VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

ANSVAR I VÄRLDEN OCH HEMMA INLEDNING KRISTINA PERSSON The Nordic Way som Global Utmaning tog fram I 2010 identifierade vi främst två faktorer som förklarade de nordiska ländernas framgångar: Det var den utbredda förekomsten av tillit och förtroende för både människor och institutionerna i samhället och den förhållandevis goda förmågan till anpassning till förändrade förutsättningar. Förmodligen hängde de ihop, trygga människor vågar bejaka förändringar, det okända. Tilliten utgör ett ovärderligt socialt kapital i ett samhälle, som ständigt måste vårdas och underhållas för att inte erodera. Det finns forskning som visar att i samhällen där människor upplever alltför stora orättvisor och brist på rättsäkerhet är tilliten låg. Den ökning som även vi i Sverige har sett av arbetslöshet och klyftor på senare år riskerar därmed att fräta på tilliten också i våra länder. Men det är mycket annat som spelar in, förtroendet för politikerna DEMOKRATIN PÅVERKAS NEGATIVT OM DET INTE KÄNNS MENINGSFULLT ATT UTÖVA SIN MEDBORGARRÄTT OCH RÖSTA. är en sådan faktor; om tilliten till politikerna minskar kan man utgå från att också demokratin försvagas. Demokratin påverkas negativt om det inte känns meningsfullt att utöva sin medborgarrätt och rösta. I sådan kultur uppstår ofta missnöjespartier som reagerar mot ett skeende som man anser inte gynnar de egna intressena. Det sociala kapitalet bygger på att det finns en utvecklad anda av samarbete och solidaritet i samhället. ANSVAR I VÄRLDEN OCH HEMMA KRISTINA PERSSON 27

Det sociala kapitalet i Norden har byggts upp under lång tid och kan förklaras av många faktorer som hänger samman med historia, kultur, lyckosamma omständigheter och kloka politiska beslut, som exempelvis tidiga satsningar på utbildning. Djärva politiker som finansministern Johan August Gripenstedt, som på 1850-talet lånade inte mindre än 2500 miljarder i dagens penningvärde för att investera i den nya infrastruktur som övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle behövde. Utan denna djärva satsning hade stora svenska industriföretag som Asea, AGA, Alfa Laval och många andra knappast fått den utveckling som de fick och därmed också bidragit till att Sverige länge varit ett av världens mest utvecklade länder. Det finns förstås ett viktigt samspel mellan å ena sidan hur människor har det, deras livsvillkor och å den andra deras förmåga till solidaritet med andra. Frågan är hur våra humanistiska värderingar kommer att kunna stå emot effekterna av senaste 15 20 årens utveckling? En faktor som ändrat våra samhällsvillkor och ökat känslan av osäkerhet inför framtiden är globaliseringen, som inneburit mer av konkurrens och snabba förändringar. Det som inte alls har globaliserats är politiken den fortsätter att vara inlåst i de nationella institutionerna. Var finns de visonära och djärva politiker som brinner för att kunna hantera vår tids stora utmaningar mot jobben, miljön och demokratin? Under samma period som globaliseringen ökat har arbetslösheten gått upp kraftigt, inkomstskillnaderna och segregationen tilltagit. Många har också upplevt att kvaliteteten på offentligt finansierade tjänster som vård, skola och omsorg har försämrats. Det är ingen djärv slutsats att det framförallt är dessa försämringar av välfärden som på senare år gett näring åt framväxten av främlingsfientliga partier i hela Norden. 28 KRISTINA PERSSON ANSVAR I VÄRLDEN OCH HEMMA

DE FRÄMLINGSFIENTLIGA PARTIERNA ÄR NÄSTAN ALLTID EU-NEGATIVA. DET ÄR EN KONSEKVENS AV ATT DE I GRUNDEN ÄR NATIONALISTISKA OCH INTE VILL HA EN POLITIK ÖVER LANDSGRÄNSERNA. Under det s.k. Supervalåret 2014, som inleds med Europavalet i slutet av maj kommer styrkan i den s.k. Nordiska modellen att prövas. De främlingsfientliga partierna är nästan alltid EU-negativa. Det är en konsekvens av att de i grunden är nationalistiska och inte vill ha en politik över landsgränserna. Man kan säga att de vänder sig inåt istället för utåt när de söker en strategi mot de globala utmaningarna. Under ledning av Marine Le Pen, ledaren för Nationella Fronten i Frankrike pågår just nu en kraftfull mobilisering inför valet till Europaparlamentet. Ambitionen är att vinna röster bland missnöjda européer och bli tillräckligt stora för att bilda en egen partigrupp i Europaparlamentet. Om de blir tillräckligt stora kan de blockera parlamentets förmåga att fatta beslut. Vår relativa öppenhet mot omvärlden kommer att sättas på prov om utanförskap och sociala klyftor tillåts växa i våra länder. Perspektivet skrämmer och förstärker de många likheterna med 30-talet. De två världskrigen och händelserna mellan krigen gjorde EU nödvändigt och möjligt. Är vi nu på väg att skapa en situation i Europa där de historiskt viktiga segrarna för förnuft och samarbete som EUs framväxt innebar kan skadas i grunden av den tilltagande nationalismen? Det är inte bara de främlingsfientliga utan även mer ansvariga partier som förstör genom att inte lyfta fram betydelsen av samarbete i Europa. Inte ens de EU-positiva partierna argumenterar för ett mer långtgående samarbete över nationsgränserna, trots att Europas kris inte kan lösas om inte staterna höjer blicken över kortsiktiga och egoistiska föreställningar. Det behövs massor av tillit, förnuft och långsiktigt tänkande om de hotande systemkriserna för den sociala sammanhållningen, miljön och ekonomin ska kunna lösas. ANSVAR I VÄRLDEN OCH HEMMA KRISTINA PERSSON 29

Väljarnas missnöje är i och för sig begripligt. EUs medlemmar (Sverige är inget undantag) har allvarligt försummat den viktiga anpassningen av våra samhällssystem till en grundligt förändrad verklighet där den stora och på många sätt genomgripande förändringen är globaliseringen. I stället för att reagera med politisk aktivitet och kreativitet när det gäller hur de gemensamma intressena bäst ska tas tillvara verkar de nya hoten ha lett till passivitet och inåtvändhet. Det märks inte mycket av Europa i den svenska debatten. När hörde ni sist en svensk politiker uttrycka tankar, visioner och förslag om Europas framtid och Sveriges roll i Europa? Våra ledande politiker verkar ha drabbats av någon slags beröringsskräck gentemot EU. EU är viktigt för oss, inte bara därför att vi säljer det mesta av vår export till Europa utan därför att vi behöver Europa som en global aktör. Klimatet, ekosystemen, migrationen, det globala finansiella systemet kräver ett starkt Europa som förenar rättvisa och effektivitet. DET MÄRKS INTE MYCKET AV EUROPA I DEN SVENSKA DEBATTEN. NÄR HÖRDE NI SIST EN SVENSK POLITIKER UTTRYCKA TANKAR, VISIONER OCH FÖRSLAG OM EUROPAS FRAMTID OCH SVERIGES ROLL I EUROPA? Europas och världens framtid är inte någon annans ansvar utan allas ansvar, också Nordens. Den som är stark måste också vara snäll. Norden och Tyskland är idag starkare än sina grannar i syd. Vi har tillsammans ett stort ansvar för hur det går för Europa i framtiden. Ett viktigt inslag i den europeiska ekonomiska krisens lösning är att länder med överskott i sin handel med andra länder stimulerar sina ekonomier, förslagsvis genom att kraftigt öka sina investeringar i omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Norden skulle kunna bli en konstruktiv kraft för ett Europa som fungerar väl i framtiden. Detta vore den allra viktigaste investeringen. KRISTINA PERSSON, GLOBAL UTMANINGS ORDFÖRANDE 30 KRISTINA PERSSON ANSVAR I VÄRLDEN OCH HEMMA

POLITIK VS. SPORT SOFIA STRIVE Att vara eller icke vara Kosovos deltagande och representation i Europeiska tävlingssammanhang. Den 2 september anlände Majlinda Kelmendi i Pristina, Kosovos huvudstad, efter att ha tävlat i världsmästerskapet i judo i Rio de Janeiro. Efter en hård tävling vann den 22 åriga Majlinda guldmedalj för Kosovo. Välkomstkomiteén i huvudstaden var varmhjärtad och full av glädje och stolthet. Att vinna ett världsmästerskap är i sig en imponerande insatts som är värd att hyllas men då det handlar om att tävla för Kosovo så blir det lite speciellt och kanske möjligtvis en ännu större bedrift. För trots att Kosovo är ett Europeiskt land så TROTS ATT KOSOVO ÄR ETT EUROPEISKT LAND SÅ ÄR KOSOVO INTE ERKÄNT SOM LAND AV VISSA NATIONER. är Kosovo inte erkänt som land av vissa nationer vilket resulterar i att Kosovo inte alltid tillåts att delta i olika sammanhnag, som exempelvis sportsammanhang. Jag skulle här vilja djupdyka en stund i en av Europas utmaningar, nämligen att betrakta alla sina medlemsländer som faktiska länder och tillåta dem att bli betraktade och behandlade därefter. För att till fullo kunna förklara det som den här artikeln syftar till att resonera kring krävs ett kort förtydligande av landet Kosovos ställning och omvärldens uppfattning gentemot denna lilla nation. Kosovo blev självständigt från Serbien 2008 POLITIK VS. SPORT SOFIA STRIVE 33

och idag har 101 av FN s 193 stater erkänt Kosovo som ett eget land. Sverige erkände Kosovo 2008 och har haft en ambassad i Pristina sedan 2010. Dock är identitetfrågan i landet mycket känslig eftersom det fortfarande finns länder som inte erkänt Kosovo som land utan istället betraktar det som en del av Serbien. Alltså är det i vissa sammanhang extra speciellt att ställa upp i ett världsmästerskap som representant för just Kosovo. Tävlandet förvandlas plötsligt, oavsett om deltagaren vill det eller inte, till en politisk fråga om landets vara eller icke vara. Hur ser Europa på detta ur en demokratisk synvinkel? Är det inte dags att ta en extra titt på orättvisan i att vissa länder saknar en möjlighet till deltagande och representation? För att ytterliggare ge klarhet i problematiken vill jag delge några exempel på hur tydligt Kosovo exkluderas och hur svår politisk konflikt som riskerar att uppstå till följd av Kosovos vilja att representeras. Ryssland tillhör ett av de länderna som inte erkänt Kosovo som land, något vars konsekvenser nyligen visade sig och uppröde kosovos fotbollsfans och invånare. Kristian Nushi som kommer från Kosovo men spelar för det österrikiska laget St Gallen tilläts inte visum för att komma in i Ryssland, då laget skulle spela en match där, på grund av hans kosovoanska ursprung. Liknande händelse inträffade i augusti då två spelare med kosovoanska pass i Albaniens lag Kukues inte tilläts komma in i Ukraina under Europa League. Vid detta tillfälle löstes situationen med att spelarna ansökte om albanska pass och fick därmed inträde i Ukraina och kunde spela i matchen. Exempel likt dessa framstår som oändliga. Men självklart är detta inte enbart något som är typiskt för sport och sporttävlingar. Exempelvis har Kosovos representation i Eurovision Song Contest blivit en hett diskuterad fråga då landet inte ges tillåtelse att delta i tävlingen. Detta har resulterat i att kosovoalbanska artister har tävlat för Albaniens räkning istället. Förra året var det Rona Nishliu från norra Kosovo som vann Albaniens uttagning inför Eurovision Song Contest och hamnade på en stolt femte plats. Även om Kosovo var stolta över resultatet växer det fram en frustration över att vissa länders ovilja att erkänna Kosovo begränsar befolkningen från att kunna representera sin nation. Frustrationen bottnar också i att det aldrig kan vara helt okomplicerat för Kosovo att delta i olika sammanhang utan att det allltid bubblar upp ett politiskt rabalder. Som ni förstår så blir det ofta, av denna anledning, ett speciellt tryck på de som representerar Kosovo, oavsett om det handlar om idrottsammanhang eller andra evenemang. I november förra året vid en judotävlling sa Kelmendi I don t know why politics must come before everything. I m just an athlete but I think we deserve to compete as Kosovo at the Olympics. Mirnije tränar karate i en liten klubb i Pristina och säger till mig då vi diskuterar ämnet Så fort man ska tävla för Kosovo så blir det inte bara en tävling om en medalj utan genast en tävling om rätten att existera som en nation att visa omvärlden att vi är ett land. Det är omöjligt att undgå att göra ett politiskt ställningstagande genom att delta i internationella tävlingar, hur mycket man än vill ta av- 34 SOFIA STRIVE POLITIK VS. SPORT

stånd från politiken. Kanske är det aldrig möjligt för en idrottsutövare att ställa upp i en sportgren och tro att tävlandet går att frikoppla från att samtidigt göra ett politiskt ställningstagande, tänker jag. Men samtidigt anser jag det inte rättvist att ett land som är en del av Europa ofta ges signalen att det inte har rätt att betraktas som nation och delta på lika vilkor. Jag anser det viktigt att Kosovos uteslutande lyfts upp till diskussion för genom att behandla våra europeiska medlemsländer olika bevisas att Europa är odemokratiskt. Kosovos fall bör inte betraktas som en vilja att representeras, utan det bör snarare betraktas som en rätt att inkluderas i Europeiska sammanhang på samma vilkor som alla andra europeiska länder. KOSOVO formellt Republiken Kosovo, är ett land i Sydosteuropa. Det är erkänt av 105 av FN:s 193 stater, däribland USA och Sverige. Den 17 februari 2008 förklarade Kosovos parlament Kosovo som självständigt från Serbien. Den serbiska parlamentariska majoriteten anser att Kosovo är en del av Serbiens territorium i form av en autonom provins. Republiken Kosovo har de facto kontroll över hela territoriet, förutom i de kosovserbiska enklaverna. Internationella domstolen i Haag har godkänt självständighetsförklaringen.[9][10][11][12] HUVUDSTAD: Pristina PRESIDENT: Atifete Jahjaga BEFOLKNING: 52,8 miljoner (2012) OFFICIELLT SPRÅK: Albanska och serbiska YTA: 10 908 km 2 BNP: 11.97 miljarder USD VALUTA: Euro Om jag har tillåtelse att nysta in min egen personliga vison av Europa i denna diskussion så anser jag att saken är mycket enkel. Ända vägen till att nå fullt erkännande av Kosovo som land, både hos andra nationer samt vissa internationella organisationer, är genom att välkomna landet att delta i olika sammanhang och evenemang. SOFIA STRIVE 24 ÅR, STUDERAT GLOBALA FRÅGOR SAMT PRAKTISERAT PÅ SVENSKA AMBASSADEN I PRISTINA, KOSOVO. FÖR TILLFÄLLET PRAKTIKANT PÅ SIDA I STOCKHOLM. POLITIK VS. SPORT SOFIA STRIVE 35