HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

Relevanta dokument
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Religionskunskap. Ämnets syfte

Momentguide: Kalla kriget

Kursplanen i ämnet historia

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

Syfte och mål med kursen

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Statens skolverks författningssamling

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Förslag den 25 september Historia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Övergripande planering Reviderad:

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. Historiebruk. med Malmö som utgångspunkt Teori

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

r'n Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Ytterlännässkolan i Kramfors kommun

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Bilaga 1 Informationsbrev med förfrågan om deltagande i studien. Studie om undervisningsmaterialets betydelse för historieundervisningen på gymnasiet.

HISTORIA 3.13 HISTORIA

PRÖVNINGSANVISNINGAR

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

HISTORIA. Ämnets syfte

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

3.13 Historia. Centralt innehåll

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Tärendö centralskola i Pajala kommun

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

Tänket bakom filmserien

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Historia Årskurs 6 Vårterminen 2013

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Alphaskolan i Västerviks kommun

fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Examensarbete 2 för ämneslärarexamen Inriktning åk 7-9 Historiebruk i skolan Historielärares tankar och resonemang om historiebruk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Statens skolverks författningssamling

Religionskunskap. Syfte

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Skolverkets bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling (Svenska) och Taluppfattning (Matematik)

(U2009/2114/G, U2009/5688/G)

Transkript:

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

HISTORIA I SKOLSYSTEMET Grundskolan: ca. 25 timmar/år 1b: 80-100 timmar ca. 45% 1a1 35-50 timmar ca. 35% Kurs 2-3 ca. 20%

SYFTE Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.

SYFTE Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden

SYFTE Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

VARFÖR HISTORIEBRUK? Verkligheten Historieämnet inte unikt Explicitgöra ämnets betydelse

MÅL 2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. 5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

CENTRALT INNEHÅLL 1b: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter. 1a1: Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

KUNSKAPSKRAVEN Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla/enkla/nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

HISTORIEBRUK GENOM KURSPLANEN Syfte: förståelse av hur historia används, förstå frågor som har betydelse för nuet. Mål: undersöka, förklara och värdera användningen av historia CI: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. KK: redogör för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de har använts olika. Ger exempel på olika sätt att använda historia och värderar deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

EN PROCESS SOM ANVÄNDS PÅ OLIKA SÄTT Ryska revolutionen Redogör för denna. 1905 1917, februari/oktober - skillnad Inbördeskrig, vita röda Lenin, Stalin, terror

SAMTIDA HISTORIEBRUK

HUR NÄRMAR VI OSS HISTORIEANVÄNDNING? Historia - dåtid Historiekultur - nutid Konsekvenser - framtid Tidsperiod I Tidsperiod II? Tidsperiod III 1900-1935 2017?

KUNSKAPSKRAVEN Eleven skall:..översiktligt / utförligt / utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika.

TVÅ SÄTT ATT ANVÄNDA HISTORIA OM DEN RYSKA REVOLUTIONEN a. Vilket syfte? b. Varför just den historien? c. Vilket samband? d. Vilka konsekvenser? Det är rätt att kritisera SD:s nazistiska förflutna men då ska samma metod tillämpas på Vänsterpartiet. DN 17-01-30

KURSPROVENS ANVÄNDNINGSDIREKTIV Kursprovens syfte: Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning Bedömningsstödet kan också bidra till att stödja elevens kunskapsutveckling. Till skillnad från nationella prov är kursproven frivilliga!

KURSPROVEN Kursprovet för 1b Delprov I: 9 uppgifter (90 min) Delprov II: Ett temabaserat case (80 min) Proven för vt 2015 finns tillgängliga på Skolverkets bedömningsportal. Proven för 2016 och 2017 är lösenordskyddade

EXTERNA PROV KLASSRUMSPROV Klassrumsprov: nära undervisningen Externa prov: långt ifrån undervisningen - Vad kommer eleverna ihåg efter fem månader? - Kraven på detaljrikedom - Uppgiftsformat och formulering - Tidsåtgång

VILKEN HISTORIA? 2015: Historia om kommunismen i Östeuropa - Thermopyle 2016: Historia om det amerikanska slaveriet. 2017: Historia om imperialismen 2:a VK. 2018:? Styrkor? Problem?

KVALITETER I ELEVSVAR

DISKUTERA Eleven kan redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de har använts olika. Kvaliteter Brister Undervisning om historiebruk?

Tack för visat intresse David Rosenlund david.rosenlund@mah.se