EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 2007/2049(DEC) 7.2.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006 (C6-0374/2007 2007/2049(DEC)) Budgetkontrollutskottet Föredragande: Hans-Peter Martin PR\707799.doc PE396.690v02-00
PR_DEC_AgenciesPostpone INNEHÅLL Sida 1. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT...3 2. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT...5 3. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...7 4. MOTIVERING...19 PE396.690v02-00 2/20 PR\707799.doc
1. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006 (C6-0374/2007 2007/2049(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2006 1, med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006, samt byråns svar 2, med beaktande av rådets rekommendation av den... (.../... C6-.../...), med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 276, med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget 3, särskilt artikel 185, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av en europeisk byrå för grundläggande rättigheter 4, särskilt artikel 21, med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 5, särskilt artikel 94, med beaktande av artikel 71 och bilaga V i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-.../2008). 1. Europaparlamentet uppskjuter beslutet att bevilja ansvarsfrihet för direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter avseende genomförandet av budgeten för centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet för budgetåret 2006. 2. Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan. 1 EUT C 261, 31.10.2007, s. 1. 2 EUT C 309, 19.12.2007, s. 6. 3 EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad senast genom förordning (EG) nr 1525/2007 (EUT L 343, 27.12.2007, s. 9). 4 EUT L 53, 22.2.2007, s. 1. 5 EGT L 357, 31.12.2002, s. 72. PR\707799.doc 3/20 PE396.690v02-00
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). PE396.690v02-00 4/20 PR\707799.doc
2. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT on avslutande av räkenskaperna för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006 (C6-0374/2007 2007/2049(DEC)) Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2006 1, med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006, samt byråns svar 2, med beaktande av rådets rekommendation av den... (.../... C6-.../...), med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 276, med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget 3, särskilt artikel 185, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av en europeisk byrå för grundläggande rättigheter 4, särskilt artikel 21, med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 5, särskilt artikel 94, med beaktande av artikel 71 och bilaga V i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-.../2008). 1. Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) är den som bifogats revisionsrättens årsrapport. 2. Europaparlamentet uppskjuter avslutandet av räkenskaperna för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006. 1 EUT C 261, 31.10.2007, s. 1. 2 EUT C 309, 19.12.2007, s. 6. 3 EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad senast genom förordning (EG) nr 1525/2007 (EUT L 343, 27.12.2007, s. 9). 4 EUT L 53, 22.2.2007, s. 1. 5 EGT L 357, 31.12.2002, s. 72. PR\707799.doc 5/20 PE396.690v02-00
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien). PE396.690v02-00 6/20 PR\707799.doc
3. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006 (C6-0374/2007 2007/2049(DEC)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för budgetåret 2006 1, med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (fd. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006, samt byråns svar 2, med beaktande av rådets rekommendation av den... (.../... C6-.../...), med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 276, med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget 3, särskilt artikel 185, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av en europeisk byrå för grundläggande rättigheter 4, särskilt artikel 21, med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 5, särskilt artikel 94, med beaktande av artikel 71 och bilaga V i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-.../2008), och av följande skäl: A. Revisionsrätten har förklarat att den har uppnått en rimlig säkerhet om att räkenskaperna för budgetåret 2006 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. B. Den 24 april 2007 beviljade Europaparlamentet direktören för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet ansvarsfrihet för genomförandet av detta 1 EUT C 261, 31.10.2007, s. 1. 2 EUT C 309, 19.12.2007, s. 6. 3 EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad senast genom förordning (EG) nr 1525/2007 (EUT L 343, 27.12.2007, s. 9). 4 EUT L 53, 22.2.2007, s. 1. 5 EGT L 357, 31.12.2002, s. 72 PR\707799.doc 7/20 PE396.690v02-00
organs budget för budgetåret 2005 1, och i sin resolution som åtföljde beslutet om ansvarsfrihet framförde parlamentet bland annat följande synpunkter: Europaparlamentet konstaterade att verksamhetsbaserad förvaltning inte hade införts trots att detta föreskrivs i centrumets budgetförordning i linje med det som har tillämpats för den allmänna budgeten för att få en bättre resultatuppföljning. Europaparlamentet uppmanade centrumet att införa ett system för Planering och förvaltning av sina inköp av utrustning, och konstaterade att centrumet inte gjorde några återkommande kontroller av inventarieförteckningen. Europaparlamentet konstaterade att olika brister påverkade centrumets system för intern kontroll, och principen om åtskillnad mellan funktioner tillämpades inte strikt, särskilt inte mellan den funktion som tar initiativet till och den som utför kontrollen av en transaktion. Skäl för att uppskjuta beslutet om ansvarsfrihet C. Enligt principen om begränsat bemyndigande, som i Europeiska unionens nuvarande rättsliga grund fastslås bland annat i artikel 5 i Fördraget om Europeiska unionen, ska Europaparlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten utöva sina befogenheter på de villkor och för de syften som har fastställts dels genom bestämmelserna i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i senare fördrag och rättsakter om ändring eller komplettering av dessa fördrag och dels genom de övriga bestämmelserna. D. Principen om sund ekonomisk förvaltning, som bland annat fastslås i artikel 274 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, innebär att man med givna resurser ska uppnå så stora resultat som möjligt eller uppnå givna resultat med minsta möjliga resurser. E. I sin vitbok från 2000 om reformen av kommissionen konstaterade kommissionen att riktlinjerna för utläggningspolitiken omfattade kostnadseffektivitet och förmågan att utöva sina befogenheter enligt artikel 274 i EG-fördraget när det gäller genomförandet av budgeten. F. Anslagen från gemenskapsbudgeten har stigit enormt under de senaste åren. G. De administrativa utgifterna för organet utgjorde en stor andel av de totala kostnaderna under 2006. Ett effektivt och ändamålsenligt arbete är därför knappast möjligt. H. Valet av lokalisering av organet har inte gjorts enligt någon strikt etableringslogik. Onödiga merkostnader har därmed uppstått. I. Det är inte märkbart att denna verksamhet kan uträttas effektivare och mer ändamålsenligt i ett decentraliserat organ och på denna ort än direkt hos kommissionen. 1 Antagna texter, P6_TA(2007)0115. PE396.690v02-00 8/20 PR\707799.doc
J. De övergripande problemställningarna och övervägandena i kapitlet Allmänna punkter utgör en källa till oro. K. Kostnaderna för de anställdas förmåner uppgick till mer än 6 procent av organets slutliga budget för 2006. L. Inte minst kostnaderna för privata resor för de anställda och deras familjemedlemmar är orimligt höga. M. Personalutgifterna per tjänst inom organet har stigit med 44 procent från budgetåret 2006 till personalbudgeten i det preliminära budgetförslaget för 2008. N. Det finns misstankar om att offentliga medel därmed förslösats på ett allvarligt sätt. O. Direktören för byrån uppmanas att före den 1 juni 2008 lägga fram ett konkret förslag med besparingsåtgärder, framför allt när det gäller administrationskostnaderna, detaljerat redogöra för varför administrationskostnaderna är så orimligt höga, detaljerat redogöra varför personalutgifterna per tjänst stigit med 44 procent från budgetåret 2006 till personalbudgeten i det preliminära budgetförslaget för 2008, detaljerat förklara varför anslagen från gemenskapsbudgeten stigit så enormt sedan 2000 och fortsätter att stiga fram till 2008, detaljerat redogöra varför de anställdas förmåner (budgetposterna 1101, 1102, 1141, 1182 och 1183) utgör mer än 6 procent av den slutliga budgeten och därmed är betydligt högre än för övriga organ. P. Kommissionen uppmanas att före en eventuell ansvarsfrihet för organet, och likaså rådet, att i detalj redogöra för logiken i organets lokalisering. Q. Kommissionen uppmanas att före en eventuell ansvarsfrihet för organet påvisa efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning, som bland annat fastslås i artikel 274 i EG-fördraget. Dessutom behövs belägg för kostnadseffektiviteten enligt vitboken från 2000 om reformen av kommissionen samt en detaljerad kostnadsnyttoanalys från ett kompetent och oberoende företag. R. Kommissionen uppmanas att före en eventuell ansvarsfrihet lägga fram ett förslag om att ändra tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna så att privata resor för de anställda och deras familjemedlemmar enligt bilaga VII, avsnitt 3C, artikel 3, inte längre ska kunna finansieras med offentliga medel, i syfte att göra stora besparingar när det gäller de anställdas förmåner. Allmänna punkter som rör övergripande frågor för de decentraliserade EU-organen och som därmed också är av betydelse för varje enskilt organs ansvarsfrihetsförfarande 1. Europaparlamentet betonar att det reservationslöst skriver under på principen om begränsat bemyndigande som i Europeiska unionens nuvarande rättsliga grund fastslås bland annat i artikel 5 i Fördraget om Europeiska unionen, där det sägs att Europaparlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten ska utöva sina befogenheter på de villkor och för de syften som har fastställts dels genom bestämmelserna i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i senare PR\707799.doc 9/20 PE396.690v02-00
fördrag och rättsakter om ändring eller komplettering av dessa fördrag och dels genom de övriga bestämmelserna. 2. Europaparlamentet betonar att det reservationslöst skriver under på subsidiaritetsprincipen som i Europeiska unionens nuvarande rättsliga grund fastslås bland annat i artikel 5.2 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, där det sägs att på de områden där gemenskapen inte är ensam behörig ska den i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå. 3. Europaparlamentet betonar att enligt punkt 4 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska all föreslagen gemenskapslagstiftning motiveras för att visa att den iakttar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och skälen för slutsatsen att ett gemenskapsmål bättre kan uppnås av gemenskapen måste underbyggas med kvalitativa eller, om möjligt, kvantitativa indikatorer. 4. Europaparlamentet framhäver i detta sammanhang att enligt punkt 3 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är det möjligt att utvidga räckvidden för gemenskapsåtgärder som vidtas inom ramen för gemenskapens befogenheter, och omvänt att inskränka dessa åtgärder eller upphöra med dem när de inte längre är berättigade. 5. Europaparlamentet framhäver i detta sammanhang att enligt punkt 9 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska det ekonomiska eller administrativa ansvar som åligger gemenskapen så långt som möjligt begränsas och stå i proportion till det mål som ska uppnås. 6. Europaparlamentet betonar att det reservationslöst skriver under på principen om sund ekonomisk förvaltning, som bland annat fastslås i artikel 274 i EG-fördraget, dvs. att med givna resurser uppnå så stora resultat som möjligt eller uppnå givna resultat med minsta möjliga resurser. 7. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att kommissionen i sin vitbok om reformen av kommissionen såsom riktlinjer för utarbetande av en utläggningspolitik angav kostnadseffektivitet och förmågan att utöva sina befogenheter enligt artikel 274 i EG-fördraget när det gäller genomförandet av budgeten. 8. Europaparlamentet betonar att enligt artikel 253 i EG-fördraget ska förordningar, direktiv och beslut som antas av Europaparlamentet och rådet gemensamt, av rådet eller av kommissionen vara motiverade och hänvisa till de förslag eller yttranden som ska inhämtas enligt detta fördrag. 9. Europaparlamentet noterar att totalbudgeten för de 24 byråer och satellitorgan som revisionsrätten granskat uppgick till 1 080,5 miljoner EUR 2006 (där den största är Europeiska byrån för återuppbyggnad med 271 miljoner EUR och den minsta är Europeiska polisakademien (Cepol) med 5 miljoner EUR). PE396.690v02-00 10/20 PR\707799.doc
10. Europaparlamentet påpekar att de externa EU-organ som nu är föremål för revision och ansvarsfrihet inte bara omfattar traditionella tillsynsmyndigheter utan också genomförandeorgan som inrättats för att genomföra enskilda program och inom en snar framtid även kommer att omfatta gemensamma företag som inrättats som offentlig-privata partnerskap (gemensamma teknikinitiativ). 11. Europaparlamentet noterar att antalet organ som är föremål för ansvarsfrihetsförfarandet från parlamentets sida har utvecklats enligt följande: Budgetåret 2000: 8, 2001: 10, 2002: 11, 2003: 14, 2004: 14, 2005: 16, 2006: 20 tillsynsmyndigheter och 2 genomförandeorgan (förutom 2 organ som visserligen granskas av revisionsrätten men som blir föremål för ett internt ansvarsfrihetsförfarande). 12. Europaparlamentet drar därför slutsatsen att revisions- och ansvarsfrihetsförfarandet blivit ohanterligt och oproportionerligt med tanke på byråernas eller satellitorganens budget. Det ansvariga utskottet uppmanas att genomföra en omfattande översyn av ansvarsfrihetsförfarandet för de decentraliserade organen i syfte att utforma en enklare och rationellare metod, med tanke på det ständigt större antalet organ som vart och ett kommer att kräva ett separat ansvarsfrihetsbetänkande under kommande år. Principiella överväganden 13. Europaparlamentet konstaterar att decentralisering och utläggning av uppgifter var ett av de viktigaste följderna av reformeringen av kommissionen sedan 1999, men att det hittills inte presenterats någon studie och inte heller någon redovisning eller lägesrapport för denna form av administration från kommissionens sida. Dessutom kunde aldrig kommissionen på ett övertygande sätt förklara vilket mervärde som skapas med de decentraliserade organen och varför inte uppgifterna lika gärna skulle kunna utföras inom kommissionen. 14. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att ökningen av personalstyrkan inom kommissionen och olika myndigheter (förutom genomförandeorgan) har ökat med 85 procent mellan år 2000 (då vitboken om reformen av kommissionen offentliggjordes) och 2007. 15. Europaparlamentet konstaterar i detta sammanhang att decentraliserade organ har inrättats i allt snabbare takt under de senaste åren, och detta osystematiskt och utan några enhetliga riktlinjer. De decentraliserade organen var bara tre till antalet 1990, hade blivit sex 1995 och sju 2000. I budgeten för 2008 finns det inte mindre än 25 organ, varav sju tillkommit bara sedan 2005. 16. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att de organ som Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet bara utgör en del av det totala antalet organ. Problematiken på detta område blir tydlig när man ser på ökningen av antalet tjänster, fasta och tillfälliga, vid alla decentraliserade organ, nämligen från 166 tjänster 2000 till 3 151 tjänster 2007 (+1 800 procent). 17. I detta sammanhang vill Europaparlamentet dessutom betona att genomsnittskostnaden för personal ökade med mer än 40 procent mellan 2006 och 2008. PR\707799.doc 11/20 PE396.690v02-00
18. Slutligen vill Europaparlamentet i detta sammanhang betona att anslagen från gemenskapsbudgeten till organen antagit oproportionerliga former under de senaste åren. De organ som ingår i Europaparlamentet ansvarsfrihetsförfarande och som inrättades mellan 1975 och 1997 och därmed gott och väl kommit över etableringsfasen och den första tillväxtfasen, fick mellan 2000 och 2008 cirka 90 procent mer anslag från gemenskapsbudgeten. För vissa av dessa organ ökade anslagen från gemenskapsbudgeten med mer än 210 procent under denna period. 19. Europaparlamentet betonar att endast två av organen är helt oberoende av EU-anslag, medan huvuddelen av dem finansieras uteslutande med EU-anslag. 20. Europaparlamentet konstaterar i detta sammanhang att man kan se en tydlig tendens att byråerna skruvar upp sina anslagsbehov två gånger om året i en oproportionerlig takt och därmed lägger beslag på en allt större del av de tillgängliga medlen, och det finns inte några tillräckliga incitament för att spara på pengarna. 21. Europaparlamentet menar att det på grund av direkta och indirekta betalningar och subventioner från organens värdländer (till exempel genom finansiering av byggnader, kontor, kommunala avgifter etc.) ännu inte blivit möjligt att göra en sammanställning av de totala kostnaderna för byråerna, då de verkliga kostnaderna döljs genom denna praxis. 22. Europaparlamentet anser att det i de flesta fall då byråerna inrättades inte fanns någon stringent etableringsstrategi. Politiska överväganden och faktorer, såsom försök att påverka maktbalansen i de interinstitutionella förbindelserna, har trängt undan eller ibland gått helt stick i stäv med verkliga mål såsom större ansvarstagande, mer insyn och högre effektivitet i EU:s förvaltning. 23. Europaparlamentet anser att onödiga merkostnader uppstått på grund av att en etableringsstrategi saknats och att skattebetalarna inte fått reda på sanningen om kostnaderna, t.ex. att det inte tas någon hänsyn till befintlig infrastruktur, och att det uppstått extrakostnader, till exempel för nya kontors- och konferenslokaler, nya skolor och mer transportinfrastruktur på grund av fler tjänsteresor mellan olika arbetsorter som är utspridda över hela Europa, och genom stora svårigheter att rekrytera personal. 24. Europaparlamentet konstaterar att det genom kommissionens utläggningspolitik uppstått dubbelarbete, framför allt inom förvaltningen, som förorsakar onödiga merkostnader och gör att befintliga kunskaper måste förvärvas gång på gång. För många byråer är också de administrativa utgifterna alldeles för höga. 25. Med några få undantag kan Europaparlamentet inte se att byråerna systematiskt har knutits till kommissionens arbete. Byråernas ansvarsområden avser ofta bara den så kallade öppna samordningen, motsvarar inte de uppgifter som EU är i behov av och strider mot skattebetalarnas förväntningar. 26. Europaparlamentet menar att kommissionen inte längre ser de decentraliserade organen som ett instrument för att genomföra sin politik. Kommissionen har försökt att göra sig kvitt ansvaret för dessa organ, till exempel att kommissionens interna räkenskapsförare inte längre skulle vara ansvarig för kontrollen av de decentraliserade organen och enbart skulle bekräfta att den egna kontrollfunktionen uppfyllde internationella normer. PE396.690v02-00 12/20 PR\707799.doc
27. Europaparlamentet konstaterar att antalet ledamöter i styrelserna för vissa organ ibland överstiger det totala antalet anställda och att ett rationellt och kostnadseffektivt beslutsfattande därigenom förhindras. 28. Europaparlamentet konstaterar därmed att målet med decentraliseringen, som är en av de tre huvudformerna i utläggningspolitiken och sades vara en av strategierna för reformen av kommissionen i dess vitbok, nämligen en effektivare, rationellare och verkningsfullare administration som fungerar ansvarsfullt, inte kunde uppnås genom att inrätta decentraliserade organ och att kommissionen har misslyckats i sina reformförsök på detta område. 29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt följa subsidiaritetsprincipen. 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt följa motiveringskraven inom ramen för subsidiaritetsprincipen. 31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt följa principen om sund ekonomisk förvaltning. 32. Europaparlamentet begär att kommissionen ska ge tydliga förklaringar för följande faktorer innan ett nytt organ inrättas eller ett befintligt organ reformeras: typ av organ, organets mål, interna styrstrukturer, produkter, tjänster, huvudsakliga förfaranden, målgrupp, kunder och intressenter, formella relationer med externa aktörer, budgetansvar, ekonomisk planering och personal- och rekryteringspolitik. 33. Europaparlamentet kräver att beslutet om den slutliga lokaliseringen av organet alltid ska fattas samtidigt med förordningen om inrättande av organet. 34. Europaparlamentet begär att kommissionen ska lägga fram ett förslag om att så snart som möjligt minska antalet styrelseledamöter till ett antal ordinarie ledamöter som inte överstiger 10 procent av antalet tjänster i organets tjänsteförteckning och som totalt sett inte överstiger 20 ordinarie ledamöter. 35. Europaparlamentet begär att varje organ ska styras av ett årligt prestationsavtal som formuleras av organet och det ansvariga generaldirektoratet och som ska innehålla de huvudsakliga målsättningarna för det kommande året med en finansieringsram och klara indikatorer för att mäta prestationerna. 36. Europaparlamentet begär att organens prestationer ska granskas regelbundet (och på ad hoc-basis) av revisionsrätten. Detta bör inte begränsas till traditionella delar som ekonomisk förvaltning och korrekt användning av offentliga medel utan bör också omfatta administrativ effektivitet och ändamålsenlighet och bör inkludera en värdering av den ekonomiska förvaltningen för vart och ett av organen. 37. Europaparlamentet uppmanar rådet att anta en bindande maximigräns för organens kostnader sammantaget. 38. Europaparlamentet erkänner att parlamentet såsom kontrollorgan för byråerna skapar oacceptabla intressekonflikter genom praxisen att nominera ledamöter till byråernas PR\707799.doc 13/20 PE396.690v02-00
styrelser. Europaparlamentet bör därför upphöra att nominera ledamöter till byråernas styrelser och ledningsorgan. Förmåner 39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett förslag så att förmånerna avskaffas eller kraftigt begränsas, särskilt för budgetposterna 1101, 1102, 1141, 1182 och 1183. 40. Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att anställda vid organen och deras familjemedlemmar får göra privata resor på bekostnad av organets budget. 41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att ändra tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna så att privata resor för de anställda och deras familjemedlemmar enligt bilaga VII, avsnitt 3C, artikel 3, inte längre ska kunna finansieras med offentliga medel, i syfte att åstadkomma stora besparingar när det gäller de anställdas förmåner. Framläggande av redovisningsuppgifter 42. Europaparlamentet noterar att det inte finns någon enhetlighet i sättet på vilket organen presenterar sin verksamhet under budgetåret, sina räkenskaper och rapporter om budgetoch ekonomiförvaltningen samt i frågan huruvida en revisionsförklaring ska avges av organets direktör. Alla organ gör inte en klar åtskillnad mellan a) att presentera sitt arbete för allmänheten och b) att rapportera rent tekniskt om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen. 43. Europaparlamentet noterar att kommissionens gällande instruktioner för verksamhetsrapporter inte uttryckligen kräver att organet ska utarbeta en revisionsförklaring, men många direktörer har ändå gjort det för 2006, och i ett fall med en mycket viktig reservation. 44. Europaparlamentet påminner om punkt 41 i sin resolution av den 12 april 2005 1 där organens direktörer uppmanas att hädanefter låta deras verksamhetsrapporter, som läggs fram tillsammans med ekonomiska och administrativa uppgifter, åtföljas av en revisionsförklaring om transaktionernas laglighet och korrekthet, liknande de förklaringar som undertecknas av kommissionens generaldirektörer. 45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sina gällande instruktioner till organen i enlighet härmed. 46. Europaparlamentet föreslår dessutom att kommissionen ska arbeta med organen för att skapa en harmoniserad modell som gäller för alla byråer och satellitorgan och där det görs en tydlig åtskillnad mellan 1 Europaparlamentets resolution innehållande iakttagelser som åtföljer beslutet om ansvarsfrihet för direktören för Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet med avseende på genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2003 (EUT L 196, 27.7.2005, s. 127). PE396.690v02-00 14/20 PR\707799.doc
en årsrapport, som riktas till en allmän läsekrets, om organets verksamhet, arbete och resultat, en ekonomisk årsredovisning och en rapport om genomförandet av budgeten, en verksamhetsrapport liknande den som kommissionens generaldirektörer lämnar, en revisionsförklaring som undertecknats av organets direktör, med reservationer och iakttagelser som denne anser att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten lämpligen bör uppmärksamma. Allmänna iakttagelser från revisionsrätten 47. Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser (punkt 10.29 i årsrapporten) att kommissionens utbetalningar av bidrag från gemenskapsbudgeten inte bygger på tillräckligt motiverade uppskattningar av byråernas behov av likvida medel. Detta i kombination med storleken på överföringarna gör att de har en ansenlig kassabalans. Revisionsrätten rekommenderar att storleken på de bidrag som betalas till byråerna överensstämmer med deras faktiska behov av likvida medel. 48. Europaparlamentet noterar att i slutet av 2006 hade 14 byråer ännu inte infört redovisningssystemet ABAC (fotnot till punkt 10.31 i årsrapporten). 49. Europaparlamentet noterar revisionsrättens anmärkning (punkt 1.25 i årsrapporten) om att vissa byråer har redovisat upplupna kostnader för outtagen semester. Revisionsrätten har infört reservationer i sina revisionsförklaringar för dessa tre organ (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, Europeiska polisakademien och Europeiska järnvägsbyrån) för budgetåret 2006 (2005 var det Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska byrån för återuppbyggnad). Internrevision 50. Europaparlamentet påminner om att kommissionens internrevisor enligt artikel 185.3 i budgetförordningen också är internrevisor för de tillsynsmyndigheter som beviljas anslag från EU-budgeten. Internrevisorn rapporterar till varje organs styrelse och direktör. 51. Europaparlamentet uppmärksammar följande reservation i internrevisors verksamhetsrapport för 2006: På grund av personalbrist är kommissionens interrevisor inte i stånd att ordentligt uppfylla den funktion som internrevisor för gemenskapens decentraliserade organ som denne ges i artikel 185 i budgetförordningen. 52. Europaparlamentet noterar dock internrevisorns anmärkning i dennes verksamhetsrapport för 2006 att från och med 2007 har internrevisionsenheten fått extra personalresurser från kommissionen och alla tillsynsmyndigheter kommer att bli föremål för internrevision på årlig basis. PR\707799.doc 15/20 PE396.690v02-00
53. Europaparlamentet noterar det allt större antalet tillsynsmyndigheter, genomförandeorgan och gemensamma företag som måste granskas av internrevisionsenheten enligt artikel 185 i budgetförordningen. Kommissionen uppmanas att informera parlamentets ansvariga utskott om huruvida personalresurserna som står till internrevisionsenhetens förfogande är tillräckliga för att genomföra en årlig revision av alla sådana organ under de kommande åren. 54. Europaparlamentet noterar att direktören vid varje gemenskapsorgan enligt artikel 75.2 i förordning nr 2343/2002 årligen ska ställa samman uppgifter om antal och typ av internrevisioner som genomförts av internrevisorn, inklusive uppgift om vilka rekommendationer som utfärdats och hur dessa följts upp, och överlämna sammanställningen till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet samt till kommissionen. Organen uppmanas att ange huruvida detta har gjorts, och i så fall hur. 55. När det gäller den interna revisionskapaciteten, särskilt i förhållande till mindre organ, noterar Europaparlamentet det förslag som internrevisorn gjorde inför parlamentets ansvariga utskott den 14 september 2006 om att mindre organ ska tillåtas att köpa in interrevisionstjänster från den privata sektorn. Utvärdering av organ 56. Europaparlamentet påminner om det gemensamma uttalandet från parlamentet, rådet och kommissionen 1 som förhandlades fram vid medlingen inför Ekofinrådets budgetmöte den 13 juli 2007 där man efterlyser en förteckning på organ som kommissionen avser att utvärdera ii) en förteckning på de organ som redan utvärderats, tillsammans med en sammanfattning av resultaten. Disciplinära förfaranden 57. Europaparlamentet noterar att enskilda byråer på grund av sin storlek har svårt att inrätta tillfälliga disciplinära nämnder sammansatta av personer på lämpliga lönegrader och att kommissionens utrednings- och disciplinbyrå (IDOC) inte har befogenhet för organen. Organen uppmanas att överväga att inrätta en gemensam disciplinnämnd för organen. Förslag till interinstitutionellt avtal 58. Europaparlamentet påminner om kommissionens förslag till interinstitutionellt avtal om rambestämmelser för EU:s tillsynsmyndigheter (KOM(2005)0059), som syftar till att inrätta rambestämmelser för europeiska tillsynsmyndigheters inrättande, uppbyggnad, arbetssätt, utvärdering och kontroll. Förslaget är ett initiativ som bidrar till ansträngningarna att rationalisera inrättandet av och verksamheten vid dessa organ. I den sammanfattande rapporten om kommissionens förvaltning 2006 (punkt 3.1, KOM(2007)0274) sägs att förhandlingarna sedermera avbröts, men att diskussioner om innehållet återupptogs i rådet i slutet av 2006. Parlamentet beklagar att det inte varit möjligt att göra ytterligare framsteg mot ett antagande. 1 Rådsdokument DS 605/1/07 Rev1. PE396.690v02-00 16/20 PR\707799.doc
59. Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att lägga fram ett meddelande om framtiden för EU:s tillsynsmyndigheter under loppet av 2008. Självfinansierade organ 60. Europaparlamentet påminner att för de två självfinansierade organen beviljas ansvarsfrihet till styrelseordföranden. Båda organen har ackumulerat ett betydande överskott från avgiftsintäkter som överförts från tidigare år: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden har likvida medel på 281 miljoner EUR. Gemenskapens växtsortsmyndighet har likvida medel på 18 miljoner EUR 1. Specifika punkter 61. Europaparlamentet konstaterar att de administrativa utgifterna för organet utgjorde en stor andel av de totala kostnaderna under 2006 och att ett effektivt och ändamålsenligt arbete därför knappast är möjligt. 62. Europaparlamentet konstaterar att lokaliseringen av organet inte gjorts enligt någon strikt etableringslogik och att onödiga merkostnader därmed har uppstått. 63. Europaparlamentet konstaterar att det inte är märkbart att denna verksamhet kan uträttas effektivare och mer ändamålsenligt i ett decentraliserat organ och på denna ort än direkt hos kommissionen. 64. Europaparlamentet konstaterar att kostnaderna för de anställdas förmåner uppgick till mer än 6 procent av organets slutliga budget för 2006. 65. Europaparlamentet konstaterar att inte minst kostnaderna för privata resor för de anställda och deras familjemedlemmar är orimligt höga. 66. Europaparlamentet konstaterar att personalutgifterna per tjänst inom organet stigit med 44 procent från budgetåret 2006 till personalbudgeten i det preliminära budgetförslaget för 2008. 67. Europaparlamentet konstaterar att OLAF i januari 2008 inledde en undersökning kring byrån och att några resultat ännu inte föreligger. 68. Europaparlamentet konstaterar att antalet styrelseledamöter är orimligt högt och att ett effektivt beslutsfattande därmed blir omöjligt. 69. Europaparlamentet anser att direkta och indirekta bidrag från värdlandet gör att det är svårt att få klarhet om de sanna kostnaderna. 70. Europaparlamentet konstaterar att utgifterna från budgetpost 2050 utgjorde 2 109 EUR per anställd och att detta belopp var det näst högsta i jämförelse med de andra 19 1 Källa: Revisionsrättens särskilda rapport. PR\707799.doc 17/20 PE396.690v02-00
decentraliserade organen. Byrån uppmanas därför att omgående utvärdera och minska dessa kostnader. 71. Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse i den särskilda årsrapporten för 2006 att organet överförde 235 000 EUR från driftsreserven (avdelning III) till avdelning I (personalutgifter) för att täcka ökade kostnader för tillfälligt anställd personal, utan att motiveringen för denna överföring dokumenterades i enlighet med kraven i byråns budgetförordning. 72. Europaparlamentet noterar från rapporten om budgetgenomförandet att organet betalade tillbaka ett positivt saldo på 1 170 985 EUR till kommissionen. 73. Europaparlamentet påminner om att rådet (rättsliga och inrikes frågor) i december 2006 uppnådde en överenskommelse om förlängning av centrumets mandat, vilket därmed blev EU:s byrå för grundläggande rättigheter. 74. Europaparlamentet beklagar att årsrapporten och räkenskaperna för 2006 och arbetsprogrammet för 2007 innehåller relativt lite uppgifter om budgetgenomförandet, ekonomisk rapportering, risker, utvärdering och revision. Byrån uppmanas att förbättra kvaliteten på den ekonomiska rapporteringen och att publicera sin årliga verksamhetsrapport på sin webbplats. PE396.690v02-00 18/20 PR\707799.doc
4. MOTIVERING Decentralisering och utläggning av uppgifter var ett centralt mål i reformeringen av kommissionen som inleddes 1999. Hittills har dock ingen riktig utvärdering gjorts av detta. Dessutom kunde aldrig kommissionen på ett övertygande sätt förklara vilket mervärde som skapas med de decentraliserade organen och varför inte uppgifterna lika gärna skulle kunna utföras inom kommissionen, eller, som fallet många gånger är, varför EU över huvud taget behöver sysselsätta sig med dessa uppgiftsområden. Istället kom floran av byråer att växa på ett helt oansvarigt sätt. Nya byråer tillkom på grundval av lättsinniga politiska beslut. De blev okontrollerade och ofta okontrollerbara, för det mesta ineffektiva och framför allt dyra för de europeiska skattebetalarna. I allt detta har det nästlats sig in en exempellös mängd förmåner. Kommissionen har därmed på ett spektakulärt sätt misslyckat med sina reformansträngningar, som hade som mål att säkerställa ansvarstagande, ansvarsskyldighet, effektivitet, en ny europeisk servicekultur samt öppenhet och insyn. Det ohållbara virrvarret i utläggnings- och decentraliseringspolitiken sticker i ögonen. Allt fler decentraliserade organ inrättades utan någon logik eller begriplig etableringsstrategi. De decentraliserade organen var bara tre till antalet 1990 och sju 2000, men i budgeten för 2008 finns det inte mindre än 25 organ, varav sju tillkommit bara sedan 2005. Anslagen från EU-budgeten, som är den huvudsakliga intäktskällan för de flesta byråer, har stigit kolossalt under årens lopp, också för de byråer som inrättades redan på 70-talet och 90-talet. Någon återhållsamhet kan inte spåras, snarare motsatsen, för även i framtiden ska allt fler byråer inrättas. Ansvarsfullt beteende är något helt annat än detta. Problemområdena är omfattande. Framför allt uppstår onödiga extrakostnader på grund av att en helhetsstrategi och en detaljerad kostnadsnyttoanalys (särskilt kring lokaliseringsbesluten) saknas. Det förekommer dubbelarbete, framför allt inom administrationen, enorma överlappningar av verksamhetsområdena, alldeles för höga administrativa utgifter och helt fantastiska förmåner för de anställda. Vidare förhindras ett effektivt beslutsfattande många gånger av oöverskådligt stora styrelser. Ofta kan inte heller något mervärde spåras för EU:s medlemsstater i själva politiken, i alla fall inte i förhållande till kostnaderna. Dessa tendenser drabbar också de byråer som har ett existensberättigande och som också uträttar ett värdefullt arbete. En principdiskussion om ett decentraliserat styre förs endast i sällsynta fall mellan EU:s institutioner, och medborgarna görs så gott som aldrig delaktiga. Det minsta man kan kräva är att decentraliseringen snarast förs in på spår som är meningsfyllda och välordnade och som är kostnadseffektiva för medborgare och skattebetalare. EU:s befogenhetsområden får bara inte svälla ut ytterligare. Subsidiaritetsprincipen måste ha prioritet. Dessutom måste motiveringskravet tillämpas konsekvent, dvs. huruvida de extra kostnaderna och administrativa bördorna står i proportion till de eftersträvade målen och huruvida verksamheten och genomförandekraven över huvud taget uppfyller principen om sund ekonomisk förvaltning. Något som måste göras är också att avskaffa eller åtminstone kraftigt begränsa förmånerna. EU-medborgarna förtjänar i vilket fall som helst en mycket PR\707799.doc 19/20 PE396.690v02-00
bättre förvaltning. Annars kommer frågan om ett EU som sväller över alla bräddar att bli högst relevant. PE396.690v02-00 20/20 PR\707799.doc