Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008

Utkast 1 1(17) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2008... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2008... 4 Bortfallet efter åldersgrupp... 4 Bortfallet efter åldersgrupp och kön... 6 Bortfallet efter bransch, SNI2002 grov nivå... 9 Bortfallet efter bransch, SNI2007 grov nivå... 11 Bortfallsanalys, egna företagare i åldern 16-64 år 2008... 13 Bortfallet efter åldersgrupp... 13 Bortfallet efter bransch, SNI2002 grov nivå... 14 Bortfallet efter bransch, SNI2007 grov nivå... 16 Slutsats... 17

Utkast 1 2(17) Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2008 Yrkesregistret är ett så kallat totalräknat individregister..samtliga personer 16 år och äldre, som är folkbokförda i Sverige den 31/12 aktuellt år, ingår i populationen. I registret är avsikten att fastställa yrke för den arbetande befolkningen. I RAS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatstik) klassas dessa som förvärvsarbetande. Vid insamling av yrkesuppgifter utnyttjas i stor utsträckning annan primär statistik vid SCB. Löneregistren utgör den största källan. I lönestrukturstatistiken undersöks både privat och offentlig sektor (landstingskommunal-, primärkommunal-, och statlig sektor), dock skiljer sig undersökningsmetoderna åt sinsemellan. I undersökningen av privat sektor medför definitionen av lönepopulationen att vissa individer som ingår i Yrkesregistrets population utesluts. Exempel på såna grupper är personer anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda, betingsanställda och personer under 18 år. Även inom offentlig sektor som totalundersöks uppstår en situation som liknar den inom den privata sektorn. Inom primärkommunal sektor ingår ej heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda, deltidsanställda brandmän och brandbefäl. I landstingskommunal sektor samlar lönestatistiken inte in uppgifter för heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda. Slutligen ingår i undersökningen av statlig sektor inte tjänstlediga som inte uppbär lön under undersökningsmånaden samt utlandsanställda. indre företag i privat sektor (2-19 anställda) kompletteras med en enkätundersökning eftersom endast ett urval av dessa samlas in i lönestatistiken. Täckningen avseende yrkesuppgifter för enskilda näringsidkare (företag med 0 anställda) är i Yrkesregistret låg eftersom denna grupp inte ingår i några regelrätta SCBundersökningar, se figur 1. För att utreda hur yrkesuppgifter på bästa sätt skall samlas in undersöks egenföretagares och företag med en anställds yrkestillhörighet från och med 2004 i pilotundersökningar.

Utkast 1 3(17) 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Figur 1. efter yrkesställning för förvärvsarbetnade 2008 Sjömän Anställda Egenföretagare Företagare i eget AB I den officiella statistik som finns tillgänglig i SSD (Sveriges Statistiska Databaser) redovisas yrkesstatistik för förvärvsarbetande (RAS), anställda i åldern 16-64 år. Eftersom et för egenföretagare är högt så ingår det inte i den officiella statistiken. Inte heller individer äldre än 64 år redovisas som officiell statistik p g a. det höga et av yrkeskoder i denna åldersgrupp. Nedan följer en kortfattad sanalys. Först för populationen förvärvsarbetande anställda i åldern 16-64 år per den 31/12 2008 som utgör grunden för den officiella statistiken, därefter tittar vi närmare på et för egenföretagare.

Utkast 1 4(17) Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2008 För att klassas som förvärvsarbetande referensåret 2008 skall en individ ha arbetat motsvarande fyra timmar under november 1 och varit folkbokförd i Sverige per den 31 december 2008. Yrkesuppgifter redovisas i Sveriges Statistiska Databaser (SSD) för individer som klassas som förvärvsarbetande i åldern 16-64 år och är anställda (anställd, företagare i eget AB och sjömän). Det totala antalet individer i populationen, anställda 16-64 år, uppgår till 4 074 400 och för dessa saknas yrkesuppgift för totalt 212 500, vilket ger ett på 5 procent. Vid en redovisning av et efter kön saknas yrkesuppgifter för 6,3 procent av männen och 4,1 procent av kvinnorna. Bortfallet efter åldersgrupp De två yngsta åldersgrupperna, 16-19 och 20-24 år, har både det största antalet och andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 2 och 3. För 16-19 år saknas yrkesuppgift för 55 procent av de ingående individerna medan samma siffra för 20-24 år är 16 procent. Anledningen till detta är att de inte ingår i lönepopulationen. Bortfallet för övriga åldersgrupper är betydligt lägre, förutom åldersgruppen 20-24 år, visar ingen annan grupp upp ett relativt större än sex procent i figur 3. 1 För en mer utförlig definition av förvärvsarbetande, se Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAS).

Utkast 1 5(17) 16-64 år anställda 2008, absoluta tal 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 2. 16-64 år anställda 2008, relativa tal 6 5 4 3 2 1 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 3.

Utkast 1 6(17) Bortfallet efter åldersgrupp och kön Likt ovanstående resonemang är det de två yngsta åldersgrupperna som har både de största absoluta och relativa en. ännen () har också konsekvent något högre än kvinnorna () i alla åldersgrupper. Detta kan förklaras med att kvinnor i större utsträckning arbetar inom offentlig sektor som totalundersöks i lönestrukturundersökningarna. Åldersgrupperna från 25-29 år och äldre har för båda könen relativt låga sandelar. Ingen av dessa åldersgrupper har relativa över sju procent för något av könen. Att notera i figur 4 är att män 20-24 år sticker ut. vinnor och män träder in på arbetsmarknaden i ungefär samma utsträckning i denna ålder, men det är vanligare att unga kvinnor arbetar inom offentlig sektor vilket gör att et för dem är lägre än för de unga männen. 35000 16-64 år anställda 2008 efter åldersgrupp och kön, absoluta tal 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Figur 4. 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp och kön

Utkast 1 7(17) 16-64 år anställda 2008 efter åldersgrupp och kön, relativa tal 6 5 4 3 2 1 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp och kön Figur 5.

Utkast 1 8(17) Bortfallet efter sektor Näringslivet och övriga organisationer 2 definieras här som privat sektor. Det är den sektor som har det största et för anställda i åldern 16-64 år. 196 800 av totalt 2 826 100 eller sju procent saknar yrkeskod i privat sektor. I den offentliga sektorn ser det annorlunda ut. ommun, stat och landsting har alla relativa på två procent eller mindre, se figur 7. 200 000 175 000 150 000 16-64 år anställda 2008 efter sektor, absoluta tal 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 6. 8% 7% 6% 16-64 år anställda 2008 efter sektor, relativa tal 5% 4% 3% 2% 1% Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 7. 2 I offentlig sektor ingår primärkommunal förvaltning, landsting, statlig förvaltning och övriga offentliga institutioner. I näringslivet och övriga organisationer ingår aktiebolag, ej offentligt ägda, övriga företag, ej offentligt ägda, statliga affärsverk, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda organisationer samt övriga organisationer.

Utkast 1 9(17) Bortfallet efter bransch, SNI2002 grov nivå Branscherna jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och personliga och kulturella tjänster (H+O exkl. 90+P) har de två högsta relativa sandelarna. Tolv procent av de individer som arbetar inom dessa branscher saknar yrkesuppgift, se figur 9. Denna branschindelning baseras på den SNI-kod (näringrensindelning) som det företag individen arbetar på har. En gemensam nämnare för ovanstående branscher är att många av de företag som återfinns här ingår i privat sektor, dessutom är det branscher i vilka det kan finnas många företag med 1 anställd. Då et är som störst inom den privata sektorn och företag med 1 anställd endast undersökts till en liten del av Yrkesregistret, är det rimligt att dessa branscher har de största relativa en. Vid en granskning av branscher som i större utsträckning innehåller företag inom offentlig sektor blir et efter bransch betydligt lägre. De tre branscherna med lägst relativt är civila myndigheter, försvar, internationella organisationer (L+Q), forskning och utveckling; utbildning (+73) och enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer (N) som alla har ett relativt under två procent. 60 000 50 000 16-64 år anställda 2008, absoluta tal 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Bransch Figur 8.

Utkast 1 10(17) 16-64 år anställda 2008, relativa tal 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Bransch Figur 9. lartext för SNI2002-koder på grov nivå A+B Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske C+D Utvinning av mineral, textiltillverkningsindustri E+90 Energi-, vattenförsörjning och avfallshantering F Byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+O exkl 90+P Personliga och kulturella tjänster J+ exkl 73 reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster L+Q Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer +73 Forskning och utveckling; utbildning N Enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer

Utkast 1 11(17) Bortfallet efter bransch, SNI2007 grov nivå Från och med år 2008 så bygger näringsgrensindelningen på SNI 2007. Aggregaten som nu används är 15 till antalet jämfört med 10 för tidigare år. lartext för SNI2007-koder på grov nivå G01 G02 G03 G04 G05 G06 G07 G08 G09 G10 G11 G12 G13 G14 G15 Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information och kommunikation reditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster mm. I det nya nomenklaturen så är det två branscher som sticker ut med höga sandelar se figur 10. Det är Hotell och restauranger (G07) och Jordbruk, skogsbruk och fiske (G01) med 18 respektive 13 procent. Hotell och restauranger (G07) utgör en stor del av Personliga och kulturella tjänster (H+O exkl 90+P) i det tidigare indelningen SNI2002. I båda indelningarna ser vi höga. Samma sak gäller (G01) Jordbruk, skogsbruk och fiske kontra (A+B) Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Lägst sandelar hittar vi bland branscherna Civila myndigheter (G12), Utbildning (G13) och Vård och omsorg (G14) alla med ett på mindre än två procent. Likt tidigare resonemang så har branscher inom det privata sektor ett högre än branscher inom det offentliga sektor.

Utkast 1 12(17) 40 000 35 000 30 000 16-64 år anställda 2008, absoluta tal 25 000 20 000 Figur 10. 15 000 10 000 5 000 0 G01 G02 G03 G04 G05 G06 G07 G08 G09 G10 G11 G12 G13 G14 G15 Bransch 16-64 år anställda 2008, relativa tal 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% G01 G02 G03 G04 G05 G06 G07 G08 G09 G10 G11 G12 G13 G14 G15 Bransch Figur 11.

Utkast 1 13(17) Bortfallsanalys, egna företagare i åldern 16-64 år 2008 Det i särklass största et i Yrkesregistret är egna företagare. Denna grupp har ett på 44 procent. Egenföretagande män har något lägre, 43 procent jämfört med egenföretagande kvinnor som har ett på 46 procent. Att et är stort beror på att de inte ingår i några regelrätta SCB-undersökningar. Bortfallet efter åldersgrupp et för egna företagare ökar ju högre upp i åldersklasserna man kommer. se figur 10. Åldersgruppen 60-64 har det högsta et där knapp 19 600 individer saknar yrkeskod. De två yngsta åldersgrupperna, 16-19 och 20-24 år, har det största andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 11. För 16-19 år saknas yrkesuppgift för 92 procent av de ingående individerna medan samma siffra för 20-24 år är 54 procent. Resterande åldersklasser har ett relativt på mellan 37 och 48 procent. 21000 16-64 år Egna företagare 2008, absoluta tal 18000 15000 12000 9000 6000 3000 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 12.

Utkast 1 14(17) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 13 16-64 år Egna företagare 2008, relativa tal 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Bortfallet efter bransch, SNI2002 grov nivå Fyra branscher står för merparten av det absoluta et för egna företagare se figur 14. Personliga och kulturella tjänster (H+O exkl 90+P) har ett på drygt 23 000 individer följt av handel; transport, magasinering; kommunikation (G+I) med drygt 20 000 sindivider. De två andra branscherna med stora absoluta är kreditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster ( J+ exkl 73) och Byggindustri (F) med drygt 16 000 respektive drygt 14 000 sindivider. Branscherna jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B), Forskning och utveckling; utbildning och (+73) har de två lägsta relativa sandelarna. 24 respektive 27 procent av de individer som arbetar inom dessa branscher saknar yrkesuppgift, se figur 15. Resterande branscher för egna företagare har ett relativ på mellan 38 och 52 procent.

Utkast 1 15(17) 25000 16-64 år Egna företagare 2008, absoluta tal 20000 15000 10000 5000 0 A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl73 +73 N Figur 14 6 16-64 år Egna företagare 2008, relativa tal 5 4 3 2 1 A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl73 +73 N Figur 15

Utkast 1 16(17) Bortfallet efter bransch, SNI2007 grov nivå Fyra branscher står för merparten av det absoluta et för egna företagare se figur 16. Personliga och kulturella tjänster m.m. (G15) har det största et på knappt 17 000 individer. Andra branscher med stora är Byggverksamhet (G04), Handel (G05) och Företagstjänster (G11) alla med runt 14 000 sindivider. Branscherna jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (G01) och Utbildning (G13) har de två lägsta relativa sandelarna. 24 respektive 28 procent av de individer som arbetar inom dessa branscher saknar yrkesuppgift, se figur 17. Resterande branscher för egna företagare har ett relativ på mellan 39 och 55 procent. 18000 16-64 år Egna företagare 2008, absoluta tal 15000 12000 9000 6000 3000 0 Figur 16. G01 G02 G04 G05 G06 G07 G08 G10 G11 G13 G14 G15 Bransch

Utkast 1 17(17) 6 16-64 år Egna företagare 2008, relativa tal 5 4 3 2 1 Figur 17. Slutsats G01 G02 G04 G05 G06 G07 G08 G10 G11 G13 G14 G15 Bransch Bortfallet beror till stor del på att lönestatistiken, som utgör den största källan, inte samlar in yrke för alla. En del yrkesgrupper blir underskattade på grund av detta. Bland annat SSY 111 (Högre ämbetsmän och politiker), SSY 241 (Övriga företagsekonomer), SSY 247 (Administratörer i offentlig förvaltning) och SSY 343 (Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m. fl.) är yrkesgrupper vars totala antal underskattas i Yrkesregistret. Andra yrkesgrupper som eventuellt underskattas beroende på strukturlönestatistikens definition av dess population är SSY 245 (Journalister, konstnärer, skådespelare m. fl.), SSY 332 (Andra lärare och instruktörer), SSY 347 (Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl.) och SSY 914 (Tidningsdistributörer, vaktmästare m. fl.). Sysselsatta 16- och 17-åringar kommer inte heller in via lönestatistiken och lämnar ett. Undersökningar gällande egna näringsidkare och företag med 1 anställd är enbart påbörjade, vilka är betydande när det gäller att minska et.