Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 2009 Hjulhamnsgatan & Per Weijersgatan DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRÄVNING FÖR BRUNNAR INOM RAÄ MALMÖ 20:1 Malmö stad Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2010:005 Lars Jönsson & Claes Hadevik
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 2009 Hjulhamnsgatan & Per Weijersgatan DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRÄVNING FÖR BRUNNAR INOM RAÄ MALMÖ 20:1 Malmö stad Skåne län
Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 2009 Hjulhamnsgatan & Per Weijersgatan Dokumentation i samband med grävning för brunnar inom RAÄ Malmö 20:1 Malmö stad, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2010:005 Författare: Lars Jönsson & Claes Hadevik Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schaktning av schakt PW4 framför Hotel Noble House på Per Weijersgatan i Malmö. Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2010
Innehåll Inledning 5 Historik 5 Arkeologiska undersökningar i närområdet 6 Undersökningsresultat 7 Etapp 1 - Hjulhamnsgatan 8 Etapp 2 Per Weijersgatan 11 Tolkning av lämningarna 14 Utvärdering 15 Projektorganisation och kvalitetssäkring 15 Referenser 15 Tekniska och administrativa uppgifter 16
Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. N 0 400 m Figur 2. Undersökningens läge (blåmarkerat) i förhållande till fornlämning RAÄ 20, Malmö stad (röd linje). 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005
Inledning Med anledning av nedläggning av nya dagvattenbrunnar på Hjulhamnsgatan och Per Weijersgatan har Arkeologienheten vid Malmö Museer utfört arkeologiska förundersökningar. Detta skedde i form av övervakningar av markarbetena, utförda av Gatukontoret, Malmö Stad. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr. 431-50241-08). Ärendet utfördes i två etapper. Den första etappen berörde Hjulhamnsgatan och påbörjades 2008-10-24 och avslutades 2008-11-07. Den andra etappen berörde Per Weijersgatan och påbörjades 2009-07-30 och avslutades 2009-10-06. Nedläggningen av dagvattenbrunnarna skedde inom Malmös äldre bebyggelseområde, registrerat som fornlämning nr 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager. Arbetet berörde den södra delen av Hjulhamnsgatan och i princip hela Per Weijersgatan. Historik Hjulhamnsgatan är belägen i den södra delen av den medeltida staden. Gatan sträcker sig från den södra delen av Lilla Torg, väster om Hedmanska gården, och söderut. Hjulhamnsgatan har blivit uppkallad efter en kärrvik kallad Hiulhaffnen. Denna skar in från söder i en sandås som upptog gatans södra del. Själva namnet kommer av ordet hjulman (hjul- och vagnmakare). Dessa yrkesmän skall ha haft sina verkstäder vid detta strede (Ljungberg 1960, s. 56). Från år 1502 föreligger ett av de äldsta kända namnen på Per Weijersgatan, Det strede der löber af öster och i vestan honden (in under) Tegilladerne. Gatan benämns år 1532 för Pottemagerstredet. Från bevarade skattelängder 1517 1520 omnämns att det längs med gatan bodde flera personer som hade yrkesbeteckning som möllare i förnamn (förmodligen var dessa möllor belägna söder om staden). Även yrken som timmermän och vagnkarlar omnämns. I stadens dombok från början av 1500-talet omnämns en Jackob pottemager, som var bosatt i en gård med tillhörande bodar (Andersson-Koverberg 1982, s. 7ff). Från slutet av 1600-talet kallades gatan för Per Weijers gata (Bender 1999, s. 187). Området söder om Per Weijersgatan, ner mot Västersjöarna, hade lägre marknivå än inom det äldre stadsområdet (Rosborn 1984, fig. 12). Det kan därför tänkas att området söder om Per Weijersgatan ursprungligen varit sankt, och initialt utgjort den södra begräsningen av det äldre bebyggelseområdet. Intressant i detta sammanhang är att det i kv. Gyllenstjärna, strax norr om Per Weijersgatan, påträffats bebyggelselämningar och lerbottnar som kunnat dateras till tidigt 1200-tal. I fyllnadslagren till lerbottnarna fanns hela musselskal, och en tanke är att dessa skall höra samman med en aktivitet kopplad till just Västersjöarna. Detta innebär att platsen för Per Weijersgatan kan kopplas samman med såväl en mycket tidig bebyggelse som aktivitet inom den medeltida staden (Heimer m.fl. 2007, s. 9). De äldsta lämningar som påträffats i kvarteret Söderport, söder om Per Weijersgatan utgjordes av grunda nordsydligt orienterade dräneringsrännor, daterade till 1300-talet, samt en knadderstenslagd yta söder om dagens Per Weijersgatan. Hjulspår i knadderstensytan antyder dock att kommunikationen skett i både nordvästlig och nordostlig riktning. Strax öster om knadderstensläggningen påträffades rester efter ett lerklinat hus, som möjligen fungerat som bageri (Andersson-Kovenberg 1982, s. 9; Andersson 1986, s. 6). Jämförs de arkeologiska iakttagelserna norr och söder om den påträffade knadderstensytan och dagens Per Weijersgatan, framgår tydligt att de två områdena har helt olika etableringsskeenden. Enligt den topografiska kartan återfinns detta område i gränszonen mellan en något högre sandplatå i norr och sankare områden i söder. De högre delarna av sandplatån, exempelvis i området för kv. Gyllenstjärna, verkar vara tagna i bruk tidigare än de lägre delarna. Först i samband med en tomtreglering, som bör ha skett under slutet av 1300-talet, har Per Weijersgatan skapats och området söder om gatan nyttjats för bebyggelse (Andersson 1986, s. 10). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005 5
Arkeologiska undersökningar i närområdet I mars 2009 gjorde en arkeologisk förundersökning i samband med nedläggningen av en gasledning i den norra delen av Hjulhamnsgatan. Schaktet utmynnade i Larochegatan/Lilla Torg. I den södra delen av schaktet, 0,5 0,6 m under den nuvarande marknivån, framkom överst i den stratigrafiska sekvensen ett gödsligt lager. Under detta fanns ett sandlager som eventuellt utgjort ett sättsandslager för en äldre gatunivå. Därunder fanns ett utjämningslager som fortsatte ned till botten av schaktet, ca 0,9 0,95 m under den nuvarande marknivån (Jönsson 2009a, MMA 6). I samband med VA-arbeten i Per Weijersgatan 1984 dokumenterades arkeologiska lämningar i två schakt. I schaktet i anslutning till Södergatan fanns det gödsliga kulturlager mellan 1 och 1,8 m under nuvarande marknivå, därefter sjösand och torviga lager vilket tyder på en tidigare fuktig miljö. I den nordöstra delen av schaktet fanns en timrad brunn och en trävattenledning. I det andra schaktet, väster om ovannämnda schakt, fanns kulturlager mellan 0,9 och 1,6 m under nuvarande marknivå, därunder sjösand. I den södra delen av gatan kunde tre medeltida gatunivåer beläggas, vilka eventuell härrör från 1400- och 1500-talen (Nyberg 1984, MHM 6752). Vid en undersökning i korsningen Per Weijersgatan Hjulhamnsgatan påträffades 1986 rester efter en knadderstensgata. I den västra delen av schaktet kunde gödsliga kulturlager beläggas mellan ca 1,4 och 2 m under nuvarande marknivå (Persson 1986, MHM 6930). I samband med ombyggnation av ledningsnätet i stora delar av Malmö utfördes arkeologiska förundersökningar år 1999. Tre av schakten låg i den östra delen av Per Weijersgatan, där denna utmynnar i Södergatan. I schakten närmast Södergatan fanns enbart omrörda massor, medan det i ett tredje schakt lite längre västerut i gatan fanns gödsliga kulturlager mellan 1,2 och 1,7 m under nuvarande marknivå. Ca 2 m under dagens marknivå, framkom grundstenar till en förmodad medeltida byggnad. Detta indikerar att gatan är anlagd i ett senare skede, och att den kan ha föregåtts av kvartersbebyggelse, kanske redan under högmedeltid. Möjligtvis har huset varit ett stenhus eller ett större korsvirkeshus, vilket kan ha legat söder om den äldre stadsporten. En tolkning är att huset kan ha fungerat som kontrollplats eller vakthus, för att kontrollera tillträdet till stadsområdet (Heimer m.fl. 2007, s. 30, MHM 12531). I samband med ombyggnad och ledningsarbeten i bl.a. hörnet Engelbrektsgatan Per Weijersgatan gjordes en arkeologisk förundersökning 2002. Schakten berörde dock enbart gamla ledningsschakt (Carlberg-Kriig 2002, MK 70). Med anledning av byte av vatten- och servisledningar i Per Weijersgatan under våren 2009 utfördes arkeologiska förundersökningar. I ett större schakt i den östra delen av Per Weijersgatan framkom ett gödsligt lager med organiskt material. Mot botten av schaktet var lagret torvaktigt, vilket antyder en tidigare fuktig miljö. Ett tiotal meter öster om korsningen Per Weijersgatan Hjulhamnsgatan grävdes ännu ett relativt stort schakt. I den nordöstra delen av schaktet fanns ytor med intakta kulturlager. Ca 0,4 m under dagens marknivå framkom två ca 0,1 m tjocka sandlager, vilka möjligtvis utgör äldre gatunivåer. Under sandlagren fanns ett ca 0,4 m tjockt, något gödsligt utjämningslager. I lagret fanns en skärva från ett kärl av godstypen yngre rödgods, eventuellt med datering till 14 1500-tal. Därunder fanns ett ca 0,15 m tjockt, smetigt och lerigt lager, vilket var placerat på ett lager med vitblå sjösand. Detta lager utgör sannolikt ännu en äldre gatunivå. Under sandlagret fanns ytterligare två relativt gödsliga lagerbildningar (Jönsson 2009b, s. 7ff., MMA 11). 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005
MMA 6 Hjulhamnsgatan MK 60 MK 89 MK 87 MMA 11 MHM6930 MMA 11 MHM6752 MMA 11 MHM12531 MMA 11 MHM6752 MMA 11 MHM12531 N 0 40 m Figur 3. Tidigare arkeologiska undersökningar i anslutning till Hjulhamnsgatan och Per Weijersgatan. Undersökningsresultat Schaktarbetena inför nedläggningen av nya dagvattenbrunnar i Hjulhamnsgatan och Per Weijersgatan utfördes i två etapper. Den första etappen berörde Hjulhamnsgatan och utfördes under oktober och november månad 2008. Den andra etappen berörde Per Weijersgatan och utfördes under sommaren och hösten 2009. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005 7
Södergatan Hjulhamnsgatan Hedmanska gården N Per Weijersgatan 0 40 m Figur 4. Översikt på schakten i Hjulhamnsgatan och Per Weijersgatan. ETAPP 1 - HJULHAMNSGATAN I den södra delen av Hjulhamnsgatan utfördes arkeologisk övervakning av sex schakt. Ytterligare schakt togs upp, men på grund av deras ringa djup gjordes ingen antikvarisk övervakning av dessa. Nedan följer en beskrivning av schakten som övervakades. Schakten har erhållit benämningen H1 H6. 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005
N H1 H2 H3 H5 H6 H4 0 20 m Figur 5. Schakten på Hjulhamnsgatan med numrering av schakten. Schakt H1 Schakt H1 var ca 15,5 x 1,5-3,7 m stort (ca 40 m 2 ), och ca 1,25 m djupt. I schaktet fanns huvudsakligen moderna utfyllnadsmassor. I den västra sektionen fanns dock äldre raserings- och utjämningslager bevarare. Ca 0,4 m under den nuvarande marknivån fanns ett ca 0,4 m tjockt raserings- och utjämningslager med tegel och djurben. Under detta fanns ett ca 0,1 m tjockt sandlager. Detta i sin tur låg på ett ca 0,5 m tjockt, delvis torvigt och gödsligt utjämningslager med inslag av tegel och djurben. Möjligtvis kan sandlagret tolkas som sättsand för en äldre gatunivå. Schakt H2 Schakt H2 var endast ca 2,0 x 1,5 m stort (3 m 2 ), och ca 1,8 m djupt. I schaktet fanns det huvudsakligen moderna utfyllnadsmassor. I botten av den västra sektionen fanns dock en knadderstensläggning bevarad, och ovanpå denna fanns äldre raseringsoch utjämningslager. Dessa utgjordes av ett ca 0,15 m tjockt grått sandigt lager med tegel. Under detta fanns ett ca 0,05 m tjockt sandlager, som avlöstes av ett ca 0,4 m tjockt mörkgrått lager med djurben. Under detta fanns ett ca 0,1 m tjockt ljust sandlager, som i sin tur låg på ett ca 0,1 m tjockt lager av knaddersten. Själva underlaget utgjordes av gulbeige sand med stort inslag av mindre stenar, varav mycket flinta. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005 9
Schakt H3 Schakt H3 var ca 2,8 x 2,3 m stort (6,4 m 2 ), och ca 2 m djupt. I schaktet fanns endast moderna massor. Schakt H4 Schakt H4 var ca 4,9 x 3,6 m stort (17,6 m 2 ), och ca 1,7 m djupt. I schaktets längdriktning löpte två moderna schakt. Yta mellan dessa var dock orörd och uppvisade en stratifierad lagerbild ända ned till bottensanden. I den södra delen av schaktet skars lagren av ett modernt dagvattenrör. I schakt H4 påträffades ca 1 m under dåvarande gatunivå (ca 3,1 m ö.h.) en kullerstensbelagd yta, vilken tolkas som den ursprungliga gatubeläggningen. Ovanpå gatubeläggningen påträffades ett större textilfragment (kypertväv) och en keramikskärva (yngre rödgods) samt djurben. Hjulhamnsgatan omnämns första gången vid mitten av 1500-talet, vilket betyder att kullerstenslagret sannolikt kan dateras till 1500-tal. Sämre bevarade delar av lagret påträffades även i schakten H2 och H6. I övrigt framkom endast moderna eller omrörda lager. Figur 6. En äldre gatubeläggning av kullerstenar i schakt H4. Foto: Claes Hadevik, Malmö Museer. Schakt H5 Schakt H5 var ca 4,2 x 3,7 m stort (ca 15,5 m 2 ) och 1,8 m djupt. I schaktet fanns endast moderna massor. 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005
Schakt H6 Schakt H6 var 4,9 x 4,2 m stort (ca 20,5 m 2 ) och 1,8 m djupt. I schaktet påträffades på ca 1 m djupt en kullerstenslagd yta. Detta framkom på samma nivå som motsvarande lager i schakt H4. Under lagret fanns sand- och gruslager, som eventuellt kan tolkas som sättsand. ETAPP 2 PER WEIJERSGATAN Enligt uppgift från exploatören skulle hela gatan schaktas ned ca 0,65 m, med djupare schakt för brunnarna. I den östra och mellersta delen av Per Weijersgatan grävdes fyra schakt under antikvarisk övervakning. Ytterligare ett schakt togs upp i den västra delen av Per Weijersgatan, dock utan övervakning. Nedan följer en beskrivning av schakten som övervakades. Schakten har erhållit benämningen PW1 PW4. N PW4 PW3 PW2 PW1 0 18 m Figur 7. Schakten på Per Weijersgatan med numrering av schakten. Schakt PW1 Det gjordes ingen inmätning av detta schakt, men storleken på schaktet var i stort sett desamma som de andra schakten i Per Weijersgatan, dvs. ca 2 x 1 m. I schaktet fanns huvudsakligen moderna massor. Enligt Gatukontorets personal kan det ha funnits en vattenledning i trä i den norra delen av schaktet. Det blev dock inte dokumenterad. Schakt PW2 Detta schakt placerades väster om schakt PW1, och var 2 x 1,1 m stort (2,2 m 2 ), och 1,8 m djupt. Under asfalten fanns en äldre gatubeläggning, bestående av närmast kvaderhuggna stenar. Mellan 1,5 1,8 m under dagens marknivå framkom en vattenledning i trä i form av en urholkad trädstam. Vattenledningen låg ungefär mitt i gatan, strax norr om platsen för den nya brunnen. Den gamla vattenledningen var ca 0,3 m tjock, och framkom i en längd av ca 1,10 m. Mitt i trädstammen fanns en ca 0,1 m bred urholkning. Sannolikt skall trävattenledningen dateras till 1500 1700- talen. I den norra delen av schaktet, strax ovan botten på schaktet, framkom ett närmast svart, ganska fett raserings- eller utjämningslager med inslag av tegelkross och kalkbruk. I övrigt fanns där enbart moderna massor. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005 11
Figur 9. En vattenledning av trä i den norra delen av schakt PW2 på Per Weijersgatan. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. Foto från väster. Schakt PW3 Detta schakt låg ytterligare en sträcka västerut på Per Weijersgatan, således väster om schakt PW2. Schaktet var 1,3 x 1,3 m stort (1,7 m 2 ), och 1,8 m djupt. I schaktet fanns en mängd moderna rör- och vattenledningar, samt därigenom enbart moderna massor. Schakt PW4 Ännu en sträcka längre västerut på Per Weijersgatan grävdes schakt PW4. Ett ca 4 x 4 m stort område hade schaktats ned ca 0,5 m, medan djupschaktet var ca 2 x 2 m stort (4 m 2 ), och 1,55 m djupt. I schaktet fanns huvudsakligen moderna massor, med undantag för ett par arkeologiska lämningar. I den nordöstra delen av området, norr om djupschaktet, fanns orörda kulturlager. Detta utgjordes av ett mörkt gråbrunt, något fett, småtorvigt och gödsligt lager med inslag av tegel- och kalkkross, samt kolprickar. Lagret verkar överensstämma med liknande lager i andra schakt i gatan. Lagret berördes inte av den nya brunnen, utan är fortfarande intakt. 12 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005
Figur 10. Centralt på bilden syns orörda kulturlager i den nordöstra delen av schakt PW4. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. Foto från öster. I den södra delen av schaktet framkom två parallella, på högkant ställda plank, placerade i öst-västlig längdriktning, dvs. i samma riktning som Per Weijersgatan. Planken låg ca 1,4 m från dagens trottoarkant (den södra), och ca 4 m från Hotel Noble House, strax öster om ingången till hotellet. Figur 11. Två parallella, på högkant ställda plank i schakt PW4, strax framför Hotel NobleHouse. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. Foto från norr. Avståndet mellan planken var 0,58 m. Fyllningen mellan planken utgjordes av något humös, ljusgrå sand med inslag av tegelkross och småsten. I fyllningen fanns även en skärva av godstypen yngre rödgods (BII:4), med datering till 15 1700-tal. Planken var förmodligen av furu. Plankens överkant låg ca 3,10 m ö.h. eller ca 0,85 m under dagens trottoarnivå. Den norra plankan var 1,2 m lång i schaktet, 0,04 0,05 m bred och ca 0,24 m hög (djup). Plankan var ställd på högkant. Den södra plankan var ca 1,0 m lång i schaktet, 0,04 0,05 m bred där den var oskadd (skadad i den västra delen). Den var ca 0,13 0,17 m hög (djup), dock lägre mot väster. Planken var bortgrävda i den västra delen av moderna rörnedgrävningar. Trots att det grävdes ca 0,7 m djupt mellan planken framkom ingenting som kunde ge några indikationer på dess funktion. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005 13
Figur 12. Två parallella, på högkant ställda plank i schakt PW4. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. Foto från väster. För övrigt informerade Gatukontorets personal att liknande plank hade dykt upp på andra ställen i gatan i samband med andra schaktningar. I övrigt fanns det en mängd moderna nedgrävningar för gas, vatten och avlopp i schaktet. Figur 13. Närbild på de två parallella, på högkant ställda planken i schakt PW4. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. Foto från väster. TOLKNING AV LÄMNINGARNA I Hjulhamnsgatan påträffades en fragmentarisk knadderstensläggning i schakt 2, och ett parti av en kullerstensläggning i schakt 4. Möjligtvis utgöt stenläggningarna partier av äldre gatubeläggningar från 1500-tal och framåt. I Per Weijersgatan framkom dels en vattenledning av trä i schakt PW2, med trolig datering till 1500 1700- talen, och dels två parallellt kantställda plank i schakt PW4 med oklar funktion. Vattenledningen ingår sannolikt i det system av vattenledningar som fanns i stora delar av Malmö före 1800-talet. Angående planken kan tre tolkningar av deras funktion framföras: 1. Planken utgör en del av ett större stadsplank i den södra delen av gatan. 2. Planken är en del av en äldre trottoar med plankställda sidor, och igenfyllt mellanparti. 3. Planken är kantställda för att utgöra ett skydd, eller en markering för en vattenledning eller dylikt. 14 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005
Utvärdering Efter nedgrävningen av brunnarna i föreliggande projekt har stora delar av både Hjulhamnsgatan och Per Weijersgatan berörts av moderna ingrepp, åtminstone ned till ca 1,8 m under den nuvarande marknivån (ca 2,10 m ö.h.). Men trots den hårda exploateringen av gatorna finns det fortfarande öar av orörda kulturlagersekvenser och andra arkeologiska lämningar bevarade under mark. Detta innebär att lämningar fortfarande kan finnas inom ej undersökta delar av Hjulhamnsgatan och Per Weijersgatan. Gatorna bör således fortfarande vara föremål för antikvarisk bevakning, i synnerhet om de kommer att beröras att exploateringar som går djupare än 1,8 m under dagens marknivå. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Hjulhamnsgatan och Per Weijersgatan bedrevs inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platscheferna Claes Hadevik och Lars Jönsson svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen, samt för rapportarbetet. Referenser Litteratur Andersson-Koverberg, C. 1982. Invid Söderport. Malmöya. Glimtar ur historien. Nr 2. Malmö, s. 4 13. Andersson, C. 1986. Lager för lager. Malmöya. Glimtar ur historien. Nr 4. En presentation av fyndmaterialet från Kv. Söderport, s. 6 10. Bender, B. 1999. Gator i Malmö. Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. Malmö: Bäcklunds Boktryckeri. Heimer, O. m.fl. 2007. Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan. RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi, Rapport 2007:064. Jönsson, L. 2009a. Gyllenstjärna 7 och Hjulhamnsgatan. Schakt för gasledning och gasvärmare inom RAÄ Malmö 20:1. Malmö stad, Skåne län. Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 2009. Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:020. Jönsson, L. 2009b. Per Weijersgatan. Nedläggning av vatten- och servisledningar inom RAÄ 20:1. Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2009. Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:029. Ljungberg, L. 1960. Gatunamnen i Malmö. Malmö. Opublicerat material Carlberg-Kriig, A. 2002. Fastighet/gata: Engelbrektsgatan/Gråbrödersgatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. MK 70. Arkiv nr G 009:10. Nyberg, T. 1984. Arkeologisk dokumentation. Per Weijersgatan, Malmö. Maj 1984. MHM 6752. Arkiv nr G 52:01. Persson, G. 1986. Antikvarisk kontroll. Per Weijersgatan. Juni 1986. MHM 6930. Arkiv nr G 52:02. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005 15
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer...431-50241 Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ 2008/2600-731 Inventarienummer... MK 467 Arkivnummer... G023:5 & G052:5 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken... Malmö stad Fastighet... Hjulhamnsgatan & Per Weijersgatan Kvarter... Hjulhamnsgatan & Per Weijersgatan RAÄ-nummer...Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad...malmö 2C:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat...6167 480 Y koordinat... 1322 700 M ö.h.... 4,6 2,25 Fältarbetstid...2008-10-24 2009-10-06 Antal arbetsdagar... 14 Antal arkeologtimmar... 33 Exploateringsyta...- Undersökningsområde...- Undersökt yta... 200 m 2 Platschef... Claes Hadevik & Lars Jönsson Personal...Raimond Thörn, Chatarina Ödman Uppdragsgivare...Gatukontoret, Malmö stad Tidigare undersökningar... MHM 6752, MHM 6930, MK 70, MK 89, MMA 6, MMA 11 Kostnader, arkeologi Fältarbete:... 19 800: - Rapport:... 25 800: - Analyser:... 0: - Övrigt:...4 600: - Summa, faktisk:... 47 800: - Summa, beslutad:...löpande räkning 16 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:005