Habilitering & Hjälpmedel D A T U M 2015-04-07 D I A R I E N R MINNESANTECKNINGAR Minnesanteckningar Datum: 2015-08-26 Tid: 13.30-14.30 Plats: Åsa Folkhögskola, Sköldinge Närvarande: Peter Svedin, HMC Lotta Berggrund, HMC Tina Larsson, HMC Monica Wikman, HMC Anja Lahti, PV Landstinget Sörmland Åsa Ehnberg, Katrineholms Kommun Eva-Charlotte Berntsson, Habiliteringsverksamheten, Eva Andren, HH Pia Fridstörm-Malm, Eskilstuna Kommun Johan Holmåsen, Flens kommun Mattias Carlsson, Oxelösunds kommun Margareta Boklund, Strängnäs kommun Lena Gernadt, Trosa kommun Karina Mattson, Vingåkers kommun Ej närvarande: Linnea Bock, Nyköping Kommun Karin Björkryd, Eskilstuna Kommun Maria Kun, Eskilstuna Kommun Malena Nilsson enhetschef Hörselvårdsmottagningar, LS Pernilla Järnvall-Hint, Paramedicin, LS Karin, Linnea och Pernilla har meddelat frånvaro. 1. Mötets Öppnande Peter hälsar välkomna. 2. Fastställande av dagordning. Dagordningen fastställs. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(6)
3. Föregående protokoll Lotta ger en kort sammanfattning av protokollet. Inga kompletteringar. Protokollet läggs till handlingarna. Beslutspunkter 4. Kryckkäppar, ny debiteringsform. Gå vidare i arbetet?. Lotta redogör för utskickat material. En felaktighet rättas till: uttrycket std kryckor ska tas bort ovanför 1.a kolumnen. Margareta jobbade i Dalarna när detta infördes. Hennes reflektion är att det var mycket svårt att genomföra och att hantera. Vem ska sköta debiteringen? Vem ska tillhandahålla kryckorna? Anja önskar att kryckorna paketeras, d.v.s. inkl. tillbehören doppsko, ispigg etc. Hon önskar att vi jämför kostnaderna för kryckkäpp i relation till vad de kostar att utreda vidare. Eva menar att vi inte kan lägga på fler arbetsuppgifter på paramedicin och /eller akuten, vilka är de grupper som lämnar ut flest kryckor. Vi måste försöka lösa debiteringsformen utan administrativt krångel. Hon har svårt att se hur det kan fungera logistiskt. Eva-Charlotte undrar om barnkryckorna finns med i underlaget, vilket de gör. Johan menar att förskrivarna inte ska behöva hantera kvitton, utan att huvudmännen måste kunna sköta administrationen runt detta. Kanske ska brukarna få kryckorna gratis? Kan det bli en egenvårdsprodukt? Lena G. undrar hur det praktiskt gå till? Och menar att det hör ihop med om. Pia har fått medskick från Karin B. att framföra önskemål om att inget beslut tas idag. Hur ser det ut i jämförelse med vår totalbudget för hjälpmedel? Karin uppger att det verkar kosta mer än vad det smakar. Åsa konstaterar att kommunen har kostnaderna, landstinget lämnar ut. Eva svarar då att det tidigare tagits ett klokt beslut gällande förskrivningsrätt mellan huvudmännen, ffa med tanke på at underlätta för patientens/brukaren. Peter menar att han har svårt att se att SID 2(6)
hjälpmedelscentralen kan ha betalningsansvar. Hur går vi vidare? Beslut: Gruppen enas om att låta ärendet vila t.v. Diskussionspunkter Inga diskussionspunkter på agendan. Informationspunkter: 5. Tidplan, utredning av hela portabla ramper Lotta informerar att konsulenterna kommer att göra en kartläggning av marknadens produkter, genomföra test och utvärdera tillsammans med förskrivare. Hjälpmedelscentralen återkommer med resultat och förslag på produkt till sortiment på Beredningsgruppen i februari. Informationspunkter 6. Skillnader i konsumtion av hjälpmedel bland invånare i Sörmland: Peter sammanfattar utskickat material. Han har på uppdrag från politikerna gjort sammanställningen, där frågeställningarna är följande: Har vi jämlik förskrivning över länet och mellan könen? Peter har sammanställt de fyra största hjälpmedelsgrupperna rollatorer ( 32%) medicinska behandlingshjälpmedel (18,2%) manuella rullstolar ( 10,8%) kommunikation, kognition, syn och hörsel ( 8,7% ) (procentsatserna visar andelen av det totala antalet brukare med detta hjälpmedel). Peter kostanterar att det skiljer mellan kommuner och mellan könen. 18 % av länets kvinnor och drygt 13 % av länets män har minst ett hjälpmedel. För mer detaljerad fördelning se utskickat material. Kommentarer: Oxelösund och Vingåker arbetar SID 3(6)
mycket i hemmen via hemtjänsten. E:a har egenförsörjning/återanvändning på enklare hjälpmedel. Idag är man ung vid 65 år så en fundering i gruppen var hur det skulle se ut vid en ytterligare brytpunkt på exempelvis 75 år. Materialet kommer att presentars i kommande, länsstyrgrupp och till beställaren, d.v.s. NVS 7. Ädelreformen, ändringar i debitering kopplat till larm. Eva informerar om reformen, som genomfördes i början av -90. Reformen påverkade inte boendeform, utan på hjälpmedel/produkt. Det har visat sig att kostnadsansvaret för larm inte ligger rätt. Kommunerna har hittills betalat allt. Kommunerna ska enligt reformen betala för larmen på Säbo n och landstingen ska betala för larm i ordinärt boende. Fr.o.m. september kommer kostnaderna att ligga rätt. De båda huvudmännen skatteväxlade 2010 och de hjälpmedel som berördes då var endast inkontinenshjälpmedel ISO-koden styr kostnadsansvaret. För hela presentationen, se bifogad fil. 8. Hoppfällbar mobil personlyft, förslag till förändring Lotta drar ärendet och justerar felaktigheter i utskickat materail. Det gäller brukare med tillfälligt behov. Gruppen disktuterar kring olika möjligheter. Önskemål om att hjälpmedlet kan vara ett Hyres för tillfälliga behov. Beslut: att justera befintligt dokument som presenteras som beslutsärende på kommande möte 29/9. SID 4(6)
9. Övriga frågor a) Ny betalningsansvarslag. Peter gör en kort sammanfattning av lagen som om den beslutas kommer att träda i kraft 1/7 2016. Anja menar att det är del praktiska saker som måste lösas innan den kan börja verka och gissningen är att det blir fro.m.1/1 2017. Karina uppger att Vingåker redan nu tar hem patienterna efter 3 dgr och är i behov av tätare leveranser. Någon sa: sjukhusen måste se till att patienterna får med sig relevanta hjälpmedel hem från sjukhusen. Anja svarade att vi måste alla dra vårt strå till stacken. Tätare leveranser? Öka kundlagernivån? Margareta tycker att det tar lång tid innan brukarna får sitt beställda hjälpmedel, hjälpmedelscentralen har sin logistik och kunden har sin. Sist i kedjan finns patienten/brukaren. Peter undrar om tätare leveranser är lösningen? Eller större kundlager? Peter kommer på nästa möte att visa de parametrar vi följer/mäter på hjälpmedelscentralen, gällande servicegrad och leveranskvalitet. Fortsätta diskussionerna nästa möte. b) Peter har träffat Christine Gustafsson på MDH. Christine jobbar på MKHV (Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd) inom ramen för Samhällskontraktet (googla för förtydligande). Det finns ett behov av att få fram fler exempel på hur samhällets kostnader påverkas på totalnivå om en brukare, exempelvis genom tätare leveranser snabbare kan skrivas ut från slutenvården, eller hur en investering i ett hjälpmedel kan minska behovet av hemtjänst. Christine tittar på detta och kommer återkomma med ett förslag på hur ett sådant upplägg skulle kunna se ut. Anja kommenterar att det ffa är utifrån humanitära aspekter som sjukhusen vill få hem patienterna snabbare. Det är brist på vårdplatser och brist på personal. SID 5(6)
10. Nästa Möte Tisdagen 29/9 kl.13.30-16.00 Åsa Folkhögskola, Sköldinge Mötet avslutas Tack! Lotta Berggrund Sektionschef Konsulenter Hjälpmedelscentralen SID 6(6)