Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet

Relevanta dokument
Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

Landsbygdsprogrammet

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

20 Bilagor kort om programmen

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Landsbygdsprogrammet

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Promemoria 29 maj 2013

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Landsbygdsprogrammet

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den!

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson Dnr

Artikel 21, Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling del 2!

Finansiering av miljöprojekt?

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden Dokumentbeteckning

Landsbygdsprogrammet

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Utveckling av landsbygden i Nyland

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

LEADER Innehåll LEADER...1

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd

Landsbygdsprogrammet

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Bredband på gång i Kalmar län

Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Svensk författningssamling

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Generella som gäller för hela strategin och samtliga fonder

I den aktuella programändringen förtydligas också hur den miljömässiga bedömning enligt artikel 3 i Europaparlamentet och Rådets direktiv

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM FÖR ÅLAND

Europeiska unionens officiella tidning

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Detta är Jordbruksverket

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

LEADER STOCKHOLMSBYGD

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Lokalt ledd utveckling

9.3. Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (delåtgärd 7.4 fokusområde 6b)

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Vilka stöd finns att söka?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Svensk författningssamling

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

Foto omslag: slåttterblomma, Ylva Englund.

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Övervakningskommittén 11 maj 2016

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Konsekvensutredning av förslag till ändring i följande föreskrifter:

Utvärdering av Leader och framöver. Cecilia Waldenström

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

SV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Avser förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en ansökan ska kunna få stöd

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Utveckling av landsbygden i Nyland

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Artikel 35, Samarbete Innehållsförteckning

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

LAG:s bedömning av projektansökningar

SV Förenade i mångfalden SV B7-0081/143. Ändringsförslag. Luis Manuel Capoulas Santos för S&D-gruppen

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader

Transkript:

Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet 2007-2013 Enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 1 ska övervakningskommittén höras om urvalskriterier för programmet senast fyra månader efter det att programmet godkänts. Detta dokument innehåller en sammanställning samt förtydligande av de urvalskriterier som bör tillämpas i genomförandet av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flertalet kriterier återfinns i landsbygdsprogrammet 2007-2013 och den nationella strategin. Eftersom landsbygdsprogrammet vad gäller ett antal åtgärder bygger på ett regionalt och lokalt genomförande finns, utöver det som presenteras i detta dokument, kompletterande kriterier för tillämpliga åtgärder fastställda i de olika regionala och lokala strategierna. Dessa strategier har tagits fram i partnerskap på regional respektive lokal nivå. Landsbygdsprogrammets mål Det övergripande målet för landsbygdspolitiken är att den ska bidra till en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling av landsbygden. Insatser inom ramen ska bidra till att genom stöd för omstrukturering, utveckling och innovationer stärka jord- och skogsbrukets 2 konkurrenskraft (axel 1) genom stöd för markförvaltning förbättra miljön och landsbygden (axel 2) höja livskvaliteten på landsbygden och att uppmuntra till diversifiering av näringsverksamheten (axel 3) Utöver axel 1-3 ska den s.k. Leadermetoden (axel 4) bidra till målen för övriga axlar. Urvalskriterier Urvalskriterierna kan delas in i fyra grupper: 1. berättigandebedömning 2. generella kriterier 3. åtgärdsspecifika kriterier 4. i tillämpliga fall kompletterande kriterier enligt särskilda genomförandestrategier Berättigandebedömning En berättigandebedömning görs för samtliga insatser för att säkerställa att insatsens verksamhet och upplägg är stödberättigande med beaktande av fastställda krav och villkor i landsbygdsprogrammet förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder EU-lagstiftning och övrig tillämplig lagstiftning (svensk eller EU) För de generella miljöersättningarna och kompensationsbidraget inom axel 2 finns endast ett fåtal tillämpliga urvalskriterier utöver den ovannämnda berättigandebedömningen. För 1 Artikel 78 Rådet förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EG 1698/2005 2 Som jordbruk avseende stöden inom axel 1 och 3 räknas även renskötsel och trädgårdsodling 1

samtliga övriga åtgärder i programmet görs emellertid en bedömning av insatserna utifrån nedan uppställda urvalskriterier. Som utgångspunkt bör en bedömning göras avseende insatsens förmåga att bidra till att uppnå fastställda mål i den nationella strategin och landsbygdsprogrammet i tillämpliga fall mål fastställda i genomförandestrategier. Generella kriterier Följande generella kriterier bör vara vägledande vid urval. Vid urval ges de insatser som uppfyller fler kriterier högre prioritet än de som uppfyller färre. Komplementaritet, synergieffekter och samstämmighet Insatsens komplementära kvaliteter och möjlighet att bidra till synergieffekter, dvs. samspelet med andra åtgärder inom landsbygdsprogrammet eller andra EU-program, bör beaktas. Det kan t.ex. vara en insats som senare ska följas upp med andra insatser inom annan åtgärd i landsbygdsprogrammet, som tillsammans ger stora synergieffekter och god måluppfyllelse för flera åtgärder. Vid bedömning av insatser bör samstämmigheten och eventuella målkonflikter med andra åtgärder i programmet såväl som andra offentliga åtgärder uppmärksammas. Genomförandekapaciteten För att bidra till ett effektivt genomförande bör, för kompetensutvecklingsinsatser och insatser som bedrivs i projektform, en bedömning av den administrativa kapaciteten, redovisningskompetensen, projektorganisationen, projektledningen, etc. göras. Rimliga resurser för administrationen av projektet bör vara avsatta i budgeten. Spridning En bedömning bör göras avseende förutsättningarna för spridning av insatsens resultat och erfarenheter. Kostnadseffektivitet Insatserna bör vara kostnadseffektiva, dvs. de ska ge bästa möjliga resultat till lägsta möjliga kostnad. Budgeten ska vara specificerad, väl genomarbetad och realistisk. Innovation I de fall stöd lämnas i projektform bör de insatser som är innovativa eller har innovativa inslag prioriteras framför mer beprövade och traditionella verksamheter. Driftstöd till befintlig och etablerad verksamhet bör i ovanstående fall inte utgå, utan stöden ska primärt användas för att finansiera verksamheter under planerings- och uppbyggnadsfasen. Långsiktighet Insatser, som efter avslutad uppbyggnadsperiod med hjälp av programmet, bedöms ha nått sådan stabilitet och styrka att det kan fortleva med egna finansiella resurser bör prioriteras. Detta kriterium behöver dock inte gälla för insatser av allmännyttig karaktär. Jämställdhet och icke-diskriminering Vid bedömning av insatser bör hänsyn tas till att programmet ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare bör säkerställas att all diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning förhindras. Detta kriterium måste vara uppfyllt för att insatsen ska beviljas stöd. Åtgärdsspecifika kriterier De åtgärdsspecifika urvalskriterierna redovisas för respektive åtgärd och följer av landsbygdsprogrammet. Utöver dessa kriterier tillkommer kompletterande kriterier som fastställs för de olika genomförandestrategierna. Inom ramen för det nationella programmet görs ingen inbördes rangordning av kriteriernas. En sådan rangordning kommer snarare att tas fram vid implementeringen av de lokala och regionala genomförandestrategierna. 2

Utgångspunkten för nedan angivna kriterier är att insatserna tydligt kan kopplas till de mål och den målgrupp som anges i landsbygdsprogrammet för respektive åtgärd. Utöver de kriterier som anges nedan finns ett antal indikatorer med kvantitativa mål fastställda i landsbygdsprogrammet för varje åtgärd. Dessa bör utgöra kompletterande vägledning vid bedömningen av insatser. Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn 3 Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning Prioritet bör ges till insatser som kompletterar andra åtgärder i programmets axel 1 och 2 och därmed bidrar till att uppnå målen för dessa axlar. Stödsatsen för olika typer av insatser ska tillåtas variera. För rådgivningstjänster kopplad till krav i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 är dock den maximala stödsatsen 80 procent av stödberättigade kostnader (dock högst 1 500 euro). Startstöd för unga brukare Endast de potentiella företagare som utifrån den till ansökan bilagda affärsplanen bedöms ha störst möjlighet att få sina företag att bli långsiktigt lönsamma och som kan bidra till en ökad hållbar konkurrenskraft i berörda sektorer kan beviljas stöd. Särskild prioritet ska ges till: utvecklingen av en livsmedelsproduktion med de mervärden som konsumenterna efterfrågar samt integration av kvinnor samt personer med utländsk bakgrund. Modernisering av jordbruksföretag Endast de företag som utifrån sin affärsplan bedöms ha bäst möjligheter att efter investeringen kunna bli långsiktigt lönsamma och bidra till en ökad konkurrenskraft inom sektorn kan beviljas stöd. Företagets utveckling ska stå i centrum för bedömningen Prioritet bör ges till investeringar som gynnar miljöutveckling, ökad djurvälfärd och arbetsmiljö när det gäller områden med intensiv produktion, investeringar i modern, mer effektiv och miljömässigt hållbar teknologi/anordningar när det gäller områden med sämre förutsättningar för jordbruksproduktion, utnyttjandet av synergieffekter med betesdjur och deras bidrag till ett öppet odlingslandskap, biodiversitet och en attraktiv landsbygd, investeringar som stödjer en omstrukturering av jordbruket för att utveckla ny teknik och nya produkter utifrån förnybara resurser som biomassa för energiändamål och för att utveckla nya marknadsandelar för jordbrukare. Stödsatsen är normalt högst 30 procent av stödberättigande kostnader. Ytterligare 20 procentenheter kan beviljas, efter särskild prövning, till jordbruksföretag inom mindre gynnade områden i norra Sverige. Ytterligare begränsningar kan förekomma regionalt, preciserat i de regionala genomförandestrategierna. För plantor och plantering av fleråriga energigrödor kan totalt högst 50 procent (dock högst 5 000 kronor per hektar) av stödberättigade investeringar utgå. 3 Se not 2 3

Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter Endast de företag som utifrån sin affärsplan bedöms ha bäst möjligheter att efter investeringen kunna bli långsiktigt lönsamma och bidra till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin kan beviljas stöd. investeringar som stöttar utvecklingen av nya biobaserade produkter utifrån ny kunskap, teknik, eller innovationer, investeringar för utveckling av företrädesvis småskalig lokal och regional livsmedelsproduktion och livsmedelsberedning, inklusive småskalig och lokal bearbetning av skogsprodukter; i vissa regioner kan fokus ligga på utveckling av lokal och regional mat som en del av turismaktiviteter, investeringar som stödjer marknadstillgången av mat med mervärde. Stödsatsen är normalt högst 30 procent av stödberättigande kostnader. Ytterligare 10 procentenheter kan beviljas, efter särskild prövning, till företag inom glest befolkade områden i norra Sverige. Ytterligare begränsningar kan förekomma regionalt, preciserat i de regionala genomförandestrategierna. Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker samarbete som inkluderar nya aktörer/intressenter, t.ex. universitet och högskola, projekt som med utgångspunkt i projektplanen för samarbete bäst bedöms kunna bidra till en ökad konkurrenskraft och utveckling i sektorn, samarbete med tydlig innovativ inriktning gällande utveckling av produkter, teknik, metod, samverkans- och samarbetsformer. Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning av jord- och skogsbruket Prioritet bör ges till projekt med tydligt syfte att stärka lokal infrastruktur som har betydelse för konkurrenskraft och hållbar utveckling inom jord- och skogsbruket; projektplanen ska innehålla mål, beskrivningar, tidsplan och finansieringsplan. Axel 2 Förbättra miljön och landskapet Inom axel 2 finns dels de generella miljöersättningarna och kompensationsbidraget dels de åtgärder som ligger inom de regionalt prioriterade ersättningarna samt skogliga åtgärder. Generella miljöersättningar och kompensationsbidrag För de generella miljöersättningarna och kompensationsbidraget kan ersättning erhållas utifrån definitionen av lämpligt markslag samt skötselvillkor. Ersättningen är beräknad utifrån det inkomstbortfall eller de merkostnader som den specifika miljöersättningen eller kompensationsbidraget innebär för den sökande. Ersättningen kan variera i landet beroende på förutsättningarna att bedriva den skötsel eller uppfylla de villkor som krävs inom en specifik ersättning. Regionalt prioriterade ersättningar (delar av miljöersättningarna respektive stöd till ickeproduktiva investeringar) Utgångspunkten för vilka åtgärder inom de regionalt prioriterade ersättningarna som ryms inom landsbygdsprogrammet är insatser som bedöms bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Länsstyrelserna och Sametinget har inom ramen för genomförandestrategierna och tilldelad budgetram valt ut vilka av de insatser som beskrivs i landsbygdsprogrammet man tänker genomföra på regional nivå. Urvalskriterier för stöd 4

framgår således av genomförandestrategierna. Länsstyrelserna och Sametinget fastställer vad som ska genomföras av den stödsökande, vilka villkoren är och vilken ersättning som ska utgå. Ytterligare underlag vid bedömning av ansökan är t.ex. Jordbruksverkets kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet samt åtgärdsprogram för hotade arter. Icke produktiva investeringar i skog (I) Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Stöd kan lämnas till skogsfastigheter som har höga natur- och kulturmiljövärden och sociala värden. Vägledande för urval av stödmottagare ska vara att insatsen riktas i första hand till enskilda skogsägare i utpekade värdetrakter i de regionala strategierna för områdesskydd och till fastigheter med skogsmark som är rik på natur- eller kulturmiljövärden och sociala värden. I särskilda fall kan markägare med enskilda värdefulla objekt komma ifråga för ersättning. (II) Främja biologisk mångfald i ädellövskog Urval bland sökande sker genom att stöd ges i den ordning inom befintlig budget som ansökningarna kommer in. Endast privata enskilda markägare kan få ersättning i områden i Götaland och Svealand, med undantag av Dalarna, där marken anses vara lämplig för ädellövskog. Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Stödbelopp För följande åtgärder: Främjande av turistnäringen, Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk, Affärsutveckling i mikroföretag, Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden och Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden, är stödsatsen för företag normalt högst 30 procent av stödberättigande kostnader. Ytterligare 20 procentenheter kan beviljas, efter särskild prövning, till företag inom glest befolkade områden i norra Sverige. För projekt är stödsatsen 20-100 procent av stödberättigade kostnader. Ytterligare begränsningar kan förekomma regionalt, preciserat i de regionala genomförandestrategierna. För följande åtgärder; Förnyelse och utveckling av byar, Åtgärder i form av utbildning och information och Kompetens- och informationsåtgärder för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier är stödsatsen 20-100 procent av stödberättigade kostnader. Ytterligare begränsningar kan förekomma regionalt, preciserat i de regionala genomförandestrategierna. Främjande av turistnäringen, Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk 4,Affärsutveckling i mikroföretag Prioritet bör ges till insatser som har potential att ge tillväxt och sysselsättning samt stärker företagens konkurrenskraft. Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden insatser som leder till en hållbar samhällsutveckling och att antalet boende på landsbygden bibehålls eller ökar samt att åldersstrukturen förbättras, 4 Se not 2 5

insatser som medverkar till stärkt konkurrenskraft för landsbygdens näringsliv och en ökad tillväxt och sysselsättning. Förnyelse och utveckling av byar Prioritet bör ges till insatser som stärker förutsättningarna för en hållbar lokal utveckling. Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden insatser som ökar möjligheterna till boende och utkomstmöjligheter, stärker bygdens attraktionskraft och som bidrar till att uppfylla regionala och lokala mål för natur- och kulturvård, insatser som medverkar till stärkt konkurrenskraft för landsbygdens näringsliv och en ökad tillväxt och sysselsättning. Åtgärder i form av utbildning och information Prioritet bör ges till insatser som kompletterar andra åtgärder i programmets axel 3 och därmed bidrar till att uppnå målen för dessa axlar. Kompetens- och informationsåtgärder för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier studier kring de lokala områden där det kan komma att bildas eller redan finns en LAG-grupp, insatser för spridning av information om området och om den lokala utvecklingsstrategin, utbildning av personal som deltar i utarbetandet och genomförandet av en lokal utvecklingsstrategi, PR-arrangemang och informationsinsatser. Axel 4 Leader Leader-metoden ska vid genomförandet ha som mål att bidra till att uppfylla målen för övriga axlar inom programmet. Detta innebär att de generella kriterierna alltid ska gälla för insatser inom Leader. Det finns tre slags åtgärder inom Leader; i) Genomförande av lokala utvecklingsstrategier som motsvarar de tre axlarna, ii) Samarbete och iii) Driftskostnader för LAG-grupperna inklusive informations- och animationsinsatser. Inom åtgärd i och ii kan lokala utvecklingsgrupper välja ut projekt som är axelöverskridande och även omfattar insatser som inte definierats i programmet. Inom åtgärderna kan insatserna också, helt eller delvis, följa vissa av de definierade åtgärderna under programmets axel 1, 2 och 3. Oavsett ska de bidra till att uppnå de övergripande mål som programmet har inom respektive axel. Urvalet av insatser ska därutöver alltid ske med utgångspunkt i den lokala utvecklingsstrategin. Om en insats helt eller delvis följer någon av de definierade åtgärderna under respektive axel ska de ovannämnda åtgärdsspecifika kriterierna också beaktas vid urvalet av insatser. 6