Branden på Maskin En källkritisk undersökning
1. Introduktion Denna studie är det andra delmomentet i kursen Introduktion till kvalitativa metoder, 6 p, som ges under höst- och vårterminen vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet med delmomentet var att lära sig hur man gör en källkritisk utvärdering genom att studera en historisk händelse. 1.1. Val av frågeställning Vi är båda anställda vid Institutionen för Maskinkonstruktion på KTH och vi försökte hitta en händelse som hade inträffad vid institutionen och som båda var obekanta med. Vi frågade runt lite bland personalen och en händelse som flera kom ihåg och kände sig berörda av var en brand som inträffade i Maskinkonstruktions lokaler i slutet av 80-talet eller början av 90-talet. Branden inträffade alltså innan vi började jobba på KTH och vi blev nyfikna att ta reda på vad det var som hade hänt. Var brann det? Varför brann det? När brann det? Blev någon skadad? Vad hände egentligen? 2. Källor 2.1. Säkerhetssamordnaren Vid sidan av de initiala samtalen för att hitta en händelse vi ville studera så var den första informationskällan vi besökte säkerhetssamordnaren på KTH, Lena Edvardsson. Hon berättade att hon inte hade sparat någon specifik dokumentation angående händelsen förutom det inslag i ABC-nyheterna som redovisas som separat källa i nästa delkapitel. Lena berättade att det var taket på byggnaden på Brinellvägen 68 som fattade eld. Man skulle lägga ny takpapp på den platta delen av taket, någon slags asfaltspapp, och Akademiska hus hade anlitat en firma som skulle göra det. Vid takpappläggningen tog man upp asfaltskokaren på taket och då ska man ha brandvakt. När man sedan gick och drack kaffe eller något sådant så stängde man varken av asfaltskokaren eller lämnade en brandvakt så taket tog eld. Branden stannade på taket och gick aldrig in i kontorslokaler, trapphus eller verkstad. Dock blev det en kraftig rökutveckling och röken spred sig till trapphus och verkstad. Tyvärr minns inte Lena vilken firma som anlitades eller riktigt när det inträffade men hon tror att det var strax innan eller efter sommaren någon gång i början av 90-talet. När brandkåren anlände så visade sig att det inte fann någon brandpostkarta över KTH. Alla brandposter i stan finns utritade på kartor som finns i brandbilarna men när man bläddrade fram kartan över KTH så var den helt vit. Därför var det svårt att hitta vatten att släcka med. När en brandpost väl var funnen så gick det ganska fort att släcka branden men det kunde ha gått illa. Vad brandkåren visste vad att det fanns
gastuber som kunde explodera. Men vad dom inte visste vad att under det ställe som dom sprutade vatten på låg ett högspänningsställverk. En restvärdesvärdering utfördes för att uppskatta skadorna men inga skador uppstod på instrumenten i laboratorielokalen. Taket behövdes lägga om men andra skador var mest rök och vatten skador. Akademiska hus anlitade en firma som tog bort röklukten. Det tog ganska lång tid och dom höll på med ozonbehandling och annat. Inga personskador inträffade men däremot tyckte folk att det var obehagligt, att det brann i deras hus. Branden var också en lärdom för oss, visste så lite vad vi skulle göra. Så efter incidenten dokumenterade vi i insatsplaner vilka institutioner som finns och hur man når prefekten. Prefekten ska ha all information om vad som finns i lokalerna såsom utrustning, kemikalier etc. 2.2. ABC-nytt Säkerhetssamordnaren på KTH visade sig ha en bandad inspelning av ett reportage från ABC-nytt som tog upp händelsen. Inspelningen omfattade i stort sett endast reportaget vilket var kort. Bilder visades på ett flertal brandmän som befann sig på byggnadens tak där släckningsarbete pågick. Reporten berättade: Kungliga Tekniska Högskolan eldhärjades vid lunchtid idag. Det var taket på en lagerlokal som började brinna och lektionssalarna i den angränsande huvudbyggnaden utrymdes. Elden var snabbt under kontroll men det fanns gasolflaskor på taket och explosionsrisken var överhängande. Även början av nästa inslag spelades in. Det berättade att en ny bokhandel invigts på Centralstationen och därmed bröts Pressbyråns monopol. 2.3. Förvaltningsansvarig, Akademiska hus Den förvaltningsansvarige på Akademiska hus, Bjarne, minns inte när branden inträffade men berättade att det var en asfaltskokare som stod på taket som utlöste branden. Han sa också att det var sista dagen som takarbetet pågick och att byggarbetarna gick ifrån asfaltskokaren som kokade över och att taket fattade eld. Han berättade också att brandkåren inte hittade någon brandpost utan var tvungna att ta vatten från en annan byggnad, Bergs, en liten bit ifrån Maskin. Han minns inte vilken entreprenör som användes och säger att dom på Akademiska hus inte har någon dokumentation kvar om händelsen.
2.4. Internet och Pocketshops VD Inslaget om öppnandet av bokhandeln på Centralstationen fick oss att fundera över om vi därigenom kunde datera branden. Vi sökte på Internet och fann att Pocketshop öppnade sin butik på Centralstationen 1989. Dock fann vi inget specifikt datum. Ett kort telefonsamtal med Pocketshops VD Mathias Engdahl avslöjade dock att det var vid midsommar 1989. 2.5. Verkstadschef Verkstadschefen Ulf Andorff berättade att han tror att branden inträffade antingen innan semestern, eller på sensommaren just efter semestern. Han minns inte riktigt vilket år men han tror att det var i början av 90-talet. Ulf berättade vidare att taket läckte enormt överallt i korridorerna. Byggnaden såg ut så att alldeles bredvid verkstadslokalerna låg ett litet lunchrum. Taket ovanför lunchrummet var platt och varje år så satte ventilerna på taket satte igen med löv och annat. På vintern frös ventilerna och därför slog man upp rören för att det skulle rinna ner. Någon kom och hackade upp ventilerna med spett och då gick asfaltspappen på taket sönder. Hålen i asfaltspappen släppte in vatten och därför fick dom öppna upp hela kortsidan där vi har vårt lunchrum eftersom taket var ruttet. Branden inträffade sista dagen av takrenoveringen eller åtminstone i slutet av renoveringen, för de hade börjat arbetet i andra änden. Byggnadsarbetarna hade en asfaltskokare på taket som dom lät stå och koka medan de gick på lunch. Det rann över och det fattade eld. Att det var en asfaltskokare berättade någon för honom utanför byggnaden, men det var inte någon brandman. Ulf satt inne på verkstaden, längst in vid sitt skrivbord när han blev medveten om branden: Rätt var det var hörde jag någon som ropade vid dörren. Är det någon här? Och jag svarade bara ja och vände mig om och halva lokalen var då som en grå vägg, en rak vägg helt grått. Rök hade gått igenom taket rakt ner in i lokalen. Jag trodde först jag hade fel på ögonen men så sa dom att det brann. Så kom brandmannen och sa att jag måste gå ut och frågade om vi hade gastuber. Jag förklarade hur de låg och sedan sa de åt mig att lägga mig på golvet och åla mig ut och känna var maskinerna var för att komma ut helt diagonalt genom hela lokalen. De hade inga rökdykare just då. När brandkåren anlände så hade de irrat och letat efter vatten. Men brandbilen stod över brandposten så de letade ju som sjutton. Men någon hade sett på ritningar att brandposten måste ligga under brandbilen. Brandmännen sa att vi hade tur att det blåste bort från byggnaden. Om det hade blåst åt andra hållet, rakt in i öppningen så hade hela längden på huset tagit eld. Nu blev
det bara rök och vattenskador och som tur var inga personskador. Men saneringen tog lång tid. Det luktade ju rök och så blev det vattenskador av släckningsarbetet. De rev och byggde om vissa delar av lokalen som var skadade. 2.6. Medarbetare på Institutionen Personen som vill vara anonym arbetade i en intilliggande byggnad vid brandtillfället. Respondenten tror att branden inträffade runt sommaren 1990 eller 1991 och att det var på eftermiddagen. Han satt vid tillfället och jobbade när en kollega kom in och ordagrant sa Gör back-up, det brinner! Eftersom kollegan ofta är skämtsam så sa flera till honom att vara tyst och gå in på sitt rum. Men snart blev man medveten om att det faktiskt brann så då gick alla ut. Det var rätt odramatiskt, det brann på taket bredvid. Han minns inte att något brandlarm satte igång men att han såg röken från branden.. När man utrymde byggnaden så kollade man att det var tomt i korridoren och i rummen. När brandkåren kom gick han därifrån och gick på bio. Han har hört via rykten att det var en asfaltkokare med öppen gaslåga som började brinna. Det var när de la ny takpapp på taket. Branden var vid fikarummet och det blev en del vattenskador som en firma sanerade. 2.7. Brandman Jan Kanebäck är en av brandmännen som var med vid branden, men han har väldigt få minnesbilder. Dels så har han varit på tre brandutryckningar på KTH och de är för svåra honom att hålla isär. Några specifika minnen från branden har han inte, utan menar att något speciellt måste hända för att han ska minnas en enskild utryckning. Han minns däremot att det brann vid ett labb och att han skötte ventilationen, dvs. att få ut röken. Han minns också att de var försiktiga eftersom det var ett labb och de inte riktigt visste vad som fanns där inne och att de hade skyddsutrustning på sig för om det skulle finna tex. syra.. Det han minns mer specifikt är att det var svårt att backa därifrån med bilen då det var trappor i vägen. 3. Källkritik 3.1. Kvarleva eller inte Vi har diskuterat om videoinspelningen av inslaget i ABC-nytt kan klassas som en kvarleva eller ej. En fråga är om den kan utsättas för subjektiv förvrängning. Huruvida inspelningen faktiskt handlar om den brand som vi vill beskriva eller ej tycker vi mer är en fråga om äkthet. Däremot så kan ju inslaget ha redigerats efter inspelningen från ABC-nytt. Men hur en sådan förvrängning av källan påverkar dess äkthet borde dock avgöras dels av omfattningen och slaget av förvrängningen och dels av vilka frågor man ställer till källan. I vårt fall kan vi inte utesluta att inslaget har redigerats men vi finner det osannolikt då vi tycker att det saknas motiv för det. Vidare så har vi bara ställt frågor till materialet angående om branden verkligen hände, vilket tak som brann och när det brann. Bilderna talar sitt tydliga språk om vilket tak som brann men inte om det verkligen brann men väl att brandkåren var på
plats. En eventuell redigering av inslaget för att påverka svaret på dessa frågor verkar vara än mer osannolik men tanke på hur avancerad den skulle vara. En redigering av inslaget för att påverkat svaret på frågan om när branden inträffade skulle däremot vara lättare att göra. 3.2. Äkthetskritk Vad gäller videoinspelningen från ABC-nytt så är frågan om den handlar om den brand vi undersökte. Bilderna visar brandmän som arbetar på det tak som alla respondenter har beskrivit som platsen för branden. Så för att bilderna ska vara oäkta så måste de antingen visa en annan brand eller vara fejkade. Att bilderna skulle vara fejkade verkar osannolikt och ingen av respondenterna berättade om någon annan brand. Därför verkar inspelningen vara äkta. Vad gäller de personliga källorna, intervjuerna, så är frågan om det dom berättar är sant eller osant. Alla respondenter säger sig varit med om branden så en central en central frågeställning är om dom berättar om sin erfarenhet eller om dom hittar på. Eftersom branden inträffade för ungefär ett decennium sedan så är det ju troligt att minnena av branden har förändrats till viss del. De respondenter som är anställda på institutionen har alla beskrivit varandra vid branden så deras närvaro verka trolig. Säkerhetssamordnaren beskriver händelsen med sådan detalj att även hon verkar ha erfarit branden. Med förvaltningsansvarig på Akademiska hus och brandmannen är det däremot mer osäkert. Bådas berättelser är inte detaljrika och dom detaljer som dom beskriver kan antingen kan ha berättats för dom eller är allmänna till sin karaktär. 3.3. Tendenskritik Frågan är här om någon av källorna medvetet eller omedvetet har haft intresse av att förvränga sin berättelse. En troligt tendens skulle vara att framställa sig själv som mer handlingskraftig än vad som var fallet och att de egna insatserna hade större betydelse för utgången än de egentligen hade. Våra samtal med respondenterna har mest handlat vad som hände i allmänhet. Intervjuerna var självklart inte fria från berättelser vad respondenterna själva gjorde med ingen verkar ha förhävt sig och ofta har en annan respondent kunna bekräfta berättelsen. Därför verkar det vara osannolikt att respondenterna medveten har förvrängt sina berättelser. Däremot så inträffade branden för länge sedan och man har samtalat mycket om branden. Därför finns det risk för att man omedvetet över tiden har förvrängt sina minnen för att bli samstämmig med andras upplevelser. 3.4. Samtidighetskritik Närhet i tid Inslaget i ABC-nytt var samma dag som branden enligt reportern och inspelningen ägde troligen också rum samma dag. Dock har det gått ungefär ett decennium sedan branden inträffade och det har därför funnits mycket gott om tid till att förvränga
inspelningen, men det verkar osannolikt. Likaså innebär tiden som förflutit att respondenternas minnen har förvrängts. Mest tydligt är allas osäkerhet över när branden inträffade. Närhet i rum I videon från ABC-nytt så sägs det att det är taket till en lagerlokaler som eldhärjats. Övriga källor är dock samstämmiga om att det var taket till lunch/fikarummet. Då informationen om vad som fanns under taken nog måste anses ha passet åtminstone ett led innan den lästes upp i TV-rutan medan de anställda vid institutionen hade egen erfarenhet av fastigheten, så finner vi det troligt att det var taket till lunchrummet som brann. Dessutom kan verkstadslokalen som låg i närheten anses varit är en ganska avancerad laborationslokal. Verkstadschefen mindes därför tydligt felsägningen på nyheterna, det är ju ändå stor skillnad på lagerlokal och avancerade laborationslokaler. 4. Vad som egentligen hände? Ägde branden rum? Ja, det är vi övertygade om. Inspelningen från ABC-nytt och alla respondenternas berättelser har övertygade oss om att den verkligen inträffade. En svårare fråga är dock när? Det har varit svårt för oss att fastställa när i tiden som branden inträffade. Att branden inträffade någon gång runt sommartid verkar alla vara överens om, men både året och själva datumet är oklart. Med ledning av inslaget om invigningen av en ny bokhandel på Centralstationen så konstaterar vi att det var runt midsommar 1989. Detta är såklart osäkert eftersom inslaget kan ha visats efter invigningen och dateringen av invigningen bygger på en källa. Att branden ägde rum på det låga, platta taken ovanför lunchrummet på Brinellvägen 68 verkar vara utan tvivel. Alla källorna (utom brandmannen som inte minns) är samstämmiga. Reportern i inslaget på ABC-nytt berättar förvisso om taket till en lagerlokal men bilderna visar klart brandmän på det platta taket. Men vilken var orsaken till branden, det är mer oklart. Alla muntliga källor är samstämmiga men ingen av dom har förstahandsinformation, ingen vet om det faktiskt var asfaltskokaren. Tyvärr har vi inte kunnat identifiera vem som utförde arbetet och därför inte heller kunnat bekräfta brandorsaken. Och eftersom ett datum saknas så har vi heller inte kunnat få fram brandförsvarets dokumentation om händelsen. Det verkar som att inget brandlarm gick, i alla fall inte så att personalen hörde det. En person upptäckte röken och han gick sedan runt och gjorde alla andra uppmärksamma på branden. I åtminstone ett fall, med verkstadschefen, så fick brandkåren göra personen uppmärksam på branden. Utrymningen verkar ha gått lugnt till, flera respondenter beskriver att det var odramatiskt. När brandkåren anlände verkar en viss förvirring uppstått om var man skulle ta vatten ifrån till att släcka branden med. Flera respondenter vittnade om att man inte hittade någon brandpost till en början. Åsikterna går isär om det var för att
brandbilen stod ovan för den eller om det var för att brandpostkartan var bristfällig. Däremot vittnar alla om att man till slut hittade en och en källa indikerar att den låg närmare Bergs byggnader än Maskins. Vidare verkar brandkåren haft dålig information om vilka risker man stod inför. Man var osäker på om det fanns gasflaskor och man hade ingen aning om ställverket. Detta vittnar flera respondenter om. Säkerhetssamordaren beskrev att man därför reviderade insatsplanerna vilka hon visade för oss.