Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte"

Transkript

1 Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte

2 KURSPROV I GYMNASIESKOLAN Historia 1b Delprov 1 Information Vid varje uppgift i provet finns en kunskapsmatris som visar vilken del eller vilka delar av kunskapskravet som uppgiften ger dig möjlighet att visa kunskaper i relation till. De vita rutorna anger vilken del av kunskapskravet som bedöms och på vilka nivåer du kan din visa kunskap. Gör själv inga anteckningar i rutorna. Referens Begrepp Källor Användning E C A Den första raden visar den del av kunskapskravet som handlar om historiska kunskaper (i kursplanen kallas dessa för en historisk referensram). Den andra raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att använda historiska begrepp. Den tredje raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att tolka och värdera historiska källor. Den fjärde raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att undersöka användning av historia. Lycka till!

3 Uppgift 1. Epoker ett sätt att dela in historien Historiker använder sig av begreppet epok för att ordna och beskriva vad de anser har varit typiskt för olika tidsperioder förr i tiden. Det innebär att namn och tidsindelningar för epoker kan växla mellan olika kulturer och geografiska områden. Referens Begrepp Källor Användning E C A Uppgift Välj den av epokindelningarna A, B eller C som passar bäst i en lärobok som bara handlar om svensk historia. Motivera ditt svar. A Jägare & samlarkultur Flodkulturer Antiken Medeltiden B Bronsålder Järnålder Vikingatid Medeltid C Antiken Medeltid Folkvandringstid Jag anser att epokindelning passar bäst, eftersom

4 E C A Uppgift 2. Epoker - Vikingatiden Epoknamnet vikingatiden började inte användas förrän under 1800-talet. Kryssa för den bästa av nedanstående förklaringar till detta. Referens Begrepp Källor Användning Under 1800-talet hittade historiker användbara källor där man kunde se att människorna mellan använde epoknamnet vikingatiden om sin egen tid. Under 1800-talet hittade man och grävde fram en välbevarad vikingaby där man kunde se hur det egentligen sett ut under perioden Under 1800-talet växte nationalismen fram och man ville därför lyfta fram sin egen historia som mer speciell och spännande än andra folkgruppers historia. Man behövde därför hitta på ett speciellt namn på denna tid.

5 E C A Uppgift 4. Att använda historia om Thermopyle Slaget vid Thermopyle år 480 f.kr. är en känd historisk händelse som har använts på olika sätt av olika grupper i samhället. Referens Begrepp Källor Användning Thermopyle är en plats som ligger i vad som nu är Grekland. När en persisk armé anföll Grekland blev nästan alla greker tillsagda att lämna platsen, men 300 spartanska krigare stannade kvar för att försvara Grekland. Senare har dessa 300 spartanska krigare hyllats som hjältar i grekisk diktning eftersom de dog när de slogs för Grekland. Nedan ser du tre exempel på hur historien om Thermopyle har använts. Uppgiften finns på nästa sida. Exempel 1 Bilden visar hur det grekiska högerextrema partiet Gyllene gryning demonstrerar Man demonstrerar framför en staty av den spartanske kungen. Exempel 2 När nyheterna om persernas anfall spred sig visade det sig hur olika de grekiska stadsstaterna såg på den persiska stormakten. En del greker tog öppet ställning för och höll med perserna. Man samlade ihop en armé för att spärra vägen till Grekland vid en plats som heter Thermopyle. Men perserna lyckades ta sig runt Thermopyle och anfalla grekerna bakifrån. Då skickade 300 spartaner bort resten av den grekiska armén och offrade sina egna liv, helt i onödan, för att stoppa perserna. Historien om dessa hjältar har levt kvar ända in i vår tid. (Texten är ett utdrag från Europa i vardande. Antiken av Charlotte Wikander & Örjan Wikander Texten är bearbetad.) Exempel 3 Reklam för filmen 300 från 2007 som handlar spartanernas kamp mot perserna vid Thermopyle.

6 Deluppgift A Välj ut de två exempel på att använda historien om Thermopyle där du tycker att det är störst skillnad mellan användarnas syfte. Förklara varför du har valt just dessa exempel. Tänk på att det finns en bedömningsmatris i slutet av uppgiften som kan hjälpa dig. Deluppgift B Vilket av de tre exemplen att använda historia på kan påverka situationen för flyktingar som kommer till Grekland? Välj ett exempel. Tänk på att det finns en bedömningsmatris i slutet av uppgiften som kan hjälpa dig. Avsluta meningen: Historieanvändning nummer kan påverka situationen för flyktingar i dagens Grekland eftersom historien om Thermopyle används för att

7 Så här bedöms ditt svar på uppgift 4 E Du förklarar varför det är skillnad mellan de två syften som du valt. Du väljer ut ett exempel på historieanvändning och motiverar ditt val med ett rimligt argument. C Du använder ett rimligt argument när du förklarar varför det är stor skillnad mellan de två syften som du valt. Du väljer ut ett exempel på historieanvändning och motiverar ditt val med ett rimligt argument.

8 Uppgift 6. Möttes soldaterna mellan skyttegravarna? Man brukar påstå att en del av soldaterna i första världskriget firade en jul tillsammans i ingenmansland, det vill säga i området mellan skyttegravarna. Är det sanning eller inte? Fotografiet här nedanför är en användbar källa som visar att det skulle kunna vara sant, men det behövs fler källor om man ska bli mer säker. Referens Begrepp Källor Användning E C A Tyska och brittiska soldater fotograferade tillsammans i ingenmansland under julfreden. Uppgift Här ser du fyra källor som alla handlar om julfirandet i skyttegravarna. Vilken av dessa källor är mest användbar om man vill bli mer säker på att soldaterna firade jul tillsammans. Tänk på de källkritiska kriterierna när du väljer ett alternativ. Kryssa bara i ett alternativ. En inspelad intervju från 1937 med en tysk soldat som stred i skyttegravarna under första världskriget. Ett brev från 1914 som en brittisk soldat skrivit till sin sjuka mor. Brevet handlar om hans tid i skyttegravarna. En dagbok som skrevs 1914 av en tysk soldat som stred i skyttegravarna under första världskriget. En tavla målad 1924 som visar soldater som spelar fotboll. Tavlan målades av en brittisk soldat som stred i skyttegravarna under första världskriget.

9 Uppgift 7. Studenten Som du kan se i tabellerna har antalet och andelen ungdomar som studerar i Sverige förändrats under 1900-talet. Detta kan förklaras med att det svenska samhället förändrades mycket under 1900-talet. Referens Begrepp Källor Användning E C A Studenter i Gävle 1953 Dina förutsättningar att studera har alltså påverkats av dåtidens förändringsprocesser. Hur det ser ut idag kommer i sin tur att påverka framtidens generationer av ungdomar. Två tabeller med statistik om gymnasiestudenter i Sverige Antalet individer som tar studentexamen/gymnasieexamen: 1940 (medeltal/år ) Framtiden? Andelen ungdomar i åldern år som studerar: % % % % % Framtiden? Uppgift Som du kan se i tabellerna är det många ungdomar som studerar idag. Vad kan hända i framtiden? Blir det fler, lika många eller färre som kommer att gå på gymnasiet och ta examen om 30 år? Det är viktigt att du inte bara skriver vad du tror ska hända. När du resonerar om framtiden ska du också jämföra med olika förändringsprocesser som du anser påverkade utvecklingen under 1900-talet. Försök att resonera om två tänkbara utvecklingslinjer när det gäller hur det kan bli i framtiden. Använd begreppen social bakgrund/klass och kön/genus i ditt resonemang.

10 Tänk på att: använda begreppen social bakgrund/klass och kön/genus i ditt svar. jämföra med hur det sett ut historiskt och hur det ser ut idag när du resonerar om framtiden. ta upp två tänkbara utvecklingslinjer när du skriver om hur det kan bli i framtiden. Så här bedöms ditt svar på uppgift 7 E C A Du jämför med en historisk förändringsprocess när du resonerar om en rimlig utvecklingslinje i framtiden. Du använder begreppet social bakgrund/klass eller kön/genus på ett rimligt sätt i ditt svar. Du jämför med två historiska förändringsprocesser när du resonerar om en rimlig utvecklingslinje i framtiden. Du använder begreppen social bakgrund/klass och kön/genus på ett rimligt sätt i ditt svar. Du jämför med två historiska förändringsprocesser när du resonerar om minst två olika rimliga utvecklingslinjer i framtiden. Uppgiften ger inte belägg på nivån för A gällande begrepp.

11

12

13 Uppgift 8. Att använda historia om kommunismen i Östeuropa På denna sida hittar du två exempel där historia om kommunisttiden i Östeuropa och Sovjetunionen används på olika sätt. Uppgiften finns på nästa sida. Referens Begrepp E C A Källor Användning Exempel (a), Ungern 1989 föll Berlinmuren och året efter valdes en ny regering i Ungern. Fyra år senare, 1993, skapades Memento Park i Budapests utkant. Det var den nya regeringen som byggde parken. Man flyttade statyer som hyllade kommunismen till parken. Här finns nu bland annat de statyer av Lenin och Marx som stått på gator och torg i ungerska städer under kommunistperioden. En staty i parken som föreställer Lenin. Bild från ett material som visar information om Memento Park. Exempel (b), en restaurang i Kanada I Toronto finns i dag en restaurang med namnet Pravda Vodka House. I restaurangens reklam och inredning använder man tydliga kommunistiska symboler. Pravda betyder sanning på ryska och Pravda var också namnet på en tidning i Sovjetunionen som gavs ut av kommunistpartiet. Reklam för restaurangen som visar att man kan hyra en lokal som kallas för GULAG för privata fester. I restaurangen finns bland annat bilder på Marx och Lenin, men även kommunistiska symboler, till exempel hammaren och skäran.

14 Uppgift Förklara varför historia om kommunismen har använts på olika sätt av (a) de ungerska makthavarna som efter Berlinmurens fall lät bygga Memento Park och av (b) de som startade restaurangen Pravda Vodkabar. Tänk på att: Diskutera vilka syften användarna kan ha haft med sin historieanvändning. Utgå från båda exemplen Diskutera användarnas olika syften genom att ange hur de kan ha tänkt om den dåtida kommunistiska perioden Diskutera användarnas olika syften genom att använda exempel från de samhällen som de befinner sig i Så här bedöms ditt svar på uppgift 8 E C A Du förklarar skillnaden i historieanvändning genom att hänvisa till användarnas olika syften. Du förklarar skillnaden i historieanvändning genom att hänvisa till användarnas olika syften. Du använder rimliga historiska exempel om kommunistperioden när du diskuterar användarnas syften. Du förklarar skillnaden i historieanvändning genom att hänvisa till användarnas olika syften. Du använder rimliga historiska exempel om kommunistperioden när du diskuterar användarnas syften. Du använder rimliga exempel från användarnas olika samhällen när du diskuterar deras syften.

15

16

17

18 Uppgift 9. Att använda begrepp Begrepp är bra verktyg att använda när man ska ge svar på en historisk fråga. De begrepp man väljer är avgörande för vilket svaret blir. Uppgiften består av fyra deluppgifter. I varje deluppgift får du en historisk fråga som du ska arbeta med. Först ska du välja ett begrepp som är bra att använda om du vill svara på frågan. Efter det ska du välja ett svar på frågan som är rimligt och som passar bra ihop med det begrepp som du har valt. Uppgift Välj det begrepp och det svar som är rimligast om man vill besvara den historiska frågan. Referens Begrepp Källor Användning E C A A. Den historiska frågan: Vad var anledningen till att trettioåriga kriget startade? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Reformationen b. Renässansen 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. Länderna i Europa hade olika trosinriktningar. II. Länderna i Europa hade olika statsskick. III. Länderna i Europa hade kommit olika långt i sin vetenskapliga utveckling.

19 B. Den historiska frågan: Hur kan man förklara franska revolutionen? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Upplysningen b. Merkantilismen 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. Frankrike ville importera stora mängder råvaror. II. Nya tankar om hur stater kunde styras blev vanligare. III. Rousseau skrev boken Émile. C. Den historiska frågan: Varför ändrades Europas karta under 1800-talet och i början av 1900-talet? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Konservatismen b. Nationalismen 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. Många ville behålla maktfördelningen och ståndssamhället som det var. II. Många ville öka handeln mellan länderna genom att sänka tullavgifterna. III. Många ville skapa länder där de flesta hade samma språk eller kände sig som medborgare i samma land.

20 D. Den historiska frågan: Hur kan man förklara att odemokratiska rörelser växte fram under 1930-talet? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Depressionen b. Kalla kriget 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. En ekonomisk kris spred sig över världen. II. Det växte fram en maktkamp mellan stormakterna. III. Aktierna blev mer värda vilket ledde till en ekonomisk oro.

21 Bild- och källförteckning Bilder Uppgift 4 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Bild till exempel 1. Fotograf okänd Bild till exempel 3. Foto: David Rosenlund (Privat) Foto: Cyril Drummond (Imperial War Museum) Foto: Carl Larsson (Länsmuseet Gävleborg) Bild 1/Memento Park. Fotograf okänd Bild 2/ Memento Park. Foto: Ferran Cornella Bild 3/Toronto. Foto: David Rosenlund (Privat) Övriga källor Uppgift 4 Uppgift 7 Text till exempel 2. Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan, Europa i vardande: antiken, Uppgifterna i tabellerna är hämtade från SCB.

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte kursprov i gymnasieskolan Historia 1b Delprov 2 Information Delprov 2 består av två uppgifter. Skrivtiden är 80 minuter. Börja med att bläddra igenom provet så att

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND HISTORIA I SKOLSYSTEMET Grundskolan: ca. 25 timmar/år 1b: 80-100 timmar ca. 45% 1a1 35-50 timmar ca. 35% Kurs 2-3 ca. 20% SYFTE Undervisningen i ämnet historia

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet

Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet Henrik Svensson, 2006-09-19 Den här texten är hämtad ifrån: http://welcome.to/henrik.svensson 1 Introduktion I början av första lektionen

Läs mer

Historia v Antiken fram till år 1700

Historia v Antiken fram till år 1700 Historia v. 11-17 Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! Historia ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:

Läs mer

Historien om Antiken i Grekland.

Historien om Antiken i Grekland. Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av

Läs mer

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA Uppgiftsformulering rätt svar 8a Förklara varför tavlan inte kan användas som källa. 8b Vilken av följande slutsatser kan du dra med kläderna som enda

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Sju viktiga epoker Roms övergång från republik till kejsardöme Korstågen Renässansen Amerikanska revolutionen Franska revolutionen och Napoleon Första världskriget Andra världskriget

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28 Vasatiden och Stormaktstiden vt 14 1 av 7 Mål för arbetsområdet Förra året arbetade vi med medeltiden och nu skall vi prata och lära oss om vasatiden och stormaktstiden. Vi kommer att börja med Vasatiden

Läs mer

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten. FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte UPPGIFT I HISTORIA ÅRSKURS 9 Att leva som soldat i skyttegravarna under första världskriget I den här uppgiften ska du göra en kort skriftlig presentation om hur det

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Läsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser

Läsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser Läsnyckel I fiendens skugga Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel I fiendens skugga är en spännande ungdomsbok som utspelar sig i Frankrike under andra världskriget. En stridspilot störtar

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Forntiden Egypten 3000 f.kr. Babylon, Assyrien (Nebukadnessar 600 f.kr.) Persien (Cyrus den store 550 f.kr.) Grekland Perserkrigen Platon, Aristoteles, Sofokles m.fl. Alexander den

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Antikens världar. Instuderingsfrågor Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett

Läs mer

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

3.13 Historia. Centralt innehåll

3.13 Historia. Centralt innehåll 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen? LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Arbetsblad på Onedrive jan 30 14:41 1 Varför läser vi om vad som hände

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet Nationalstats projekt Mångkulturellt

Läs mer

Förslag den 25 september Historia

Förslag den 25 september Historia Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som

Läs mer

Vad får jag fotografera?

Vad får jag fotografera? Vad får jag fotografera? Vad får man fotografera? Jag tänker gå igenom olika situationer som man kan hamna i och se vad lagen säger. Ibland kommer jag att ange de lagparagrafer som gäller på följande sätt;

Läs mer

Historia Stormaktstiden

Historia Stormaktstiden Historia Stormaktstiden Historia i skolan Vilka spår från historien hittar vi idag Hur samhället har förändrats Hur vi kan dra slutsatser med hjälp av olika källor, orsaker och konsekvenser Möten mellan

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

BLOD och LERA första världskriget 1914-1918. Djur som var med i kriget. Extramaterial till Blod och lera Djur som var med i kriget

BLOD och LERA första världskriget 1914-1918. Djur som var med i kriget. Extramaterial till Blod och lera Djur som var med i kriget Extramaterial till Blod och lera Djur som var med i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge,

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

HISTORIA 3.13 HISTORIA

HISTORIA 3.13 HISTORIA 3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN Provdatum 7b1 tor 29/9 7b2 ons 28/9 INFÖR PROV PÅ ANTIKEN Vecka 39 är det dags för ett test på antikens Grekland. För att förbereda dig inför provet behöver du läsa på häftet du fått av mig (Grekerna)

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun eni Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Norråsaskolan Resultat Syfte och frågeställningar

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva.

Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva. Utgångspunkt Inledande genomgång Förändring är liv Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva. Vi föds och vi utvecklas och förändras varje dag, varje minut, varje

Läs mer

ca 900 f.kr- ca 300 f.kr Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums

ca 900 f.kr- ca 300 f.kr Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums ca 900 f.kr- ca 300 f.kr Antiken och Stadsstaterna Aten och Omkring 900 f.kr. började människor bygga städer. Sparta En stad växte upp kring en hög klippa där människorna sökte skydd för fiender. Eftersom

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6)

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om andra världskriget. Vi får veta varför Tyskland startar krig mot alla länder omkring sig. Vi får veta varför Sverige inte väljer sida under

Läs mer

Antikens Grekland. Historia.

Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland Antiken = gammal. Kallas äldsta perioden i Europas historia - Grekland och romarrikets historia. Perioden antiken inleddes ca 800 f.kr till 500 e.kr. Alfabetet

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia Mattias Magnussons elevexempel i ämnet historia använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Den europeiska

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer