Kognitiv psykologi Besluts- och bedömningspsykologi i teori och praktik Anders Jansson Bedömningspsykologi Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv IP-modellen och kognitiva processer Två alternativa synsätt Kleins RPD-modell Rasmussens SRK-modell Erfarenheter från egna fältstudier Vad är ett beslut? Formuleringen av beslutsproblemet avgör hur vi tolkar och beskriver beslutsfattarens prestationer Är beslutet en händelse eller process? Har beslutsfattarens mål och intentioner någon betydelse? Tillåts ostrukturerade beslutsuppgifter? Vad spelar situationen, sammanhanget och domänkunskapen för roll? 1
Osäkerhet Graden av osäkerhet varierar Hur ska osäkerhet formuleras? Klassisk beslutsforskning hanterar detta med hjälp av sannolikheter och riskkalkyler Är människan en intuitiv statistiker eller en intuitiv ingenjör? Domänkunskap/expertis Beslutsfattarens domänkunskap varierar Ska man dra slutsatser om människans förmåga att fatta beslut genom Studenters förmåga att besvara allmänkunskapsfrågor? Experters förmåga att besvara domänkunskapsfrågor? Tidens betydelse Ska bedömningar och beslut ses som en serie oberoende eller interberoende händelser? Hur påverkar tidspress prestation och beteende hos en beslutsfattare? 2
Beslutskriterier Det optimala beslutet = Den maximala utdelningen jämfört med ett på förhand förväntat värde? eller Det i efterhand konstaterade utfallet i form av bästa tänkbara resultat? eller När den mest lämpade experten inom området har avgjort ärendet! Gottröra-kraschen Beslutsforskning I Normativt beslutsfattande Preskriptiva teorier Föreskriver hur beslut bör fattas för att t.ex. maximera vinster eller minimera förluster Studier av hur mycket människor avviker från sådana optimala beslut (utfall) Människan är en dålig intuitiv statistiker Motiv för utveckling av beslutshjälpmedel 3
Beslutsforskning II Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv Teorier om de kognitiva processernas inverkan Förklarar mänskligt beslutsfattande i termer av heuristics & biases Bakomliggande principer leder till en mängd fenomen ( Representativeness-, availability- & anchoring heuristics, overconfidence-, confirmation- & hindsight biases ) Beslutsforskning III Naturalistsikt beslutsfattande Ett holistiskt perspektiv Syftar till att beskriva beslutsfattandet i nära relation med kontext och innehåll Studerar beslutsfattare i representativa miljöer Låter domänkunskapen vara en del av förutsättningarna för beslutet Tre modeller IP-modellen Modell från det kognitiva perspektivet Metod: Laboratorier + Experiment Kleins RPD-modell Naturalistiska och dynamiska miljöer Metod: Fältstudier + Analyser Rasmussens SRK-modell Ingenjörens perspektiv Metod: Fallstudier + Felsökning 4
Attention Resources Selective Attention Sensory Processing Cues Perception Long-term Memory Working Memory Cognition DIAGNOSIS H 1 H 2.. System Environment (Feedback) Options Response Selection CHOICE Risks (Values) Response Execution Långtidsminnet Två grundläggande kognitiva tumregler (heuristiker) Representativitet: likhetsmatchning Den här situationen liknar.. När vi har tillgång till många relevanta cues Tillgänglighet: frekvensspel Den här situationen inträffar ofta.. När cues är tvetydiga och domänkunskapen låg Felaktiga beslut Det kognitiva systemet tenderar att, i situationer av underspecificering, reagera med kognitiva operationer i form av tumregler som tidigare visat sig vara användbara Detta ger upphov till en rad olika former av fel, och dessa fel uppstår på alla kognitiva nivåer 5
Långtidsminnet forts. Långtidsminnet och systematiska felhandlingar Överkonfidensfenomenet Vi tror oss kunna mer än vad vi faktiskt vet! Forskare tvistar om fenomenets ekologiska validitet Konfirmationsfenomenet Vi söker hellre bevis för att existerande uppfattning är rätt, snarare än att kritiskt granska våra antaganden Arbetsminnet Hur väljer vi mellan olika alternativ? Alternativ 1 2 3 Attribut 1 2 3 4 Beslutsfattande Klassiskt beslutsfattande Utgår från sannolikhetsmodeller Ger en bild av människan som en dålig intuitiv statistiker Naturalistiskt och dynamiskt beslutsfattande Integrerar olika kognitiva processer Ger en bild av människan som en god intuitiv ingenjör 6
Experience the situation in a changing context Seek more information Reassess situation Yes Are expectancies violated? No Mental simulation of action (n) Recognition: Four aspects Plausible goals No Expectancies Yes Relevant cues Actions 1..n No Is the situation familiar? Yes, but Will it work? Modify Implement Yes Kleins RPD-modell Viktiga, särskiljande drag jmf. med IP-modellen 1. Fokus på situationsuppfattning 2. Tillvaratar erfarenhet och kompetens 3. Omedelbar identifiering av rimlig lösning 4. Tillräckligt bra beslut räcker 5. Bedömning av ett alternativ i taget 6. Utvärdering i form av mental simulering 7. Kontinuerlig beredskap för handling NDM: Utgångspunkter Beslutsmiljöer kännetecknas av 1. Ostrukturerade problem 2. Osäkra, dynamiska miljöer 3. Skiftande, illa definierade och konkurrerande mål 4. Beslutsprocess i form av handling och feedback 5. Tidspress, realtid, olika tidsskalor 6. Starka intressen och stort ansvar 7. Många aktörer 8. Organisatoriska mål och normer 7
Ostrukturerade problem Osäkra dynamiska miljöer Sleipner före...och efter Handling och feedback 8
Tidspress, realtid och olika tidsskalor Starka intressen och stort ansvar Många aktörer ska samverka 9
Organisatoriska mål och normer Knowledge-Based Symbols Goals Symbols Identification Decision Of Task Planning Rule-Based Behaviour Skill-Based Behaviour Signs Recognition Feature Formation Association State/Task Signals Stored Rules For Task Automated Sensori-Motor Patterns Sensory Input Output Actions Rasmussens SRK-modell Beslutsfattarens egenskaper kan delas in i två delar Allmänmänskliga egenskaper i form av förmågor och begränsningar T.ex. att arbetsminnesbegränsningar påverkar allt kontorsarbete negativt Domänspecifik kunskap och kompetens i form av expertis inom ett område T.ex. att lokförare måste ha linjekännedom för att kunna stanna vid en plattform 10
SRK forts. Allmänmänskliga drag Modelleras med hjälp av modeller inom kognitiv psykologi Domänspecifik kunskap Modelleras med hjälp av en treskiktstaxonomi (SRK) Skills Rules Knowledge SRK: Kunskapsnivån Problemrymden = mentala modeller Helhet-delar Mål-medel Kausala relationer Processregler i form av: Tumregler Modellutveckling Transformering av modeller Matchning mellan abstraktionsnivåer Tankeexperiment SRK: Regelnivån Problemrymden = implicita regler Regler i form av matchning mellan intryck och handlingar Handling-respons modeller (implicita) Processregler i form av: Situationsbaserade regler Handlingar riktade mot fysiska eller symboliska objekt i arbetsmiljön 11
SRK: Skicklighetsnivån Problemrymden = interna dynamiska modeller om omgivningen Närmiljöns och den egna kroppens beteende Processregler i form av: Ej relevant, här kontrolleras beteendet inte av några regler, utan av naturens egna lagar, t.ex. fluktuationer i nervsystemet SRK: Nivåer av signaler Kunskapsnivån Symboler utgör grunden för kunskapsbaserat beteende Regelnivån Tecken och signaler leder till regelbaserat beteende som t.ex. igenkänning Skicklighetsnivån Sinnesintryck leder till automatiserade handlingar SRK: Stödjer experter Fördelen med SRK-modellen är att den ger möjlighet att utforma dialoger och processgrafik utifrån beslutsfattarens kompetens Detta är särskilt viktigt i miljöer där domänspecifik kunskap är en förutsättning för att det slutliga beslutet ska bli bra 12
Our theoretical model Requirements in order to control a system: goals (G) models (M) actions (A) observations (O) Goals Actions Process Models Observations time Snabba beslut I Snabba beslut II 13
MDI studerar datorstöd i arbetslivet Administrativt arbete Processoch trafikstyrning Vårdoch omsorgarbete Fordon, fartyg Olika generationer av beslutsstöd 14
Dynamiska beslut Beslut i dynamiska miljöer En serie av interberoende beslut Beslutsuppgiften förändras, både av sig själv och på grund av operatörens handlingar Besluten måste tas realtid Dynamiska beslut forts. Tre generella aspekter som människor har svårt med Komplexitet Ogenomskinlighet Dynamik Komplexitet Målkonflikter är svåra att hantera i rätt ordning Sido-effekter är svåra att förutse Stora system är svåra att överblicka Systemens natur kan vara svåra att hantera Positivt återkopplade system är svåra att få kontroll på Negativt återkopplade system är svåra att påverka 15
Observerbarhet Dålig feedbackkvalitet.. gör det svårt att veta systemets tillstånd gör det svårt att avgöra kausala samband Dålig feedbackkvalitet beror på att man inte har tillgång till all information att informationen inte är strukturerad eller presenterad på rätt sätt Dynamik Tidspress är svår att hantera om förloppen är för snabba Exponentiella utvecklingar är alltid svåra att kontrollera Fördröjningar är svåra att kognitivt kompensera Många olika tidsskalor är svåra att integrera Fördröjningar Feedback-fördröjningar kan finnas på olika ställen i en feedback-loop Dödtid är den tid det tar för ett system att svara på ett kommando Tidskonstanten är den tid det tar för ett system att uppnå ett visst (bör)värde Informationsfördröjning är den tid det tar för ett system att återrapportera status av en förändring 16
Strategier Feedback-baserad direktinteraktion Kognitivt enkla operationer, ofta i normalfallet Perception eller automatiserade processer Ofta inte tillräckliga vid beräkningar och fördröjningar Mentala modeller (feedforward) Kognitivt ansträngande operationer Mentala modeller eller simuleringar Ofta nödvändiga vid besvärliga problem och vid avvikelser 17