellt sett har låga halter av miljögifter och därför kan anses vara av god kvalitet och kan ätas utan restriktioner. (Mälarens vattenvårdsförbund, 2003). Naturlig fisklek sker främst i grunda områden för gädda och abborre men även för gös till viss del. Gösen är dock inte lika beroende av grunda lekområden som gäddan. Siklöjan är höstlekande och då inte på grunt vatten. På våren går dock gärna fiskynglen in på grunt vatten. Den nuvarande regleringen av Mälaren har minskat fluktuationen av Mälarens nivå vilket bland annat lett till minskat antal våröversvämningar som bedöms vara av betydelse för naturmiljön och biologisk mångfald (SOU, 2006:94, Calluna, 2012). 4.2 Fiskvandring Något bestånd av betydelse av lax och öring finns inte i Mälaren, däremot i dess utflöde vid Stockholms ström. En viss del av främst havsöringsbeståndet i Stockholms ström kan dock vandra upp i Mälaren via fiskluckan (bild 4.1) i Riksbrodammen (Norrström) och i begränsad, Uppdragsnummer: 220784
13 (28) omfattning via slusskanalen i Söderström. Vid Hammarby sluss förekommer troligen ingen fiskvandring av betydelse, information om sådan saknas. Fiskluckan är dock inte avgörande för hur bra fisket efter lax och havsöring är Norrström men har däremot betydelse för fisket i den östra delen av Mälaren, främst Riddarfjärden. För fisket i Norrström är det utsättningen av fisk och vattnets strömning som är de betydelsefulla faktorerna. Fiskluckan är enkelt utformad som ett urtag/jack i den stora luckan med måtten två meter (bredd) och en meter (höjd). Urtaget i dammluckan är så konstruerat att det finns möjlighet att anpassa utskovsnivån med träsättar. Det föreligger osäkerhet om det i dagsläget finns och i så fall hur många träsättar som är applicerade i fiskluckan (muntligt Hans Bergström, Stockholms hamn, Håkan Sidh, KFS Anläggningskonstruktörer AB, 2010-04-09, KFS 2002). Fiskluckan skapades 2003 i samband med att dammluckan renoverades efter att ha varit i drift cirka 60 år. Konstruktionen är godkänd av Länsstyrelsen i Stockholms län enligt beslut 2003-01-29. Från 1940-talet och fram till 2003 fanns därmed ingen konstruktion för att underlätta fiskvandring vid Norrström. Utskovsnivån i nederkant fisklucka är cirka 1 meter lägre än överkant dammlucka vilket således ger en liten avtappning även då dammluckan i övrigt hindrar utflöde från Mälaren. SMHI bedömer att detta utflöde har betydelse vid perioder då vattennivån i Mälaren är låg och vattenmagasinet i Mälaren är ansträngt. Fiskluckan behöver då stängas (SMHI, 2011,e-post ). Fiskluckan utgör i dagsläget även ett riskmoment där ett inflöde till Mälaren av saltvatten kan ske vid höga havsnivåer. Eftersom fiskluckan kan modifieras (se ovan) bedöms inte en permanent igensättning vara nödvändig av detta skäl. Figur 4.1. Fiskluckan i dammluckan vid Riksbron. Här visas funktionen med i övrigt stängd dammlucka och högt havsvattenstånd, dvs. liten nivåskillnad mellan Saltsjön och Mälaren. (Foto, Stockholms hamn) Hur andra fiskarter än laxfiskar rör sig mellan Mälaren och Saltsjön är oklar då inga noggrannare studier har gjorts som behandlar denna fråga. I Stockholm möts dessa vattenområden och gör Strömmen ovanligt artrik och ett i många avseenden unikt vattenområde mitt i en storstad. Många fiskarter kommer periodvis till Strömmen för lek, nors och strömming, Uppdragsnummer: 220784
14 (28) på våren och gös och abborre för vidare lekvandring till Mälaren. Sannolikt sker en viss fiskvandring av dessa arter till och från Mälaren via fiskluckan och otätheter i konstruktionen (Sverker Lovén, Henrik C Andersson, 2010) vid Riksbron. Denna fiskvandring är av större lokal biologisk betydelse för fiskfaunan än vandringen av utsatt lax och havsöring (Henrik C. Anderson, februari 2010). Omfattningen av uppströmsvandringen är dock inte känd i detalj. Ålbeståndet i Mälaren är till största delen inte resultatet av vandring av ål från havet utan i stället av utsättning av ål från Engelska kanalen (Sveriges Fiskares Riksförbund, föredrag av Roland Norlén, juni 2010). Sannolikt förekommer endast en mycket liten vandring av naturligt förekommande ål in i Mälaren. Vandringen ut är dock omfattande vilket är positivt för arten eftersom leken inte sker på plats utan i Sargassohavet. Möjligheten för olika fiskarter att vandra uppströms varierar (Fiskeriverket och Naturvårdsverket, 2008). Lax och öring klarar att simma och även hoppa i starkt strömmande vatten medan till exempel abborre och gös har sämre förmåga. Sämst förmåga har bottenlevande arter som lake och sutare. Även ål har dålig förmåga att simma mot strömmen men detta kompenseras till viss del av förmågan att kunna klättra och ta sig fram i skrymslen och bland sten. Därför anordnas ofta speciella vandringsvägar för ål, så kallat ålledare vid sidan av övriga vandringsvägar för fisk. Någon sådan finns dock inte mellan Saltsjön och Mälaren. Fiskluckans funktion varierar beroende på vattenståndet i Mälaren och Saltsjön samt på vilken nivå som dammluckan vid Riksbron ställts in på. När nivåskillnaden är sådan att fiskluckans nedre del (utskovsnivån) ligger markant över Saltsjöns nivå kan huvudsakligen lax och havsöring vandra upp i Mälaren. Åt motsatta hållet finns ingen motsvarande begränsning. Ligger utskovsnivån en bit under Saltsjöns nivå kan teoretiskt sett alla fiskarter vandra upp i Mälaren. Förutsättningen är dock att vattenhastigheten inte överstiger fiskens maximala simförmåga som varierar från cirka 0,3 m/s för de sämsta simmarna upp till cirka åtta m/s (30 km/h) för lax (Fiskeriverket och Naturvårdsverket, 2008). I de fall där dammluckan vid Riksbron har ett sådant läge i förhållande till Mälarens vattenstånd att vattnet rinner över dammluckan och inte bara genom fiskluckan i dammkonstruktionen tillkommer en lång sträcka strömmande vatten nedströms dammluckan. Detta försvårar ytterligare för fisk med dålig simförmåga att nå fram till Mälaren, främst i de situationer då stora mängder vatten släpps från Mälaren. Det finns dock platser i strömfåran där strömmen är mindre stark och där fisken kan vila innan nästa etapp avklaras. Sammantaget kan fiskluckans funktion för nedströmsvandring anses vara god för samtliga fiskarter. Utan fiskluckan och med dammluckorna vid Riksbron, Stallmästarkanalen och Söderström stängda återstår endast slussen i Söderström för vandring ut från Mälaren. För uppströmsvandringen bedöms fiskluckan ha god funktion för lax och havsöring men mindre god för övrig fisk. Funktionen varierar dock över året och kan periodvis, beroende på dammluckans läge och nivåerna i Mälaren och Saltsjön, vara god även för övriga fiskarter, dock sannolikt inte för ål., Uppdragsnummer: 220784
15 (28) 4.3 Yrkesfiske Mälaren är en av de större fiskesjöarna i Sverige med cirka 40 licensierade yrkesfiskare, de flesta verksamma i sjöns centrala och västra delar. Fisket i Mälaren bedrivs året om med bottengarn och nätfiske. Nätfisket dominerar under vintern då isen ligger. Antalet bottengarn kan uppgå till cirka 200 stycken (berörda länsstyrelser, 2005:49) Något yrkesfiske i de inre delarna av Saltsjön (Stockholms ström med närområde) förekommer inte. Av Mälarens fiskarter är främst följande betydelsefulla för yrkesfisket: Gös Ål Abborre Gädda Siklöja Även fisket efter Signalkräfta är av ekonomisk betydelse. Figur 4.3.1. Yrkesfiske vintertid med nät. Vindskydd till vänster. Under perioden 1990-2005 var den årliga genomsnittliga fångsten i Mälaren cirka 250 ton totalt (exklusive husbehovsfiske). Gösen utgör den största delen av fångsten, cirka 130 ton. Gädda, ål och abborre utgör vardera cirka 20-30 ton/år. Siklöjan minskade kraftigt i slutet av 1980-talet och utgör en mindre andel, cirka 15 ton/år (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003:19). Lake, laxfiskar och signalkräfta utgör en marginell del av fångsten (berörda länsstyrelser, 2005:49). En stor del av fångsten går på export, främst gädda och ål, medan gösen också är efterfrågad av svenska konsumenter. Tidigare fångades även vitfisk som braxen och sutare men dessa arter efterfrågas inte längre av svenska konsumenter. I det öst- och centraleuropeiska köket är dock dessa fiskar vanliga inslag. Därmed finns återigen en viss efterfrågan på grund av invandringen till Sverige., Uppdragsnummer: 220784
16 (28) Den kinesiska ullhandskrabban utgör ett udda och oftast oönskat inslag i yrkesfiskarnes fångster. Krabborna säljs i vissa fall till kineser boende i Mälarregionen. I de flesta fall kasseras dock fångsten. Antalet fångade krabbor har minskat de senaste två åren. Krabban kan inte föröka sig i sötvatten utan kommer sannolikt in med ballastvatten i fartyg. Internationella regler om hantering av ballastvatten kommer sannolikt att reducera antalet krabbor. Om krabban etablerar sig i Skärgårdshavet finns dock risk för att den sprids kontinuerligt in i Mälaren (Fauna och Flora, 2007). Figur 4.3.2. Vattenområden i Mälaren av störst betydelse för yrkesfisket, främst fiske efter gös och ål. 4.4 Fritidsfiske Fritidsfiske är definitionsmässigt allt fiske som sker utan yrkesfiskelicens. Till fritidsfisket räknas både fiske med handredskap (spinnfiske, mete, flugfiske med mera) och fiske med mängdfångande redskap som nät. Fritidsfiske, främst med handredskap förekommer allmänt och i stor omfattning i hela Mälaren. Vintertid utövas pimpelfiske på Mälarens isar. Mer än 50 000 personer lägger i genomsnitt cirka 6 dagar på fiske i Mälaren där handredskapsfisket är tillåtet för alla, så kallat fritt handredskapsfiske (Fiskeriverket, Finfo 2009:1). Utökat fritt användande av fiskeredskap som nät, långrev och trolling (flera spön på båt som körs) är tillåtet på så kallat enskilda frivatten: Hovgårdsfjärden, Prästfjärden samt norra och södra Björkfjärden, i den östra delen av Mälaren (Länsstyrelserna runt Mälaren, 2010). Stora, Uppdragsnummer: 220784
17 (28) fångster av gös, abborre och gädda görs inne i Mälaren (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007:05). Gös fiskas främst sommartid med trollingutrustning på fria vattenytor (Länsstyrelsen i Stockholms län m.fl., 2008). Fritidsfisket efter de traditionella arterna gädda och abborre är betydelsefullt i Mälaren, men gösfisket är dock det fiske som Mälaren är speciellt känt för. De totala fiskfångsterna med handredskap uppskattas till cirka 300 ton per år vilket därmed är i samma storleksordning som för yrkesfisket i hela Mälaren (Fiskeriverket, Finfo 2009:1). Fisket efter havsöring och lax vid Mälarens utflöde i Stockholms ström (Norrström, Strömmen ) är ett berömt och ofta uppmärksammat fritidsfiske (figur 4.4.1). Detta fiske är ett resultat av årliga stora utsättningar som årligen genererar 2000 3000 spöfångade havsöringar och laxar med en total vikt på upp till tio ton (Fiskeklubben Strömstararna, 2010). Fiskeområdet sträcker sig från Riddarfjärdens yttre delar i Mälaren till vattenområdena i Saltsjön kring Djurgården och bedrivs mestadels som spinnfiske men även mete förekommer. Fisket förvaltas av Stockholms stad i samarbete med fiskeklubben Strömstararna. Figur 4.4.1. Vattenområden (mörkblå områden) i centrala Stockholm av störst betydelse för fritidsfisket, främst fiske efter havsöring och lax. (grundad på information från Fiskeklubben Strömstararna, Peter Björklund, 2010). Fisket i Strömmen har mycket gamla anor, till exempel omnämns fiske med så kallat håvbåtar (figur 4.4.2) redan 1520. Detta fiske förekommer fortfarande från ett begränsat antal båtar. Även fritidsfisket har varit betydande under lång tid då endast det yrkesmässiga fisket varit reglerat. På grund av allt sämre vattenkvalitet orsakad av stadens tillväxt minskade tillgången på fisk, Uppdragsnummer: 220784
18 (28) under 1800-talet för att åter öka efter 1970 då utsättning av laxfiskar kombinerat med insatser för att åstadkomma bättre vattenkvalitet i Mälaren ledde till allt bättre fiske (Stockholm stad, 2010). Numera är Norrström och angränsande vattenområden ett av Sveriges bästa fiskevatten för lax och havsöring och utgör även en turistattraktion. Figur 4.4.2. Håvbåtar i Stockholm förtöjda vid Strömparterren nära utloppet från Stallkanalen. Havsöringen i Stockholm fiskas främst då den går upp för lek i strömmande vatten under hösten och fisket pågår fram till maj/juni. Laxen stiger upp för lek på sommaren vilket gör den mer svårfångad då strömmande vatten, på grund av låga vattenstånd i Mälaren, ofta saknas under sommaren. Utöver utsättningen av öring och lax är strömmande vatten vid Norrström den mest betydelsefulla förutsättningen för ett bra havsörings- och laxfiske i centrala Stockholm (Fiskeklubben Strömstararna, 2010). Figur 4.4.3. Havsöring, (Salmo trutta). Källa: Sportfiske i Stockholms ström upplev fiskelyckan i storstadsmiljö, Stockholms stad 2010. Dagens vattendom och avtappningsmöjligheter kan under torrår orsaka längre perioder utan flöde ut från Mälaren. Tappning i Norrström via dammluckan vid Riksbron på den norra sidan av Helgeandsholmen skapar goda förutsättningar för fritidsfiske eftersom laxfiskarna vandrar upp i det strömmande vattnet och intar ståndplatser. För att skapa så bra förhållanden som möjligt för detta har stora stenar placerats ut i Norrström. Perioder med dåligt eller inget flöde på grund av stängda dammluckor har även betydelse för reproduktionen av lax och havsöring då, Uppdragsnummer: 220784
19 (28) uteblivna vattenflöden missgynnar rom- och yngelutvecklingen. Reproduktionen bedöms därför vara obetydlig i området (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007:05). Vid Stockholms ström förekommer, utöver fiske efter laxfisk, även fiske efter andra arter som gädda och abborre. På våren/försommaren förekommer strömmingsfiske längs med Saltsjöns stränder och kajer, bland annat vid Slussen som är en populär fiskeplats. Fisket efter strömming varier dock från år till år, vissa år finns gott om fisk, vissa år uteblir strömmingen helt. Eftersom vattenområden i centrala Stockholm är en del av hamnområdet med en stor mängd dagliga passager av passagerarfartyg förekommer inte fiske från båt i någon större skala i Strömmen. Däremot förekommer fiske från båt på Riddarfjärden efter främst havsöring som vandrat upp i Norrström och vidare in i Mälaren. Figur 4.4.4. Glada laxfiskare vid Strömmen. Stockholms slott i bakgrunden (Foto: Sverker Lovén) 5 Bedömningsgrunder Regionala miljömål har valts ut för Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län och Södermanlands län. Lokala miljömål har valts ut för samtliga kommuner runt Mälaren samt för Nacka och Lidingö kommuner nedströms Slussen. Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket (MB 3 kap 5). För yrkesfisket är det mycket viktigt att Mälarens vattenkvalitet inte försämras. Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försämra näringarnas bedrivande. Mälaren är även av riksintresse för friluftslivet (MB 4 kap 1,2) vilket berör fritidsfisket., Uppdragsnummer: 220784
20 (28) Utöver riksintressena berörs såväl yrkes- som fritidsfisket av ett flertal övergripande miljömål, även delmål i vissa fall, på nationell, regional och lokal nivå (Mälarens Vattenvårdsförbund, 2004): Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Ingen övergödning. Regionala miljömål med direkt koppling till fiske: All matfisk som fångas i Stockholms län ska senast 2010 vara tjänlig som människoföda (Giftfri miljö, länseget mål, Länsstyrelsen) Yrkes- och fritidsfisket ska främjas (Levande sjöar och vattendrag, Mälarens vattenvårdsförbund) Lokala miljömål med direkt koppling till fiske: Fiskemöjligheter ska bevaras och förbättras. (Rekreation, Stockholms stads vattenprogram) Föroreningar ska inte tillåtas begränsa våra sjöars och vattendrags värde för fiske, friluftsliv eller som vattentäkt (Levande sjöar och vattendrag, Upplands Bro kommun) Bedömningsskala med avseende på konsekvenser av den nya regleringen Påverkan som ger negativa konsekvenser sker genom extremt låga eller höga vattennivåer samt långa perioder med statiska nivåer utan naturliga fluktuationer. De negativa konsekvenserna kan vara av olika slag, bland annat praktiska problem vid låga och höga vattenstånd (framkomlighet, svårt att sköta redskap och landa fångst). Stort näringsläckage från jordbruksmark, utläckage av föroreningar från förorenad mark och utsläpp från avloppssystem kan förekomma vid extremt höga vattenstånd och påverkar fisklek och levnadsbetingelser som på sikt ger tillgång på fisk. Positiv påverkan sker främst när faktorer förbättras som påverkar fisklek, möjlighet till fiskvandring och levnadsbetingelser som på sikt ger god tillgång på fisk. Exempel på sådan faktor är en ökad vattenståndsvariation i samband med årstidsväxlingar, främst perioder med högre vattenstånd på vårarna. Även frånvaro av extrema vattenstånd får positiva konsekvenser då detta förenklar fisket. För det lokala fisket i Stockholm har utökad tappning vid Norrström betydelse, främst sommartid. Generellt bedöms stora konsekvenser uppstå för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren då påverkan berör stora delar av Mälaren under en längre tidperiod. Små konsekvenser uppstår då påverkan är mindre eller kan avgränsas till ett mindre område. För fritidsfisket i Stockholm bedöms stora konsekvenser uppstå då fisket väsentligen förändras i Norrström och Riddarfjärden. Små konsekvenser uppstår när påverkan är mindre eller enbart berör ett mindre område. Konsekvensbeskrivningen av huvudalternativet är relativ vilket innebär att konsekvenserna av den nya regleringen (huvudalternativet) är beskrivna i relation till nollalternativet., Uppdragsnummer: 220784
21 (28) 6 Analys av normal drift Normal drift för regleringen definieras som vattenstånd och flöden modellerade utifrån indata från 1976-2005 samt vattenstånd och flöden vid ett 100-årsflöde. 6.1 Konsekvenser av nollalternativet I normal drift för nollalternativet ingår högsta vattenstånd upp till 100-årsnivån som är 1,86 meter samt lägsta lågvatten ner till 0,55 m (RH 2000). Den nuvarande regleringen av Mälaren bedöms generellt ha en liten till måttlig negativ inverkan på fiskbeståndet i Mälaren. Regleringen kan dock medföra negativa konsekvenser för bland annat gäddbeståndet då översvämningsperioderna på våren då gäddan leker har begränsats. Därutöver ger regleringen ofta låga sommarnivåer vilket upplevs som måttligt negativt av yrkesfisket, bland annat för fisket med fasta redskap. Enligt iakttagelser som gjorts av verksamma fiskare blir dessutom fångsterna mindre vid mycket låga vattenstånd. Generellt är dock vattenståndsförändringar sällan ett problem för yrkesfisket i Mälaren (Mälarens fiskereförbund, Gustav Welin, 2009-06-04). Fisket i Norrström och Stockholms ström bedöms i nollalternativet fungera på samma sätt som idag. Den nuvarande regleringen ger dock vid torra och varma somrar lågt vattenstånd i Mälaren vilket i sin tur leder till låga eller obefintliga flöden i Strömmen. Detta bedöms ge måttligt negativa konsekvenser för fritidsfisket i Strömmen, främst för fisket efter lax som stiger upp för lek på sommaren. Låga eller obefintliga flöden medför även dåliga förutsättningar för en naturlig reproduktion av lax och havsöring. Detta medför dock inte några konsekvenser för fisket eftersom det är utsättningen av fisk som styr tillgången. Fiskvandringen via fiskluckan i Norrström bedöms fungera för hoppande fisk som lax och havsöring men sämre för andra arter, bland annat ål som är en rödlistad art. 6.2 Konsekvenser av ny reglering I normal drift vid ny reglering ingår högsta vattenstånd upp till 100-årsnivån som är 1,28 m samt lägsta lågvatten ner till 0,59 m (RH 2000). Genom att möjligheten till en mer naturlig reglering av Mälaren ökar med föreslagen ny reglering ges bättre förutsättningar för fiskreproduktion eftersom låglänta strandområden, beroende på väderförhållanden (våtår, torrår), kommer att vara vattentäckta och därmed tillgängliga för fisklek under längre tid på våren och mer frekvent än i nollalternativet. I normalfallet bedöms vattnet börja dra sig tillbaka från översvämmade strandområden i mitten på maj. Detta påverkar flera vårlekande arter positivt, bland annat gäddan. Även för siklöjan som höstleker ges bättre förutsättningar med den nya regleringen eftersom årsyngeln gärna går in på grunt vatten på våren. Detta bedöms på sikt ge små till måttliga positiva konsekvenser för både yrkes- och fritidsfisket i Mälaren. Populationsutvecklingen är dock inte enbart beroende av förbättrade förutsättningar för lek. Andra faktorer som inte beror på regleringen av vattenståndet, Uppdragsnummer: 220784
22 (28) har också inverkan på utvecklingen av fiskbestånden. Gösens lek, som sker på djupare vatten, påverkas inte varför en direkt effekt på göspopulationen inte uppkommer (Calluna, 2011). Ett eventuellt ökat gäddbestånd påverkar sannolikt inte gösbeståndet som är starkt i Mälaren. Eftersom rovfiskar inte är selektiva i sitt bytesval kommer bytet i de flesta fall vara vitfisk som är betydligt vanligare än gös. En större ökning av vitfiskbeståndet är inte positivt då detta kan bidra till eutrofiering av Mälaren ( Gustav Welin, 2009-06-04). Troligen gynnas dock inte vitfisken av ett högre vårvattenstånd i samma utsträckning som rovfiskarna gädda och abborre på grund av att vitfisken leker sent, från maj till juni - juli. Vattenståndet på översvämmade områden hinner då vanligen sjunka undan innan äggen läggs eller utvecklas. Sannolikheten för lågt vatten under våren är dock större i nollalternativet än i huvudalternativet, den nya regleringen kan således ge något bättre lekförutsättningar för vitfisk än i nollalternativet (Calluna, 2011). Några betydande konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket bedöms inte uppstå. För ett flertal fiskarter, utöver gösen, bedöms ingen påverkan ske, bland dessa kan nämnas signalkräfta, öring och lax. (Calluna, 2011). Några konsekvenser som berör yrkes- och fritidsfisket avseende dessa arter uppstår därför inte. Tabell 6.2.1. Sammanställning av förutsättningar för olika fiskarter vid en ny reglering. Understrykning markerar arter av störst intresse för yrkesfisket, kursiv stil av störst intresse för sportfisket (Calluna, 2011) Gynnas Gynnas eventuellt Opåverkad Gädda, Abborre, Mört, Nors, Faren, Ål, Siklöja, Sik Sutare, Ruda, Benlöja, Sarv och Björkna Gös, Braxen, Gers, Lake, Flodnejonöga, Asp, Öring, Lax, Signalkräfta, Mal, Det högre vårvattenståndet i den nya regleringen bedöms generellt ge en liten positiv inverkan på fiskfaunan i Mälaren, och därmed ge små positiva konsekvenser för såväl yrkes- som fritidsfiske i Mälaren jämfört med nollalternativet. Storleken på inverkan av den nya regleringen är dock svårbedömd. Det finns en önskan från fritidsfisket att tillåta tappning under längre tidsperioder för att därmed förbättra möjligheterna till fiske efter lax och havsöring i Strömmen. Den förändrade regleringen innebär färre tillfällen utan tappning (SMHI, 2011) i Norrström sommartid vilket är positivt för främst fisket efter lax. Samtidigt ökar antalet tillfällen med flöden kring 50 m 3 /s i Norrström (se tabell 3.6). Flöden i denna storleksordning har vid provtappningar 2 vid Riksbrodammen (Norrström) i mars 2008 bedömts vara positivt för fisket (Stockholms stad, 2008). Vid lägre strömhastigheter beroende på minskad tappning minskar vandringen av lax och öring till ståndplatser i Norrström. Därmed uppstår en liten till måttlig positiv konsekvens för fritidsfisket avseende dessa arter. Den befintliga avtappningskanalen vid Söderström saknar idag fiskvandringsmöjlighet. En ny fiskvandringsväg planeras därför i samband med ombyggnaden i den gamla tappningskanalen 2 Vid provtappningarna bedömdes fiskeintresset påverkas positivt vid dessa flöden av Fiskeriverket, Stockholms stads fiskekonsulent och fiskeklubben Strömstararna., Uppdragsnummer: 220784
23 (28) (Nils Ericsonslussen). Denna kommer inte längre att användas som tappningskanal men bevaras och ges på detta sätt en meningsfull funktion efter ombyggnad av Slussen. Genom att förse Söderström med en fiskvandringsväg kan fiskvandringen upp till Mälaren underlättas. Det är svårt att bedöma effekterna av en ny fiskvandringsväg men denna bedöms initialt ge liten positiv konsekvens. Den positiva konsekvensen uppstår främst genom att en allmän fiskvandring och rörlighet underlättas vilket generellt bör ge bättre fiske, vandringsmöjligheterna har däremot inte en avgörande betydelse för fisket efter lax och havsöring i Stockholm. Effekten av en fiskvandringsväg vid Söderström innebär dock sannolikt ett förbättrat fiske i Riddarfjärden och på sikt även längre in Mälaren. En ny fiskvandringsväg underlättar även vandringen för ål som är en rödlistad art. På sikt kan därför en utökad möjlighet ge små till måttliga positiva konsekvenser för fisket i hela Mälaren. En fiskvandringsväg i Söderström ska därför ses som ett bra komplement till den befintliga i Norrström. Vid låga vattenstånd (< 0,69 meter, RH2000) är det inte önskvärt med avtappning vare sig via fiskluckan vid Riksbron eller den planerade fiskvandringsvägen vid Söderström eftersom tappning av Mälaren helt bör undvikas vid denna situation. Möjligheten till fiskvandring även vid lågvatten står därför i konflikt med målet att hålla uppe Mälarens nivå vid låga vattenstånd. Den föreslagna nya regleringen innebär dock ingen förändring i detta avseende jämfört med nollalternativet och nuvarande reglering. Sammantaget ger en ny reglering och en ny fiskvandringsväg vid Söderström små-måttliga positiva konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket i Mälaren och små till måttliga positiva konsekvenser för fritidsfisket i Stockholm. 7 Analys av extrema händelser Extrema händelser för regleringen definieras som vattenstånd som uppkommer vart 1 000:e år och vart 10 000:e år (dimensionerande). För flödet ut ur Mälaren är riskscenariot att maximal tappning sker med lång varaktighet. Analysen avser det högsta möjliga vattenståndet som kan ske i Mälaren, det vill säga det dimensionerande vattenståndet. Detta är >2,7 meter (nollalternativet) och 1,48 m (föreslagen ny reglering) i höjdsystem RH2000. Se avsnitt 6.2 för närmare beskrivning av påverkansfaktorer. 7.1 Konsekvenser av nollalternativet Vid extremt höga vattenstånd kan yrkesfisket få problem vid i- och urlastning av materiel och fångst samt med att hantera sina redskap (SOU, 2006:94). Dessa förhållanden är dock sällsynta, därmed uppkommer endast små negativa konsekvenser. Därutöver kan bräddning från avloppsinstallationer, näringsläckage, spridning av slam och föroreningar påverka fisket negativt både i Mälaren i Stockholm. Kraftigt förhöjda nivåer vid höga flöden bedöms därför kunna ge små till måttliga negativa konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket., Uppdragsnummer: 220784