Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär: den gradvisa respektive den kategoriserande. Idag verkar den sistnämnda vara på modet bland skoldebattens tyckare, men det är den gradvisa som har mest stöd i styrdokumenten.
UTGÅNGSPUNKT 1: Elevernas kunnande varierar Artmässigt (kategorisk skillnad) Gradmässigt (dimensionell skillnad) Över tid EXEMPEL: Eleven kan något som eleven inte kunde förut EXEMPEL: Eleven kan något bättre än förut Vid en viss tidpunkt EXEMPEL: Eleven kan något som vissa andra ännu inte kan EXEMPEL: Eleven kan något bättre än vad vissa andra är
UTGÅNGSPUNKT 2: Kunnandet består av delar och helheter Kökskunskap Diska Laga mat Packa upp Duka Städa Etc. Läsa recept Ta fram råvaror Ta fram redskap Hantera maskiner Krydda Etc. Brygga kaffe Koka Steka Elvispa Maskindiska Etc. Aptera filter Fylla på vatten Dosera kaffe Placera kanna Etc.
Gymnasieskolans styrdokument tre nivåer Skollagen Läroplanen Lgy 11 Gymnasieförordningen 1. Riksdagen 2. Regeringen Utskott SOU Utbildningsdepartementet 3. Skolverket SKOLFS Kursplaner Allmänna råd
Skollagen - betyg som grader eller kategorier? Källa 15-10-21: www.riksdagen.se 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen [ ] INFORMATION OM SKÄLEN FÖR BETYGET 17 Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. [ ] 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan [ ] 24 Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.
Läroplanen Lgy 11 - betyg som grader eller kategorier? Källa 15-10-21: www.skolverket.se 2.5 BEDÖMNING OCH BETYG Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet. [ ] RIKTLINJER Läraren ska [ ] redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
Gymnasieförordningen - betyg som grader eller kategorier? Källa 15-10-21: www.riksdagen.se 8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning [ ] Kunskapskrav 2 Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Två olika betygssystem - grader eller kategorier? KUNSKAPSKRAV I ÄMNET HÖJDHOPP 1994: Eleven skall kunna hoppa höjd med - saxstil (G) - dykstil (VG) - flopstil (MVG) 2011: Eleven hoppar höjd - vid något tillfälle med viss förmåga (E) - vid några tillfällen med god förmåga (C) - vid flera tillfällen med mycket god förmåga (A)
Skolverkets värdeord grader eller kategorier? Beskriver, redogör, förklarar, diskuterar, resonerar, motiverar Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat Värderar, utvärderar Enkla omdömen Nyanserade omdömen Nyanserade omdömen och ger förslag på hur arbetet kan förbättras Slutsatser, argument, motiv, resonemang, reflektioner, bedömningar, jämförelser, kopplingar, förklaringar, ge förslag, exempel Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade Situationer Bekanta Bekanta/Nya Nya Komplexitet i situationer, uppgifter, problem, frågor osv. Enkla Komplexa/Avancerade Utförande Med visst handlag Med gott handlag Med mycket gott handlag Utförande Med viss säkerhet Med viss säkerhet Med säkerhet Utförande I samråd med handledare När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Efter samråd med handledare När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Efter samråd med handledare När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Resultat, kvalitet Tillfredsställande Tillfredsställande Gott/God Kvantitet Någon Några Flera Kvantitet Begränsade Omfattande Kvantitet Fåtal Fåtal/Flera Flera Dokumentation Enkel Noggrann Noggrann och utförlig Fackspråk Enkelt Nyanserat Riskbedömning Enkel Välgrundad Analys, tolkning Enkel Komplex/Avancerad Projektplan, synopsis, kampanj, planering, manus Enkel Enkel/Genomarbetad Genomarbetad KÄLLA: Ämnesplanernas struktur, sidan 55 i Gymnasieskola 2011, Skolverket.
Ny mening genom att relatera kunskapskraven Exempel Relationer mellan olika kunskapskrav i ett ämnes olika kurser Mitt urval Matematik 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger Matematik 2b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1b Matematik 3b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a eller 2b (läses på ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet)
Matematik relationer mellan olika kurser Matematik 1b Matematik 2b Matematik 3b Vad är det som varierar mellan nivåerna, och hur?
Matematik relationer mellan olika kurser Matematik 1b Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Matematik 2b Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Matematik 3b Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Vad är det som varierar mellan nivåerna, och hur?
Matematik relationer mellan olika kurser Matematik 1b Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Matematik 2b Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Matematik 3b Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Eleven kan definiera och utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Vad är det som varierar mellan nivåerna, och hur?
Tack för mig! http://hdl.handle.net/2077/37062 www.gunnarhyltegren.se