Rättelse - tabell 39, sida 54

Rättelse - tabell 39, sida 54 Tabell 39. Resultat från tillsynsprojekt Varor 2013 (kostnad i tkr) Tillsynsprojekt Besök Ärenden med brister som kräver uppföljning MSA Inspektioner Analyserade varor/produkter Åtalsanmälningar Kostnad Prestation Antal Antal Andel Andel Antal Antal tkr Tillsyn Varor 246 565 26% 23% 0 37 Leksaker och varor för barn* Tillsyn av leksaksföretag med inspektioner på plats och analyser Maskerad för barn* Projekt med analyser av utklädnader för barn, kostnader inkluderas i projektet Leksaker och varor för barn ovan Material i inomhusmiljön textil* Tillsyn av möbelföretag inriktat på textilier med inspektioner på plats och analyser Byggmarknadsprojekt varor Tillsyn av byggmarknader har genomförts inom alla tillsynsområden och redovisas separat inom respektive område Prydnadsoljelampor Tillsyn av företag som säljer prydnadsoljelampor med provning av lampor mot säkerhetskrav RoHS analyser Analyser av produkter inom hemelektronik med avseende på bestämmelserna i RoHS-direktivet Sportartiklar* Tillsyn av sportbutiker med analyser av kemiska ämnen i t.ex. träningsmattor, boxningshandskar och träningsbollar Hudnära plagg* Tillsyn av klädbutiker med analys av kläder som bärs nära huden* Tips löpande Tillsyn av varor utifrån de tips som kommer in till Kemikalieinspektionen 43 145 60% 43% 0 19 3 657 22 108 0 0 0 ** 33 74 97% 2% 0 2 2 130 6 0 100% 1% 0 0 *** 18 11 0 0 0 242 57 65 0 25% 0 2 1 056 14 52 0 71% 0 3 340 27 110 0 17% 0 5 549 26 0 0 48% 0 6 *** * Projektet har genomförts inom Handlingsplanen för en giftfri vardag ** Kostnaden ingår i projektet Leksaker och varor för barn *** Kostnaderna går ej att få fram

Rättelse - tabell 44, sida 61 Tabell 44. Totala kostnader för att genomföra Handlingsplanen för en giftfri vardag (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Nr Mål/åtgärdsområde Kostnad Kostnad Kostnad 1 Ökad kunskap om kemiska hälsorisker 2 710 5 588 6 742 2 Ökad satsning på EU:s kemikalielagstiftning 10 565 11 028 5 453 3 Minska riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedel 410 511 651 4 Bättre information om farliga kemiska ämnen i varor 1 472 2 323 3 148 5 Företags eget arbete med att byta ut farliga ämnen 3 436 5 033 4 566 6 Ökad tillsyn av farliga ämnen i varor 6 113 5 177 2 449 7 Ökat internationellt arbete 560 1 365 1 923 8 Nya lagstiftningsinitiativ 0 447 311 9 Andra styrmedel än lagstiftning 3 478 2 639 935 Summa 28 744 34 111 26 178

Årsredovisning 2013 kemikalieinspektionen.se

Kemikalieinspektionen är en myndighet under Miljödepartementet. Vi arbetar i Sverige, inom EU och internationellt för att utveckla lagstiftning och andra insatser som främjar god hälsa och bättre miljö. Vi har tillsyn över reglerna för kemiska produkter och ämnen i varor och gör inspektioner. Vi granskar och godkänner bekämpningsmedel innan de får användas. Vårt miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen. Tryck: Modintryckoffset, Stockholm 2014. Foto: Kemikalieinspektionen, istockphoto, Matton Images, Kari Kohvakka, Kentaroo Tryman. ISBN 91-7932-068-6. Artikelnummer: 511 118. Kan beställas från CM-gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma, telefon: 08-5059 3335, fax: 08-5059 3399, e-post: kemi@cm.se. 341 566

Innehåll Generaldirektören har ordet 4 Kemikalieinspektionens uppdrag 6 Resultatredovisning 9 Läsanvisning 9 Intäkter och kostnader 10 Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete 14 Utveckla, påverka och genomföra kemikalieregler 18 Pröva ansökningar och annan regeltillämpning 28 Informera, stödja och samverka externt 37 Bedriva internationellt utvecklingssamarbete 42 Förvalta register och ta fram statistik 44 Bedriva tillsyn 47 Återrapportering enligt regleringsbrevet 60 Myndighetens förvaltning 72 Sammanställning över väsentliga uppgifter 74 Resultaträkning 75 Balansräkning 76 Anslagsredovisning 77 Tilläggsupplysningar och noter 78 Undertecknande 87 Ordlista 88 3

Generaldirektören har ordet På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken - det är titeln på den kemikalieproposition som regeringen presenterade i slutet av november till stor glädje för mig och mina medarbetare. Regeringen tydliggör en långsiktig satsning för att nå miljökvalitetsmålet en Giftfri miljö. En strategi presenteras med etappmål och uppdrag som samtidigt innebär en utmaning för Kemikalieinspektionen och andra berörda myndigheter. Uppdraget vi haft sedan 2011 att genomföra Handlingsplanen för en giftfri vardag har haft stor betydelse också för årets arbetsinsatser. Till exempel har det möjliggjort fler inspektioner och analyser av varor. Tyvärr har vi hittat flera fall av förbjudna ämnen i varor som leksaker, textilier med mera. Klara lagbrott med andra ord och något som med all tydlighet visar hur viktigt det är att ha en stark tillsyn också i framtiden. Går det att styra bort konsumtionen från varor som innehåller olämpliga kemikalier så att det blir lättare för miljöanpassade alternativ att komma in på marknaden? Ja, den utredning om miljöskatter som vi gjort pekar på att detta är en möjlig väg och ett sätt att kunna skydda barn och vuxna från att utsättas för farliga ämnen. Vi har tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket slutfört ett utredningsuppdrag angående bisfenol A och renovering av dricksvattenrör. Uppdraget gav ett tydligt resultat, rönte stort intresse från medier och medborgare och visar på det stora värdet av god samverkan mellan myndigheter. Samverkan kännetecknar också de dialoger vi fört med företrädare för leksaks-, textil- och kosmetikabranscherna för att stimulera till frivilliga insatser. När det gäller EU-arbetet är jag mycket stolt över att Sverige i år liksom förra året ligger i topp när det gäller att lämna förslag till åtgärder för särskilt farliga ämnen till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Att så sker och att medlemsländerna tar på sig dessa expertuppdrag är en förutsättning för att kemikalieförordningen Reach i praktiken ska fungera och successivt utvecklas. Genom att samverka med andra EU-länder kan vi bli starkare och åstadkomma mer. Med detta syfte har vi under året inlett ett strukturerat samarbete med Danmark och Tyskland. Vi har också gjort ett gediget expertarbete på EU-nivå när det gäller att komma längre med den mycket viktiga frågan som handlar om hormonstörande ämnen. Utan EU-regler för vilka ämnen som är hormonstörande försvåras möjligheten att ställa krav vid upphandlingar. 4

Vår internationella enhet har med stort engagemang fortsatt sitt arbete med att föra över kunskap och arbetsmetoder till länder som behöver bygga upp sin kemikaliekontroll. Kvittot på detta är ett förlängt Sida-avtal som sträcker sig till 2016. En viktig milstolpe i det globala arbetet är den konvention om kvicksilver som blev både färdigförhandlad och påskriven under året. Kemikalieinspektionen har haft framträdande roller och varit drivande både inom EU och globalt när det gäller att förbjuda detta ett av de värsta miljögifterna. Jag har beslutat om en strategisk inriktning som sammanfattar med vilket fokus vårt interna utvecklingsarbete ska bedrivas fram till år 2016, med utgångspunkt från bland annat regeringens förvaltningspolitiska program. Det interna utvecklingsarbetet har pågått parallellt med verksamheten under 2013 och ställt stora krav på oss alla. Vi har infört en ny organisation för att renodla verksamheten och lägga större fokus på prövning och handläggning av ärenden samt lagt grunden för nya arbetssätt. Vi har därmed också lagt grunden till en effektiv handläggning av bekämpningsmedelsärenden kommande år. Den nya organisationen medger också att vi kan samordna vårt EU-arbete på ett tydligare och bättre sätt. Den upplysningstjänst som vi börjat bygga upp ska underlätta för både företag och medborgare att få svar på frågor av olika slag. Till detta kommer den värdegrund som vi lagt fast och börjat arbeta med som den kompass en samtida myndighet behöver. Jag kan se hur vårt konsekventa agerande i samma frågeställningar men i olika sammanhang; nationellt respektive internationellt, tillämpning av regler respektive information och dialog, medför hög trovärdighet och goda resultat. Med 2013 i backspegeln är vi väl rustade för ett nytt verksamhetsår. Jag känner stor glädje över att jag och mina medarbetare har fått långsiktigt förtroende att fortsätta arbeta för en giftfri vardag och över regeringens satsning på kemikalieområdet som tydliggörs i 2013 års kemikalieproposition. Slutligen vill jag rikta ett tack till mina medarbetare för goda insatser och resultat under det gångna året. Nina Cromnier Generaldirektör 5

Kemikalieinspektionens uppdrag Kemikalieinspektionen är en förvaltningsmyndighet under Miljödepartementet. Vi arbetar i Sverige, inom EU och internationellt för att utveckla lagstiftning och andra insatser som främjar god hälsa och bättre miljö. Vi har tillsyn över reglerna för kemiska produkter och ämnen i varor och gör inspektioner. Vi granskar och godkänner bekämpningsmedel innan de får användas. Vårt miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. Våra uppgifter är fastställda i förordning (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen. Uppgifterna och var resultaten finns redovisade framgår av tabelluppställningen. Uppgifter enligt instruktionen 1 Kemikalieinspektionen är, i den mån inte någon annan myndighet har uppgiften, förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med 1. kemiska produkter, 2. biotekniska organismer, och 3. varor som på grund av sitt innehåll eller behandling har sådana egenskaper att de behöver regleras som kemiska produkter eller tekniska organismer. 2 Kemikalieinspektionen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Inspektionen ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. 3 Kemikalieinspektionen ska inom sitt verksamhetsområde 1. medverka i samarbetet inom Europeiska unionen, 2. i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, 3. inom den svenska politiken för global utveckling, och 4. inom det internationella samarbetet i övrigt. Inspektionen ska även vara regeringens expert i det arbete som regeringen bedriver inom dessa områden. 4 Kemikalieinspektionen ska särskilt 1. i fråga om sådana produkter, organismer och varor som anges i 1 och deras hälso- och miljörisker a) följa utvecklingen, hålla regeringen informerad och vid behov föreslå åtgärder, och b) meddela föreskrifter enligt bestämmelser som meddelats med stöd av miljöbalken, Resultat Utveckla, påverka och genomföra kemikalieregler, sid 18. Pröva ansökningar och annan regeltillämpning, sid 28. Förvalta register och ta fram statistik, sid 44. Bedriva tillsyn, sid 47. Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete, sid 14. Informera, stödja och samverka externt, sid 37. Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete, sid 14. Utveckla, påverka och genomföra kemikalieregler, sid 18. Bedriva internationellt utvecklingssamarbete, sid 42. Pröva ansökningar och annan regeltillämpning, sid 28. Bedriva tillsyn, sid 47. Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete, sid 14. Återrapporteringar enligt regleringsbrevet, sid 60. Utveckla nationella regler, sid 27. 6

Uppgifter enligt instruktionen Resultat 2. pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel, 3. föra och utveckla register över kemiska produkter och biotekniska organismer, 4. informera, stödja och samverka med företag, myndigheter och andra berörda om kemiska produkter, biotekniska organismer, kemikaliesäkerhet och gällande regler samt i frågor som rör inspektionens verksamhet, 5. bidra med kunskap för att främja forsknings- och utvecklingssamarbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, och 6. ansvara för den centrala tillsynsvägledningen inom sitt verksamhetsområde. Pröva ansökningar och annan regeltillämpning, sid 28. Förvalta register sid 44. Informera, stödja och samverka externt, sid 37. Ge tillsynsvägledning, sid 56. Genomföra strategiskt utvecklings- och miljövårdsarbete, sid 14. Ge tillsynsvägledning, sid 56. 5 Kemikalieinspektionen ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag. 5 a Kemikalieinspektionen får, inom ramen för full kostnadstäckning, bedriva sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde. Utveckla, påverka och genomföra kemikalieregler, sid 18. Bedriva internationellt utvecklingssamarbete, sid 42. Uppgifter enligt andra beslut Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Senast ändrad genom (2013:1129). Förordning (2000:338) om biocidprodukter. Senast ändrad genom (2013:897). Förordning (2001:100) om den officiella statistiken. Senast ändrad genom (2013:946). Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel. Senast ändrad genom (2013:905). Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Senast ändrad genom (2013:417). Miljötillsynsförordning (2011:13). Senast ändrad genom (2013:910). Resultat Pröva ansökningar och annan regeltillämpning, sid 28. Förvalta register, sid 44. Pröva ansökningsärenden och dispenser för biocidprodukter, sid 32. Ta fram statistik, sid 46 Pröva ansökningsärenden och dispenser för biocidprodukter, sid 32. Samtliga avsnitt. Bedriva tillsyn, sid 47. En statsförvaltning i förnyelse (S2012.004). Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Senast ändrad genom (2013:270). Förordning (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter. Senast ändrad genom (2013:917). Bedriva tillsyn, sid 47. Pröva ansökningsärenden, sid 32. 7

Årsredovisning 2013 8

Resultatredovisning Läsanvisning Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2013 har samma indelning av verksamheten i huvudprocesser, som de senaste två årens årsredovisningar. I avsnittet Kemikalieinspektionens uppdrag finns en tabell med våra uppgifter enligt instruktionen och hänvisningar till de delar i resultatredovisningen där prestationer och annan resultatinformation finns. Treårsjämförelser redovisas om vi har kunnat ta fram tillförlitliga uppgifter tre år bakåt i tiden. Resultatredovisningen inleds med en översikt över verksamhetens intäkter och kostnader. Därefter följer en redovisning av resultat från de olika huvudprocesserna. I avsnittet Återrapportering enligt regleringsbrevet finns information samlat om återrapporteringar enligt regleringsbrevet för 2013. Här redovisar vi kostnader och genomförda åtgärder inom ramen för Handlingsplanen för en giftfri vardag och handläggningstider för bekämpningsmedel. Resultaten avslutas med en redovisning av myndighetens förvaltning. Allra sist finns en ordlista. Samtliga kostnader i prestationstabellerna är totala kostnader och anges i tusen kronor. De totala kostnaderna för prestationer är inte alltid densamma som totalkostnaden i resultaträkningen, eftersom kostnader för prestationer kan avse ett urval av prestationer och kan sträcka sig över flera budgetår. I de totala kostnaderna för prestationerna ingår de kostnader av anslag som inte direkt fördelats i redovisningen, det vill säga vissa i redovisningen ofördelade kostnader. Dessa kostnader har schablonmässigt lagts på prestationskostnaderna enligt följande schablon: 10 procent för år 2013, 6 procent för år 2012 och 13 procent för år 2011. 9

Intäkter och kostnader Tabell 1. Intäkter och kostnader per process (kostnader anges i tkr) 2013 Process Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Uppbörd Lämnade bidrag Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete 29 204 306-29 870 0 0 Utveckla och genomföra regler 39 572 11 809-54 413 55 805-4 719 Bedriva internationellt utvecklingssamarbete 0 18 127-18 252 0-15 050 Pröva ansökningar och övrig regeltillämpning 44 979 468-45 805 31 648-2 913 Informera, stödja och samverka externt 25 918 221-21 601 1 248-50 Förvalta register och ta fram statistik 15 368 159-15 551 1 052 0 Bedriva tillsyn 32 260 340-33 237 3 841-600 Summa 187 300 31 430-218 730 37 844-23 332 2012 Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete 24 470 442-26 559 0 0 Utveckla och genomföra regler 48 179 13 329-55 928 264-496 Bedriva internationellt utvecklingssamarbete 0 15 089-15 593 0 29 493 Pröva ansökningar och övrig regeltillämpning 43 323 802-48 218 28 209-4 034 Informera, stödja och samverka externt 19 610 277-16 616 7 051-4 902 Förvalta register och ta fram statistik 15 061 292-17 536 13 324 0 Bedriva tillsyn 28 634 492-29 549 25 924 0 Summa 179 276 30 723-210 000 74 772-38 925 2011 Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete 26 065 753-29 133 0 0 Utveckla och genomföra regler 42 200 8 831-48 771 0-494 Bedriva internationellt utvecklingssamarbete 260 12 525-16 613 0-24 648 Pröva ansökningar och övrig regeltillämpning 52 646 1 425-55 076 24 832-4 900 Informera, stödja och samverka externt 18 696 366-14 153 0-4 050 Förvalta register och ta fram statistik 14 288 363-14 046 23 702 0 Bedriva tillsyn 22 126 604-23 358 21 496 0 Summa 176 280 24 869-201 149 70 030-34 093 10

Kostnader och intäkter av anslag per process i tabell 1 är i huvudsak fördelade utifrån data i redovisningen. Kostnader och intäkter av anslag motsvarande knappt 10 procent som inte fördelats direkt i redovisningen, är proportionerligt fördelade per process. Intäkter av anslag per process är från och med 2013 fördelade på ett mer rättvisande sätt, jämfört med tidigare årsredovisningar. Jämförelsetal avseende intäkter av anslag för 2012 och 2011 är justerade i tabell 1. Redovisning per process tar hänsyn till indirekta kostnader samt fördelning av kalkyldifferensen. Kalkyldifferensen är proportionerligt fördelad mellan processerna och har varierat i storlek mellan åren. Det försvårar analysen av kostnader per process mellan åren. Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras huvudsakligen via anslag, medan viss verksamhet finansieras via uppdragsintäkter och bidrag. Lämnade bidrag finansieras huvudsakligen från Sida och från anslaget. Lämnade bidrag har minskat 2013 jämfört med 2012. Det beror främst på att 2013 var det sista året i vårt globala program 2009 2013. De samarbeten som vi hade med olika utförande organisationer var inne i ett slutskede, där vi inte gjorde nya utbetalningar. Kostnaderna inom processen Bedriva tillsyn har ökat 2013 jämfört med 2012, beroende på att vi prioriterat tillsynsinsatser 2013. Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna disponeras Tabell 2. Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna disponeras (kostnader i tkr) Verksamhet där avgifterna disponeras Ack. resultat Budget Intäkter Utfall Intäkter Budget Kostnader Utfall Kostnader Utfall Resultat Ack. Resultat Avgiftsbelagd verksamhet t.o.m. 2012 2013 2013 2013 2013 2013 2013 SERP -14 877 13 850 11 253 13 850 11 269-16 -14 893 Varuprover 0 100 312 100 312 0 0 Summa -14 877 13 950 11 565 13 950 11 581-16 -14 893 Uppdragsverksamhet Tjänsteexport 0 300 391 300 391 0 0 SERP (svenskt rapportörprogram) Skillnaden mellan budgeterade intäkter och kostnader och det faktiska utfallet för 2013 beror till största delen på att den planerade utvärderingen för ammoniumbromid och monokloramin inte har genomförts. Utvärderingen av ammoniumbromid har lagts på is i avvaktan på ett EU-gemensamt beslut om hur man ska hantera biprodukter som uppstår från desinfektionsmedel. När det gäller monokloramin har företaget inte lämnat in ansökan som tidigare planerat. Det ackumulerade resultatet utgör inte ett negativt resultat i egentlig mening. Beloppet motsvarar kostnader i SERP-verksamheten som har anslagsfinansierats under åren. Enligt villkor för anslag 1:6, ap.1 får medel från anslaget användas för att täcka eventuella underskott i prövningsverksamheten (SERP). Under 2013 har 16 tkr av anslagsmedel använts för att täcka underskott i verksamheten. Varuprover Enligt 8 kap. 2 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken får Kemikalieinspektionen ta betalt för sina kostnader för provtagning och undersökning i samband med tillsyn. Provtagningen och undersökningen ska ersättas av den vars verksamhet provtagningen avser. Av 26 kap. 22 b punkt 2 i miljöbalken (1998:808) framgår att verksamhetsutövaren i vissa fall inte behöver ersätta kostnaderna för provtagning och undersökning av prover, om det finns särskilda skäl för det. Av förarbetena till denna bestämmelse 11

(se prop 2009/10:167 s. 37) framgår att ett exempel på särskilt skäl kan vara om resultatet av provet visar att verksamhetsutövaren har följt gällande bestämmelser. Kemikalieinspektionen tar betalt för den analyskostnad vi fakturerats av externt analysföretag för att analysera den aktuella varan i de fall verksamhetsutövaren inte har följt gällande bestämmelser. Se även avsnitt Bedriva tillsyn sid 47. Tjänsteexport Tjänsteexport avser ett EU-finansierat så kallat twinningsamarbete med Tunisien inom områdena lagstiftning och kommunikationsstrategi/handlingsplan. För resultat se avsnitt Bedriva internationellt utvecklingssamarbete, sid 42. Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras Tabell 3. Avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras (kostnader i tkr) Verksamhet där avgifterna ej disponeras Ack. resultat Budget Intäkter Utfall Intäkter Budget Kostnader Utfall Kostnader Utfall Resultat Ack. Resultat Offentligrättslig verksamhet t.o.m. 2012 2013 2013 2013 2013 2013 2013 9433, Allmänkemikalier 78 057 2 000 2 076 35 000 29 309-27 174 50 823 9437, Bekämpningsmedel -53 686 34 000 29 841 52 000 43 601-13 760-67 446 2811, Dispensavgifter 194 40 35 0 135-100 94 Summa 24 565 36 040 31 952 87 000 73 045-41 094-16 529 Allmänkemikalier Intäkterna är i nivå med budgeten. Det totala antalet anmälda produkter har ökat till 90 659 år 2013 från 87 243 år 2012. Antalet registrerade produkter har en stigande trend, men ökningen har planat ut jämfört med tidigare år. En förändring i avgiftförordningen gör att inga preliminära avgifter tas ut längre och därför har ingen debitering av preliminära avgifter skett 2013. Detta har inneburit att det ackumulerade överskottet minskat med cirka 27 000 tkr från cirka 78 000 tkr 2012 till cirka 51 000 tkr 2013. I förhållande till budgeterade kostnader har medel inte varit avsatta på Kemikalieinspektionen i motsvarande utsträckning. Orsaken är interna prioriteringar av resurser. Utfallet har dessutom blivit lägre än planerat. Kemikalieinspektionen arbetar enligt särskild handlingsplan för att verksamheten som bedrivs på sikt ska vara i balans mot intäkten. Sedan 2010 har kostnaderna ökat successivt genom prioritering av bland annat ökad tillsyn, med totalt cirka 10 000 tkr. Samtidigt har intäkten ökat ungefär lika mycket på grund av ökad volym och ändrad registrering av företagen. Bekämpningsmedel Utfall intäkter avseende bekämpningsmedel är lägre än beräknat. Detta är till stora delar en följd av att Kemikalieinspektionen från och med 2013 redovisar intäkter mot inkomsttitel kassamässigt. Årsavgifter för bekämpningsmedel fakturerades sent under året och fordringar motsvarande drygt 5 000 tkr var ännu inte betalda 2013-12-31. Beslut om en höjning av bekämpningsmedelsavgifter har trätt i kraft under året, vilket till del påverkat avgiftsintäkten jämfört med 2012. Det ackumulerade underskottet har ökat på grund av ökad omfattning av prövningsverksamheten och att de nya avgifterna trädde ikraft först en bit in på året, det vill säga full kostnadstäckning nås inte 2013. Totala kostnader för prövningsverksamheten har ökat under året på grund av ökad verksamhet. Regeringen har beslutat att införa en särskild anslagspost för nationell prövning och tillsyn (anslagspost 2) i regleringsbrevet för 2013. Anslagsposten har också särskilda finansiella villkor som anger en lägsta nivå med vilken vissa ärendetyper ska hanteras. Kemikalieinspektionen arbetar enligt särskild handlingsplan för att kostnader för verksamhet som bedrivs på sikt ska vara i balans mot intäkten. Den genomförda höjningen av avgifterna är ett steg på vägen, liksom interna effektiviseringsåtgärder. Kemikalieinspektionen har lämnat flera förslag till 12

regeringen, i budgetunderlag och i regeringsuppdrag om avgifter för ansökningar om mindre användningsområden med mera, i syfte att åstadkomma en mer långsiktig och verksamhetsanpassad finansiering av verksamheten. I enlighet med regleringsbrevet 2013 planerades prövnings- och tillsynsverksamhet för 52 000 tkr. Enligt ändring i regleringsbrevet för 2013 disponerar Kemikalieinspektionen 50 500 tkr för nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel (anslagspost 2). Av dessa har 5 070 tkr använts till icke avgiftsbelagd verksamhet inom tillståndsprövningen. Totalt för anslagspost 2 har kostnaderna alltså varit 48 671 tkr. Se även avsnitt Återrapportering bekämpningsmedel, sid 64. Dispensavgifter Utfall kostnad är betydligt högre än utfall intäkter, vilket tyder på att avgiften är för lågt satt. Kemikalieinspektionen avser att se över avgiftens storlek. 13

Genomföra strategiskt utvecklings- och miljömålsarbete Kemikalieinspektionen ansvarar för att följa upp och utvärdera det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga ämnen. Kemikalieinspektionen bidrar också till att främja forskning och utveckling som har betydelse för att kunna nå målet Giftfri miljö. Vi samverkar med andra myndigheter, näringslivet, forskningsorgan och andra organisationer för att utveckla strategiska områden och styrmedel som kan driva på kemikaliekontrollen. Utveckla, följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Årlig uppföljning Kemikalieinspektionen har under året gjort den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt följt upp de första tre etappmålen för farliga ämnen som regeringen beslutade 2012. Uppföljningen ingår i Naturvårdsverkets rapport där uppföljningarna av samtliga miljökvalitetsmål och etappmål redovisas. Kemikalieinspektionens bedömning är att miljömålet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En ökande varukonsumtion bidrar till ökad spridning av farliga ämnen. Även om lagstiftning och andra styrmedel på området generellt utvecklas positivt och på sikt bedöms bidra till bättre förutsättningar att nå målet, behövs fortsatt utveckling och genomförande av regler och andra styrmedel samt teknikutveckling. Som underlag till uppföljningen av Giftfri miljö har Kemikalieinspektionen också uppdaterat tre av de sju indikatorer vi har ansvar för. Ge stöd till regeringen i strategiska miljömålsfrågor Kemikalieinspektionen har lämnat stöd till regeringen under rådsförhandlingar om EU:s sjunde miljöhandlingsprogram som beslutades av EU:s ministerråd och Europaparlamentet i november 2013. Enligt det nya miljöhandlingsprogrammet ska Europeiska kommissionen till år 2018 utveckla en åtgärdsstrategi för en giftfri miljö som ska minimera befolkningens exponering för farliga ämnen. Fyra områden är särskilt prioriterade: (1) nanomaterial och material med liknande egenskaper, (2) hormonstörande ämnen, (3) kombinationseffekter och (4) farliga ämnen i varor, inklusive importerade varor, giftfria materialkretslopp och inomhusmiljö. En kunskapsbas ska byggas upp med inriktning på att mäta halter av farliga ämnen i människor och miljön. Kemikalieinspektionen har även lämnat stöd till regeringen för att utveckla de fyra nya etappmål för farliga ämnen som beslutades under året. Utveckla strategier och styrmedel Strategi för giftfri materialåtervinning För att hushålla med naturresurserna vill Sverige öka återvinningen av material i avfallet och undvika att farliga ämnen förs tillbaka i materialkretsloppen. Kemikalieinspektionen har under året i en konsultstudie låtit kartlägga och analysera de regler på kemikalie- och avfallsområdena som har betydelse för giftfria och resurseffektiva kretslopp. Studien ska vara ett underlag för Kemikalieinspektionens fortsatta ställningstaganden om farliga ämnen ur ett kretsloppsperspektiv. Strategi för effekter av nanomaterial och nanoteknik För att uppnå en säker hantering av nanomaterial behöver EU:s kemikalielagstiftning anpassas till nanomaterialens särskilda egenskaper. Kemikalieinspektionen har analyserat vilka regelförändringar som behövs i EU-lagstiftningen för att riskerna med nanomaterial ska omfattas och ha en hög skyddsnivå. Kemikalieinspektionen har fortsatt att delta i ett EU-gemensamt arbete med att identifiera hur Reach-förordningen behöver ändras för att uppnå en säker hantering av nanomaterial. Vi har deltagit i arbetsgruppsmöten med behöriga myndigheter för nanomaterial (CASG Nano) där bland annat ändringar av bilagorna till Reach diskuterats. Vid ett möte anordnat av Nederländerna med deltagare från andra medlemsländer och kommissionen presenterade vi Kemikalieinspektionens förslag till hur lagstiftningen skulle kunna ändras. Mötet enades om ett antal punkter som är vik- 14

tiga för att skydda människa och miljö. Under året deltog vi också i en nordisk workshop för att bland annat diskutera behov av särskilda regler för att klassificera nanomaterial, som resulterade i att Nordiska kemikaliegruppen (NKG) beslutade gå vidare med en projektansökan för klassificering av nanomaterial. Vi har deltagit i OECD:s arbete för att utveckla metoder för att testa och hantera risker med nanomaterial och i den nationella referensgruppen för ett EU-projekt mellan flera länder som syftar till riskforskning och regelutveckling (NANoREG). Kemikalieinspektionen har låtit Chalmers ta fram en rapport med titeln Exposure assessments of nanoparticles in aquatic environments considerations, review and recommendations. Vi har också verkat aktivt för att utveckla nationell myndighetssamverkan kring problematiken med nanomaterial. Med stöd av Kemikalieinspektionen anordnade Läkemedelsverket ett myndighetsmöte med fokus på betänkandet Säker utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Detta är en följd av det nätverksbyggande med andra myndigheter när det gäller nanomaterial som vi initierade 2011. Strategi för hormonstörande effekt Inom EU pågår arbetet med att utveckla kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen men beslut har ännu inte tagits. Kemikalieinspektionen har presenterat ett positionsdokument för kommissionen och övriga medlemsländer för att motivera varför det inte är möjligt att fastställa säkra exponeringsnivåer för hormonstörande ämnen. Det behövs samsyn och kunskapsutbyte inom forskningen på detta område och mellan myndigheterna inom EU. Kemikalieinspektionen har verkat nationellt och internationellt för att utveckla verktygen för faro- och riskbedömning. För att fortsätta att diskutera sakfrågan och stärka vårt samarbete med forskare och andra myndigheter om hormonstörande ämnen genomförde Kemikalieinspektionen i oktober 2013 en tredje workshop, denna gång med titeln Hormonstörande ämnen i miljön vilka paralleller kan vi dra mellan miljö och hälsa?. Strategi för kombinationseffekter Ett nytt synsätt börjar utvecklas som fokuserar på behovet av att gå från att reglera en kemikalie åt gången till att ta hänsyn till att människa och miljö exponeras för blandningar av kemikalier. Vi har medverkat i arbetet med att utveckla vägledningsdokument för riskbedömning av biocidprodukter och växtskyddsmedel med avseende på kombinationseffekter. Vi har varit med i planering av och medverkat i workshoppar för att diskutera hur regler för kombinationseffekter ska kunna införas i kemikalielagstiftningen. Ekonomiska styrmedel Kemikalieinspektionen har under 2013 fortsatt arbetet med ekonomiska styrmedel på konsumentvaror och har publicerat rapporten Hur kan en kemikalieskatt på konsumentvaror se ut? Rapporten ger principförslag för hur en ny punktskatt på varor som innehåller farliga kemikalier kan utformas och ett mer utvecklat förslag på en skatt på kläder och skor som innehåller farliga ämnen. Vårt arbete har uppmärksammats nationellt och internationellt. Offentlig upphandling Förutom aktivt deltagande i Miljöstyrningsrådets kemikaliegrupp har Kemikalieinspektionen inom ramen för en giftfri vardag finansierat rådets arbete med en giftfri förskola där en förstudie har genomförts i syfte att ta fram kriterier för inköpare av produkter till förskolor. Samverka inom forskningsområdet Pågående projekt och program Kemikalieinspektionen har samverkat med forskarsamhället i flera olika sammanhang för att stimulera forskning om kemiska risker och riskminskning. Genom vårt samarbetsavtal med Formas har vi deltagit i referens- och beredningsgrupper bland annat inom områdena samverkanseffekter av kemikalier, diffusa källor till utsläpp av kemikalier, marina föroreningar och hälso- och miljörisker med nanomaterial. Vi har fortsatt att vara representant i styrelse och referensgrupp till programmet MistraPharma och i styrelsen till Mistra Future Fashion samt medverkat i planeringen av ett nytt Mistraprogram, med inriktning på nanomaterials påverkan på miljön. Kemikalieinspektionen ingår i referensgruppen till projektet RE-PATH, som finansieras av Swedavia AB och Naturvårdsverket via IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Projektet omfattar bland annat mätningar av perfluorerade ämnen i vattendrag och sjöar nära flygplatserna Arlanda och Landvetter, där brandsläckningsvätskor som innehåller dessa ämnen använts. 15

Kemikalieinspektionen har varit värd för en workshop om riskbedömning och riskhantering av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Mötet organiserades i samarbete mellan OECD, Kemikalieinspektionen och EU. Kemikalieinspektionen är representerad i styrelserna för Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet och för Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet. Tillsammans med ITM har vi arrangerat två workshoppar; en om källor, spridning och exponering av per- och polyfluorerade ämnen och en workshop om kemikalielukt från varor. Vi finns också representerade i referensgrupper till två kompetenscentrum inom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), ett för kemiska och ett för biologiska bekämpningsmedel. Vi deltar också i arbetet inom SLU-programmet för Giftfri miljö, som ingår i SLU:s fortlöpande miljöanalys. IMM har under året i samarbete med Kemikalieinspektionen färdigställt en slutrapport av ett projekt om riskbedömning av neurotoxiska ämnen inklusive utvärdering av testmetoder och kriterier. Naturvårdsverket finansierade arbetet. Forskningsprogrammen Effektiv miljötillsyn och ChEmiTecs, som finansierats av Naturvårdsverket, avslutades under året. Forskningen inom ChEmiTecs har bland annat bidragit till ökad kunskap om utsläpp av ämnen från material. Vi har deltagit i EU-nätverket CREAM, som nu är avslutat. Arbetet resulterade i utveckling av effektmodeller för att bedöma kemikalierisker. Genomföra regeringsuppdrag och hantera remisser Genomföra regeringsuppdrag Tabell 4. Redovisade regeringsuppdrag 2011-2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Redovisade regeringsuppdrag 8 5 345 6 5 377 5 3 176 Kemikalieinspektionen har redovisat följande uppdrag till regeringen: Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014. Delredovisning 2011-2012, KemI-rapport 1/14. Farliga ämnen i textilier. Redovisat 2013-04-12. Dnr H13-00180. Hur förebyggande kemikaliekontroll påverkar utvecklingsländers förutsättningar att uppnå en hållbar utveckling. Redovisat 2013-06-14. Dnr H13-01131. Avgift för nationell prövning av bekämpningsmedel. Redovisat 2013-09-02. Dnr H13-00390. Kunskapskrav och tillstånd för biocidprodukter. Redovisat 2013-10-31. Dnr H13-00697. Genomföra kartläggning av avgivande av BPA vid renovering av dricksvattenrör. Redovisat 2013-12-19. Dnr H13-00867. Medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Redovisat 2013-01-31. Dnr H11-01129. Rapporterat till Tillväxtverket om regelförenkling. Kemikalieinspektionen har i samråd med andra myndigheter medverkat i följande regeringsuppdrag: Naturvårdsverkets uppdrag om hållbar återföring av fosfor. Dnr H12-00304. Naturvårdsverkets uppdrag om förslag till nationell reglering av nematoder, insekter och spindeldjur. Dnr H13-01780. Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram förslag till etappmål inom miljömålssystemet om kadmium i livsmedel resp avfallsområdet (textilavfall). Dnr H13-01006. Underlag för rapportering av genomförande av artikel 14 i EU-direktiv 2009/128/EG. Redovisat 2013-05-08. Dnr H13-00519. Översyn av bestämmelser för nematoder, insekter och spindeldjur. Redovisat 2013-09-06. Dnr H13-00222. 16

Hantera remisser Tabell 5. Besvarade remisser 2011 2013 (kostnad i tkr.) Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Besvarade remisser 145 1 188 71 706 83 - Av de besvarade remisserna kom 32 från Regeringskansliet. Bland större utredningar som Kemikalieinspektionen har lämnat yttrande över kan nämnas Avfallsutredningen och Upphandlingsutredningen. Det högre antalet besvarade remisser bedömer vi har sin grund i en kvalitetshöjning av diariet, som resulterat i en ökad tydlighet i vad som ska klassas som remiss. 17

Utveckla, påverka och genomföra kemikalieregler Kemikalieinspektionen deltar som behörig myndighet i arbetet inom EU och bistår regeringen i regelutvecklingen inom EU och internationellt. I uppdraget ingår att inom ramen för befintliga regler ta fram riskbedömningar och förslag till reglering av enskilda ämnen, liksom att utveckla vägledningsdokument, metoder och kriterier för att bedöma och hantera risker i anslutning till regelverken. Kemikalieinspektionen beslutar och publicerar även egna föreskrifter. Figur 1. Från ämnesutvärdering till tillstånd. Påverka och driva utvecklingen och genomförandet av Reach, klassificerings- och märknings- samt testmetodförordningarna Prioritera ämnen för Reach- och CLP-processer Med stöd av ett nyligen framtaget prioriteringsverktyg har vi arbetat vidare med att välja ut ämnen lämpliga att ta fram bedömningsunderlag (dossierer) för. Målet är att finna ämnen som ännu saknar harmoniserad klassificering trots att ämnena har sådana egenskaper som kräver en sådan, och som är särskilt farliga (SVHC) eller bedöms behöva begränsas. Kemikalieinspektionen har nominerat deltagare till tre av Echas arbetsgrupper; de som hanterar ämnen som har långlivade, bioackumulerande och toxiska egenskaper (så kallade pbt-ämnen), hormonstörande ämnen och ämnen med allergiframkallande egenskaper. Avsikten är att utveckla EU-kriterier för att möjliggöra att ta fram ämnen som är särskilt farliga. Arbetet ska bidra till kommissionens plan att synliggöra alla ämnen som bör vara på Reachs kandidatförteckning till 2020. 18

Riskhanteringsanalyser av ämnen och deras egenskaper Tabell 6. Genomförda riskhanteringsanalyser (RMO) (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Genomförda riskhanteringsanalyser 5 1 878 2 950 6 2 793 Kemikalieinspektionen har slutfört fem riskhanteringsanalyser (RMO) för grenad och linjär dihexylftalat, dicyklohexylftalat, isoforondiisocyanat, etylentiourea och kadmium i konstnärsfärger. En riskhanteringsanalys är första steget och en förutsättning för att göra en bedömning om ett ämne är särskilt farligt och bör förbjudas eller begränsas. För att driva på utvecklingen och leverera bedömningsunderlag för särskilt farliga ämnen och begränsningar under Reach har vi ökat antalet riskhanteringsanalyser under 2013 jämfört med 2012. Vi har samtidigt lyckats effektivisera arbetet så att kostnaden per analys 2013 är 75 procent av kostnaden per analys 2012. Ämnesutvärderingar Tabell 7. Genomförda ämnesutvärderingar enlgt Reach (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Genomförda ämnesutvärderingar 3 843 2 472 0 0 Kemikalieinspektionen har lämnat in utvärderingar av ämnena trimetoxyvinylsilan, trimetoxymetylsilan och butylakrylat till Echa. Antalet redovisade utvärderingar följer Kemikalieinspektionens egna mål och den EU-gemensamma handlingsplan (CoRAP), som Echa beslutat för att utvärdera allmänkemikalier. Kostnaden per ämne är likvärdig jämfört med tidigare år. Ämnena har utvärderats eftersom de används mycket av konsumenter, är misstänkt hudsensibiliserande och misstänks kunna störa förmågan att få barn. Vi har också deltagit i arbetet med att identifiera lämpliga ämnen till den EU-gemensamma handlingsplanen för ämnesutvärdering. Kemikalieinspektionen har mer noggrant gått igenom registreringsunderlaget för 10 av totalt 122 ämnen som Echa identifierat som möjliga kandidater för ämnesutvärdering. Vi har arbetat vidare med det förslag till beslut om mer information som vi lämnade för 2-(4-tertbutylbenzyl) propionaldehyd år 2012 och tagit hand om inkomna kommentarer. Echas medlemsstatskommitté har kommit överens om ett reviderat förslag som kommer att beslutas av Echa tidigt 2014. Harmoniserad klassificering Tabell 8. Lämnade förslag till klassificeringar och rapportörsskap i riskbedömningskommittén (RAC) (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Lämnade förslag till klassificeringar 4 1 433 4 1 313 0 0 Rapportörsskap i RAC som rapportör/ medrapportör 3 191 1 21 6 632 19

Kemikalieinspektionen har skickat in fyra förslag till Echa om harmoniserad klassificering av ämnen som är en förutsättning för att kunna ta upp ämnet i kandidatförteckningen. Antalet ämnen är detsamma som 2012 och kostnaden är i stort sett densamma. Ämnena har valts ut på grund av att de ger effekter på fortplantningsförmågan, utvecklingsskador eller är allergiframkallande. Detta gör dem särskilt viktiga i arbetet under Handlingsplanen för en giftfri vardag. Förslagen gäller perfluorononansyra (PFNA), dicyklohexylftalat (DCHP) samt kadmium dinitrate och kadmiumhydroxid. Echas riskbedömningskommitté (RAC) har nu antagit vårt tidigare förslag att klassificera diisohexyl ftalat (DIHP) som skadligt för förmågan att få barn. Vi har under året avslutat rapportörsskapet i Echas riskbedömningskommitté (RAC) för klassificeringsförslag för tre ämnen (FTOH, gallium arsenid och tembotrione). Ämnen med särskilt farliga egenskaper (Reachs kandidatförteckning) Tabell 9. Inlämnat bedömningsunderlag för ämnen med särskilt farliga egenskaper (SVHC) (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Inlämnade SVHC-bedömningsunderlag 3 896 4 1 137 0 0 Kemikalieinspektionen har under året lämnat in bedömningsunderlag till Echa för kadmiumoxid och kadmiumsulfid som är cancerframkallande och ger effekter på skelett och njurar samt etylentiourea som kan ge fosterskador. Ämnena har förts upp på kandidatförteckningen och kostnaden för bedömningsunderlaget var på samma nivå som 2012. Begränsa farliga ämnen Kemikalieinspektionens tidigare inlämnade dokumentation för kadmium resulterade i att ämnet togs upp på kandidatförteckningen 2013. Dimetylformamid som vi föreslog till kandidatförteckningen 2012, finns med på Echas femte prioriteringslista till bilaga 14 i Reach, det vill säga ämnen som bör fasas ut och för vilka man kommer att behöva söka tillstånd för att få använda. Tabell 10. Rapportörsskap i riksbedömningskommittén RAC och socioekonomisk analys (SEAC) och föreslagna bedömningar till Echa (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Rapportörskap i RAC och SEAC 0 0 0 0 2 316 Lämnade begränsningsförslag till Echa 1 2 236 2 7 867 0 0 Sverige är ett av få länder inom EU som tagit fram begränsningsförslag till Echa, och vi har under året föreslagit begränsning av kadmium i konstnärsfärger. Erfarenheten från att ta fram och hantera begränsningsförslag inom Reach är att arbetet är tids- och kostnadskrävande. Hit hör inte enbart kostnader för att ta fram själva begränsningsförslaget, utan även kostnader som finns i förarbetet samt inte minst i processen som följer då ett förslag till begränsningar av ett ämne är inlämnat. Under året har Kemikalieinspektionen fortsatt arbetet i EU med 2012 års begränsningsförslag för nonylfenol och nonylfenoletoxilater i importerade textilier. Echas kommittéer har bedömt att förslagen uppfyller kraven enligt Reach och förslagen är ute på offentligt samråd till i början av 2014. När det gäller det tidigare svenska förslaget för bly och blyföreningar i konsumentvaror har det offentliga samrådet avslutats under året och Echas kommittéer bereder nu sina synpunkter på förslaget inför beslut av kommissionen. 20

Granska bedömningsunderlag lämnade av andra länder Kemikalieinspektionen har granskat bedömningsunderlag och lämnat förslag till förbättringar på 26 av 37 klassificeringsförslag som andra medlemsstater eller kommissionen lämnat till Echa och vi har deltagit i 12 av 15 offentliga samråd om harmoniserad klassificering. Målet har varit att påverka att underlaget har tillräcklig kvalitet och syftar till att skapa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö. I de två offentliga samråd som har hållits för att identifiera ämnen som särskilt farliga (SVHC) har vi granskat och lämnat förslag på förbättringar för fyra av tretton underlag som lämnats under året. Vi har prioriterat ämnen som föreslås som PBT/ vpvb (långlivade, bioackumulerande och toxiska/ mycket långlivade och mycket bioackumulerande) eller hormonstörande. Vi har granskat och lämnat kommentarer på ett begränsningsförslag som är ute på offentligt samråd samt svarat på tre enkäter till pågående begränsningsförslag. Vi har granskat och tillstyrkt förslag på samtliga fem ämnen i den femte omgången prioriteringar av ämnen till kandidatförteckningen att föras upp på bilagan över ämnen för vilka det krävs tillstånd (bilaga 14 i Reach-förordningen). Särskilt farligt ämne i varor i en koncentration över 0,1 procent Kemikalieinspektionen har fortsatt att driva frågan om tolkningen av kraven på information om särskilt farliga ämnen i en koncentration som överstiger 0,1 viktprocent. Under året har vi tillsammans med likasinnade länder utarbetat och publicerat en vägledning för leverantörer av varor. Syftet är att leverantörer lättare ska kunna fullgöra sina skyldigheter att informera kunder om varor som innehåller vissa särskilt farliga ämnen, som finns på kandidatförteckningen. Vi har också fortsatt att bistå regeringen med att förklara för kommissionen hur Sverige tillämpar kravet på information om farliga ämnen i varor. Vi har fört fram flera argument för varför vi anser att Sveriges tolkning är den riktiga. Behöriga myndigheter för Reach och CLP Kemikalieinspektionen har bidragit till att driva ett antal för Sverige viktiga frågor och deltagit i tre möten där vi lämnat förslag i kommissionens forum/expertgrupp för behöriga myndigheter för Reach och CLP (CARACAL). Exempel på frågor som behandlats är en långsiktig plan för kandidatförteckningen till år 2020, översynen av Reach och frågan hur hormonstörande ämnen och nanomaterial ska hanteras. Vi har bidragit med skriftliga kommentarer eller tagit fram underlag till kommentarer från regeringen på frågor av stor vikt, till exempel hur man ska effektivisera arbetet med begränsningar och skäl mot att bevilja fler undantag från tillståndsprövningen. Ett exempel på direkt effekt av Kemikalieinspektionens agerande är att kommissionen till sin handlingsplan för särskilt farliga ämnen lagt till ämnen som används mycket i konsumentvaror och som därför bör kunna anses relevanta för kandidatförteckningen. Föreskrivande kommittén för Reach och CLP Kemikalieinspektionen har deltagit vid omröstning i kommissionens föreskrivande kommitté för Reach och CLP vid fem möten samt i fyra skriftliga omröstningar. I detta arbete har vi bland annat bidragit till att införa begränsning av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i konsumentvaror av sexvärt krom i läder, samt av ytterligare ett antal CMR-ämnen i konsumentvaror. För PAHbegränsningen bidrog våra insatser dessutom till att haltgränsen för förbud sänktes för varor som används av barn. Vi har vidare bidragit till att införa klassificeringar av ytterligare 36 ämnen i bilaga 6 till CLPförordningen. Vi har också bidragit till att rösta igenom ändringar av Reachs avgiftsförordning och testmetodförordning. Viktiga bilagor i Reach Bilaga 14: Förteckning över ämnen för vilka det krävs tillstånd. Bilaga 15: Bilagan fastställer principer för att ta fram dokumentation som identifierar ett ämne som särskilt farligt och som motiverar det till att vara ett begränsningsämne. Bilaga 16: Innehåll i en socioekonomisk analys. Bilaga 17: Begränsningar av vissa farliga ämnen, blandningar och varor. Viktig bilaga i CLP Bilaga 6: Harmoniserad klassificering och märkning av vissa farliga ämnen. 21

Utveckla testmetoder Tabell 11. Granskade testmetoder (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Granskade testmetoder 9 937 8 670 6 1 017 För att på sikt minska antalet djurförsök är det viktigt att utveckla tillförlitliga testmetoder. Inom ramen för testmetodarbetet inom OECD har vi därför skriftligen lämnat förslag till att uppdatera sammanlagt sex in vitro testmetoder, varav tre för ögonirritation, en för hudkorrosion och två för genotoxicitet. Dessutom har vi granskat och kommenterat tre in vivo-testmetoder (tester med djur) för påverkan på avsmassan (genotoxicitet). Arbetet har i stort sett legat på samma nivå som 2012 och kostnaderna för granskningar av testmetoder likaså. Nordiskt kemikaliesamarbete Vi har deltagit i arbetet inom Nordiska humanexponeringsgruppen (NEGh), Nordiska klassificeringsgruppen och Nordiska riskvärderingsgruppen (NORAP). Kemikalieinspektionen var drivande i att arrangera den Nordiska klassificeringsgruppens CLP-workshop, som bland annat behandlade konsekvenser av harmoniserad klassificering i lagstiftning, klassificering och märkning av nanomaterial samt hur hormonstörande ämnen tas om hand i lagstiftningen. Utveckla och revidera GHS och CLP-förordningen Kemikalieinspektionen har deltagit i de arbetsgrupper som bildats för att utveckla globalt harmoniserad klassificering (GHS) under 2013 2014 och vi har bevakat arbetet i undergruppen som tar fram en global lista över ämnen med gemensam klassificering. Vi har deltagit i arbetet med tekniska uppdateringar av CLP-förordningen. Vi har påverkat arbetet med CLP-förordningen genom att förtydliga frågor om tillämpning av klassificerings- och märkningskriterier och bidragit till att uppdatera vägledningen för klassificering av allergiframkallande ämnen. Med hjälp av expertis från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har vi också bidragit i uppdateringen av vägledningen för klassificering och märkning för fysikaliska faror. Kemikalieinspektionen har även påverkat processen för harmoniserade klassificeringsförslag genom att lämna kommentarer till Echa om förbättringar. Påverka och driva utvecklingen och genomförandet av EU:s produktregler Stärka kemikaliekraven i EU:s produktregler Föregående års arbete har resulterat i att många tidigare beslutade regler har trätt i kraft under året. Det nya Leksaksdirektivet innehåller till exempel strängare kemikaliekrav och leder till ett ökat skydd för barn. Stora förändringar i reglerna är att gränsvärden nu finns för vilken koncentration av 19 ämnen (mot tidigare 8) som får läcka ut ur leksaker och att ämnen som är cancerframkallande, förändrar arvsmassan eller som skadar fortplantningsförmågan är förbjudna i lättåtkomliga delar. Kraven innebär även att de cancerframkallande ämnena nitrosaminer och nitroserbara ämnen inte får läcka ut ur leksaker till riktigt små barn samt att 55 allergiframkallande doftämnen är förbjudna och ytterligare 11 allergiframkallande doftämnen omfattas av krav på information. Kemikalieinspektionen har tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket ordnat flera utbildningar för att upplysa företag om de nya reglerna. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete för att göra leksakerna ännu säkrare för barn och under året sänktes till exempel gränsvärdena ytterligare för barium. I samband med att de nya reglerna trädde i kraft behövdes även nya standarder för att företag ska kunna säkerställa att deras leksaker uppfyller regelverket och Kemikalieinspektionen har varit aktiv i arbetet med att ta fram sådana standarder för leksaksdirektivet både nationellt och inom EU. Det nya RoHS-direktivet om elektrisk och elektronisk utrustning har införlivats i svensk lagstiftning och vi har deltagit i olika informationsaktiviteter om detta för berörda företag. Kemikalieinspektionen har lämnat synpunkter 22

på ansökningar om undantag från kraven i RoHSdirektivet där vi fokuserat på att förhindra användning av kvicksilver, att undantagen ska gälla en kort begränsad tid och bara för delar där alternativ saknas. Enligt byggproduktförordningen är det obligatoriskt med CE-märkning från 2013. Som bilaga till dokumentationen för CE-märkningen ska det finnas information om farliga ämnen enligt Reach artikel 31 om det är en kemisk produkt och enligt Reach artikel 33 om det är en vara. Kemikalieinspektionen har bistått Boverket och regeringen med att påvisa att behovet finns att informera om farliga ämnen i byggvaror. Påverka och driva utvecklingen och genomförandet av regler och metoder för att bedöma bekämpningsmedel Tabell 12. Stöd till regeringen för att utveckla regler inom bekämpningsmedelsområdet 2011 2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Tekniska möten utvärdering av verksamma ämnen i växtskyddsmedel Tekniska möten utvärdering av verksamma ämnen i biocidprodukter 5 1 280 9 1 679 5 893 4 2 091 4 1 907 4 2 053 Ständiga kommittén för växtskyddsmedel 6 1 151 6 1 322 6 1 251 Ständiga kommittén för biocidprodukter 5 2 153 5 2 540 5 1 605 Totalt 20 6 675 24 7 448 20 5 802 Tekniska möten för att utvärdera verksamma ämnen i växtskyddsmedel Under 2013 har Kemikalieinspektionen kommenterat andra medlemsländers riskbedömningar vid 14 tillfällen, vilket motsvarar cirka 15 procent av alla tillfällen. Vi har lagt särskilt fokus på egenskaper som är skadliga för fortplantningsförmågan, hormonstörande, cancerframkallande, där människor exponeras, där nedbrytningsprodukter läcker till grundvattnet, PBT-ämnen samt i fråga om riskbedömningar för bin. Ett mycket uppmärksammat område under 2013 har varit kemikaliers effekter på bin. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa har riskbedömt tre aktiva ämnen som hör till gruppen neonikotinoider och bedömt att dessa är mycket giftiga för bin. Kommissionen har lagt fram ett förslag för att begränsa användningen av dessa ämnen som bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen hade sedan tidigare avslagit ansökningar för produkter som innehåller två av dessa ämnen (klotiandin och tiametoxam) i Sverige, och stödde kommissionens förslag. Ämnena ipconazole, amisulbrom, orthosulfamuron och topramezone har fått Kemikalieinspektionens föreslagna klassificering för reproduktionstoxicitet. Pyridalil beskrivs nu, baserad på förslag från Kemikalieinspektionen, som möjligt hormonstörande i Efsas rapport. Till följd av omorganisation och omprioriteringar av resurser har vi kunnat lägga mindre tid på detta arbete än tidigare. Efsa organiserar även arbetet kring att ta fram vägledningsdokument och vi har fortsatt att delta i arbetet med att ta fram vägledningsdokumenten för riskbedömning för bin och för akvatiska organismer. Vi har även deltagit i arbetet för att harmonisera beräkningar av nedbrytningshastigheter av aktiva ämnen i jord. Vägledningsdokumenten underlättar harmoniseringen av riskbedömningarna inom EU för dessa områden. Tekniska möten för att utvärdera verksamma ämnen i biocidprodukter Kemikalieinspektionen har under året deltagit i fyra tekniska möten som organiserats av kommissionens gemensamma forskningscentrum (DG Joint Research Centre) och vi har lämnat skriftliga 23

synpunkter på tio riskbedömningsrapporter. Under de tekniska mötena har vi behandlat olika typer av metodutveckling och vägledningsdokument. Viktiga frågor där vi varit drivande under året har varit utvärdering av kumulativa (adderande) och synergistiska (förstärkande) effekter samt hur potentiellt skadliga ämnen ska tas om hand i riskbedömningen. Vi har också drivit frågan om behovet av principer för att utveckla riskbedömningsmetodik för ämnen som bildas som biprodukter när desinfektionsmedel används. Vidare har vi drivit igenom ett harmoniserat beräkningssätt för att riskbedöma problemet med båtbottenfärger vars ämnen sjunker till botten och lagras i bottensedimentet. Detta beräkningssätt kommer EU att tillämpa. Kemikalieinspektionen har deltagit i arbetsgruppen Human Expert Exposure Group (HEEG) där olika metoder och riktlinjer tas fram för hur exponering av biocidprodukter ska beräknas. Vid utvärderingen av aktiva ämnen görs en riskbedömning av en representativ produkt och arbetet i gruppen gör att det blir en samstämmighet när det gäller att bedöma exponeringen av biocidprodukter på EU-nivå och nationellt. Två riktlinjer har tagits fram under året och Kemikalieinspektionen har bidragit genom att kommentera dokumenten och besvara fyra konsultationsfrågor. Bistå regeringen i arbetet med att utveckla regler inom EU Ständiga kommittén för växtskyddsmedel Kemikalieinspektionen har deltagit i samtliga sex kommittémöten om växtskyddsmedel under ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SCFCAH). Syftet med mötena är bland annat att rösta om förslag från Europeiska kommissionen att godkänna verksamma ämnen och mikroorganismer enligt växtskyddsmedelsförordningen. Kemikalieinspektionen har arbetat fram en svensk position för alla omröstningstillfällen, och vid ett flertal tillfällen påverkade vi villkoren för att godkänna olika ämnen. Ett exempel är ämnet sedaxan där det i godkännandedirektivet lades till att medlemsstaterna ska vara särskilt uppmärksamma på skyddet av grundvattnet och den långsiktiga risken för fåglar och däggdjur. Kommitténs olika arbetsgrupper tar även fram vägledningsdokument för att underlätta och harmonisera godkännande av växtskyddsmedel inom EU. Vi har deltagit i arbetsgruppen som tagit fram en definition för försumbar exponering. Definitionen är av mycket stor vikt för ämnen som faller för uteslutningskriterierna, till exempel hormonstörande ämnen. Kommissionens vägledningsdokument för jämförande bedömning är i stora drag baserad på ett förslag från Kemikalieinspektionen. godkännande av sjutton verksamma ämnen i biocidprodukter, godkännande av sex genomförandeakter (kommissionsförordningar) i enlighet med biocidproduktförordningen, till exempel om förenklat förfarande för produktgodkännande, fem kommissionsbeslut som gällt olika medlemsländers rätt att avvika från ömsesidigt erkännande av beslut om godkännande för biocidprodukter. Behöriga myndigheters möten för biocidprodukter Kemikalieinspektionen har under året deltagit i fem möten med kommittén för behöriga myndigheter för biocidprodukter. Diskussionerna med kommissionen och de andra medlemsstaterna under dessa möten har handlat om: förslag till omröstning i ständiga kommittén, gränsdragningsfrågor till annan lagstiftning, vägledningsdokument om behandlade varor, gränsdragning mellan biocidprodukter och behandlade varor, utökning och planering av granskningsprogrammet för verksamma ämnen i biocidprodukter, olika frågor som gäller införandet av den nya biocidförordningen. Ständiga kommittén för biocidprodukter Kemikalieinspektionen har under året deltagit i fem möten med denna föreskrivande kommitté. Vi har tagit fram förslag till svenskt ställningstagande för beslut om godkännande av verksamma ämnen, övriga kommissionsförordningar samt kommissionsbeslut om avvikelser från ömsesidigt erkännande. Kemikalieinspektionen har sedan med instruktion från Regeringskansliet röstat om: Kemikalieinspektionen har också utvecklat och drivit ställningstagandet att beslut om verksamma ämnen som används till att behandla varor ska specificera under vilka villkor varor ska få behandlas och hur behandlade varor ska märkas när det är motiverat utifrån riskerna för hälsa eller miljö på grund av biocidbehandlingen. Vi fick till exempel stöd för en överenskommelse om att ett standardvillkor måste skrivas in i beslut 24

om godkännande för alla verksamma ämnen med hudsensibiliserande egenskaper. Det första ämnet som villkoret blev aktuellt för används till golvmaterial som barn ofta är i kontakt med när de leker. Risk för barn har även beaktats vid beslut om verksamma ämnen för användning i myggmedel. Bedömningsrapporterna kommer att justeras för att påminna om att fysiska skydd borde användas i första hand och att villkor för produktgodkännande måste ta hänsyn till de fysiologiska skillnader som finns mellan barn och vuxna vid riskbedömning av biocidprodukter. Arbete med den nya EU-förordningen för biocidprodukter Den nya biocidförordningen inom EU trädde i kraft den 17 juli 2012 och tillämpas från den 1 september 2013. Arbetet med att göra förordningen tydlig har pågått hela året. Förordningen anger att Europeiska kommissionen ska ta fram ett 35-tal följdförordningar och vägledningsdokument. I detta arbete har vi aktivt bidragit med erfarenheter från nationella produktgodkännanden, avgifters storlek i förhållande till arbetsuppgifter och frågor om bedömning av teknisk likvärdighet. Kemikalieinspektionen har fortsatt med uppdraget från kommissionen att utarbeta gemensamma principer för bedömning av mikroorganismer som verksamma beståndsdelar i biocidprodukter. Vi har dessutom deltagit i Echas arbete för att upprätta det register för biocidprodukter som förordningen föreskriver. Kemikalieinspektionen har bistått Regeringskansliet i arbetet inför förhandlingar i rådsarbetsgruppen för miljö om ändringar till förordningen. Förhandlingen förväntas vara klar i början av 2014. Biocidproduktskommittén och Echas arbetsgrupper Kemikalieinspektionen har deltagit i de tre möten med Echas biocidproduktskommitté som har hållits under 2013. Mötena har gällt förberedelse för löpande arbete med granskningsprogrammet för verksamma ämnen i biocidprodukter, arbetsplan och upprättande av arbetsgrupper. Riskbedöma aktiva ämnen och organismer i bekämpningsmedel Tabell 13. Avslutade projekt inom verksamheten SERP 2011 2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Avslutade projekt 2 4 457 2 9 401 5 25 770 Inom det svenska rapportörprogrammet för att utvärdera verksamma ämnen i bekämpningsmedel (SERP) har Kemikalieinspektionen utvärderat jod med avseende på effekter på hälsa och miljö. Ämnet har godkänts som verksamt ämne i biocidprodukter i fyra olika biocidprodukttyper som desinfektionsmedel. Vi har också slutfört utvärdering av uppgifter som begärts in för att komplettera miljöriskbedömningen för glufosinat-ammonium, som används bland annat i fruktodling och potatis. Ständiga kommittén för växtskyddsmedel beslutade att godkänna fortsatt användning av ämnet. Kemikalieinspektionen har lämnat in följande riskbedömningar för granskning till den Europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa och övriga medlemsländer: sulfosulfuron gällande förnyat godkännande på EU-nivå för användning i växtskyddsmedel, huvudsakligen på odlingar av vete och insektsmedlet lambda-cyhalothrin, gällande förnyat godkännande på EU-nivå för användning i växtskyddsmedel. Sverige är dessutom samrapporterande medlemsland (Co-RMS) för metsulfuronmetyl), för vilken vi genom granskning och kommentarer bidragit till den rapport som skickades för kommentarer till Efsa, kommissionen och övriga medlemsländer. Vi har deltagit i ett av två möten i Pesticide Steering Committee under året. Arbetet syftar i första hand till att koordinera och effektivisera ländernas arbete med ämnesutvärdering för växtskyddsmedel. Vi har bidragit med erfarenheter från vårt arbete med förnyat godkännande av aktiva ämnen och lämnat förslag till nästa översynsprogram för att öka effektiviteten i processen. Framförallt rör våra förslag hantering av de konfidentiella delarna 25

av bedömningsrapporterna, samt förslag på hur upprepade revideringar av exponerings- och riskbedömningar kan undvikas. Genomföra internationella regler på EU-nivå Ett förslag till revidering av den förordning inom EU som genomför FN:s konvention om långlivade organiska föreningar (Stockholmskonventionen)har diskuterats inom EU under året. Ingen enighet om ändring har kunnat nås. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har i samråd tagit fram en fördjupad rapportering om hur förordningen ska kunna genomföras och lämnat den till kommissionen. Kemikalieinspektionen har bidragit med instruktionsunderlag till Miljödepartementet och vi har deltagit i tre kommittémöten för att diskutera EU:s genomförande av Rotterdamkonventionen och Stockholmskonventionen. Bistå regeringen i arbetet med att utveckla regler internationellt Stockholmskonventionen I egenskap av officiell kontaktmyndighet för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar har Kemikalieinspektionen gett stöd till regeringen inför och under Stockholmskonventionens partsmöte 2013. Parterna enades om att fasa ut flamskyddsmedlet hexabromcyclododekan (HBCDD) genom att föra in det i konventionens bilaga för utfasning. Vi har deltagit vid det årliga mötet inom konventionens expertkommitté, som förbereder nya ämnen att ta upp i konventionen. Expertkommittén har tagit fram riskhanteringsplaner för hexaklorbutadien (HCBD) och polyklorerade naftalener (PCN:er) och en riskprofil för pentaklorfenol (PCP). HCBD och PCN:er är klara för nästa partsmöte med rekommendationer om global utfasning. EU nominerade under året bekämpningsmedlet dikofol och Norge deka-bromodifenyleter (deca-bde) för global utfasning. För deca-bde beslutade expertkommittén att en riskprofil ska tas fram, medan mötet inte nådde enighet om dikofol. Som underlag för rapportering inom konventionen har Kemikalieinspektionen tagit fram en konsultstudie över det fortsatta behovet av perfluoroktansulfonat (PFOS) i Sverige Rotterdamkonventionen Minamatakonventionen Kemikalieinspektionen har bistått regeringen vid det sista förhandlingsmötet i Genève då Minamatakonventionen om kvicksilver beslutades. Konventionen skrevs under i Minamata i Japan av ett stort antal länder. Kemikalieinspektionens generaldirektör var rapportör i förhandlingsprocessens sekretariat. Globala kemikaliestrategin SAICM Ett resultat från förra årets internationella konferens om säker kemikaliehantering (ICCM3) var att mötet föreslog att ett internationellt program för information om ämnen i varor skulle tas fram till 2015. Arbetet leds av UNEP och Kemikalieinspektionen är ordförande i projektets styrgrupp. Vidare beslutade ICCM3 att riktlinjer ska tas fram för vad som behöver finnas på plats i ett land för att till 2020 uppnå SAICM:s mål om god kemikaliekontroll. Kemikalieinspektionen har följt utvecklingen inom denna process samt vissa policyfrågor, utöver den om kemikalier i varor. Vidare har vi tagit fram instruktionsunderlag inför det årliga mötet med styrelsen för SAICM:s finansiella mekanism Quick Start Programme (QSP), där Miljödepartementet deltog. Kemikalieinspektionen är utsedd nationell myndighet för Rotterdamkonventionen om förhandsgodkännande vid internationell handel med vissa farliga kemikalier. Under året ägde det sjätte partsmötet rum och Kemikalieinspektionen fungerade som stöd till regeringen inför och vid mötet. Vid detta möte enades man om att ytterligare fyra ämnen ska omfattas av konventionens regler. Ytterligare två ämnen diskuterades men partsmötet kunde inte enas om att lägga till dem. Tekniska expertkommittén föreslog vid sitt möte under året att flera nya ämnen ska omfattas av konventionen. Förslagen kommer att behandlas vid kommande partsmöten. 26

Utveckla nationella regler Större delen av lagstiftningen inom Kemikalieinspektionens ansvarsområden återfinns antingen i EU-förordningar, som gäller direkt, eller EU-direktiv som måste införlivas i svensk rätt för att ha klar rättsverkan. Många EU-regler betyder ändringar i svensk rätt, bland annat av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS). Förslag till nya bestämmelser i lag och förordning Kemikalieinspektionen har under 2013 bistått Miljödepartementet med att ta fram ett förslag till en ny förordning om bekämpningsmedelsprodukter. Förordningen innehåller anpassningar både till förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel och förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter. Den kommande förordningen ska enligt det framtagna förslaget även i svensk rätt införliva direktiv 2009/128/EG som handlar om att upprätta en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen har även bistått Miljödepartementet i arbetet som gäller ändringar i miljöbalken (1998:808) med anledning av förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter och förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel. Vidare har Kemikalieinspektionen bistått departementet vid ändringar i förordning (2000:338) om biocidprodukter och förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kemikalieinspektionens föreskrifter Tabell 14. Utgivna ändringsföreskrifter 2011-2013 (kostnad i tkr.) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Utgivna ändringsföreskrifter 4 644 5 501 5 923 Kemikalieinspektionen gav ut fyra ändringsföreskrifter under 2013. Två ändrar föreskrifterna om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2008:2) och två ändrar föreskrifterna om bekämpningsmedel (KIFS 2008:3). Ändringarna gäller anpassningar till förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter och genomförandet av direktiv (EU) nr 2011/65 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Kemikalieinspektionen har också genomfört ändringar i föreskrifterna med anledning av förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. 27

Pröva ansökningar och annan regeltillämpning Kemikalieinspektionen prövar ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel och biocidprodukter samt dispensansökningar för bekämpningsmedel för den svenska marknaden. Vid prövningen utvärderar vi produkternas egenskaper, bland annat när det gäller farlighet för människor, djur och miljö, utifrån dokumentation som bifogas ansökan. Beslut om godkännande förenas med villkor för att undvika effekter på människors hälsa eller oacceptabla effekter på miljön. Kemikalieinspektionen samarbetar med andra myndigheter och övriga EU-länder för att harmonisera och effektivisera arbetet, vilket utgår från ett EU-gemensamt regelverk. Vi prövar också ansökningar om dispens för användningar av vissa kemiska produkter samt hanterar överklaganden. Figur 2. Från ämnesutvärdering till tillstånd för växtskyddsmedel och biocidprodukter. EU-rapport Ansökan till rapportörsland MS 3 4 MS MS 1 Dokumentation till EU 2 Produktansökan MS Industri 1. Företaget skickar in sin dokumentation för verksamt ämne till EU för bedömning och godkännande. 2. Företaget skickar in sin produktansökan till de länder i vilka ett godkännande önskas. 3. Ansökan bedöms av utpekat rapportörsland, som utfärdar ett nationellt beslut. 4. Bedömningen och beslutet ligger till grund för beslut i övriga länder. För information om handläggningstider och kostnader för tillståndsprövningen av bekämpningsmedel, se Återrapportering enligt regleringsbrevet för prövning av bekämpningsmedel, sid 64. 28

Pröva ansökningar och dispenser för växtskyddsmedel Bra att veta om växtskyddsmedelsärenden För tillfället tillämpar Kemikalieinspektionen två olika lagstiftningar parallellt för växtskyddsmedelsärenden. Vilken lagstiftning som ska tillämpas beror på när ärendet kom in till myndigheten. För ärenden som kom in före 14 juni 2011 gäller reglerna i direktiv 91/414/EEG. Den nya lagstiftningen, förordning (EU) nr 1107/2009, ska tillämpas för ärenden som kom in från och med 14 juni 2011. Därutöver gäller övergångsregler för vissa typer av ärenden. Den nya lagstiftningen fastställer tidsfrister för hur lång tid de inblandade parterna har på sig för att hantera ärendena. Parterna är främst Kemikalieinspektionen, andra medlemsländers kemikaliemyndigheter och det ansökande företaget. Lagstiftningen reglerar även att ärendena ska hanteras enligt en EU-gemensam procedur. För Sveriges del innebär det att vi samarbetar i ett så kallat zonsamarbete, framför allt med länderna inom EU:s norra zon. När det gäller ansökningar om betmedel och produkter som ska användas i växthus samarbetar vi med hela EU. Inom zonsamarbetet utses ett rapportörsland, zrms (zone Rapporteur Member State) som har till uppgift att utvärdera användningen av växtskyddsmedlet för hela norra zonen. Resterande medlemsländer är så kallade berörda medlemsländer, cms (concerned Member State). När rapportörslandet fattat ett nationellt beslut har respektive medlemsland fyra månader på sig att fatta nationella beslut i sina egna länder. Enligt förordningen, liksom tidigare enligt direktivet, är det möjligt att tillämpa ett så kallat ömsesidigt erkännande av ett godkännande. Det innebär att ett land behandlar ansökan och fattar ett beslut om godkännande som sedan ska ligga till grund för beslutet om godkännande i andra länder. För att förenkla för både myndigheter och sökande företag är harmonisering av medlemsländernas bedömningar och krav på ansökningarna ett ständigt pågående arbete. Samarbetet i zonen bygger på arbetsdelning och myndigheterna i zonen är beroende av varandra för att kunna hålla de fastställda tidsfristerna. 29

Tabell 15. Beslutade prövningsärenden växtskyddsmedel 2011 2013 (Antal avser fattade beslut, kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Typ av ansökan Antal Kostnad Kostnad/ ärende Antal Kostnad Kostnad/ ärende Antal Kostnad Kostnad/ ärende Enligt EU-regler 91/414 Nytt godkännande* 3 1 032 344 11 6 645 604 40 12 138 303 Förnyat godkännande 0 0 0 0 0 0 14 6 031 431 Förnyat godkännande där Sverige är rapportörsland (zrms) Förnyat godkännande där Sverige är berört medlemsland (cms) 4 3 215 804 3 2 297 766 0 0 0 1 264 264 2 97 49 0 0 0 Ömsesidigt erkännande* 0 0 0 5 1 079 216 14 1 919 137 Enligt EU-regler 1107/2009 Nytt godkännande där Sverige är rapportörsland (zrms) Nytt godkännande där Sverige är berört medlemsland (cms) 5 3 906 781 0 0 0 0 0 0 1 12 12 0 0 0 0 0 0 Ömsesidigt erkännande 6 1 002 167 3 530 177 0 0 0 Övriga prövningsärenden** 107 3 548 33 135 3 289 24 116 2 403 218 Totalt 127 12 979-159 13 937-184 22 491 - Fotnot: Återkallade ärenden ingår inte i antalet fattade beslut. *Dessa ärendekategorier har prioriterats utifrån särskilt utpekade villkor i regleringsbrevet för 2013 **Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden, dispenser, villkorsändringar, administrativ hantering av förnyade godkännanden. Av tabell 15 framgår det antal prövningsärenden för växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen avslutade under 2013 samt den redovisade genomsnittliga kostnaden per ärendetyp. Resultaten visar att den genomsnittliga styckekostnaden för att pröva ansökningar om nytt godkännande av växtskyddsmedel enligt det nya regelverket (förordning (EU) nr 1107/2009) är högre än prövning enligt det äldre regelverket (direktiv 91/414/EEG). Riskbedömningarnas komplexitet har ökat vilket leder till ökade styckekostnader. Detta är ett led i anpassningen till förordningens strängare krav bland annat när det gäller riskbedömningar för hälsa och miljö. Skillnader i genomsnittskostnader mellan åren beror på att det finns stora variationer i styckekostnaden mellan enskilda ärenden. Faktorer som påverkar kostnaden av ett ärende är riskbedömningens komplexitet och antalet kompletteringar av ansökan. Totalt sett har Kemikalieinspektionen fattat färre beslut i växtskyddsmedelsärenden 2013 än året innan. Skillnaden beror till största del av att ett mindre antal ärenden i kategorin Övriga prövningsärenden har beslutats. I denna kategori inräknas utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden, dispenser, villkorsändringar och administrativ hantering av förnyade godkännanden. Dessa ärenden har haft en lägre prioritet, 30

varför antalet avslutade ärenden i denna kategori är lägre än föregående år. Antal ärenden under de andra kategorierna, där en mer omfattande prövning gjorts, är i princip detsamma som år 2012. Fördelningen mellan de olika kategorierna styrs av vilken lagstiftning som ska tillämpas. Under 2013 har vi prioriterat ärenden med fastställda tidsfrister och där Sverige varit rapportörsland. Utifrån särskilt utpekade villkor i regleringsbrevet för 2013 har vi under året även prioriterat arbetet med prövning av ansökningar om godkännande enligt EU-regler 91/414. Arbetet med detta kom dock i huvudsak igång under den senare delen av året då omställning till dessa prioriterade ärenden kunde göras fullt ut. Eftersom ledtiderna för dessa ärenden är långa syns resultatet av detta arbete inte under 2013. Samarbete inom EU Tabell 16. Deltagande i EU-gemensamma arbetsmöten för växtskyddsmedel Prestation Antal Deltagande i styrkommittén i Norra zonen 9 Deltagande i Norra zonens arbete, arbetsmöten, telefonmöten, m.m. 7 Deltagande i Post Approval Issues (PAI) 3 Deltagande i arbetsgruppen för att revidera EU- gemensam produktrapportmall 1 Deltagande i arbetsgruppen som arbetar med att ta fram en ny EU-gemensam databas för växtskyddsmedelsansökningar 1 Kemikalieinspektionen ingår i styrkommittén för norra zonen som bland annat har till uppgift att utse ansvarigt rapporterande medlemsland (zrms) samt leda och fördela harmoniseringsarbetet. Fördelningen av arbetet mellan medlemsländerna bedöms leda till tidsbesparing när växtskyddsmedelsärenden prövas. Vi har deltagit i arbetsgruppsmöten inom norra zonen för att harmonisera metodiken när det gäller att bedöma risker med växtskyddsmedel. Länderna inom zonen har tillsammans tagit fram en uppdaterad gemensam vägledning till ansökande företag samt en ny modell för att bedöma risken för fåglar. Vi har också varit ansvariga för en workshop om harmonisering av riskbedömning av konsumentprodukter. Kemikalieinspektionen har deltagit i arbetet med att revidera den EU-gemensamma mallen och vägledningen för att skriva en produktrapport. I produktrapporten sammanställs det underlag som ligger till grund för beslut. Detta förväntas resultera i tidsbesparingar för både sökande företag och myndigheter inom EU. Vi har också deltagit i en EU-arbetsgrupp (Post Approval Issues, PAI) vars syfte är att omsätta lagstiftningen till ett harmoniserat och effektivt arbetssätt inom EU för att bedöma växtskyddsmedel, till exempel genom att ta fram vägledningar för att hantera risker och tolka lagstiftningen som gäller godkännande av växtskyddsmedel. Detta bedöms leda till en samsyn mellan medlemsländerna och därmed till en effektivare och tidsbesparande process. Kemikalieinspektionen har även deltagit i den arbetsgrupp som arbetar med att ta fram en EU-gemensam databas för växtskyddsmedelsansökningar. En testversion av databasen finns nu på plats. Syftet är att medlemsländerna ska få ett gemensamt verktyg där information om samtliga ansökningar om produktgodkännande av växtskyddsmedel i medlemsstaterna ska finnas. Databasen ger information om vilket medlemsland som är rapporterande och vilka medlemsländer som är berörda för en viss ansökan i zonerna. Under beredningen av en ansökan ska länderna i zonen kunna kommentera det rapporterande medlemslandets bedömning. De aktuella dokumenten hanteras i databasen, liksom tidsfrister och tidsåtgång för att hantera dokumenten. Genom att införa en gemensam databas minskar administrationen. Databasen är en förutsättning för ett effektivt samarbete på det sätt som slås fast i förordningen (EU) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel. 31

Pröva ansökningar och dispenser för biocidprodukter Bra att veta om biocidproduktärenden Den 1 september 2013 ersatte biocidförordningen (EU) nr 528/2012 EU:s biociddirektiv 98/8/EG. I likhet med direktivet reglerar förordningen hur prövningen av en ansökan ska gå till. För produkter som var under utvärdering 1 september gäller särskilda övergångsbestämmelser. Verksamma ämnen som godkänts för att få ingå i en biocidprodukt ska listas i en unionsförteckning. Enligt förordningen, liksom tidigare enligt direktivet, är det möjligt att tillämpa ett så kallat ömsesidigt erkännande av ett godkännande. Det innebär att ett land behandlar ansökan och fattar ett beslut om godkännande, som sedan ska ligga till grund för beslutet om godkännande i andra länder. Nytt i biocidförordningen är möjligheten att ansöka om ett unionsgodkännande för en biocidprodukt. Ansökan utvärderas då av ett medlemsland, men det är Europeiska kommissionen som fattar beslut om produktgodkännandet, som sedan gäller i hela EU utan att det krävs ömsesidigt erkännande. Ansökningarna om produktgodkännande ska hanteras enligt en EU-gemensam procedur med fasta tidsfrister för hur lång tid de inblandade parterna har på sig för sin hantering. Parterna vid nationellt godkännande följt av ömsesidigt erkännande är främst Kemikalieinspektionen, andra medlemsländers kemikaliemyndigheter och det ansökande företaget. Parterna vid unionsgodkännande är ett medlemslands kemikaliemyndighet (Kemikalieinspektionen i Sverige), Biocidproduktskommittén vid Europeiska kemikaliemyndigheten Echa och kommissionen. Om det krävs ett godkännande för en biocidprodukt som innehåller verksamma ämnen som ännu inte godkänts på EU-nivå, ska ansökan om ett nytt eller förnyat godkännande för produkten göras enligt nationella regler. Detta är bara möjligt om de verksamma ämnena i produkten ingår i kommissionens arbetsprogram. Tabell 17. Beslutade prövningsärenden biocidprodukter 2011 2013 (Antal avser fattade bestlut, kostnad i tkr) Prestation 2013 2012 2011 Typ av ansökan Antal Kostnad Kostnad/ ärende Antal Kostnad Kostnad/ ärende Antal Kostnad Kostnad/ ärende Enligt nationell rätt* Nytt godkännande 11 1 514 138 1 348 348 29 9 907 342 Förnyat godkännande 5 655 131 15 23 1,5 10 1 959 196 Enligt EU-regler 98/8 Nytt godkännande 0 0 0 2 1 980 990 1 54 54 Förnyat godkännande 0 0 0 1 607 607 2 176 88 Ömsesidigt erkännande 26 1 977 76 41 3 955 96 0 0 0 Övriga prövningsärenden** 58 566 10 77 1 554 20 61 2 432 40 Totalt 101 4 712-137 8 467-103 14 528 - Fotnot: Återkallade ärenden ingår inte i antalet fattade beslut. *Dessa ärendekategorier har prioriterats utifrån särskilt utpekade villkor i regleringsbrevet för 2013. **Dispenser, villkorsändringar, anmälan om ytterligare namn, administrativ hantering av förnyade godkännanden. 32

Av tabell 17 framgår det antal prövningsärenden för biocidprodukter som Kemikalieinspektionen avslutade under 2013 samt den redovisade genomsnittliga kostnaden per ärendetyp. Under 2013 har Kemikalieinspektionen till stor del prioriterat arbetet med produktgodkännanden enligt nationell rätt. En del av dessa är förnyade godkännanden. Under 2012 var ärenden om förnyat godkännande av administrativ karaktär och avslutades utan att någon egentlig prövning gjordes och medförde därför endast en marginell kostnad. Ärendena som avslutades 2011 och 2013 prövades däremot på vanligt sätt varför kostnaderna blev högre. Antalet ärenden i kategorin förnyade godkännanden enligt nationella regler styrs av antalet godkännanden som löper ut under året och påverkas också av hur många av dem som innehavarna önskar förlänga. Kostnaden för prövning av en ansökan enligt nationell rätt är lika oavsett om det är ett nytt eller förnyat godkännande, vilket återspeglar det faktum att arbetsinsatsen är densamma. Kostnaden per ärende för denna typ av ansökan var lägre under 2013 än tidigare två år. Faktorer som kan påverka kostnaden av ett ärende är till exempel riskbedömningens komplexitet och antalet kompletteringar av ansökan. Variationer i styckekostnad mellan enskilda ärenden påverkar i sin tur genomsnittskostnaderna per ärendetyp och skillnaden mellan åren. Under 2013 har inga ärenden avslutats av typerna nytt och förnyat godkännande enligt EUregler. Arbete med dessa ärendetyper har pågått under året och ett antal beslut förväntas tas under 2014. En stor del av kostnaden för detta arbete har dock belastat 2013 års budget även om detta inte framgår av tabell 17. Anledningen till att inga ärenden avslutats är dels att vissa ansökningar inte varit kompletta och därför inte kunnat avslutas under 2013, dels att de fastställda tidsfristerna har medgett att vi kunnat prioritera andra typer av ansökningar. Till dessa hör de så kallade ömsesidiga erkännandena vilka förväntas hanteras inom den betydligt kortare tidsfristen på fyra månader. Kostnaden för ett ömsesidigt erkännande är lägre jämfört med en prövning enligt nationell rätt, vilket även står i proportion till arbetsinsatsen för de båda ärendetyperna. I kategorin övriga prövningsärenden inräknas för 2013 dispenser, villkorsändringar, anmälan om ytterligare namn och administrativa förlängningar av befintliga godkännanden beslutade enligt nationella regler. 2011 och 2012 ingick inga administrativa förlängningar av befintliga godkännanden, vilket var fallet 2013. Under 2013 var antalet ärenden av denna typ 20 stycken. Kostnaden per ärende i denna kategori har gradvis minskat under den treårsperiod som redovisas i tabell 17. Samarbete inom EU Kemikalieinspektionen har under året deltagit i tre möten i arbetsgruppen för produktgodkännanden och ömsesidigt erkännande enligt biociddirektivet fram till den 31 augusti 2013 och två möten i den nya samordningsgruppen enligt den nya EU-biocidförordningen efter 1 september 2013. Grupperna har diskuterat procedurer för godkännande och ömsesidigt erkännande i enlighet med den nya biocidförordningen. På mötena har även anmälningar (notifieringar) diskuterats som gjorts i samband med ömsesidigt erkännande. Det handlar om att ett eller flera länder inte håller med det land som har gjort den första utvärderingen av en produktansökan och därmed inte har för avsikt att ömsesidigt erkänna godkännandet. Grupperna har diskuterat dessa oenigheter för att kunna harmonisera bedömningen av ansökningar om godkännande i enlighet med harmoniserade regler för biocidprodukter inom EU. Grupperna har även diskuterat förslag till två följdförordningar till biocidförordningen som nu är antagna, liksom ett förslag till följdförordning om förnyat godkännanande av produkter som godkänts genom ömsesidigt erkännande. Arbetet inom grupperna har lett till att reglerna i följdförordningarna har blivit tydligare, vilket gynnar företag och myndigheter. Inte minst Kemikalieinspektionen med sin erfarenhet av att godkänna biocidprodukter har bidragit i dessa diskussioner. 33

Pröva övriga dispensansökningar Tabell 18. Prövade dispensansökningar för allmänkemikalier 2011 2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Prövade dispensansökningar allmänkemikalier 62 622 25 298 27 256 Varav ansökningar om dispens för kvicksilver 47 472 - - - - Varav ansökningar om dispens för trikloretylen/metylenklorid 15 150 - - - - Av 15 avslutade ärenden beviljade Kemikalieinspektionen två ansökningar om dispens för att använda trikloretylen och fyra ansökningar om dispens för att använda metylenklorid. Totalt avslutades 47 ansökningar som rör ansökan om dispens från förbudet mot kvicksilver och mot varor som innehåller kvicksilver under 2013. Av dessa beviljade Kemikalieinspektionen sju ansökningar om dispens. Det totala antalet prövade dispensansökningar för allmänkemikalier ökade 2013 jämfört med föregående år. Flertalet ansökningar gällde dispens för användning av kvicksilver i analyser av kemisk syreförbrukning, så kallad COD (Carbon Oxygen Demand). Denna typ av användning har varit undantagen från förbudet mot kvicksilver och därför inte krävt någon dispens. Undantaget gällde till årsskiftet 2012/2013, vilket ledde till att många företag ansökte om dispens för att kunna fortsätta utföra analys av COD, i det fall undantaget inte kom att förlängas. Då Kemikalieinspektionen fattade beslut att förlänga det generella undantaget för användning av kvicksilver vid analys av COD behövdes ingen dispens och ansökningarna avvisades. 34

Hantera överklaganden Tabell 19. Mark- och miljödomstolens beslut i överklagade ärenden 2011 2013 (kostnad i tkr) Prestation Bekämpningsmedel Övriga dispenser Miljösanktionsavgift Kemikalieavgift Totalt antal Kostnad -13-12 -11-13 -12-11 -13-12 -11-13 -12-11 -13-12 -11-13 -12-11 Avslag 1 7 8 0 4 2 6 4 2 0 1 2 7 16 14 - - - 0 2-0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 - - - Bifall 0 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 - - - Avvisande eller avskrivande Upphävande/ återförvisande Totalt antal domar 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 - - - 1 10 12 0 4 2 6 4 2 0 1 2 7 19 18 193 128 796 Utöver de sakområden som anges i tabell 19 handlägger Kemikalieinspektionen många andra typer av överklaganden. En viktig kategori är överklaganden om utlämnande av allmän handling. Totalt har Mark- och miljödomstolen under 2013 meddelat 15 domar eller beslut som rör Kemikalieinspektionen. Av dessa rör en dom ansökan om godkännande av ett bekämpningsmedel och sex domar rör beslut om miljösanktionsavgift. Under 2013 avgjordes 63 ärenden som rörde tillstånd för utsläppande av bekämpningsmedel. Under 2012 var motsvarande siffra 84 och för antalet överklagade beslut var siffran tio. Anledningen till att antalet överklagade beslut avseende tillståndsärenden för bekämpningsmedel har sjunkit under 2013 kan bero på många faktorer. Bland några av de viktigaste kan nämnas att Kemikalieinspektionen arbetat aktivt med rättsäkra processer och strategiska rättsutredningar för att förbättra kvaliteten på våra beslut. Som ett led i detta har vi i stor utsträckning arbetat med att formulera pedagogiska och välgrundade beslut för att göra det så lätt som möjligt för mottagaren att förstå innehållet av beslutet, bland annat för att minimera antalet överklaganden som grundar sig i att mottagaren missförstått beslutet. En av förenklingsåtgärderna som vi arbetat med är att se över våra beslutsmallar. En annan del i arbetet är att på ett så verkningsfullt sätt som möjligt informera sökande och övriga om lagändringar och ny praxis på området. Detta är något som vi gör idag men som fortfarande är under utveckling. 35

Annan regeltillämpning Tabell 20. Exportanmälningar av farliga ämnen (kostnad i tkr.) 2013 2012 2011 Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Exportanmälningar 88 264 89 201* 90** 257* *Kostnaden för 2011 och 2012 har uppdaterats jämfört med tidigare årsredovisningar. **Antal exportanmälningar 2011 har uppdaterats jämfört med tidigare årsredovisning. I egenskap av nationell myndighet för Rotterdamkonventionen om förhandsgodkännande vid internationell handel med vissa farliga kemikalier har vi under året handlagt 88 exportanmälningar av farliga kemikalier från Sverige till andra länder. Vi har sammanställt och skickat uppgifter till kommissionen om de totala volymerna av sådana farliga ämnen som exporterats under 2013, inklusive informerat om vilka importörerna är i respektive importland utifrån rapporter från de svenska exportörerna. Antalet handlagda anmälningar samt kostnaderna för dessa är i nivå med tidigare år. 36

Informera, stödja och samverka externt Kemikalieinspektionen informerar, stödjer och samverkar med företag, myndigheter, organisationer och konsumenter för att öka kunskapen om kemiska produkter och varor, kemikaliesäkerhet och vilka regler som gäller. Vi publicerar information på webbplatsen och i svenskt och engelskt nyhetsbrev och ger ut PM, rapporter, broschyrer och faktablad. Informera Publikationer Tabell 21. Kemikalieinspektionens nyhetsbrev 2011 2013 (kostnad i tkr) Prestation Antal nyhetsbrev Antal prenumeranter Kostnad År Svenskt Engelskt Svenskt Engelskt 2013 11 11 4 858 542 37 2012 11 11 4 763 551 35 2011 11 11 4 582 604 37 Vi har publicerat elva nyhetsbrev på svenska och elva på engelska, skickat ut två pressmeddelanden och publicerat 57 nyheter på webbplatsen. Tabell 22. Publicerade rapporter och PM 2011 2013 Typ av publikation 2013 2012 2011 Rapport 8 7 4 PM 8 18 4 Tillsyns-PM 6 8 5 Av publicerade rapporter var sex resultatet av regeringsuppdrag. Webbplatsen Tabell 23. Besök på webbplatsen 2011 2013 Prestation 2013 2012 2011 Antal besök 471 000 421 000 460 000 Trend i procent 12 * 8 * Det går inte att få fram en jämförbar procent för 2012. Webbplatsen hade 471 000 besök och nästan 1,5 miljoner sidvisningar. Siffrorna för antalet besök åren 2011 och 2012 är inte jämförbara beroende på att besöksstatistiken för 2011 även omfattar besök till applikationen Prioriteringsguiden PRIO och extranätet för inspektörer. Ett genomsnittligt besök på webbplatsen 2013 varade i cirka tre minuter. De mest besökta innehållskategorierna var information om klassificering och märkning, kemikalieförordningen Reach, information om bekämpningsmedel och kemikalier i vardagen. Medier Mediernas intresse för vår verksamhet är fortsatt stort. Vi deltog bland annat i nyhetsprogram och i program med inriktning på konsumentinformation i radio och TV. Vi informerade om hur man kan undvika risker med kemikalier i varor och vilken information man har rätt att kräva som konsument. I sociala medier märks våra frågor och hänvisningar görs bland annat till vårt arbete och information på webbplatsen. Vi exponerades i olika medier över 2 000 gånger, inte minst på de delområden som ingår i Handlingsplanen för en giftfri vardag. Vårt arbete med leksaker har uppmärksammats nästan 400 gånger, regeringsuppdragen kring Bisfenol A 350 gånger och kontrollen av kläder och textilier 200 gånger. 37

Stödja näringslivet och föra branschdialoger Upplysningstjänsterna för Reach, CLP och biocidförordningen Tabell 24. Upplysningstjänst 2011 2013(kostnad i tkr) 2013 2012 2011* Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal besvarade frågor - Reach Andel besvarade frågor inom fem dagar - Reach 816 1 911 857 1 891 875 2 590 95% - 98% - 95% - Antal besvarade frågor - CLP 535 1 141 517 1 451 573 1 483 Andel besvarade frågor inom fem dagar - CLP Antal samtal växtskyddsmedel >90% - 90% - 90% - 154 814 - - - - Antal samtal biocider 119 1 283 - - - - Kemikalieinspektionen har till uppgift att ha upplysningstjänster för de tre EU-förordningarna om Reach, CLP och biocider. Reach-upplysningen har inom fem arbetsdagar besvarat 95 procent av de 816 frågorna som kom in under året och CLPupplysningen har inom fem arbetsdagar besvarat 90 procent av 535 frågor. Vid en jämförelse med tidigare år är antalet frågor i stort detsamma. Resursåtgången ligger också på liknande nivå som tidigare år. Vi har även en upplysningstjänst i form av en telefonjour och e-postsvar för frågor om biocider och växtskyddsmedel. Kravet att ha en upplysningstjänst för biocider är nytt. Kemikalieinspektionen har under året arbetat med att bygga upp liknande tjänster som för Reach- och CLP-upplysningarna. Under 2013 svarade biocidupplysningen på 119 frågor och upplysningstjänsten för växtskyddsmedel besvarade 154 frågor. Produktregistret bemannar en upplysningstelefon som dels besvarar frågor från företag och allmänhet angående kemiska ämnen och produkter och deras användning och risker, dels stödjer företagens arbete med att lämna in uppgifter till registret. Information och utbildning Kemikalieinspektionen har också bjudit in samtliga registrerade företag i produktregistret till seminarier för råd och stöd som underlättar produktanmälan. Seminarierna har genomförts vid sex tillfällen i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall med sammanlagt 151 deltagare. Seminarierna syftar till att informera om kraven i lagstiftningen om kemiska produkter och ge praktiskt användbara råd så att företagen på bästa möjliga sätt kan anmäla produkterna till produktregistret. Utvärderingen visade att deltagarna var nöjda med informationen och särskilt uppskattade direktkontakten med Kemikalieinspektionens handläggare. Vissa deltagare uttryckte en önskan om ytterligare information om produktanmälan via myndighetens e-tjänst. 38

Tabell 25. Stöd till näringslivet 2011 2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011* Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Branschmöten växtskyddsmedel 10 376 2 687 3 951 Branschmöten biocidprodukter 6 1 366 5 1 536 2 2 013 Utbildningsinsatser allmänkemikalier Informationsinsats gällande anmälan till produktregister 10 573 37 680 24 605 6 161 5 115 5 88 *Antal och kostnad för 2011 är reviderad med anledning av justering av prestationerna i årsredovisning 2012. Kemikalieinspektionen har genomfört olika utbildningsinsatser om kemikalieregler ur ett samhällsperspektiv, både i allmänhet och med särskilt fokus på nanomaterial. Det har även handlat om bland annat Bisfenol A, kemikalieregler i elektronik och om kemikalier i varor. Insatserna har varit riktade till studenter, kommuner och näringsliv med flera. Kemikalieinspektionen har deltagit vid ett flertal tillfällen för att informera om den nya biocidförordningen, exempelvis i: Ett seminarium på KTF för att informera deras medlemsföretag. Ett möte med Svenskt vatten, Stockholm Vatten och Livsmedelsverket om desinfektionsmedel för dricksvatten. Ett styrelsemöte med Branschföreningen för Industriell och Institutionell Hygien (IIH.) En konferens i Uppsala, arrangerad av Nationella substitutionsgruppen (NSG). En konferens i Göteborg med Swerea IVF. Ett möte med färggruppen på Sveff. Kemikalieinspektionen deltog för första gången på lantbruksmässan Borgeby Fältdagar som hade cirka 18 000 besökare. Vi hade en egen monter och deltog i en paneldebatt om framtidens växtskydd. I början av hösten anordnade Kemikalieinspektionen ett seminarium för att ge en bredare insikt i de förutsättningar som gäller och de principer som tillämpas när vi prövar en ansökan om produktgodkännande av ett växtskyddsmedel. Representanter från miljö- och landsbygdsdepartementen, myndigheter, odlarorganisationer, företag, rådgivare med flera deltog i mötet. Under året har vi deltagit i en bransch- och myndighetsdialog kallad Växtskyddsrådet som inrättats av Jordbruksverket på uppdrag av regeringen. Rådet har avhandlat flera centrala frågor om framtidens växtskydd, nyttan med att gå före, etiketter och växtskyddsmedelsinformation. Vi har också deltagit i en utbildningskampanj kallad Säkert växtskydd med syfte att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk. Kampanjen drivs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i samarbete med Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen och Svenskt Växtskydd. Kemikalieinspektionen har träffat ett antal företag för att ge information innan eller i samband med att de ansöker om tillstånd. Syftet har varit att effektivisera och förbättra handläggningen. 39

Branschdialoger Tabell 26. Branschdialoger 2011 2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Genomförda möten och branschdialoger 12 2 332 10 3 446 4 2 177 Dialoger med branscher för kosmetiska produkter, leksaker och textil har fortsatt under året. Arbetet med att uppnå de uppföljningsbara målen fortsätter. Målen handlar om val av ämnen (företagen begränsar och byter ut ämnen med farliga egenskaper), informationsaktiviteter riktade till företag, yrkesverksamma eller till konsumenter samt kunskapsutbyte mellan företag och myndigheter. Kemikalieinspektionen arrangerade en gemensam utbildning för cirka 20 företag från branschdialogerna och fokus låg på företagens substitution av farliga ämnen. Dialog med kosmetikabranschen Branschdialogen för kosmetiska produkter sker i samarbete med Läkemedelsverket. Under året har företagen i dialoggruppen börjat och i vissa fall genomfört utfasning av vissa allergiframkallande doftämnen och/eller konserveringsmedel i produkter som riktar sig till barn och ungdomar. En utbildning om kopplingen Reach-lagstiftningen och kosmetiska produkter har genomförts i samarbete med Kemisk tekniska leverantörföreningen och Läkemedelsverket. Foldern Håll koll på färgen om hårfärgers allergirisk samt åldersgräns har tagits fram inom dialoggruppen, och den har distribuerats till 20 000 frisörsalonger i Sverige. Arbetet med målen om kunskapsutbyte har resulterat i att företagen har tagit fram material om vissa ämnesområden som kan behöva belysas bättre. Inom ramen för branschdialogen har Läkemedelsverket analyserat förekomst av deklarationspliktiga doftämnen i vissa kosmetiska produkter riktade till barn och unga, och uppgifterna har publicerats. Dialog med leksaksbranschen Under året har de nya kemikaliekraven i EU:s förordning om leksaker trätt i kraft. Av den anledningen arrangerade Kemikalieinspektionen tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket två utbildningsdagar för cirka 100 personer. Inför utbildningen tog myndigheterna fram en gemensam broschyr om leksakers säkerhet. Kemikalieinspektionen har deltagit i två dagar om marknadskontroll som Konsumentverket ordnat då sammanlagt sex företag som säljer leksaker var närvarande. Arbetet med de uppföljningsbara målen fortsätter och bland annat utväxlar företagen information om testresultat för produkter som inte klarar regelkraven. Arbetet med att identifiera vilka särskilt farliga ämnen (CMR-ämnen) som kan förekomma i leksaker, samt i vilka material och halter de kan förekomma har kommit i gång under året. Dialoggruppens kunskap om olika material ökar successivt genom presentationer av inbjudna experter. Till exempel kemikalieföretag, färgtillverkare och experter i materiallära besökt gruppen. Dialoggruppen får löpande information om kommissionens arbete med leksaksdirektivet, övriga lagstiftningsfrågor och annan information från Kemikalieinspektionen. Gruppen håller sig även uppdaterad om vad som pågår inom standardiseringsarbetet. Information från dialoggruppen sprids exempelvis i leksaksbranschens tidning. Dialoggruppen har varit bollplank när Kemikalieinspektionen har varit involverad i att ta fram faktablad och broschyrer. Dialog med textilbranschen Arbetet med de uppföljningsbara målen fortsätter, bland annat sammanställer dialoggruppen en gemensam begränsningslista (Restricted Substances List) som är ett stöd för företagens krav på leverantörer. Företagens olika listor har jämförts för att se om det finns stora skillnader, och dialoggruppen har diskuterat utformningen med leverantörer. Gruppen har tagit upp frågor om begränsning i användningen av vissa biocider, till exempel silver och perfluorerade ämnen. Ett annat mål är att bidra till det globala initiativet Zero Discharge of Hazardous Substances (Noll utsläpp av farliga ämnen) när det gäller vilka ämnen som bör begränsas för användning i processer för textilproduktion. Så snart det finns en konkret lista 40

av ämnen kan begränsningar börja tillämpas. Dialoggruppen får löpande information från Kemikalieinspektionen, bland annat om utredningen om kemikalieskatt på farliga ämnen i textil, information om biocider i varor och om den globala kemikaliestrategin SAICM. Företagen har bidragit till Kemikalieinspektionens förslag om lagstiftning för textilprodukter genom en workshop om lagstiftningens innehåll, upplägg och hur en textillagstiftning skulle kunna ingå i nuvarande eller ny lagstiftning. Dialoggruppen har varit bollplank när vi har varit involverade i att ta fram faktablad och broschyrer. Den förstudie som Kemikalieinspektionen tidigare delfinansierat om kunskapsbehovet om kemikalier inom textilbranschen har under året resulterat i ett nytt forskningsprojekt som syftar till att ta fram en kunskapsplattform under de kommande åren. Samverka och ge stöd till andra myndigheter och organisationer Handlingsplanen för en giftfri vardag har gett oss möjlighet att initiera nya samarbeten i angelägna utvecklingsfrågor och vara träffpunkt mellan olika aktörer. En närmare beskrivning finns under avsnittet återrapportering av handlingsplan för en giftfri vardag och i den särskilda delredovisningen av uppdraget. Kemikalieinspektionen har gett löpande stöd till Regeringskansliet i aktuella frågor. I samarbete med Miljöstyrningsrådet har vi sett till att fokus på barn och kemikalier lyfts fram genom en förstudie om kriterier för offentlig upphandling för förskola. Vi har även låtit genomföra en metodanalys och utredning av barns exponering för kemikalier i förskola i samarbete med Socialstyrelsen. I samarbete med Livsmedelsverket har vi tagit fram en rapport som ska ge vägledning till Sveriges dricksvattenproducenter att utreda om brandskum kan ha förorenat deras dricksvatten och hur de i så fall kan gå vidare med analyser av vattnet. I samarbete med Uppsala Universitet har vi sammanställt kunskap om miljöfarliga egenskaper för ett högfluorerat ämne i brandskum som underlag för att diskutera möjligheter att reglera ämnet. Sammanställningen är publicerad av Uppsala Universitet. I samarbete med norska myndigheter (Klif) har underlaget utvecklats ytterligare. Vi har också lämnat stöd till ett Naturvårdsverksprojekt för att riskbedöma perfluorerade ämnen med fokus på människa och miljö (NV rapport 6513/12 ). Tillsammans med Institutet för Miljömedicin gjorde vi hälsoriskbedömningen, som även publicerats i den vetenskapliga litteraturen. Mer om samverkan med andra myndigheter återfinns under avsnitten Samverka inom forskningsområdet, Genomföra regeringsuppdrag och hantera remisser, Bedriva internationellt utvecklingssamarbete samt Bedriva tillsyn. Vi har deltagit i andra myndigheters och organisationers råd, styr- och samverkansgrupper i frågor som anknyter till vår verksamhet och bidragit till det gemensamma arbetet, till exempel i Växtskyddsrådet, Tillsyns- och föreskriftsrådet, Marknadskontrollrådet, Avfallsrådet, Samverkansgruppen för djurläkemedel, GMO-myndigheternas nätverk, Naturvårdsverkets grupper om miljömål, Svenska miljömärkningsnämnden och Miljöstyrningsrådets kemikalieråd. Kemikalieinspektionen representerar Sverige som delegationsordförande i OECD:s Joint Meeting of the Chemicals Committee and Working Party on Chemicals, Pesticides and Biotechnology, som är en av två högnivåkommittéer inom OECD:s miljödirektorat. Representanter för Kemikalieinspektionens ledning har besökt ledande representanter ansvariga för kemikaliefrågor på Tysklands Miljöministerium i Bonn och för Danmarks Miljöstyrelse i Köpenhamn. Dessa möten har lett till ömsesidiga åtaganden om långsiktigt och strategiskt bilateralt myndighetssamarbete i frågor som rör kemikalierisker för hälsa och miljö. Planering av konkreta samarbetsaktiviteter har inletts. Framgångsrika initiativ har dessutom tagits för att utöka det bilaterala myndighetssamarbetet med Tyskland till att samarbeta även med Österrike som tredje part. Nordiskt kemikaliesamarbete Kemikalieinspektionen har på regeringens uppdrag deltagit i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för kemikalier (Nordiska kemikaliegruppen, NKG) och varit ordförande i gruppen. Vi har också bistått regeringen med insatser för giftfri vardag i årets svenska ordförandeskap i ministerrådet. Som del i temat giftfri vardag inom det svenska ordförandeskapet har Kemikalieinspektionen inlett ett samarbete och vid ett arbetsseminarium utvecklat en strategi för att minska den omfattande behandlingen av varor med antibakteriella ämnen. En annan del i temat var farliga ämnen i textilier. Ett seminarium där bland andra den Europeiska kommissonen deltog har lagt en grund för vidare samarbete med inriktning på att minska riskerna med farliga ämnen i textilier. 41

Bedriva internationellt utvecklingssamarbete Kemikalieinspektionen bedriver internationellt utvecklingssamarbete inom kemikaliekontroll på global, regional och nationell nivå. Merparten av arbetet sker med finansiering från Sida och sedan 2006 finns en ramöverenskommelse med Sida. Förbättrad kemikaliekontroll i andra länder leder också till att de globala utsläppen av kemikalier minskar och att vi får mindre farliga varor i internationell handel och därmed på den svenska marknaden. Utbildningsprogram om strategier för kemikaliekontroll Tabell 27. Utbildningsprogram om strategier för kemikaliekontroll 2011 2013 (kostnad i tkr) Avslutningsår 2013 2012 2011 Program Europa 2013 Afrika 2012 Europa 2011 Asien 2011 Europa 2010 Antal deltagare som fullföljt programmet 24 16 18 22 19 Antal länder för deltagare som fullföljt programmet 10 10 7 8 8 Kostnad per program 4 010 3 704 3 231 3 880 3 167 Kemikalieinspektionen stödjer länders kapacitetsutveckling för nationell kemikaliekontroll genom att arrangera internationella utbildningsprogram. Genom programmen får deltagarna kunskaper om kemikaliekontrollen både i Sverige och EU samt i sin egen region, samtidigt som steg tas i den nationella utvecklingen. Utbildningsprogrammen och de bilaterala och regionala programmen stödjer varandra. Sedan utbildningsprogrammen startade 2007 har vi genomfört ett eller två program varje år. Totalt har hittills 197 personer från 37 länder i Asien, Afrika, Östeuropa samt Sydamerika slutfört programmet. Variationer i kostnader för programmen kan förklaras av faktorer som varierande antal deltagare, hotell- och resekostnader, aktuella valutakurser samt personalbehov beroende på projektens komplexitet med mera. Regionalt kemikalieforum i Sydostasien Tabell 28. Regionalt kemikalieforum i Sydostasien 2011 2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Forum 7 i Kambodja Forum 6 i Laos Forum 5 i Vietnam Forum 4 i Kambodja Forum 3 i Laos Antal deltagare 51 40 43 40 42 Antal experter/föreläsare 4 4 6 5 7 Kostnad 865 466 519 598 696 Under året beslutade Sida att utöka och förlänga stödet till det regionala samarbetet med en ny femårig fas. Det blir inspektionens största och längsta samarbete hitintills. I den nya fasen kommer mycket av arbetet att fokusera på frågor om bekämpningsmedelsanvändning men insatserna som gäller industri- och konsumentkemikalier ökar också. 42

Under 2013 genomförde vi två regionala forum där 40 respektive 51 deltagare från fem länder utbytte erfarenheter och utvecklade samarbetet mellan länderna. Det sjätte forumet anordnades tillsammans med Laos miljöministerium. Rapporter och vägledningar som berör kemikaliekontroll presenterades och frågor kopplade till kvicksilver diskuterades. Minamatakonventionen, alternativa kvicksilverfria metoder för småskalig guldutvinning samt utfasning av kvicksilver inom hälsosektorn presenterades. Laos, Vietnam och Kambodja diskuterade även en gemensam handlingsplan för de kommande fem årens arbete med kemikaliefrågorna. Det sjunde forumet arrangerades tillsammans med miljöministeriet i Kambodja och fokuserade på kemikalier i varor, Rotterdam- och Minamatakonventionen samt tillsyn. Dessutom presenterades ländernas gemensamma handlingsplan för kemikaliearbetet och formerna för det fortsatta regionala samarbetet. Globalt, regionalt och bilateralt utvecklingssamarbete i övrigt Samarbete med FN-organisationer Inom ramen för samarbetet med Sida deltar Kemikalieinspektionen, både finansiellt och med expertis, i arbetet med att utveckla vägledningsdokument och rapporter inom FN:s miljöprogram (UNEP) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP). UNEP har tagit fram en testversion av en vägledning för legala och institutionella strukturer för kemikaliekontroll inklusive kostnadstäckning genom nationell administration, kallad LIRA-guidance. UNEP har under 2013 med svenska medel genomfört testning av vägledningen i två länder, gjort en undersökning av hur användbar vägledningen är samt hållit ett expertgruppsmöte där behov av förtydliganden och ändringar diskuterades. En slutversion håller på att tas fram. Kemikalieinspektionen deltog på expertgruppsmötet och har skickat in kommentarer. I februari 2013 publicerade UNEP rapporten Costs of Inaction som beskriver kunskapsläget när det gäller kostnader för bristande kemikaliekontroll. Rapporten ingick i materialet till UNEPs 27:e styrelsemöte. Kemikalieinspektionen har finansierat arbetet och ingått i de internationella expertgrupper som arbetat med vägledningen och rapporten. Vidare har Kemikalieinspektionen givit stöd till FN:s utvecklingsprogram UNDP för testning i tre länder av den vägledning som tagits fram tidigare om hur länder kan integrera kemikaliekontroll i sina utvecklingsplaner. Bilateralt samarbete Miljödepartementet har identifierat ett antal strategiskt viktiga samarbetsländer inom miljöområdet. Kemikalieinspektionen har fått bidrag till sådant samarbete och vi har under året påbörjat samarbete med Brasilien, Indonesien och Uruguay samt fortsatt samarbetet i Kina och Vietnam. Vi har tagit fram planer för samarbetet och flera aktiviteter har genomförts, bland annat med inriktning på den grundläggande lagstiftningens struktur och innehåll. I juni avslutades och rapporterade vi ett treårigt aktörssamverkansprojekt i Vietnam med goda resultat. Efter avslutet har Kemikalieinspektionen och Vinachemia enats om att fortsätta samarbetet med bidrag från Miljödepartementets satsning på strategiska länder. En plan har tagits fram och en workshop om lagstiftning och tillsyn genomförts. Twinningsamarbete Kemikalieinspektionen medverkar i ett twinningsamarbete med Tunisien inom områdena lagstiftning och kommunikationsstrategi. Vi har under året medverkat till ett förslag till ramlag, som harmoniserar med CLP- och Reach-förordningarna. En nybildad arbetsgrupp för kemikalielagstiftning har fått lagförslaget genom vår partner i Tunisien, Centre Technique de la Chimie (CTC). Vi har också bidragit till en kommunikationsstrategi för att underlättar för CTC att engagera andra intressenter i utvecklingen av kemikaliekontrollen. Twinning Twinning är en speciell form av samarbete och innebär att statliga myndigheter bidrar till att stärka sin motsvarighet i ett samarbetsland. Syftet är att stärka samarbetsländernas förvaltningar så att de kan utvecklas i linje med EU:s standarder och lagstiftning. Finansiärer är EU och Sida. 43

Förvalta register och ta fram statistik I Kemikalieinspektionens produktregister och bekämpningsmedelsregister finns de kemiska produkter och biologiska medel registrerade som produceras, importeras och sprids på den svenska marknaden. Registren utgör en internationellt sett unik faktabas som används för att följa och förstå kemikalieanvändningen i Sverige. Informationen används internt till att ta fram statistik om kemikalieanvändningen och i arbetet med att utveckla regler. Registren ligger också till grund för hur vi beräknar avgifter från företagen. Tillsynsverksamheten använder registren som en viktig källa för urval av företag och information om produkter. Förvalta register Produktregistret Tabell 29. Förvaltning av produktregistret 2011 2013 2013 2012 2011 Antal registrerade produkter 90 659 87 243 84 281 Antal nyanmälda produkter 11 250 10 595* 12 533* Antal rapporterade produkter i e-tjänst 52 334 51 408 44 310 Andel accepterade produkter i produktregistret 89% 88% 87% Andel accepterade nyanmälda produkter i produktregistret 71% 73% 66% Andel produkter som registreras via e-anmälan till produktregistret 58% 59% 53% Andel företag som använder e-anmälan till produktregistret 30% 28% 22% Antal interna uttag från produktregistret 47 50 48 Antal externa uttag från produktregistret 38 40 36 Total kostnad för förvaltning av produktregistret 10 102 8 905** 9 901** Kostnad för uttag från produktregistret 970 876 701 * Antal nyanmälda produkter för 2011 och 2012 har uppdaterats jämfört med tidigare årsredovisningar. ** Kostnaden för 2011 och 2012 har uppdaterats jämfört med tidigare årsredovisningar. Företag som tillverkar, importerar, förpackar eller överlåter kemiska produkter i Sverige måste anmäla och registrera dessa till produktregistret. Under året har antalet anmälda produkter ökat med fyra procent från 87 243 för 2012 till 90 659 år 2013. Uppgifterna om de anmälda produkterna granskas av Kemikalieinspektionen för att avgöra om samtliga uppgifter om mängder, användningsområden, produkternas innehåll med mera har registrerats. Om alla uppgifter finns inrapporterade accepteras uppgifterna i registret. I annat fall begär vi in kompletteringar av företaget. Andel accepterade produkter i registret är därmed ett mått på uppgifternas kvalitet och fullständighet. Under 2011 2013 har andelen accepterade produkter varit relativt konstant. Antal nyanmälda produkter är ett mått på hur många produkter som varje år omsätts i registret. Antalet nyanmälningar av produkter har ökat marginellt jämfört med år 2012. Under tidsperioden 2011 2013 har dock omsättningen av produkter minskat något från 14 procent till 12 procent. Under 2013 ökade andelen företag som skickade in sina produktanmälningar elektroniskt 44

endast marginellt jämfört med föregående år. För att ytterligare öka de elektroniska produktanmälningarna har vi utvecklat en SMS-inloggning för att öka tillgängligheten till e -tjänsten, något som tidigare begränsats av kravet på svensk e -legitimation. Vi samarbetar även med de övriga nordiska produktregistren med att samordna inlämningen av uppgifter för att minska företagens administrativa börda. Vi har genomfört ett kvalitetsprojekt för att höja kvaliteten och tillförlitligheten på produktuppgifterna i registret. 95 företag valdes ut som alla fick samma brev med uppmaning att komma in med fullständiga sammansättningsuppgifter för sina produkter enligt föreskriften om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2008:2). Tillsammans hade dessa företag knappt 4000 produkter som inte var komplett redovisade. Projektet resulterade i att cirka 66 procent av produkterna (cirka 2700 stycken) har blivit uppdaterade med fullständiga sammansättningsuppgifter. Projektet KÅHS, Kemikalieinspektionens årsavgiftshanteringssystem, har tagit fram en ny gemensam hantering för Kemikalieinspektionens årsavgifter för både kemiska produkter och bekämpningsmedel. Systemet innebär ett nytt stöd för att dels underlätta för företagen att lämna den årliga redovisningen, dels effektivisera fakturering och handläggning av årsavgifter för kemiska produkter och bekämpningsmedel. Systemet är ett steg mot en gemensam och elektronisk ärendehantering. Det gör att företagen bara behöver rapportera in uppgifter till ett register och därmed slipper särredovisa kemiska produkter och bekämpningsmedel till två olika register. På förfrågan från främst kommuner, statliga myndigheter, forskningsinstitut och företag har produktregistret tillhandahållit information om förekomst och spridning av kemiska produkter och ämnen. Den kommunala tillsynsverksamheten använder informationen för att identifiera företag där tillsynsbehov kan finnas. Inom forskningsverksamhet används informationen för att exempelvis kartlägga användningsområden och spridning av olika kemiska ämnen. Uppgifterna i registret ligger även till grund för rapportering enligt internationella konventioner. Registret är även ett viktigt redskap vid urval av företag till Kemikalieinspektionens operativa tillsynsarbete, för klassificering av kemiska ämnen och för att genomföra avancerade analyser till stöd för vårt arbete med regelutveckling inom EU. Utöver de antal sökningar och urval som återfinns i tabell 29 gör Kemikalieinspektionens inspektörer hundratals uttag av information om enskilda företag och produkter i samband med tillsynsinsatser. Bekämpningsmedelsregistret Tabell 30. Godkända produkter i bekämpningsmedelsregistret 2011 2013 2013 2012 2011 Antal godkända biocider 340 - - Antal godkända växtskyddsmedel 356 - - Totalt antal godkända produkter i registret 696 684* 647* * Endast uppgifter om totalt antal godkända produkter i bekämpningsmedelsregistret finns för åren 2011 och 2012. Bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens webbplats innehåller uppgifter om både godkända och tidigare godkända bekämpningsmedel. Uppgifterna hålls aktuella genom uppdateringar varje dygn. Uppgifterna i databasen har under året använts till att publicera uppgifter om vilka bekämpningsmedel som är godkända i Sverige, för uttag till årsavgifter, produktion av statistik och för att sortera uppgifter som används i prövningen av bekämpningsmedel. Under 2012 påbörjade vi utvecklingen av en ny databas som till stor del har färdigställts under 2013. Databasen hanterar alla beslut och villkor för både växtskyddsmedel och biocidprodukter utifrån de krav som lagstiftningen kräver. 45

Ta fram statistik Statistik allmänkemikalier Tabell 31. Framtagna statistiska produkter 2011 2013 (kostnad i tkr) Prestation 2013 2012 2011 Statistikproduktion Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Överblickstabeller 24-24* - 23* - Kortstatistik 50-53 - 50 - Flödesanalyser 12-62 - 77 - Totalt 86 460** 139* 1 254** 150* 1 224** * Antalet för 2011 och 2012 har uppdaterats jämfört med tidigare årsredovisningar. ** Endast total kostnad för statistikproduktionen av allmänkemikalier kan anges. Överblicksstatistiken består sammanlagt av 24 tabeller som beskriver var kemikalier förekommer och hur de används i samhället. Centrala och lokala myndigheter, universitet och branschforskningsinstitut, företag, media och allmänhet använder statistiken i syfte att utforma mål och strategier för kemikaliekontrollen. Den används också för att angripa hälso- och miljöproblem orsakade av kemiska ämnen. Genom överblicken kan vi följa upp vidtagna åtgärder och observera förändringar i användningen av produktgrupper, branschers inköp av kemikalier, faroprofiler för kemikalier och användning av de mest använda ämnena. Flödesanalyserna ger fakta om ämnen och ämnesgrupper, till exempel framställningsmetoder, fysikaliska data och användningsmönster i Sverige. Flödesanalyserna finns i en databas som totalt innehåller 1 049 flödesscheman för 255 ämnen. Under året uppdaterade vi de 12 mest efterfrågade ämnena. Detta är en kraftig minskning av antalet uppdaterade flödesanalyser jämfört med 2011 och 2012, vilket helt och hållet beror på att vi gjort omprioriteringar. Vi har producerat egen statistik och analyser som finns tillgängliga på webbplatsen, exempelvis databasen KemIstat som ger fri tillgång för allmännheten att ta fram information om kemiska produkter på den svenska marknaden. Kortstatistiken uppdateras löpande och beskriver 57 olika områden där data presenteras översiktligt eller fördelat på ämnen och ämnesgrupper eller produkter och branscher. Statistik bekämpningsmedel Tabell 32. Kostnad för officiell statistik bekämpningsmedel 2011 2013 (kostnad i tkr) Officiell statistik 2013 2012 2011 Kostnad Kostnad Kostnad 861 889 458 I samarbete med Statistiska centralbyrån har vi producerat statistik över hur mycket bekämpningsmedel som sålts i Sverige. Under 2013 publicerade vi skriften Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2012. Vi har lämnat motsvarande statistikuppgifter till Eurostat enligt EU-gemensamma krav. Vi har använt registret till att hantera de årsavgifter företagen ska betala. Årsavgifterna baseras på försäljningsvärdet för de bekämpningsmedel som företagen har sålt föregående år. 46

Bedriva tillsyn Kemikalieinspektionen bedriver tillsyn av tillverkare och importörer av kemiska produkter, varor med kemiskt innehåll och bekämpningsmedel. Våra inspektioner går bland annat ut på att se till att företagen förmedlar korrekt och bra information om produkters farlighet och hur den som använder produkter ska skydda sig själv, andra människor och miljön. Vi kontrollerar också att de bekämpningsmedel som satts ut på marknaden är godkända och att varor inte innehåller förbjudna ämnen. Vi samarbetar om tillsynsfrågor inom EU och ger tillsynsvägledning till dem som arbetar med kemikalietillsyn i kommuner och på länsstyrelser. Utföra operativ tillsyn Vid en inspektion kontrollerar Kemikalieinspektionen bland annat: om varor eller kemiska produkter innehåller förbjudna ämnen produktinformationen, det vill säga säkerhetsdatablad och förpackningsmärkningar företagets rutiner, till exempel för att ta fram och distribuera säkerhetsdatablad produktutredningar och bedömningsunderlag att företaget är anmält till produktregistret och att produktanmälningarna är fullständiga att endast godkända bekämpningsmedel säljs tillstånd för överlåtelse av livsfarliga och mycket farliga kemikalier hur företaget arbetar för att undvika riskabla kemikalier. Syftet med den operativa tillsynen är att kontrollera att företag följer de lagar och regler som finns inom Kemikalieinspektionens tillsynsområde. Tillsynsarbetet ska bedrivas på ett sätt som leder till att företag som importerar eller tillverkar kemikalier och varor verkar under samma konkurrensmässiga villkor i förhållande till gällande regelverk. Kemikalieinspektionen ska också tillhandahålla information som underlättar för företagen att tolka och följa reglerna. Under 2012 fick tidigare resursförstärkning fullt genomslag i ett ökat antal inspektioner för tillsyn av kemiska produkter och varor. Besöksinspektionerna blev fler och vi gjorde fler kemiska analyser av varor. När vi inspekterar varuföretag innebär resursförstärkningen att vi i större utsträckning kan kontrollera företagens egenkontroll och rutiner samt genomföra ett större antal analyser av varor vid de företag som prioriterats för inspektion. Tabell 33. Antal inspektioner samt total kostnad för operativ tillsyn inom de olika tillsynsområdena 2011 2013 (kostnad i tkr) Kemiska produkter Bekämpningsmedel Varor Totalt Operativ tillsyn Prestation Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad 2013 374 12 552 89 5 133 246 10 342 709 28 027 2012 281* 12 164 51* 3 703 280 8 870 612 24 737 2011 121* 6 273 39* 2 564 208 5 297 368 14 133 * Ärenden som hanterar miljösanktionsavgifter för företag som inte redovisat mängduppgift till produktregistret i tid, respektive företag som inte betalat årsavgifter eller inte lämnat mängduppgifter till bekämpningsmedelsregistret i tid har räknats bort från atnal inspektioner jämfört med tidigare redovisade uppgifter i årsredovisningarna för 2011 och 2012. 47

Under 2013 gjordes en resursförstärkning för tillsyn av bekämpningsmedel vilket möjliggjort ett ökat antal inspektioner för tillsyn av kemiska produkter och varor. Besöksinspektionerna blev fler och vi gjorde fler kemiska analyser av varor. När vi inspekterar varuföretag innebär resursförstärkningen att vi i större utsträckning kan kontrollera företagens egenkontroll och rutiner samt genomföra ett större antal analyser av varor vid de företag som prioriterats för inspektion. Under 2013 gjordes en resursförstärkning för tillsyn av bekämpningsmedel vilket möjliggjort ett ökat antal inspektioner. Kemikalieinspektionen redovisar företagens kunskapsnivå och hur de följer lagstiftningen i projektrapporter, som blir en bas för kunskap för urval och prioriteringar inför framtida tillsynsinsatser. Bruttokostnader i tkr för laboratorieanalyser fördelat på tillsynsområde. 2000 1500 1000 500 Kemiska produkter Bekämpningsmedel Varor Kemikalieinspektionen kräver ersättning av verksamhetsutövaren för undersökningskostnader i de fall kontrollen visar att varan eller produkten inte uppfyller gällande bestämmelser. Den ersättning som krävts in för 2012 och 2013 är totalt 318 tkr, vilket motsvarar nio procent av Kemikalieinspektionens kostnader för laboratorieanalyser av varor under samma tid. 0 2013 2012 2011 Sammanställning av inspektioner 2011 2013 Antal åtalsanmälningar 2013 2012 2011 2013 Antal ärenden med brister som kräver uppföljning Antal MSA Antal analyserade produkter/varor Antal inspektioner, brev Antal inspektioner, besök 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 0 100 200 300 400 500 600 48

Antalet inspektioner och antalet analyserade produkter/varor har kunnat öka på grund av resursförstärkning som genomförts 2011 och 2013. Dessutom har varutillsynen under 2013 i större utsträckning krävt in fler varor från företagen för att skicka dem på analys. Antal ärenden med brister som kräver uppföljning, miljösanktionsavgifter och åtalsanmälningar är beroende av inriktning på tillsynsprojekten och kan variera mellan åren. Andel besöksinspektioner har i genomsnitt ökat från 15 procent 2011 till 29 procent 2012 och 2013. Besöksinspektionerna har tagit mer tid i anspråk jämfört med brevinspektioner, men innebär samtidigt en kvalitetshöjning av inspektionsarbetet. Detta eftersom besöksinspektioner gör det möjligt att utföra ett mer grundligt inspektionsarbete i form av kontroll av ett större antal produkter och varor och en noggrannare granskning av företagens egenkontroll. Besöksinspektioner har gett oss större möjlighet att utbyta kunskap med företagen. Vi kan informera om gällande regler och förbereda företagen på kommande regelförändringar. Samtidigt får vi viktig kunskap om företagens förutsättningar och villkor, något som vi kan använda för att bedriva en effektivare tillsyn i framtiden. Besöksinspektioner högt upp i leverantörskedjan innebär att ett större antal produkter kontrolleras vid varje inspektion och att vi upptäcker eventuella överträdelser redan i första försäljningsledet. I ett möte blir också informationsöverföringen effektivare och skapar bättre förutsättningar för att ge företagen information som underlättar för dem att uppfylla sina skyldigheter. Kemikalieinspektionen bedriver utvecklingsarbete för att förbättra metoder att skatta effekterna av tillsynsarbetet. Under året har två projekt följts upp med enkäter riktade till de inspekterade företagen. Svarsfrekvensen uppnådde inte en nivå där resultatet kan användas för att dra några slutsatser om effekterna av tillsynsinsatserna hos de inspekterade företagen. 49

Tillsyn av kemiska produkter Tabell 34. Tillsyn av kemiska produkter. Analyserade varor/produkter, andel besöksinspektioner, samt andel inspektioner som skett i samverkansprojekt 2011 2013 Prestation 2013 2012 2011 Antal inspektioner 374 281* 121* Antal analyserade varor/produkter 6 20 34 Andel besöksinspektioner 27% 30% 37% Andel inspektioner som skett i samverkan med annan myndighet 0% 0% 0% Andel inspektioner som skett i samverkan med länder inom EU 15% 19% 45% *Ärenden som hanterar miljösanktionsavgifter för företag som inte redovisat mängduppgifter till produktregistret i tid har borträknats från antal inspektioner jämfört med tidigare redovisade uppgifter i årsredovisningarna för 2011 och 2012. Tack vare den volymökning som möjliggjordes av resursförstärkningen 2011 har vi under 2012 och 2013 systematiskt gjort urval av samtliga företag som aldrig blivit föremål för inspektion. Det har vi gjort utifrån ett likabehandlingsperspektiv men framförallt för att få veta hur företagen följer reglerna. Den återkommande löpande tillsynen kan nu hållas på en högre nivå. Eftersom det varit ett brett urval av många olika typer av företag och branscher är det en stor variation på företagens kunskapsnivå om gällande lagstiftning och regelefterlevnad. Många av företagen hade ett stort behov av att få information för att kunna följa reglerna. Vi upptäckte brister hos cirka en tredjedel av företagen där vi har krav på åtgärder. Bristerna gällde framförallt produkters säkerhetsdatablad och märkning. Parallellt med den systematiska genomgången har vi granskat 35 företag som anmält att de i sina produkter har ämnen som finns upptagna på kandidatförteckningen. 32 av företagen hade själva avvecklat eller ersatt dessa ämnen i sina produkter men inte uppdaterat uppgifterna i produktregistret. Det kan uppfattas som om Reach och kandidatförteckningen har påverkat företagen. Resultat från tillsynsprojekt Kemiska produkter Under 2012 2013 genomfördes ett nordiskt projekt vars syfte huvudsakligen var att kontrollera hur företag lyckats övergå till att klassificera och märka sina produkter enligt den nya CLPlagstiftningen samt anpassa säkerhetsdatabladen enligt ändring i Reach. Resultatet visar att företagen lyckats mycket väl med att ta till sig den nya lagstiftningen både vad gäller CLP och det nya formatet för säkerhetsdatablad. Generellt observerade vi få brister. Under 2013 deltog Kemikalieinspektionen i det tredje Reach-En-Force projektet inom EU:s tillsynsnätverk Reach Forum. Detta projekt var det första inriktat på att kontrollera att tillverkare och importörer uppfyllde sina skyldigheter att registrera ämnen i Echas databas. Syftet var också att öka samarbetet med Tullverket, vilket bidrog till att utveckla kompetensen. Att delta i projekt inom Reach-Forum bidrar till en harmoniserad tillsyn inom EU- och EES-områdena. Kontrollen visade att samtliga företag uppfyllde sina skyldigheter att registrera ämnen till Echa och de påpekanden som gjordes handlade om brister i till exempel produktinformation eller rutiner. Reach innehåller regler om exponeringsscenarier. Det har visat sig att dessa är oerhört komplexa. I samband med det nationella vägledningsprojektet 2013 har kommunernas tillsyn bekräftat företagens begränsade förutsättningar att ta till sig informationen i exponeringsscenarierna. Under året har Kemikalieinspektion granskat hur 12 företag utformat sina exponeringsscenarier. Detta har vi gjort för att få mer kunskap om exponeringsscenarierna och klargöra tillsynsmöjligheterna för att på sikt utforma effektiva tillsynsstrategier samt ge underlag till hur vi kan vägleda kommunerna om exponeringsscenarier. 50

Tabell 35. Resultat från tillsynsprojekt Kemiska produkter 2013 (kostnad i tkr.) Tillsynsprojekt Inspektioner Analyserade produkter Andel besök Andel ärenden med brister som kräver uppföljning Miljösanktionsavgift Åtalsanmälningar Kostnad Antal Antal Procent Procent Antal Antal tkr Tillsyn Kemiska produkter 374 27 28 77 17 Aldrig inspekterade 146 0 24 29 2 4 2 893 Tillsyn av företag i produktregistret som inte tidigare inspekterats Bilvårdsprodukter 15 0 13 33 0 0 * Tillsyn av bilvårdsprodukter utifrån de tips som inkommit till Kemikalieinspektionen Byggmarknadsprojektet - kemiska produkter (KP) (Tillsyn av byggmarknader har genomförts inom alla tillsynsområden och redovisas separat inom respektive område) 4 0 100 100 0 0 * CLP-projektet** Tillsyn av företag som övergått till CLP märkning 26 0 88 40 0 1 978 Exponeringsscenarier Tillsyn av exponeringsscenarier 12 0 16 25 0 0 * Fysikaliska faror Tillsyn av produkter som klassificerats med brandfarliga eller explosiva egenskaper 25 0 36 12 0 0 515 Kandidatprojektet Tillsyn av företag med ämnen på kandidatförteckningen 35 0 11 0 0 0 467 Produktregistret miljösanktionsavgift (MSA) Hantering av miljösanktionsavgifter för företag som inte redovisat mängduppgifter till produktregistret i tid 74 * REACH-EN-FORCE 3** Tillsyn av registreringar enligt Reach 30 0 67 1 0 0 1 100 TIPS Löpande Tillsyn av kemiska produkter utifrån de tips som kommer in till Kemikalieinspektionen 76 0 0 45 0 12 * TIPS Samverkansprojektet Tillsyn utifrån de tips som inkommit i samband med samverkansprojekt inom tillsynsvägledningen 5 0 0 80 1 0 * * Kostnad går inte att få fram. ** Projektet har genomförts inom ett europeiskt nätverk. 51

Tillsyn av bekämpningsmedel Tabell 36. Tillsyn av bekämpningsmedel. Analyserade varor/produkter, andel besöksinspektioner, samt andel inspektioner som skett i samverkansprojekt 2011 2013 2013 2012 2011 Antal inspektioner 89 51* 39* Antal analyserade varor/produkter 0 0 8 Andel besöksinspektioner 43% 31% 0% Andel inspektioner som skett i samverkan med annan myndighet 0% 0% 0% Andel inspektioner som skett i samverkan med länder inom EU 0% 0% 31% *Ärenden som hanterar miljösanktionsavgifter (MSA)för företag som inte betalat årsavgifter eller inte lämnat mängduppgifter till bekämpningsmedelsregistret i tid har borträknats från antal inspektioner jämfört med tidigare redovisade uppgifter i årsredovisningarna för 2011 och 2012. Kemikalieinspektionen har genomfört fem projekt som gäller bekämpningsmedel, se tabell 37. Projektet om konserveringsmedel utgör en del av de biocidprodukter som idag är undantagna från kravet på godkännande. Ungefär en tredjedel av produkterna hade allvarliga brister i märkningen, och endast en dryg tiondel var helt korrekt märkta. Vi har också genomfört ett projekt om biologiska bekämpningsmedel och samtliga hade brister i märkningen. Genom besöksinspektioner har vi kontrollerat ett urval av sällan inspekterade företag. Bekämpningsmedel på byggmarknader har vi kontrollerat i samband med inspektioner av kemiska produkter och varor. Tabell 37. Resultat från tillsynsprojekt bekämpningsmedel 2013 (kostnad i tkr) Tillsynsprojekt Inspektioner Analyserade produkter Besök Ärenden med brister som kräver uppföljning MSA Åtalsanmälningar Kostnad Prestation Antal Antal Andel Andel Antal Antal tkr Tillsyn bekämpningsmedel totalt 89 0 43% 45% 17 20 * Tillsyn av företag som säljer konserveringsmedel med inspektioner på plats Tillsyn av företag som inte blivit inspekterade under längre tid Tillsyn av byggmarknader har genomförts inom alla tillsynsområden och redovisas separat inom respektive område Tillsyn av företag med biologiska bekämpningsmedel, inspektioner på plats Hantering av miljösanktionsavgifter för de företag som inte betalat årsavgifter respektive inte lämnat mängduppgifter till bekämpningsmedelregistret i tid Tillsyn av bekämpningsmedel utifrån inkomna tips 32 0 72% 81% 0 4 1 246 6 0 100% 33% 0 1 * 3 0 100% 33% 0 0 * 13 0 46% 100% 0 0 * 0 0 0 0 17 0 * 35 0 0 25% 0 15 * * Kostnad går inte att få fram. 52

En effektiv tillsyn av kraven på godkännande av bekämpningsmedel är viktig, både ur hälso- och miljösynpunkt och för att hindra att enskilda företag får en konkurrensfördel genom att sälja bekämpningsmedel utan godkännande. Erfarenhet från tillsynen visar att många företag är omedvetna om att deras produkter klassas som bekämpningsmedel. Ett exempel på en bransch där informationsbehovet anses vara stort är kosmetiska produkter. Eftersom kommunerna bedriver tillsyn i detaljistledet kan vi också använda den här kunskapen för att ge bättre tillsynsvägledning till dem. Kemikalieinspektionen har under året samarbetat med Läkemedelsverket för att via deras nyhetsbrev nå de cirka 500 företag vars sortiment kan innehålla produkter som klassas som bekämpningsmedel. Tillsyn av varor Tabell 38. Tillsyn av varor. Analyserade varor, andel besöksinspektioner, samt andel inspektioner som skett i samverkansprojekt 2011-2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Antal inspektioner 246 280 208 Antal analyserade varor/produkter 565 378 298 Andel besöksinspektioner 26% 27% 5% Andel inspektioner som skett i samverkan med annan myndighet 30% 34% 31% Andel inspektioner som skett i samverkan med andra EU-länder 0% 0% 0% Vi har utvecklat en mer systematisk metod för att bedöma vilka varugrupper vi bör prioritera för tillsyn. Metoden utgår från den riskbegränsningsstrategi som framförs i rapporten Strategi för varutillsyn (KemI rapport 4/11) och erfarenheter från tidigare tillsyn. Prioriteringsnivån för en varugrupp bedöms utifrån dess risk för människors hälsa och miljön utifrån följande kriterier: Användningsmönster. Särskilt utsatta grupper. Sannolikhetsbedömningar av förekomst av farliga ämnen. Möjlighet till effektiv tillsyn baserat på vilka bestämmelser som gäller. Teknisk förmåga att genomföra tillförlitliga tester och analyser Vi har genomfört fem av nio projekt inom ramen för Handlingsplanen för en giftfri vardag, varav två större besöksinspektioner med inriktning på leksaker och varor för barn respektive material i inomhusmiljö (textilier i möbler). För att få mer heltäckande inspektioner har vi i flera projekt kontrollerat något fler varor per verksamhetsutövare än vad vi gjort tidigare år. 53

Tabell 39. Resultat från tillsynsprojekt Varor 2013 (kostnad i tkr) Tillsynsprojekt Besök Ärenden med brister som kräver uppföljning MSA* Inspektioner Analyserade varor/produkter Åtalsanmälningar Kostnad Prestation Antal Antal Andel Andel Antal Antal tkr Tillsyn Varor 246 565 26% 23% 0 37 *** Leksaker och varor för barn* Tillsyn av leksaksföretag med inspektioner på plats och analyser Maskerad för barn* Projekt med analyser av utklädnader för barn, kostnader inkluderas i projektet Leksaker och varor för barn ovan Material i inomhusmiljön textil* Tillsyn av möbelföretag inriktat på textilier med inspektioner på plats och analyser Byggmarknadsprojekt varor Tillsyn av byggmarknader har genomförts inom alla tillsynsområden och redovisas separat inom respektive område 43 145 60% 43% 0 19 3 298 22 108 0 0 0 ** 33 74 97% 2% 0 2 1 921 6 0 100% 1% 0 0 *** Prydnadsoljelampor 18 11 0 0 0 218 Tillsyn av företag som säljer prydnadsoljelampor med provning av lampor mot säkerhetskrav RoHS analyser Analyser av produkter inom hemelektronik med avseende på bestämmelserna i RoHS-direktivet Sportartiklar* Tillsyn av sportbutiker med analyser av kemiska ämnen i t.ex. träningsmattor, boxningshandskar och träningsbollar Hudnära plagg Tillsyn av klädbutiker med analys av kläder som bärs nära huden* 57 65 0 25% 0 2 952 14 52 0 71% 0 3 307 27 110 0 17% 0 5 495 Tips löpande Tillsyn av varor utifrån de tips som kommer in till Kemikalieinspektionen 26 0 0 48% 0 6 *** * Projektet har genomförts inom Handlingsplanen för en giftfri vardag ** Kostnaden ingår i projektet Leksaker och varor för barn *** Kostnaderna går ej att få fram 54

Projektet Leksaker och varor för barn startade 2012 tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket. Det fortsatte under 2013 med fokus på kontroll av fler distributörer med egen försäljning till konsumenter. Även ett antal tillverkare har inspekterats. För att få ett så relevant urval av företag som möjligt använde vi bland annat uppgifter från Kemikalieinspektionens och Konsumentverkets diarier om tidigare brister i regelefterlevnad samt uppgifter från Tullverkets importstatistik av leksaker. Vi valde ut 44 företag för kontroll, varav 15 kontrollerades gemensamt med Konsumentverket. Utöver dessa inspekterade vi per brev vissa företag som var leverantörer av leksaker med brister. I ungefär en fjärdedel av de kontrollerade leksakerna hittades för höga halter av vissa ämnen. De vanligaste överträdelserna gällde mjukgörare (ftalater) i mjuka plastleksaker och bly i elektriska leksaker. Vårt urval av prioriterade leksaker där sannolikheten för regelöverträdelser bedömdes vara störst, speglar sannolikt inte hur den totala svenska marknaden ser ut. Analyserna som vi låtit utföra visar att det fortfarande finns leksaker på den svenska marknaden som innehåller farliga ämnen i förbjudna halter. I projektet Material i inomhusmiljön möbeltextil, analyserade vi möbeltextilier och fyllningsmaterial i möbler med avseende på ett antal kända problemämnen och kontrollerade företagens kunskap om sina produkter och skyldigheter. Vi granskade hur företagen uppfyller kraven på att informera sina kunder om en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av vissa ämnen. Kemikalieinspektionen konstaterar att kunskapsnivån hos företagen varierade stort. Tack vare många besöksinspektioner bedömer vi att Kemikalieinspektionen bidragit till att höja företagens kunskap om sitt ansvar. Övriga projekt som vi utfört inom Handlingsplanen för en giftfri vardag analyserade förekomst av hälsofarliga ämnen i olika konsumentprodukter. I fyra sportartiklar hittades förbjudna halter av kortkedjiga klorparaffiner. I tre hudnära plagg hittades förbjudna halter azofärgämngen. I 19 procent av maskeradkläderna hittades otillåtna halter av azofärgämnen och ftalater samt kadmium i plastförpackningar. I projektet Prydnadsoljelampor försökte vi nå samtliga företag som säljer denna typ av produkt för att informera om den säkerhetsstandard som behöver uppfyllas enligt Reach-förordningen. Informationsmaterialet riktades till nästan 400 företag. I efterföljande kontakter med företagen framkom exempel på att informationsbrevet medfört att företag på eget initiativ valt att ta bort lampor som avvek från säkerhetsstandarden. Vi har fortsatt att analysera elektrisk och elektronisk utrustning i samarbete med Elsäkerhetsverket som överlämnar varor till oss för analys. 12 procent av analyserade produkter uppfyller inte lagstiftningens krav. De vanligaste bristerna är bly i lödpunkter och förbjudna bromerade flamskyddsmedel. Hantera tips Tabell 40. Inkomna tips och tips som prioriterats för vidare handläggning 2011 2013 (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Inkomna Andel som prioriterats Inkomna Andel som prioriterats Inkomna Andel som prioriterats Kemiska produkter 175 66% 170 63% * * Bekämpningsmedel 73 48% 85 78% * * Varor 42 62% 52 71% * * Summa 290 59% 307 71% 203 54% **Det saknas uppgift om hur 2011 års tips var fördelade på de olika tillsynsområdena. 55

Det nya webbformuläret för att lämna tips gör det lättare att lämna tips av bra kvalitet till oss, eftersom det blir tydligare vilka uppgifter vi behöver för att kunna hantera tipsen. De flesta tipsen som gäller kemiska produkter kommer från handläggare vid kommuner, länsstyrelser eller andra offentliga instanser. Tips om bekämpningsmedel kommer framförallt från företag. Tipsen kan handla om brister i märkning och säkerhetsdatablad eller att godkännande som bekämpningsmedel saknas. När det gäller varor är det i stor utsträckning privatpersoner som reagerar som konsumenter på produkter i hem- eller närmiljö. Hur många tips som kommer in till Kemikalieinspektionen beror till stor del på i vilken utsträckning kemikaliefrågor uppmärksammas i omvärlden. Det märks också tydligt om Kemikalieinspektionen väglett miljöinspektörerna på kommunerna inom ett visst regelområde, eftersom de då inspekterar inom det området och sedan tipsar oss om brister som de konstaterar i sin tillsyn. Kemikalieinspektionen har fasta kriterier för att bedöma vilka tips som ska prioriteras för vidare handläggning, till exempel risker för hälsa och miljö och risk för exponering till känsliga grupper. Dessa kriterier har inte förändrats de senaste åren. Skillnaderna i andel tips som prioriteras för handläggning beror på vilka tips som kommer in till oss samt kvaliteten på dessa tips. Ge tillsynsvägledning Att ge tillsynsvägledning innebär att ge stöd och råd inom Kemikalieinspektionens område men också att följa upp, utvärdera och samordna den operativa tillsyn som bedrivs av kommuner och länsstyrelser. Kemikalieinspektionen har tagit fram en plan för tillsynsvägledningen för åren 2013 2015. Vi har bedömt att det finns ett fortsatt stort behov av tillsynsvägledning om de europeiska kemikalielagstiftningarna Reach och CLP samt kring myndigheternas nya tillsynsansvar enligt miljötillsynsförordningen, främst gällande varutillsyn. Eftersom Kemikalieinspektionen bedriver egen operativ tillsyn inom de lagstiftningsområden där vi även ska ge tillsynsvägledning, kan vi utnyttja vår kunskap om vilka problem som kan finnas vid tillsynen för att kunna ge bättre stöd till kommunerna. Ett exempel på detta är att vi i vår varutillsyn sett att det finns problem med otillåtna ämnen i smycken och därför valt att under 2014 inrikta ett samverkansprojekt med kommunerna om just smycken i detaljhandeln. Råd och stöd Under året har vi etablerat en digital arena som erbjuder stödmaterial och är ett nätverk för inspektörer vid kommuner och länsstyrelser. Nätverket har i dagsläget 485 medlemmar och ska möjliggöra erfarenhetsutbyte, direkt information och underlätta återkoppling på våra insatser för tillsynsvägledning. FAQ-frågor från våra tidigare samverkansprojekt med kommunerna har publicerats på nätverket Tillsynsvägledning från KemI. Kemikalieinspektionen kompletterar muntlig information med skriftliga råd och stöd via webbplatsen och i olika trycksaker. Vi har skickat ut fyra informationsbrev för att upplysa om våra löpande insatser. Butiksbroschyren om vilka regler som gäller för den som säljer kemiska produkter och bekämpningsmedel i butik har uppdaterats. Handledningen Detaljhandelstillsyn Kemiska produkter och bekämpningsmedel likaså. Uppföljning och utvärdering Kemikalieinspektionen samlar årligen systematiskt in uppgifter om kommunernas tillsynsarbete. Kemikalieinspektionen skickar varje år ut enkäter till Sveriges kommuner där vi undersöker vilken tillsyn som kommunerna bedrivit under föregående år, det vill säga 2012, gällande växtskyddsmedel, tillsyn enligt Reach-förordningen respektive VOCdirektivet samt vilken marknadskontroll de gjort. Vi sammanställer sedan uppgifterna om kommunernas tillsyn med uppgifterna om vår egen tillsyn. Detta för att vi med olika intervall ska kunna rapportera uppgifterna till EU, i enlighet med de krav som finns i olika EG-förordningar. 2012 var svarsfrekvensen mellan 40 och 50 procent, men 2013 låg den på strax över 80 procent för samtliga enkäter. Under 2013 har vi börjat använda ett nytt enkätverktyg som underlättat mycket för kommunerna att lämna uppgifterna till oss. Utöver rapporteringskravet till EU använder vi uppgifterna för att komplettera den egna bilden av hur tillsynen fungerar lokalt samt vilka fortsatta åtgärder som är lämpliga att göra. Tillsyn av växtskyddsmedel Under 2012 kontrollerades 3 065 företag som använder växtskyddsmedel i Sverige. Flest kontroller, 2 616, utfördes hos jordbrukare. Uppgifterna kommer från 123 kommuner och Kemikalieinspektionens egen tillsyn på området ingår också. Med stöd av nationell lagstiftning anmäldes 19 eller 0,6 56

procent av dessa företag för misstanke om brott och för 3 eller 0,01 procent av företagen utdömdes miljösanktionsavgift. Dessutom meddelades 420 (cirka 14 procent) förelägganden eller andra meddelande om krav på åtgärder, vilket kan jämföras med 2011 då andelen som meddelades förelägganden var betydligt lägre 2,0 procent. Trolig orsak till denna ökning är att antal förelägganden efterfrågades i enkäten 2011 men under 2012 efterfrågades i stället krav på rättelse, vilket kan innefatta annat inspektionsmeddelande än ett föreläggande. Tillsyn enligt Reach-förordningen 82 av 212 svarande kommuner har gjort Reachtillsyn och inspektionerna har till största delen riktat sig mot nedströmsanvändare. Antalet inspektioner under 2012 steg till 1 537, att jämföra med föregående år då antalet inspektioner var 1 012. 15 procent brister/överträdelser gällande krav på nedströmsanvändare och 13 procent brister/ överträdelser gällande information i distributionskedjan har hanterats av kommunerna. Även 2011 gjordes flest inspektioner inom dessa regelområden. Då rapporterades dock lägre andel brister/ överträdelser (4 resp. 2,5 procent). Vi tolkar detta som att kommunerna blivit bättre på att hitta brister vid Samordning inspektionerna och inte att företagen följer reglerna sämre. Möjligen kan vårt samverkansprojekt om Reach vara en bidragande orsak till detta. Marknadskontroll 211 kommuner rapporterade att de sammanlagt gjort 407 inspektioner under 2012 som räknas som marknadskontroll, det vill säga tillsyn av hälsorisker hos kemiska produkter eller varor riktade till konsumenter. 3 266 produkter granskades och 329 produkter (10 procent) ansågs inte följa gällande lagstiftning. Tillsyn enligt VOC-direktivet 18 av 207 svarande kommuner uppgav att de under 2012 gjort inspektioner enligt direktivet om flyktiga organiska ämnen (VOC-direktivet). De rapporterande kommunerna har i sin tillsyn inte konstaterat några brister gällande VOC-innehåll. Brister i märkningen har rapporterats för mindre än fem procent av de granskade produkterna, men underlaget är alltså mycket litet för VOC-enkäten. Även 2011 var det få kommuner som rapporterade att de utfört någon VOC-tillsyn. Tabell 41. Resultat från genomförda samverkansprojekt med kommunerna 2006 2013 Prestation Reach-Tillsyn Kemikalier i lantbruket Kemikalier i detaljhandeln Bekämpningsmedel Stormarknader 2012 2013 2010 2011 2009 2010 2008 2006 Antal kommuner 77* 133 129 87 57 Antal inspekterade objekt 685 941 1 378 828 443 Antal granskade produkter ** 2 851 44 478 9 319 18 809 Andel brister ** 1% 3% 11% 6% *Inklusive sju länsstyrelser **Uppgift saknas då projektet var inriktat på egenkontroll hos företag, inte produktgranskning Under hösten 2012 initierades ett samverkansprojekt, Reach-Tillsyn 2012 2013, tillsammans med Naturvårdsverket för kommuner och länsstyrelser. Projektet syftade till att stödja kommuner och länsstyrelser i deras tillsyn enligt Reach-lagstiftningen samt skapa förutsättningar för en mer enhetlig tillsyn. Samtliga länsstyrelser och kommuner bjöds in till sex informationsseminarier geografiskt spridda över landet. Cirka 300 inspektörer och handläggare deltog. Sju länsstyrelser och 70 kommuner genomförde därefter sammanlagt 685 inspektioner. Utöver granskning av företagens rutiner och kvalitetssäkring av säkerhetsdatablad ingick kontroll av eventuella exponeringsscenarier som en fördjupningsdel i projektet. Resultatet från dessa inspektioner återrapporterades sedan till Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. 57

Kemikalieinspektionen bedömer att projektet åstadkom en kraftig ökning av antalet inspektioner där kontroll av Reach-lagstiftningen gjordes. Den årliga återrapporteringen av tillsyn enligt Reach visade att antalet inspektioner under 2012 steg till 1537, att jämföra med föregående år då antalet inspektioner var 1 012. Större delen av de kontrollerade företagen har säkerhetsdatablad på svenska och fungerande rutiner för att följa de riskhanteringsåtgärder som anges. Däremot hade drygt hälften av de kontrollerade företagen bristande kännedom om de ämnen som används inom verksamheten är registrerade i enlighet med Reach eller inte. Lika stor andel av företagen hade inte rutiner för att kontrollera om de följer gällande begränsningsregler eller använder ämnen som finns på kandidatförteckningen eller som kräver särskilt tillstånd. Av de företag som kontrollerats avseende exponeringsscenarier hade enbart 15 procent fått ett sådant dokument från sin leverantör. Enbart hälften av dem som fått dessa sade sig förstå informationen i tillräcklig utsträckning för att kunna kontrollera sin egen användning. Samverkansprojektet resulterade i att Kemikalieinspektionen mottog 49 tips från kommunerna. Av dessa prioriterade vi fem för vidare handläggning. Samarbeta inom EU Tabell 42. Tillsynssamverkan inom EU 2012 och 2013. Antal nätverksmöten Antal arbetsgruppsmöten Antal workshoppar Kostnad 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Reach-forum 3 3 1 7 0 2 - - Nordiska kemikaliegruppen 1 2 0 1 0 2 - - CLEEN 1 1 0 0 0 0 - - RoHS-nätverk 1 1 0 0 0 0 - - Nätverk för utbyte av exponeringsscenarier 2 1 0 0 0 0 - - ProSafe 0 0 0 0 1 0 - - Summa 8 8 1 8 1 4 1 562 1 325 Jämfört med 2012 medverkade vi 2013 i lika många nätverksmöten men vi deltog i färre arbetsgruppsmöten och workshoppar. Detta beror på att vissa arbetsgrupper inom framförallt Reach-forum har slutrapporterat sina uppdrag samt att vi av resursskäl valde att inte engagera oss i nya arbetsgrupper. Deltagande i workshoppar är beroende av utbildnings- och kompetensbehov vilket kan se olika ut mellan åren. FORUM Forum för informationsutbyte om verkställighet av Reach samordnar ett nätverk bestående av medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. Målet är att samordna och utveckla kemikalietillsynen inom EU. Under 2013 har vi varit med i den arbetsgrupp som arbetat fram det gemensamma informationsverktyget för tillsynen (RIPE). Dessutom har vi granskat och lämnat synpunkter på tillsynsbarheten av nya begränsningsregler för bly, nonylfenoletoxilater och N-metylpyrrolidone. CLEEN Lagstiftning som inte hanteras av Forum sker inom tillsynsnätverket EU Chemicals Legislation European Enforcement Network (CLEEN). Kemikalieinspektionen är tillsammans med Schweiz sekretariat för nätverket, vilket innebär att vi leder arbetet inom nätverket genom insatser i media, håller kontakt med andra EU-organ och ordnar ett årligt tillsynsmöte. Tillsynsprojekt om bland annat biocider och tvätt- och rengöringsmedel drivs inom nätverket. 58

Nordiska kemikaliegruppen Tillsynssamverkan inom Nordiska kemikaliegruppen (NKG) syftar till att diskutera olika tillsynsfrågor, lära av varandra, ha gemensamma projekt och agera gemensamt gentemot de företag som säljer produkter och varor på den nordiska marknaden. Under året har ett gemensamt tillsynsmöte och ett projekt genomförts med inriktning på CLPlagstiftningen. Product Safety Network Kemikalieinspektionen har även deltagit i arbetet inom Product Safety Network (ProSafe) som är ett fristående nätverk för EU- och EFTA-länder med inriktning på konsumentsäkerhet. Nätverket samordnar tillsynsinsatser även med inriktning på varors kemiska risker, vilket motiverar att Kemikalieinspektionen engagerar sig i nätverket. 59

Återrapportering enligt regleringsbrevet Handlingsplan för en giftfri vardag Återrapporteringskrav Kemikalieinspektionen ska redovisa resultat och kostnader för genomförandet av handlingsplanen för en giftfri vardag. I redovisningen ska myndigheten särskilt ange åtgärder för att förbättra kunskapsläget avseende risker för växande individer, påskynda arbetet inom Reach, bl.a. antalet påbörjade och inlämnade dossierer för ämnen på kandidatlistan, begränsningar samt ämnesutvärderingar, minska riskerna från hälsoskadliga ämnen i livsmedel (inom ramen för sitt ansvarsområde), bidra till förbättrad information om kemikalier i varor, stödja frivilliga initiativ till substitution, och öka varutillsynen. Återrapportering Kemikalieinspektionen redovisade i mars 2011 en Handlingsplan för en giftfri vardag. I planen har vi formulerat nio målsättningar för de åtgärder som behövs för att bidra till en giftfri vardag. De första sex målsättningarna omfattar de åtgärdsområden som listas i återrapporteringskravet. Kemikalieinspektionen har formulerat ytterligare tre målsättningar (7 9) för att få med övrig uppdragstext (se tabell 43 och 44). Prestationer redovisas i resultatredovisningen. Tabell 43 visar vilka prestationer som innehåller insatser som är utförda inom ramen för handlingsplanen. Kostnader för att genomföra handlingsplanen fördelat per målsättning redovisas i tabell 44. Vi sammanfattar också kort vad vi gjort inom de olika åtgärdsområdena. Kemikalieinspektionen lämnade sin första delredovisning av uppdraget till regeringen den 31 januari 2012. Den halvtidsuppföljningen beskriver hur arbetet med att genomföra handlingsplanen går och vilka insatser vi gjort samt innehåller förslag på åtgärder för åren 2015 2018. En andra delredovisning för åren 2011 2013 har lämnats den 31 januari 2013. Redovisning av resultat Tabell 43. Resultat Handlingsplanen för en giftfri vardag Nr Mål/åtgärdsområde Prestationer, tabellnummer i resultatredovisningen 1 Ökad kunskap om kemiska hälsorisker 2 Ökad satsning på EU:s kemikalielagstiftning 3 Minska riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedel 4 Bättre information om farliga kemiska ämnen i varor 5 Företags eget arbete med att byta ut farliga ämnen 6 Ökad tillsyn av farliga ämnen i varor 7 Ökat internationellt arbete 8 Nya lagstiftningsinitiativ 22 7,8,9,10,11 22 25,22 22,33,38,39 9 Andra styrmedel än lagstiftning 22 60

Resultatredovisningen visar i likhet med 2012 tydligt att handlingsplanen har haft en stark effekt inom följande områden: ökad kunskap om hälsorisker; ökad satsning på EU:s kemikalielagstiftning; företags eget arbete med att byta ut farliga ämnen; ökad tillsyn av farliga ämnen i varor. En annan effekt av satsningen är att antalet publicerade rapporter är högre än tidigare år. Kemikalieinspektionen ger en helhetsbedömning av handlingsplanens resultat i delredovisningen till regeringen. Det totala utfallet för 2013 följer Kemikalieinspektionens plan för genomförandet och är högre än startåret 2011 och lägre än 2012. Vi har valt att prioritera insatser inledningsvis under genomförandeperioden i syfte att tidigt ta fram nödvändig kunskap för fortsatta insatser, använda personalförstärkningar effektivt samt säkerställa goda resultat enligt regeringens uppdrag. Tabell 44. Totala kostnader för att genomföra Handlingsplanen för en giftfri vardag (kostnad i tkr) 2013 2012 2011 Nr Mål/åtgärdsområde Kostnad Kostnad Kostnad 1 Ökad kunskap om kemiska hälsorisker 2 710 5 588 6 742 2 Ökad satsning på EU:s kemikalielagstiftning 10 565 11 028 5 453 3 Minska riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedel 410 511 651 4 Bättre information om farliga kemiska ämnen i varor 1 472 2 323 3 148 5 Företags eget arbete med att byta ut farliga ämnen 34 36 5 033 4 566 6 Ökad tillsyn av farliga ämnen i varor 6 113 5 177 2 449 7 Ökat internationellt arbete 560 1 365 1 923 8 Nya lagstiftningsinitiativ 0 447 311 Redovisning av åtgärder Målsättning 1: Ökad kunskap om kemiska hälsorisker Kemikalieinspektionen har tack vare satsningen på Handlingsplanen för en giftfri vardag kunnat genomföra en rad aktiviteter för att med ett starkt vetenskapligt underlag kunna påverka utvecklingen av EU:s lagstiftning. Forskare har på uppdrag från Kemikalieinspektionen tagit fram underlagsrapporter för hormonstörande ämnen och nanomaterial. Liksom under de första två åren av arbetet med handlingsplanen har vi även under år 2013 genomfört ett antal arbetsmöten med forskare och experter från andra svenska myndigheter och från myndigheter i andra medlemsländer. I slutet av år 2013 genomfördes ett myndighetsmöte för att diskutera betänkandet från en utredning: Säker utveckling! nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Vi har på olika EU-möten verkat för en hög skyddsnivå i kommande regler om nanomaterial. Kemikalieinspektionens förslag på en särskild nanoförordning i EU har diskuterats på ett nordiskt arbetsseminarium. Kemikalieinspektionen har presenterat ett positionsdokument för kommissionen och övriga medlemsländer för att motivera varför det inte är möjligt att fastställa säkra exponeringsnivåer för hormonstörande ämnen. Ett arbetsseminarium för forskare och myndighetsexperter genomfördes för att belysa att hormonstörande ämnen som kan ge skador i miljön oftast även kan skada människor och tvärtom. Ett sådant ställningstagande skulle på sikt kunna innebära att det i många fall skulle vara tillräckligt med bevis från antingen hälsa eller miljö för att dra slutsatser för båda områdena med ett effektivare beslutsfattande i EU som följd. Kommissionen skulle enligt tidplanen presentera ett förslag på kriterier för hormonstörande ämnen så att beslut kunde fattas senast december 2013. Arbetet är försenat och beslut om kriterier kommer 61

sannolikt tidigast under andra halvan av år 2014. Kemikalieinspektionen har medverkat i att utvärdera riktlinjer från OECD för att utreda hur bra skyddet är för unga och ofödda. Utredningen visar att tester för utvecklingsskador är ett eftersatt område. Vi har publicerat en rapport om hur barn omfattas, främst av svensk kemikalielagstiftning, men även av lagstiftning i EU och USA. Vi har låtit utreda och publicerat en rapport om hur EU:s kemikalielagstiftning Reach kan utvecklas för att bättre skydda barn. Målsättning 2: Ökad satsning på EU:s kemikalielagstiftning Under år 2013 lämnade Kemikalieinspektionen in tre ämnesutvärderingar, tre förslag på ämnen till kandidatförteckningen, ett förslag på begränsning av ämne samt förslag på harmoniserad klassificering för fyra ämnen. Vi påbörjade arbetet med två förslag på ämnen till kandidatförteckningen och två förslag till harmoniserad begränsning. Kemikalieinspektionen har tidigare i en rapport redovisat att många svenskar idag utsätts för så mycket kadmium att det bidrar till en ökad risk för benbrott och för påverkan på njurarna. Därför har vi valt att föreslå åtgärder i EU för ett antal kadmiumföreningar. Andra ämnen har vi valt ut för förslag på åtgärder därför att de finns i varor som används av konsumenter och för att barn kan utsättas för dem. Vi har lämnat tre ämnesutvärderingar till Echa; trimetoxy(metyl)silan och trimetoxyvinylsilan som misstänks vara allergiframkallande samt butylakrylat som misstänks kunna skada fortplantningen. Kemikalieinspektionen har föreslagit att kadmiumoxid, kadmiumsulfid och etylentiourea ska betraktas som särskilt farliga ämnen och föras upp på kandidatförteckningen. Vidare har Kemikalieinspektionen föreslagit att användningen av kadmium i konstnärsfärger ska förbjudas. När penslar tvättas i vasken sköljs kadmium ut i avloppet och detta kadmium kan hamna i grödan om slammet sprids på åkern. Kemikalieinspektionen har föreslagit att perfluorononansyra (PFNA) och dicyklohexylftalat (DCHP) ska klassificeras som skadliga för fortplantningen. Vi har också föreslagit att kadmiumdinitrat och kadmiumhydroxid ska klassificeras som cancerframkallande och skadligt för ben (benskörhet) och njurar. PFNA har många användningsområden bland annat i brandsläckare, rengöringsmedel, medel för behandling av textilier och polermedel. DCHP är en vanlig beståndsdel i plast. Målsättning 3: Minska riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedel Kemikalieinspektionen ser med stor oro på att det under 2013 visat sig att dricksvattentäkter i ytterligare kommuner är förorenade med högfluorerade ämnen. Vi har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram en rapport om hur högfluorerade ämnen kan förorena dricksvattnet med råd till kommuner hur de ska agera: Brandskum som möjliga förorenare av dricksvattentäkter. Vi har även inlett diskussioner för att skapa ett svenskt nätverk med myndigheter och forskare för att underlätta kunskapsutbyte om högfluorerade ämnen. Kemikalieinspektionen har tagit fram ett utkast till en nationell kadmiumstrategi som vi ska diskutera och förankra med bland annat Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Vi har tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket medverkat i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om att ta fram förslag till etappmål och åtgärder för att minska exponeringen för kadmium i livsmedel. Målsättning 4: Bättre information om farliga kemiska ämnen i varor SAICM:s högnivåmöte beslutade i september 2012 att det år 2015 ska finnas ett förslag till ett internationellt program för information om farliga ämnen i varor. UNEP skrev 2013 kontrakt med University of Massachusetts i USA med uppdraget att utreda hur ett internationellt informationssystem skulle kunna utformas. Kemikalieinspektionen är ordförande i styrgruppen för projektet. Projektet har tagit fram ett utkast till rapport. Sverige och fyra andra medlemsländer i EU tolkar informationskraven i Reach strängare än vad kommissionen gör. Kemikalieinspektionen har därför fortsatt att driva frågan om skyldigheten att lämna information till konsumenter som begär det om en vara innehåller 0,1 procent eller mer av ett särskilt farligt ämne. En vägledning publicerades i juni 2013 gemensamt av fem medlemsländer och Norge. I Sverige används vägledningen av Tillsynsoch föreskriftsrådet för att ge företag information. Målsättning 5: Företags eget arbete med att byta ut farliga ämnen Kemikalieinspektionen har fortsatt dialogerna med företag från leksaksbranschen och textilbranschen samt med företag som säljer kosmetika och hygienprodukter för att stödja företagens arbete med att byta ut farliga ämnen. Företagen fortsätter att arbeta i linje med de mål som tidigare har 62

formulerats för att minska riskerna. Vi har hållit utbildningar och seminarier för företag i dessa tre branscher. Kemikalieinspektionen höll tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket utbildningar för cirka hundra företag i leksaksbranschen. Tillsammans med Läkemedelsverket och Kemisk-tekniska leverantörsförbundet (KTF) har vi under året arrangerat utbildning om Reach och kosmetiska produkter för företag från kosmetikabranschen. Dessutom har vi haft ett gemensamt utbildningstillfälle om att fasa ut farliga ämnen för 25 företag från de tre branscherna. Vi har tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket tagit fram en broschyr om leksaker: Är leksaken säker?. Med delfinansiering från Kemikalieinspektionen har en kampanj genomförts för att upplysa frisörer och andra som använder hårfärgningsmedel om risken att drabbas av allergi. Den av Läkemedelsverket publicerade foldern Håll koll på färgen användes i kampanjen. Vi har tillsammans med de nordiska ländernas kemikaliemyndigheter organiserat ett arbetsseminarium för att ta fram en nordisk strategi för att minska onödig användning av antibakteriella ämnen i varor bland annat med syftet att minska risken för ökad antibiotikaresistens. En slutsats från seminariet var att de nordiska länderna bör prioritera insatser för att höja kunskapsnivån hos tillverkare och konsumenter. Vi deltar också i den nationella samverkansgruppen mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner, liksom i referensgruppen till ett forskningsprojekt finansierat av Formas: INTE- RACT interaktionen med biocider och metaller i utvecklingen av antibiotikaresistens. Målsättning 6: Öka varutillsynen Kemikalieinspektionen ökade under år 2012 kraftigt tillsynen över farliga ämnen i varor och vi låg kvar på den höga nivån även under år 2013. Liksom under år 2012 har antalet inspektioner av företag som säljer varor varit högt. Jämfört med inspektioner som vi gör per brev innebär inspektioner som vi gör på plats normalt att vi kontrollerar ett större antal varor och också att granskningarna av företagens egen kemikaliekontroll blir bättre. Antalet inspektioner på plats hos företagen som säljer varor har ökat från 12 (cirka 7 procent av totalantalet inspektioner) år 2010 till 60 (cirka 25 procent) 2013. Vi har låtit göra många kemiska analyser för att kontrollera att företagen följer reglerna om farliga ämnen i varor. De ökade resurser som handlingsplanen medfört har gjort det möjligt att utföra fler kemiska analyser av farliga ämnen, som är kostsamma och komplicerade att analysera. Vi har i varor undersökt förekomsten av ämnen på kandidatförteckningen, bromerade flamskyddsmedel, ftalater och tungmetaller (bly och kadmium). Detta har lett till att vi har upptäckt ett stort antal överträdelser som lett till åtalsanmälningar. Andelen varor som inte uppfyller reglerna har varit störst för leksaker (drygt 80 av 550 analyserade varor) och enklare hemelektronik (drygt 20 av 200 varor). Överträdelserna har främst gällt att halterna av bly, ftalater och bromerade flamskyddsmedel har varit för höga. Övriga åtgärder Utöver det som beskrivs ovan har Kemikalieinspektionen dessutom genomfört andra åtgärder inom ramen för handlingsplanen (målsättning 7, 8 och 9 i tabell 43 och 44. I handlingsplanen ingår att Kemikalieinspektionen ger regeringen ett bra stöd i det internationella arbetet. Det innebär bland annat att vi har stöttat regeringen: i arbetet med en ny kvicksilverkonvention inför det beslut om en ny konvention som togs januari 2013, inför och under Stockholmskonventionens partsmöte där parterna enades om att fasa ut HBCD genom listning i konventionens annex A, genom att delta aktivt i Stockholmskonventionens expertkommitté (POPRC) för att förbereda upptag av nya ämnen i konventionen. Kemikalieinspektionen anser att nationella ekonomiska styrmedel kan vara ett viktigt komplement till EU:s kemikalieregler genom att bidra till en minskad användning av vissa farliga kemiska ämnen. Regeringen har tillsatt en statlig utredare på området. Vi har tagit fram en rapport som kan användas som underlag av utredaren om hur ett ramverk för en kemikalieskatt på konsumentvaror kan se ut. Vi har arbetat med att utveckla konsumentinformationen på webbplatsen. En konsumentingång lanseras i februari 2014. Vi har gett Miljöstyrningsrådet i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utarbeta ytterligare kriterier för kemikaliekrav vid offentlig upphandling kopplad till förskolor. Resultat har publicerats i en rapport från Miljöstyrningsrådet. Vi har i samarbete med Socialstyrelsen undersökt barns exponering för vissa kemiska ämnen i inomhusmiljön på några förskolor. Resultaten har publicerats i en rapport. 63

Prövning av bekämpningsmedel Mål och återrapporteringskrav Prövningen av bekämpningsmedel ska så långt som möjligt effektiviseras i syfte att förkorta handläggningstiderna men med bibehållande av en hög rättssäkerhet och en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Kemikalieinspektionen ska påskynda harmoniseringen av prövningen inom EU för växtskyddsmedel och biocidprodukter och därmed upprätthålla avsett skydd för hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen ska redovisa - handläggningstiderna för växtskyddsmedel respektive biocidprodukter, - kostnaderna för handläggningen av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter samt intäkterna uppdelat per resultatområde, - antalet inkommande respektive avslutade ärenden per år de senaste fem åren, och - analysera och kommentera de uppgifter och siffror som lämnas. Av redovisningen ska också översiktligt framgå vilka åtgärder som har genomförts samt planeras att genomföras för att effektivisera prövningen av bekämpningsmedel. Måluppfyllelse Kemikalieinspektionen har under året vidtagit en rad åtgärder för att prövningen av bekämpningsmedel ska vara så effektiv som möjligt utan att åsidosätta kraven på hög rättsäkerhet och en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön. Vidtagna effektiviseringsåtgärder har inte fått något tydligt genomslag under 2013. Den investering i tid och resurser som vi lagt ner i form av utbildning av nyrekryterad personal under 2013 förväntas ge effekt från och med 2014. För växtskyddsmedel har vi uppnått fastställda tidsgränser för de ansökningar där Sverige har varit rapportörsland eller berört medlemsland. För ömsesidiga erkännanden överskred vi tidsfristen i endast ett fall. För ansökningar om nytt godkännande enligt direktiv 91/414/EEG var den genomsnittliga handläggningstiden 37 månader, vilket överskrider de 12 månader som bedöms som en rimlig handläggningstid enligt förvaltningslagens bestämmelser om att ansökningarna ska handläggas så snabbt som möjligt. För biocidprodukter har vi uppnått fastställda tidsgränser för ömsesidigt erkännande. Vi har inte fattat något beslut för ansökningar om godkännande eller förnyat godkännande av biocidprodukter enligt direktiv 98/8/ EG under 2013 på grund av att ärendena krävde omfattande kompletteringar. För ansökningar om nytt godkännande enligt nationell rätt var den genomsnittliga handläggningstiden 15 månader, vilket överskrider de 12 månader som anses vara en rimlig handläggningstid för denna ärendekategori. För ansökningar om förnyat godkännande enligt nationella bestämmelser har beslut fattats inom tidsfrist. Hur långa handläggningstiderna är beror dels på hur effektiv myndigheten är men också på om de ansökningar vi får in är kompletta eller om företagen måste komplettera med ytterligare information. Våra handläggningstider påverkas också av handläggningstiden i andra medlemsländer i de fall dessa länders myndigheter är ansvariga för den prövning som ligger till grund för våra beslut. Kemikalieinspektionen gör bedömningen att arbetet går att effektivisera ytterligare för att handläggningstiderna ska bli kortare. Genom vårt bidrag i EU har vi påskyndat harmoniseringen av prövningen för växtskyddsmedel och biocidprodukter. Vi har arbetat för att harmoniseringen mellan länderna inte enbart ska innebära en ökad effektivitet utan också att de beslut som fattas i tillståndsärenden ska ge ett avsett skydd för hälsa och miljö. Handläggningstider för växtskyddsmedel respektive biocidprodukter Det är, och har varit, en utmaning för Kemikalieinspektionen att inom ramen för verksamhetens budget hålla jämn takt med inkommande ärenden 64

som ska prövas enligt EU-lagstiftning med fastställda tidsgränser och ärenden som ska hanteras skyndsamt, till exempel dispensansökningar, och samtidigt handlägga äldre ärenden. Regeringen har i regleringsbrevet för 2013 tydliggjort ramarna för nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel genom att införa en särskild anslagspost för denna verksamhet, se avsnittet Kostnader för handläggning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter samt intäkterna uppdelat per resultatområde. Tabell 45 och 46 redovisar genomsnittliga handläggningstider för de ärendekategorier där beslut har fattats under 2013. Nya godkännanden och dispenser Tabell 45. Genomsnittlig handläggningstid per ärendekategori för nya godkännanden av växtskyddsmedel 2013. Typ av ansökan Fastställd tidsgräns Andel i tid fattade beslut Genomsnittlig handläggningstid Variation i handläggningstid månader procent månader min-max Enligt EU-regler 91/414 Nytt godkännande * - - 37 28-54 Enligt EU-regler 1107/2009 Nytt godkännande där Sverige är rapportörsland (zrms) Nytt godkännande där Sverige är berört medlemsland (cms) 18 100 16 14-17 4 100 23** - Ömsesidigt erkännande 4 83 7 3-14 Utökat mindre användningsområde - - 8 4-12 Dispenser - - 2 0,1-21 * Denna ärendekategori omfattas inte av tidsfrister reglerad av EU-rätt. ** Relaterar till en ansökan vilken var inneliggande på Kemikalieinspektionen 19 månader innan handläggningen kunde påbörjas i avvaktan på zonrapportörlandets beslut. Kategorin nytt godkännande enligt EU-regler 91/414 omfattas inte av tidsfrister som regleras av EU-rätt. För dessa ansökningar gäller istället förvaltningslagens bestämmelser om att ansökningarna ska handläggas så snabbt som möjligt. En rimlig handläggningstid har i genomsnitt bedömts vara 12 månader med variation för olika omständigheter och tid som tillkommer för företagens kompletteringar. Den genomsnittliga handläggningstiden för avslutade ärenden är nu 37 månader. Genom regeringens styrning och villkor prioriteras nu handläggningen av dessa ärenden, varav ett flertal kommer att avgöras under 2014. Ärendekategorin fylls inte på med nya ärenden och uppskattas vara avslutad inom två till tre år. När det gäller ansökningar av typen nytt godkännande enligt EU-regler 1107/2009 där Sverige är rapportörsland (zrms), är den genomsnittliga handläggningstiden 16 månader, vilket betyder att beslut för samtliga ansökningar har fattats inom den fastställda tidsgränsen. För ansökningar av ansökningskategorin nytt godkännande enligt EU-regler 1107/2009 där Sverige är berört medlemsland (cms) ska Kemikalieinspektionen avvakta zonrapportörlandets produktrapport och beslut innan ansökan kan handläggas. För 2013 innebar detta att en ansökan var inneliggande 19 månader på myndigheten innan handläggning kunde påbörjas under året. Därefter fattade vi beslut inom tidsfristen fyra månader. För ömsesidiga erkännanden, EU-regler 1107/2009, har vi fattat beslut för sex ansökningar och den genomsnittliga handläggningstiden är sju månader. Endast för en av dessa ansökningar har 65

beslut inte fattats inom tidsfristen fyra månader. Handläggningstiden för detta ärende var 5,5 månader. Att den genomsnittliga handläggningstiden ändå inte ligger inom tidsfristen på fyra månader och att variationsbredden är stor beror på att två av ansökningarna inkom till Kemikalieinspektionen under en del av 2012 då tolkningen av reglerna innebar att handläggningstiden räknades från det datum då ansökan inkom till myndigheten, medan tidsfristen räknades från det datum då ansökan ansågs vara komplett. Därmed har den totala kalendertiden för dessa två ansökningar blivit 12 respektive 14 månader, inom vilka beslut dock har fattats inom tidsfristen fyra månader. Sex beslut har fattats för ett utökat, mindre användningsområde enligt EU-regler 1107/2009 och den genomsnittliga handläggningstiden är knappt åtta månader. Utvidgad mindre användning kan ses som en typ av villkorsändring eller dispens. Även denna ärendekategori har prioriterats ned under 2013 till förmån för ärendekategorier med fastställda tidsfrister eller med särskilt utpekade villkor i regleringsbrevet för 2013. En bedömning är att kalendertiden för denna ärendekategori har ökat på grund av att tiden från det att en ansökan inkommer till Kemikalieinspektionen tills handläggningen startar har blivit längre. Beslut har fattats för 36 dispenser för växtskyddsmedel och den genomsnittliga handläggningstiden har varit drygt två månader. I kategorin dispenser ingår tre olika typer: (1) dispens för användning av en icke godkänd produkt eller en godkänd produkt i en icke godkänd gröda, (2) dispens för forskning och utveckling samt (3) dispens för utförsäljning av lager. Ett 20-tal av dispensansökningarna har rört dispenstyp (1) och är de ansökningar som tar längst tid att handlägga. Handläggningstiderna för biocidprodukter framgår av tabell 46 och varierar beroende på ärendekategori. Precis som för växtskyddsmedel omfattas inte kategorin nytt godkännande enligt nationell rätt av tidsfrister som regleras av EUrätt. Kemikalieinspektionens målsättning är att handlägga dessa ärenden inom 12 månader, utifrån förvaltningslagens bestämmelser om att ansökningarna ska handläggas så snabbt som möjligt. För de 11 ärenden som avslutades under 2013 är den genomsnittliga handläggningstiden cirka 15 månader. Dessa ärenden inkom under 2011 och 2012, under en period då vi prioriterade andra typer av ansökningar som styrdes av EU:s tidsfrister. Vad gäller de ömsesidiga erkännanden för vilka beslut fattats, ligger den genomsnittliga handläggningstiden på drygt tre månader det vill säga under målet på fyra månader. Beslut har fattats för tio dispenser för biocidprodukter och den genomsnittliga handläggningstiden var en månad. Exempel på dispenser som har hanterats är dispenser för forskning och utvecklingsändamål, till exempel för utveckling av båtbottenfärger eller träskyddsmedel samt dispens för att saluföra myggfällor med oktenol. Förnyade godkännanden Samtliga fem beslut om förnyat godkännande i zonen för växtskyddsmedel har fattats inom tidsfristen, det vill säga innan det gällande godkännandet löper ut. För ansökningar om förnyat godkännande av biocidprodukter enligt nationella regler har samtliga fem beslut fattats inom tidsfristen. Inget beslut har fattats för ansökningar om Tabell 46. Genomsnittlig handläggningstid per ärendekategori för nya godkännanden av biocidprodukter Typ av ansökan Fastställd tidsgräns Andel i tid fattade beslut Genomsnittlig handläggningstid Variation i handläggningstid månader procent månader min-max Enligt nationell rätt* Nytt godkännande - - 15 9-20 Enligt EU-regler 98/8 Ömsesidigt erkännande 4 100 3 1-4 Dispenser - - 1 0,1-3 *Denna ärendekategori omfattas inte av tidsfrister reglerad av EU-rätt. 66

godkännande eller förnyat godkännande av biocidprodukter enligt EU-regler 98/8 under 2013, eftersom kompletteringar har inväntats. Handläggning pågår för ett antal ärenden och flera beslut förväntas under 2014. Kostnader för handläggning av växtskyddsmedel och biocidprodukter samt intäkter per resultatområde I Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2013 införde regeringen en särskild anslagspost (anslagspost 2) för nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. Regeringen beslutade också under året om en ny avgiftsförordning i syfte att åstadkomma full kostnadstäckning för den bruttoredovisade avgiftsverksamheten. Nya bestämmelser för avgifter för bekämpningsmedel gäller från 26 mars 2013. Ansökningsavgifterna har höjts och tilläggsavgifter för fördyrande moment i prövningen har införts. För växtskyddsmedel började de nya ansökningsavgifterna gälla 26 mars 2013. För biocidprodukter höjdes avgifterna från och med 1 september 2013. Även årsavgifterna har höjts. Denna höjning får effekt på intäkterna under 2014 men först 2015 beräknas höjningarna få fullt genomslag. I samband med att de nya avgifterna infördes har nya krav på Kemikalieinspektionens redovisning av den avgiftsfinansierade verksamheten införts i regleringsbrevet. Syftet med redovisningen är att öka transparensen och underlätta anpassningar av avgifterna, bland annat för att möjliggöra en eventuell övergång till periodiserade avgiftsintäkter och full kostnadstäckning för ärendeprövningen enbart genom direktdestinerade ansökningsavgifter. Den avgiftsfinansierade verksamheten har delats upp i resultatområden i dialog med Miljödepartmentet, se tabell 47. Liksom tidigare redovisas kostnader och intäkter mot en inkomsttitel som omfattar hela den avgiftsfinansierade verksamheten. Inom ramen för anslagspost 2 utförs också arbete i anslutning till prövningen av bekämpningsmedel, till exempel harmoniseringsarbete i samarbete med andra medlemsländer i EU och utvecklingsarbete vid Kemikalieinspektionen för att införliva nya regler. Syftet med detta arbete är att uppnå kvalitet, effektivitet och konsekvent riskbedömning och hantering av ärenden i tillståndsprövningen. Denna verksamhet redovisas inte mot inkomsttitel. Tabell 47. Kostnader för att handlägga ärenden och bedriva tillsyn samt intäkter från bekämpningsmedelsavgifter 2013, uppdelat per resultatområde (kostnad i tkr) Resultatområde Kostnader Intäkter Avgiftsintäkternas andel 1. Ärenden med riskbedömning, växtskyddsmedel 17 101 8 870-2. Ärenden med riskbedömning, biocidprodukter 5 411 2 501-3. Tillsyn, information och register, växtskyddsmedel 1 825 12 094-4. Tillsyn, information och register, biocidprodukter 5 512 8 062-5. Ärenden med avgifter som inte är kostnadstäckande 1 402 470-6. Övriga ärenden, växtskyddsmedel 1 798 1 243-7. Övriga ärenden, biocidprodukter 510 85-8. Ärenden äldre rätt (direktiv 91/414) inkomna före 14 juni 2011, växtskyddsmedel 4 841 0-9. Ärenden nationell rätt inkomna före 1 september 2013, biocidprodukter 5 202 1 600 - Summa avgiftsfinansierad verksamhet 43 602 34 925 80% Summa för icke avgiftsfinansierad verksamhet 5 070 - - Totalsumma anslagspost 2 48 672 34 925-67

Den nuvarande avgiftskonstruktionen innebär att intäkter från årsavgifter fortfarande används för att täcka upp kostnader för prövning av ärenden, det vill säga godkända produkter på marknaden får till del bära kostnader för prövning av nya produkter eller användningsområden. I resultatområde 5 redovisas kostnader och intäkter för ärendetyper där Kemikalieinspektionen i ett regeringsuppdrag under 2013 föreslagit subventionerade avgifter för utvidgat produktgodkännande om växtskyddsmedel för mindre användningsområde, för dispens från kravet på produktgodkännande för både växtskyddsmedel och biocidprodukter, samt för biologiska växtskyddsmedel. Resultatområdena 8 och 9 har införts för att kunna redovisa de särskilda villkor för anslagspost 2 som gäller kostnader för ansökningar enligt äldre nationell rätt för biocidprodukter och växtskyddsmedel. Enligt regleringsbrevet för 2013 ska minst 4 000 000 kronor av anslagspost 2 användas för ärendeprövning av växtskyddsmedel enligt direktiv 91/414/EEG och minst 4 000 000 kr för ärendeprövning av biocidprodukter enligt nationell rätt (ej direktiv 98/8/EG och förordning (EU) nr 528/2012), det vill säga ansökningar som inte regleras och omfattas av tidsfrister i EU-rätt. Balans mellan kostnader och intäkter kan inte förväntas inom respektive resultatområde och inte heller för ett enskilt budgetår. Orsaken till detta är att avgiftsintäkterna inte är periodiserade. Ledtiderna för prövningsärenden är upp till 24 månader, vilket innebär att intäkter och kostnader för enskilda ärenden inte alltid redovisas på samma budgetår. Under 2013 har till exempel ett stort antal ansökningar om förnyat godkännande för växtskyddsmedel inkommit till Kemikalieinspektionen. Ansökningsavgifter för dessa har tagits ut och redovisats som intäkt under 2013. Huvuddelen av kostnaderna väntas uppkomma under 2014 och 2015. Enligt avgiftsmodellen används intäkterna i resultatområdena 3 och 4 (årsavgifterna) till att täcka kostnaderna i alla andra resultatområden. Balans mellan intäkt och kostnad bör med nuvarande konstruktion utvärderas på utfall för en flerårsperiod. Antal inkomna och avslutade prövningsärenden per år de senaste fem åren Tabell 48 a - Ärendebalans växtskyddsmedel 2011 2013 Tabell 48 b - Ärendebalans biocidprodukter 2011 2013 2013 2012 2011 Nytt godkännande Inkomna 36 46 44 Avslutade 24 29 64 Andel avslutade (%) 67 63 145 Förnyat godkännande Inkomna 71 40 57 Avslutade 36 47 55 Andel avslutade (%) 51 118 96 Övriga ärenden Inkomna 122 113 81 Avslutade 58 90 72 Andel avslutade (%) 48 80 89 Dispenser Inkomna 45 49 39 Avslutade 40 54 37 Andel avslutade (%) 89 110 95 2013 2012 2011 Nytt godkännande Inkomna 54 52 35 Avslutade 39 59 40 Andel avslutade (%) 72 113 114 Förnyat godkännande Inkomna 38 18 20 Avslutade 10 14 19 Andel avslutade (%) 26 78 95 Övriga ärenden Inkomna 31 50 52 Avslutade 41 46 61 Andel avslutade (%) 132 92 117 Dispenser Inkomna 20 21 24 Avslutade 19 27 22 Andel avslutade (%) 95 129 92 68

Tabell 49. Ärendebalans bekämpningsmedel 2009 2010 Nytt godkännande 2010 2009 Inkomna 74 88 Avslutade 116 52 Andel avslutade (%) 157 59 Förnyat godkännande Inkomna - 225 Avslutade - 140 Andel avslutade (%) - 62 Övriga ärenden Inkomna - - Avslutade - - Andel avslutade (%) - - Dispenser Inkomna - - Avslutade - - Andel avslutade (%) - - Tabellerna 48 a-b innehåller antalet inkomna och avslutade ärenden för växtskyddsmedel respektive biocidprodukter 2011 till 2013. Antalet avslutade ärenden omfattar även ärenden som återkallats eller avvisats. För 2009 och 2010 finns inte uppgifter med den uppdelning som redovisas 2011-2013. Tabell 49 redovisar de uppgifter som finns tillgängliga 2009 och 2010. Ärendetypen nytt godkännande i tabellen innefattar alla typer av ansökningar där sökande ansöker om ett godkännande av en produkt som är ny på den svenska marknaden, det vill säga även sådana ansökningar där en myndighet i ett annat land än Sverige gör utvärderingen. Exempel är zonsamarbetet kring produktgodkännanden för växtskyddsmedel och ömsesidiga erkännanden av produktgodkännanden av biocidprodukter. Ömsesidiga erkännanden ingår inte i det redovisade antalet nyansökningar för biocidprodukter 2009 och 2010. Uppdelningen i olika ärendetyper i tabellen är inte densamma som återfinns i prestationsredovisningen eftersom databasen inte möjliggör den uppdelningen för de senaste fem åren. Detta innebär att antalet ärenden i dessa tabeller inte är jämförbara. Ett exempel är förnyat godkännande för växtskyddsmedel. Under 2013 redovisas fem beslut i prestationsredovisningen. I tabell 48 a redovisas 36 beslut. I denna siffra ingår även beslut om administrativ hantering av förnyade godkännanden. I prestationsredovisningen redovisas denna administrativa hantering av förnyade godkännanden under kategorin övriga ärendetyper. Några trender för den senaste treårsperioden kan urskiljas i tabellerna. Antalet ansökningar om förnyade godkännanden för både växtskyddsmedel och biocidprodukter har ökat. Detta beror på att produkter på den svenska marknaden enligt EU-regler ska prövas för förnyat godkännande. Den EU-gemensamma prövningen av verksamma ämnen som ingår i dessa produkter är klar och Kemikalieinspektionen ska därför utvärdera en fullständig riskbedömning för respektive produkt. Antalet ansökningar om nytt godkännande för biocidprodukter har också ökat. Regler om ömsesidigt erkännande av produktgodkännande har underlättat för företag att komma in på den svenska marknaden. Antalet dispenser om växtskyddsmedel har ökat något. Nya regler för dispenser infördes med den nya växtskyddsmedelsförordningen 2011. Totalt under 2011 2013 har kvoten avslutade ärenden i förhållande till antalet inkomna ärenden i allmänhet sjunkit. Detta beror bland annat på en ökning i antalet inkomna ärenden, ökad komplexitet per ärende, att påbörjade ärenden inte avslutats under samma år som de inkommit samt att inneliggande ärenden ibland flyttats till påföljande år om detta medges inom EU:s fastställda tidsfrister. Effektiviseringsåtgärder och harmonisering inom EU Kemikalieinspektionen har genomfört omfattande organisationsförändringar och utveckling av arbetssätt, processer och stödsystem under året i syfte att renodla myndighetens verksamhet utifrån vårt uppdrag. Under kommande år kommer särskilt fokus att läggas på flödeseffektiv ärendehandläggning genom fortsatt optimering av processer, stödsystem, arbetssätt och riskbedömningsmetodik, samt på att tydliggöra roller och ansvar. Till exempel är ett stödsystem för effektivare planering, snabbare och säkrare uppföljning och prognostisering, samt ökad transparens i ärendehandläggningen av bekämpningsmedel under utveckling och 69

kommer driftsättas under första halvåret av 2014. Även utvecklingen av en ny databas för hantering av alla beslut och villkor för bekämpningsmedel har till stor del färdigställts under 2013, se kapitel Förvalta register och ta fram statistik. Det genomgripande förändringsarbetet har dock inte fått något tydligt genomslag under 2013 men under förutsättning att 2013 års personalförstärkningar kan behållas under kommande år förväntas den investering i tid och resurser som lagts på effektiviseringsåtgärder ge resultat från och med 2014 vad gäller kostnad per ärende, handläggningstid och antal avslutade ärenden. Samtidigt vill vi betona att dessa förväntade effektivitetsvinster delvis försvåras av alltmer komplexa regelverk. Genom vårt deltagande i olika arbetsgrupper har vi arbetat med att påskynda harmoniseringen av prövningen inom EU för växtskyddsmedel och biocidprodukter. Harmoniseringen mellan länderna ska inte enbart innebära en ökad effektivitet utan också att de beslut som fattas i tillståndsärenden ska ge ett avsett skydd för hälsa och miljö. Några av de grupper som vi har deltagit i är styrkommittén för norra zonen för växtskyddsmedel och arbetsgruppen för produktgodkännanden och ömsesidigt erkännande enligt biociddirektivet och den nya samordningsgruppen enligt den nya EUbiocidförordningen. Miljöteknik Återrapporteringskrav Kemikalieinspektionen ska redovisa vilka viktigare aktiviteter inom myndigheten som bedöms öka tillgången till eller efterfrågan på miljöteknik och miljöinnovationer. Återrapportering Förutom att vårt hela arbete med att verka för att reducera farliga ämnen i sig är innovationsfrämjande och för utvecklingen framåt har vi under året medverkat till följande: Vi arbetar med nanoteknik och nanomaterial i olika forum nationellt, inom EU samt internationellt inom OECD för att få en säker användning av nanomaterial bland annat i miljötekniktillämpningar. Genom arbetet med att identifiera SVHC-ämnen bidrar Kemikalieinspektionen till utfasning av farliga ämnen och substitution och där ny teknik också är ett alternativ till nya ämnen. Genomförandet av internationella konventioner (till exempel Stockholmskonventionen och den nya kvicksilverkonventionen) samt utvecklingen av nya lagar i andra länder, som kan skapa en efterfrågan på svensk miljöteknikexport. Kemikalieinspektionen är samrådsmyndighet till Energimyndigheten som har ett regeringsuppdrag om en mötesplats för teknikinnovation. Kemikalieinspektionen deltar i forskningssamarbeten där bland annat miljöteknikutveckling kan främjas på sikt, till exempel Mistra Future Fashion. Kemikalieinspektionen har lämnat stöd till regeringen under rådsförhandlingar om EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Det nya programmet ska utveckla en åtgärdsstrategi för en giftfri miljö som ska minimera befolkningens exponering för farliga ämnen. Ramdirektivet för användning av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) och handlingsplanen som är knuten till den. Dialogarbetet med olika branscher för att stödja företagens arbete med att byta ut farliga ämnen. Vi arbetar brett med information och stöd till företag och allmänhet. Vi samverkar med Naturvårdsverket om kretsloppsfrågor, avfall och kemiska ämnen. Vi har lämnat förslag till regelutveckling för farliga ämnen i textilier och fortsätter att utveckla frågan. Vi har lämnat förslag om miljöskatt på varor som innehåller farliga kemikalier. Vi deltar i nationell samverkansgrupp mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Kemikalieinspektionen samarbetar med kemikaliemyndigheter i de nordiska länderna med att minska onödig användning av antibakteriella ämnen i varor bland annat med syftet att minska risken för ökad antibiotikaresistens. Prövning av biocidprodukter, tillämpning av substitution genom att bland annat via webbplatsen inhämta information om alternativa tekniker. 70

Utgiftsprognoser Mål och återrapporteringskrav Kemikalieinspektionen ska redovisa prognoser för 2013 2017 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. 16 januari 20 februari 2 maj 29 juli 25 oktober Återrapportering Kemikalieinspektionen har redovisat prognoser för 2013 2017 vid fem tillfällen i enlighet med återrapporteringskravet. 71

Myndighetens förvaltning Kompetensförsörjning Ledningsgruppen har genomfört en kompetensanalys och fastställt en målbild för 2016. Även verksamheterna har deltagit i en rad workshoppar där syftet varit att inventera befintlig kompetens i relation till de krav och utmaningar som verksamheten medför. På så sätt har vi identifierat gapet mellan befintlig kompetens och de åtgärder som behöver göras för att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. Utmaningen i den nya organisationen har varit inriktad på att utifrån resultaten från kompetensanalyserna rekrytera de medarbetare som nya och gamla uppgifter kräver. Det har även inneburit att utveckla nya roller och kompetenser samt att på ett tillfredsställande vis överföra befintlig kunskap till det nya sättet att arbeta. Kompetensanalyser har genomförts på ungefär hälften av tjänsterna på Kemikalieinspektionen. Kompetensutveckling Vi har haft interna myndighetsanpassade kurser i förvaltningsrätt och dokumenthanteringssystemet EDOK och utbildningar i IT-kunskap, EU-frågor och engelska som arbetsspråk. Juristerna har gått en klarspråkskurs. Ett fortlöpande klarspråksarbete har skrivits in i Kemikalieinspektionens verksamhetsplan. KemI-forum Det årliga forumet som anordnas för all personal handlade 2013 bland annat om Kemikalieinspektionens uppdrag från regeringen, vad rollen som förvaltningsmyndighet innebär, vår del i demokratins tjänst och de utmaningar vi har för att nå Giftfri miljö-målet, arbetet med Handlingsplanen om en giftfri vardag samt värdegrundsarbetet. Cirka 80 procent av medarbetarna deltog och utvärderingen av forumet visade att majoriteten av deltagarna uppskattade dagen. Chefsförsörjning I januari antog Kemikalieinspektionen en reviderad chefspolicy som särskilt belyser förväntningar på chefer utifrån arbetsgivarrollen uppdelad på personalansvar, ekonomiskt samt verksamhets- och resultatansvar. Samtliga enhetschefsroller i den nya organisationen utlystes och alla chefer intervjuades av generaldirektören och HR-chefen för att säkerställa att chefspolicyn, värdegrunden och arbetsgivarrollen tydliggjorts. Administrativ chef, HR-chef och enhetschefer har rekryterats till den nya organisationen under året samt ett tjugotal handläggare. En ny strategi för chefs- och ledarförsörjning beslutades i juni. Den utgår från chefspolicyn och innebär riktlinjer för att identifiera, rekrytera, introducera samt utveckla chefer och tar hänsyn till deras rörlighet. En ny rutin har införts för att på ett systematiskt sätt ta upp tidsbegränsade chefsförordnanden till förnyat övervägande när de tar slut. Nya arbetsformer, såsom samplanering mellan avdelningar och nya forum har etablerats. Ledningsgruppen har arbetat med att effektivisera och utveckla sitt arbetssätt och sin roll. Nya roller Olika delprojekt i översynen av den nya organisationen har bland annat lett fram till att nya roller har definierats utifrån ett kompetensperspektiv, såsom avdelningssamordnare, ärendeansvariga, ärendeplanerare och regelsamordnare. Experter och strategiska rådgivare har knutits samman med arbetet med strategiska mål och värdegrunden, vilket ger dem ansvarsområden för den strategiska kompetensförsörjningen och för såväl externa som interna nätverk. Tabell 50. Sjukfrånvaro fördelad på män, kvinnor och totalt, redovisad som ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 2013 2012 2011 Kvinnors sjukfrånvaro 3,5 3,3 3,4 Mäns sjukfrånvaro 2,4 3,1 2,4 Totalt 3,1 3,3 3,1 Sjukfrånvaron har minskat något under året. Under 2013 var långtidsfrånvaron 45,1 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning från föregående år då motsvarande siffra var 46,7 procent. Inget fall av långtidssjukfrånvaro är arbetsrelaterat. 72

Tabell 51. Sjukfrånvaro fördelad på ålder, kön och totalt, redovisad som procent av ordinarie arbetstid 2013 2012 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Åldersgrupp < 30 år 1,0 1,4 1,2 1,1 2,2 1,4 2,4 2,9 2,5 Åldersgrupp 30-49 år 4,4 2,4 3,9 3,8 4,0 3,8 3,1 3,2 3,1 Åldersgrupp > 50 år 2,2 2,4 2,3 2,7 2,3 2,5 4,3 1,6 3,1 Kemikalieinspektionens ledningssystem Kemikalieinspektionen är fortsatt certifierad enligt kvalitetsstandarden ISO 9001 och miljöstandarden ISO 14001. Vi har kunnig personal och i allmänhet god ordning på de dokument som krävs för att visa att vi uppfyller de olika kraven i kvalitets- och miljöledningsstandarderna. Lednings- och kvalitetsarbete Den senaste externa revisionen konstaterade att vi upprätthåller vårt ledningssystem på ett bra sätt och systemet fortsätter att bli effektivare och mer ändamålsenligt. Bättre koppling finns nu från strategiska dokument till mål, aktiviteter och insatser på olika nivåer. Organisation Bedömningen är att vi har uppfyllt våra policyåtaganden, men att det fortfarande finns delar som vi behöver vidareutveckla. Flera av dessa delar tas om hand i projekten inför den nya organisationen. Internt miljöarbete Kemikalieinspektionens elförbrukning har minskat med elva procent, jämfört med målet två procent. Detta berodde främst på energieffektivare servrar, styrning av belysning och ökad medvetenhet hos medarbetarna. Vi har ersatt 22 flygresor med digitala möten. Målet var 20 resor. Därmed sparade vi 5 600 kg koldioxid och 364 tkr i form av arbetstid och reskostnader. Strategier och uppdrag Juridik Ekonomi Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Internationella Ämnesutvärdering IT Klassificerings- och begränsningsförslag EU-koordinering Kommunikation HR Upplysning och utbildning Råd Generaldirektör Tillstånd och upplysning Samordning och beslut Miljöbedömning 1 Miljöbedömning 2 Hälsobedömning GD-stab Kemikaliestatistik och registratur Tillsyn och registratur Tillsyn av kemiska produkter Tillsyn av bekämpningsmedel och varor 2013-06-01 Generaldirektör Sekretariat Avdelningar Enheter 73

Sammanställning över väsentliga uppgifter Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 2009 Låneram Riksgäldskontoret Beviljad 30 000 20 000 14 000 14 000 14 000 Utnyttjad 17 675 11 607 9 749 9 379 5 780 Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0 Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter 420 745 1 046 173 232 Räntekostnader 0 0 0 0 0 Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev 13 950 10 500 10 400 8 030 52 000 Avgiftsintäkter 11 253 12 398 7 569 7 786 8 190 Beräknat belopp enligt regleringsbrev 300 0 0 0 0 Övriga avgiftsintäkter 391 0 0 0 0 Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev 36 040 80 050 67 750 95 050 93 580 Avgiftsintäkter 31 952 74 324 70 029 62 779 91 999 Anslagskredit UO 20 Anslag 1:6 Beviljad 5 828 5 731 5 683 4 916 4 007 Utnyttjad 0 0 0 0 2 739 UO 20 Anslag 1:7 ap.2 Beviljad 15 15 15 0 0 Utnyttjad 0 0 0 0 0 Anslag UO 20 Anslag 1:6 Ramanslag Anslagssparande 4 329 7 511 8 414 5 082 0 varav intecknat 4 200 0 0 0 0 UO 20 Anslag 1:7 ap.2 Ramanslag Anslagssparande 5 4 6 0 0 varav intecknat 0 0 0 0 0 Bemyndiganden Ej tillämpligt. Personal Antalet årsarbetskrafter (st) 216 213 199 184 174 Medelantalet anställda (st) 246 229 212 195 187 Driftkostnad per årsarbetskraft 992 963 988 924 904 Kapitalförändring* Årets 5 892 503-850 -1 059-117 Balanserad -3 004-3 507-2 657-1 599-1 482 **Från och med år 2009 avräknas anslag kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring från och med år 2009 består av osäkra uppbördsfordringar. Från och med 2013 består årets kapitalförändring även av reglerade uppbördsfordringar mot inkomsttitel då uppbördsverksamheten redovisas kassamässigt. 74

Resultaträkning Belopp i tkr Not 2013 2012 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 187 300 179 276 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 13 048 14 953 Intäkter av bidrag 3 17 940 14 829 Finansiella intäkter 4 442 941 Summa 218 730 210 000 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-165 932-158 644 Kostnader för lokaler -13 467-14 324 Övriga driftkostnader 6-34 871-32 301 Finansiella kostnader 7-392 -315 Avskrivningar och nedskrivningar -4 067-4 415 Summa -218 730-210 000 Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 8 35 55 Skatteintäkter m.m. 9 37 809 74 772 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -31 952-74 324 Saldo 5 892 503 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 8 282 9 432 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 15 050 29 494 Lämnade bidrag 10-23 332-38 925 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 11 5 892 503 75

Balansräkning Belopp i tkr Not 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 12 15 875 6 637 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 13 765 1 629 Summa 16 640 8 266 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 14 37 52 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 15 2 769 3 054 Summa 2 806 3 106 Fordringar Kundfordringar 146 173 Fordringar hos andra myndigheter 16 5 983 8 089 Övriga fordringar 17 5 195 2 312 Summa 11 324 10 573 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 18 3 481 3 071 Upplupna bidragsintäkter 19 3 597 5 176 Övriga upplupna intäkter 20 10 043 8 685 Summa 17 121 16 931 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 21-10 232-11 223 Summa -10 232-11 223 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 37 052 46 073 Summa 37 052 46 073 SUMMA TILLGÅNGAR 74 712 73 728 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 22-3 004-3 507 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 11 5 892 503 Summa 2 889-3 004 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23 1 229 1 898 Övriga avsättningar 24 1 029 707 Summa 2 258 2 605 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 25 17 675 11 607 Skulder till andra myndigheter 26 6 113 4 937 Leverantörsskulder 8 180 6 575 Övriga skulder 27 3 395 3 412 Förskott från uppdragsgivare och kunder 28 15 169 26 228 Summa 50 533 52 758 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 29 15 993 15 116 Oförbrukade bidrag 30 3 039 6 253 Summa 19 033 21 369 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 74 712 73 728 76

Anslagsredovisning Redovisning mot anslag (tkr) Anslag Not Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerade anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp UO 20 1:6 Kemikalieinspektionen ap.1 Kemikalieinspektionen 31 7 511 142 260 1 500-5 980 145 291-142 791 2 500 (ram) ap.2 Nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel (ram) 52 000-1 500 50 500-48 671 1 829 UO 20 1:7 Internationellt miljösamarbete ap.2 Int miljösamarbete - annan valuta (ram) 32 4 500 0-4 500-495 5 Summa 7 515 194 760 0-5 984 196 291-191 957 4 334 Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Inkomsttitel Not Beräknat belopp Inkomster 9433 Avgifter för Kemikalieinspektionen 011 Avgifter för Kemikalieinspektionen 2 000 2 076 9437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel 011 Skatt på bekämpningsmedel 34 000 29 841 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 169 Övriga inkomster 40 35 Summa 36 040 31 952 Villkor för anslag 1:6 ap.1 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen ska utbetala 4 000 000 kronor till Internationella kemikaliesekretariatet. Under 2013 har utbetalats 4 000 tkr. Från anslaget får medel användas för att täcka eventuella underskott i prövningsverksamheten enligt förordning 1107/2009/EG och direktiv 98/8/EG inom det svenska rapportörsprogrammet (SERP) rörande riskbedömning av befintliga och nya verksamma ämnen i bekämpningsmedel. Sådana ska hanteras och redovisas separat. För 2013 har 16 tkr redovisats mot anslaget avseende resor mm. ap.2 Nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel Kemikalieinspektionen ska från anslaget utbetala högst 4 000 000 kronor till Livsmedelsverket och högst 1 500 000 kronor till Statens jordbruksverk för nationell prövning av växtskyddsmedel och biocidprodukter. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk ska redovisa till Kemikalieinspektionen hur medlen har disponerats och hur de har bidragit till att minska handläggningstiderna. För 2013 har utbetalts 1 860 tkr till Livsmedelsverket samt 1 053 tkr till Statens Jordbruksverk. Minst 4 000 000 kronor ska användas för ärendeprövning avseende biocidprodukter enligt äldre nationella regler (ej direktiv 98/8 eller förordning 528/2012). Minst 4 000 000 ska användas för prövning av ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel enligt direktiv 91/414. Under 2013 har 5 202 tkr använts till ärendeprövning avseende biocidprodukter enligt äldre nationella regler. 4 841 tkr har använts till prövning av ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel enligt direktiv 91/414. Villkor för anslag 1:7 ap.2 Int miljösamarbete - annan valuta Anslagsposten disponeras för bidrag som utbetalas i annan valuta än svenska kronor till följande internationella organisationer; WHO International Programme for Chemical Safety (IPCS), OECD Pesticide Programme, OECD Biocide Programme, OECD Working Group on Harmonisation of Regulatory Oversight in Biotechnology och OECD Expanded Special Programme. Av anslaget har under 2013 utbetalats 430 tkr till OECD ENV/EHS samt 65 tkr till WHO. 77

Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Kemikalieinspektionens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 3 januari 2014. Efter brytdagen har fakturor överstigande 25 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2012, 4 381 tkr, har år 2013 minskat med 575 tkr. Uppbördsverksamhet Kemikalieinspektionen redovisar från och med 2013 intäkter mot inkomsttitel kassamässigt. Årsavgifter för bekämpningsmedel fakturerades sent under året och fordringar motsvarande drygt 5 000 tkr var ännu inte betalda 2013-12-31. Dessa har korrigerats mot inkomsttiteln. Jämförelsetal för 2012 har inte räknats om avseende resultatposterna Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet och Årets kapitalförändring samt balansposterna Avräkning med statsverket och Kapitalförändring enligt resultaträkningen. Upplysningar om avvikelser Avvikelser från ekonomiadministrativa regler Under 2013 har Riksrevisionen granskat Kemikalieinspektionens upphandlingsverksamhet och funnit brister. Kemikalieinspektionen har inte följt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) i tre fall, där direktupphandlingsgränsen (284 tkr) har överskridits, till ett värde av 1 635 tkr exkl moms. Under 2014 kommer åtgärder att vidtas för att efterlevnaden av LOU ska bli bättre. Upplysningar av väsentlig betydelse Tidigare bokföringsfel som uppkom i samband med att ny redovisningsmodell för avgiftsfinansierad verksamhet infördes 2009 har korrigerats i samråd med Riksrevisionen. I samband med övergången bokfördes kostnader som tidigare anslagsfinansierats mot avgiftsfinansiering, men den tidigare anslagsfinansieringen återfördes inte. Korrigeringen innebär att anslaget tillförts med 4 200 tkr, denna post har tillgodogjorts anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Genom att anslaget tillförts med 4 200 tkr redovisar Kemikalieinspektionen ett anslagssparande på 2 500 tkr, utan korrigeringen skulle Kemikalieinspektionen redovisa ett anslagsöverskridande med 1 700 tkr. Korrigeringen motsvarar indrag av anslagsbelopp enligt ändring av regleringsbrev för budgetåret 2013, Regeringsbeslut 1:20 2013-12- 19 M2013/3206/Ke. Från och med 2013 redovisas den avgiftsfinansierade verksamheten som fordran eller skuld. Till och med 2012 nettoredovisades verksamheten. Jämförelsetal för 2012 har räknats om med 8 631 tkr. Upplupna intäkter och förskott från uppdragsgivare har inte värderats och kan till sina belopp vara osäkra. Ackumulerat resultat till och med 2012 avseende SERP bör i justerat till 0 kr. Motsvarande belopp i årsredovisningen för 2012 är -14 877 tkr. Justering bör göras då det ackumulerade resultatet inte utgör ett negativt resultat i egentlig mening. Beloppet motsvarar de kostnader i SERP-verk- 78

samheten som har anslagsfinansierats under åren. Enligt villkor för anslag 1:6, ap.1 får från anslaget medel användas för att täcka eventuella underskott i prövningsverksamheten (SERP). Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr samt för immateriella tillgångar 100 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst fem år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk och sker månadsvis. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Nedskrivning av uppbördsfordringar avseende kemikalieavgifter har gjorts som en följd av att preskriptionstiden för dessa fordringar är fem år. Övrigt Mindre korrigeringar har gjorts i notförteckningen avseende jämförelsetal 2012. Tillämpade avskrivningstider 3 år Dataprogram, licenser, rättigheter. Datorer och kringutrustning. Övriga kontorsmaskiner. 5 år Inredningsinventarier Förbättringsutgifter på annans fastighet. Egenutvecklade dataprogram. 79

Ersättningar och andra förmåner Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag (tkr) Namn Ersättning Andra råds- och styrelseuppdrag Örjan Brinkman 2 Ordförande i Sveriges konsumenter Ordförande i Råd & Rön Ordförande Unicum design for all Ledamot av ABF förbundsstyrelse Ledamot Arbetes museum Ledamot i Jordbruksverkets insynsråd Ledamot i Förmåns- och läkemedelsverkets insynsråd Jan Eksvärd 6 Inspire Action and Research AB Ann Enander 5 Vetenskapliga rådet för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Ann-Sofie Eriksson 2 Elberedskapsrådet, Energieffektiviseringsrådet Tillsyns och föreskriftsrådet Miljömålsberedningen SKL Kommentus Media Livsmedelsverkets insynsråd Folk- och försvars styrelse Olof Holmer 3 Aktiebolaget Färgintressenter, Styrelseledamot, VD KTF Organisation Aktiebolag, Styrelseledamot, VD Magnus Huss 3 Plastkretsen (PK) Aktiebolag Plast- och kemiföretagens Service, PKS AB Ideella Föreningen KFM-Kommunikatörer för Miljön med firma KFM-Kommunikatörer för Miljön Industri-och KemiGruppen Service Sverige AB Elektronikåtervinning i Sverige Ekonomisk förening Mikael Karlsson 5 AB Smålands Taberg Naturskyddsföreningens förlag AB Christina Rudén 3 ECHA Management Board (nominerad av EU-parlamentet) Formas Forskarråd Östersjöcentrum (Stockholm universitet) Institutionen för tillämpad Miljövetenskap (bitr. prefekt) Kerstin Lindvall 3 ICA Global Sourcing Ltd Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag (tkr) Namn Lön Andra råds- och styrelseuppdrag Nina Cromnier Generaldirektör 1 076 ECHA:a Management Board, Internationella förhandlingskommittén för en kvicksilverkonvention, EU:s repr. Styrelsen Mistra Pharma, ledamot Förmåner 31 Anställdas sjukfrånvaro Uppgifter om anställdas sjukfrånvaro, se tabellerna 50 och 51 på sidorna 72 och 73 i resultatredovisningen. 80

Noter Resultaträkning (tkr) 2013 2012 Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag 187 300 179 276 Summa 187 300 179 276 Summa Intäkter av anslag samt Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag (195 582 tkr) skiljer sig från summa Utgifter (191 957 tkr) på anslaget Uo 20 1:6 ap1. Skillnaden (3 625 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-575 tkr) samt korrigering av den avgifsfinansierade verksamheten härrörande från år 2009 med 4.200 tkr. Dessa poster har belastat anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av konsultuppdrag (SERP) 11 253 12 398 Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen 908 654 Intäkter av tjänsteexport 391 1 511 Icke statliga medel, 15a kapitalförsörjningsförordningen 4 5 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 492 385 Summa 13 048 14 953 Intäkter av konsultuppdrag avser Svenska rapportörsprogrammet SERP. Kemikalieinspektionen har 2012 avslutat ett twinningsprojekt i Kroatien vilket bidragit till minskade intäkter för tjänsteexport. Not 3 Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag från statliga myndigheter 16 434 14 586 Bidrag från EU:s institutioner 753 239 Bidrag från övriga länder och internationella organisationer 753 4 Summa 17 940 14 829 Intäkter av bidrag från statliga myndigheter har ökat med 1 848 tkr. Det beror främst på ökad verksamhet i s.k. Strategiska länder som är finansierad med bidrag från Naturvårdsverket. Not 4 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 420 745 Övriga ränteintäkter 5 1 Övriga finansiella intäkter, valutakursvinster 17 195 Summa 442 941 Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra 107 770 102 211 avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal 58 162 56 432 Summa 165 932 158 644 Lönekostnader i % av totala kostnader för personal 65% 64% Kostnader för personal har ökat med 7 289 tkr, 4,6%, jämfört med föregående år. Ökningen beror på ökat antal anställda, genomförd omorganisation under året samt en lönerevision. Antal årsarbetskrafter har ökat med 3 jämfört med 2012. 81

2013 2012 Not 6 Övriga driftkostnader Reparationer och underhåll 706 504 Reaförlust vid avyttring av anläggningstillgång 0 2 Offentligträttsliga avgifter, skatter, kundförluster -784 821 Resor, representation, information 4 462 4 577 Köp av varor 2 523 3 241 Dataprogram och licensavgifter 2 546 522 Konsulttjänster 21 490 20 381 Köp av övriga tjänster 3 928 2 253 Summa 34 871 32 301 Ökade driftkostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror på att årliga datalicensavgifter (cirka 2 000 tkr) redovisas som driftkostnad från och med 2013 samt på ökad kostnad för konsulttjänster. Not 7 Finansiella kostnader Ränta på lån i Riksgäldskontoret 126 141 Övriga finansiella kostnader 267 174 Summa 392 315 Not 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Dispensavgifter och ansökningsavgifter avseende trikloretylen 35 55 Summa 35 55 Not 9 Skatteintäkter m.m. Kemikalieavgifter 2 186 44 541 Bekämpningsmedelsavgifter 34 924 30 704 Återföring befarade kundförluster kemikalieavgifter 749 503 Konstaterade kundförluster kemikalieavgifter -50-976 Summa 37 809 74 772 Skatteintäkter avseende kemikalieavgifter har minskat med 42 355 tkr jämfört med föregående år. Detta beror på ändringar i Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kemikalieavgifter tas inte längre ut som preliminära och slutliga avgifter. Som en följd av ändringarna i förordningen fakturerades inte preliminära årsavgifter (kemikalieavgifter) under 2013. Not 10 Lämnade bidrag WHO 65 66 OECD 430 430 UNEP 224 0 Internationella kemikaliesekretariatet 4 000 4 000 Jordbruksverket 1 053 1 500 Livsmedelsverket 1 860 2 534 Konsumentverket 600 902 Läkemedelsverket 50 0 Bidrag till övriga länder och organisationer med stöd av medel från 96 0 Naturvårdsverket Bidrag till övriga länder och organisationer med stöd av medel från Sida 14 954 29 494 Summa 23 332 38 925 Not 11 Årets kapitalförändring Periodiseringsdifferenser uppbördsverksamhet 5 892 503 Summa 5 892 503 Årets kapitalförändring 2012 består av osäkra uppbördsfordringar. 2013 består årets kapitalförändring även av reglerade uppbördsfordringar då uppbördsverksamheten redovisas kassamässigt mot inkomsttitel fr.o.m.2013. Jämförelsetal 2012 är inte omräknade. 82

Balansräkning (tkr) 2013-12-31 2012-12-31 Not 12 Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde 9 689 6 366 Årets anskaffningar 10 807 3 323 Summa anskaffningsvärde 20 496 9 689 Ingående ackumulerade avskrivningar -3 052-1 765 Årets avskrivningar -1 569-1 287 Summa ackumulerade avskrivningar -4 621-3 052 Utgående bokfört värde 15 875 6 637 Årets anskaffning har ökat med 10 807 tkr beroende på stora investeringar i verksamhetssystemen SPIDER (8 169 tkr) och KÅHS (gemensam avgiftshantering) (1 626 tkr). Not 13 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 8 062 6 907 Årets anskaffningar 0 1 155 Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -3 654 0 Summa anskaffningsvärde 4 408 8 062 Ingående ackumulerade avskrivningar -6 432-5 379 Årets avskrivningar -865-1 053 Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 3 654 0 Summa ackumulerade avskrivningar -3 643-6 432 Utgående bokfört värde 765 1 629 Not 14 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 1 166 1 106 Årets anskaffningar 0 60 Summa anskaffningsvärde 1 166 1 166 Ingående ackumulerade avskrivningar -1 114-1 106 Årets avskrivningar -15-7 Summa ackumulerade avskrivningar -1 129-1 114 Utgående bokfört värde 37 52 Not 15 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde 13 051 13 516 Årets anskaffningar 1 333 1 636 Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -293-2 101 Summa anskaffningsvärde 14 092 13 051 Ingående ackumulerade avskrivningar -9 997-10 029 Årets avskrivningar -1 619-2 067 Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 293 2 098 Summa ackumulerade avskrivningar -11 323-9 997 Utgående bokfört värde 2 769 3 054 Not 16 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt 2 523 2 692 Kundfordringar hos andra myndigheter 3 352 5 240 Övriga fordringar hos andra myndigheter 107 158 Summa 5 983 8 089 83

2013-12-31 2012-12-31 Not 17 Övriga fordringar Fordran bekämpningsmedelsavgifter 6 101 1 022 Fordran ansökningsavgifter 1 474 0 Fordran kemikalieavgifter 1 303 4 272 Värdereglering uppbörd -3 729-3 004 Övriga fordringar 45 21 Summa 5 195 2 312 Övriga fordringar utgörs till övervägande del av uppbördsfordringar. Ökningen av balansposten beror delvis på att fordringar avseende årsavgifter för bekämpningsmedel har ökat med 5 079 tkr, ett antal fakturor på stora belopp som förföll i slutet av 2013 var inte reglerade per 2013-12-31. Samtidigt har fordringar avseende kemikalieavgifter minskat med 2 969 tkr. Det beror på ändringar i förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. I enlighet med ändringar i förordningen fakturerades inga preliminära årsavgifter i slutet av 2013 på motsvarande sätt som gjordes i slutet av 2012. Fordringar avseende ansökningsavgifter är i sin helhet värdereglerade då intäkter av ansökningsavgifter redovisas kassamässigt. Not 18 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader 3 030 2 857 Övriga förutbetalda kostnader 451 214 Summa 3 481 3 071 Not 19 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga (Sida-finansierade projekt) 2 851 5 176 Utomstatliga (EFOR-Reach-Evaluation) 746 0 Summa 3 597 5 176 Not 20 Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter utomstatliga 10 043 8 685 Summa 10 043 8 685 Från och med 2013 bruttoredovisas den avgiftsfinansierade verksamheten SERP. Jämförelsetal för 2012 har räknats om med 8 631 tkr. Not 21 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans -4 215-5 561 Redovisat mot inkomsttitel -31 952-74 324 Uppbördsmedel som betalats till icke-räntebärande flöde 32 646 75 670 Skulder avseende Uppbörd -3 520-4 215 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag 495 496 Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke räntebärande flöde -495-496 Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 0 0 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -7 511-8 413 Redovisat mot anslag 191 462 189 200 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -194 260-191 028 Återbetalning av anslagsmedel 1 780 2 730 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -8 529-7 511 84

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 2013-12-31 2012-12-31 Ingående balans 4 381 5 369 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -575-988 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 3 806 4 381 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans -3 878 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 53 713 98 329 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -19 672-27 032 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -32 151-75 174 Övriga skulder på statens centralkonto -1 988-3 878 Summa Avräkning med statsverket -10 232-11 223 Uppbörd avseende skatteintäkter redovisas kassamässigt mot inkomsttitel från och med 2013. Jämförelsetal 2012-12-31 har inte räknats om. Not 22 Balanserad kapitalförändring Ingående balans -3 507-2 657 Kapitalförändring enligt föregående års resultaträkning 503-850 Summa -3 004-3 507 Balanserad kapitalförändring utgörs i sin helhet av osäkra uppbördsfordringar. Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning 1 898 1 625 Årets pensionskostnad 73 975 Årets pensionsutbetalningar -742-702 Utgående avsättning 1 229 1 898 Not 24 Övriga avsättningar Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Ingående balans 707 400 Årets förändring av TA-medel 322 307 Utgående avsättning 1 029 707 Not 25 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans 11 607 9 749 Under året nyupptagna lån 10 490 6 279 Årets amorteringar -4 422-4 420 Utgående balans 17 675 11 607 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 30 000 20 000 Not 26 Skulder till andra myndigheter Utgående mervärdesskatt 0 55 Arbetsgivaravgifter 2 884 2 606 Leverantörsskulder andra myndigheter 3 227 2 276 Övrigt 2 0 Summa 6 113 4 937 85

2013-12-31 2012-12-31 Not 27 Övriga skulder Personalens källskatt 2 646 2 369 Outredda bekämpningsmedelsavgifter 0 18 Outredda kemikalieavgifter 749 1 020 Övrigt 0 5 Summa 3 395 3 412 Not 28 Förskott från uppdragsgivare och kunder Förskott från kunder 531 531 Förskott från uppdragsgivare (SERP) 14 637 25 696 Summa 15 169 26 228 Från och med 2013 bruttoredovisas den avgiftsfinansierade verksamheten SERP. Jämförelsetal för 2012 har räknats om med 8 631 tkr. Förskotten från uppdragsgivare har minskat med 11 059 tkr beroende dels på korrigeringen avvseende 2009 med 4 200 tkr samt att inga kostnader fakturerats under 2013. Not 29 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 12 595 10 614 Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter 1 112 2 327 Övriga upplupna kostnader 2 287 2 175 Summa 15 993 15 116 Not 30 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet varav som förväntas tas i anspråk: inom tre månader 832 mer än tre månader till ett år 2 207 mer än ett år till tre år 0 mer än tre år 0 6 253 Summa 3 039 6 253 Anslagsredovisning Not 31 UO 20 1:6 Kemikalieinspektionen Enligt regleringsbrevet disponerar Kemikalieinspektionen en anslagskredit på 5 828 tkr. Under 2013 har myndigheten inte utnyttjat krediten. Kemikalieinspektionen får disponera 5 731 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 191 028 tkr enligt regleringsbrevet. Enligt regleringsbeslut 1:20, 2013-12-19, Miljödepartementet har Kemikalieinspektionen fått en indragning av anslagsbeloppet på anslagsposten 1 med 4 200 tkr. Anslaget är räntebärande. Not 32 UO 20 1:7 Internationellt miljösamarbete ap.2 Int miljösamarbete - annan valuta Enligt regleringsbrevet disponerar Kemikalieinspektionen en anslagskredit på 15 tkr. Under 2013 har myndigheten inte utnyttjat krediten. Myndigheten får inte disponera det ingående överföringsbeloppet från föregående år enligt årets regleringsbrev. Anslaget är inte räntebärande. 86

Undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Sundbyberg den 19 februari 2014 Nina Cromnier Generaldirektör 87

Ordlista AIR Annex I Renewal Working Group AISE Association Internationale de la Savonnerie, de la Détergence et des Produits d Entretien (internationellt förbund för tvätt- och rengöringsmedel BALTSens Baltic Sea Sensitivity (projekt) BASTA Icke vinstdrivande aktiebolag, ägt av IVL och Sveriges Byggindustrier med system som syftar till att fasa ut ämnen med farliga egenskaper ur byggprodukter BPA Bisfenol A CA Competent Authority (behörig myndighet) CARACAL Competent Authorities for Reach and CLP (expertgrupp för behöriga myndigheter för Reach och CLP) CASG Nano REACH Competent Authorities Subgroup on Nanomaterials (behöriga myndigheters undergrupp för nanomaterial) CE Conformité Européenne, märkningssymbol CEN Comité Européen de Normalisation ChEmiTecs Kemiskt-tekniskt forskningsprogram om farliga ämnen i varor CiP Chemicals in Products project (UNEP) Circa Communication and Information Resource Centre Administrator (gemensam arbetsyta för samarbetspartner inom EU) CITA Croatian Institute for Toxicology and Anti-doping CLEEN EU Chemicals Legislation (European Enforcement Network) CLH Classification and Labelling Harmonised, Harmoniserad klassificering CLP Klassificering och märkning av ämnen och blandningar (Classification, Labelling and Database of substances and mixtures) Cohiba Control of hazardous substances in the Baltic Sea region project CMR-ämnen Carcinogenic, mutagenic, reprotoxic (ämnen som är cancerframkallande, skadar arvsmassan och fortplantningsförmågan) cms concerned Member State COD Carbon Oxygen Demand (mått på den mängd syre som förbrukas vid fullständig kemisk nedbrytning av organiska ämnen i vatten) CoI Cost of Inaction CoRAP Community Rolling Action Plan (handlingsplan för utvärdering av kemikalier) Co-RMS Co-Reporting Member State CREAM Mechanistic Effect Models for the Ecological Risk Assessment of Chemicals. EU-nätverk. CSD UN Commission on Sustainable Development CTC Centre Technique de la Chimie DCHP Dicyklohexylftalat deca-bde Dekabromodifenyleter DEET N,N-dietyl-m-toluamid DEHP Dietylhexylftalat DG ENV Miljödidirektoratet DG SANCO Generaldirektoratet för folkhälsa och konsumentskydd DIDP Diisodecylftalat DIPN Diisononylftalat DNEL Derived No Effect Level, Härledd noll-effekt nivå, ett slags gränsvärde Echa European Chemicals Agency (Europeiska kemikaliemyndigheten) Efsa European Food Safety Authority (Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten) 88

ESV Ekonomistyrningsverket ETU Etylentiourea Eurostat EU:s statistikmyndighet FAQ Frequently Asked Questions, frågor och svar Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande FVO EU Food and Veterinary Office GCLA Government Chemist Laboratory Agency (Tanzania) GCO Global Chemicals Outlook GEF Global Environment Facility GHS Globally Harmonized System of Classification and Labelling GMO Genetically Modified Organism HBCDD Hexabromcyklododekan HCBD Hexaklorbutadien HEEG Human Expert Exposure Group HELCOM Helsingforskommissionen (Helsinki Commission) Hermes Statens informationssystem för budgetering och uppföljning HICC Hydroxyisohexyl 3-cyclohexen karboxaldehyd ICCM2 Second session of the International Conference on Chemicals Management (SAICM:s andra internationella konferens för kemikaliehantering), UNEP IIH Branschföreningen för industriell och institutionell hygien INC Intergovernmental Negotiating Committee (UNEP) IMM Institutet för miljömedicin INTERACT Chalmersprojekt ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITP International Training Programme (Internationellt utbildningsprogram) KID Kemikalier i detaljhandeln Klif Klima- og forurensningsdirektoratet, Norge KTF Kemisk-tekniska leverantörförbundet KTH Kungliga Tekniska Högskolan KÅHS Kemikalieinspektionens årsavgiftshanteringssystem LIRA Guidance on the development of legal and institutional infrastructures for sound management of chemicals and measures for recovering costs of national administration (vägledningsdokument för att bland annat utveckla strukturer till en sund kemikaliehantering) LRF Lantbrukarnas riksförbund Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MSA Miljösanktionsavgift MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSC EU Member State Committee, medlemsstatskommittén NANoReg EU-projekt om nanoregistrering och riskhantering NEGh Nordic Expert Group on human exposure NKG Nordiska kemikaliegruppen NORAP Nordic Risk Assessment group NSG Nationella substitutionsgruppen OECD Organization for Economic Cooperation and Development OEWG Open-Ended Working Group okta- och pentabde Okta- och pentabromdifenyleter PAH Polycykliska aromatiska kolväten PAI Post Approval Issues 89

PBDE Polybromerade bifenyletrar PBT Persistent (långlivad), bioackumulerande och toxisk PCN Polyklorerad naftalen PCP Pentaklorfenol PFNA Perfluorononansyra PFOS Perfluoroktansulfonat POP Persistent Organic Pollutants (långlivade organiska föroreningar) POPPRC Persistent Organic Pollutants Review Committee, UNEP PPP Plant Protection Product (växtskyddsmedel) PRIO Prioriteringsguide, Kemikalieinspektionen PROSAFE Product Safety Network (fristående nätverk för konsumentsäkerhet) PVC Polyvinylklorid QSP Quick Start Programme RAC Risk Assessment Committee (riskbedömningskommittén Reach Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) REF REACH-En-Force, EU RE-PATH Femårigt project för att utreda förekomst, spridning och risker för människa och miljö avseende perfluorinerade ämnen kring svenska storflygplatser RIP REACH Implementation Programme RIPE EU-gemensamt databasverktyg för information RMO Risk Management Option (riskhanteringsanalys) RMS Reporting Member State (rapporterande medlemsstat) RoHS Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment (begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning), EU RoI Registry of Intention (registrering om avsikt att lämna dokumentation för ett SVHC-ämne) SAICM Strategic Approach to International Chemicals Management (den globala kemikaliestrategin), UNEP SCB Statistiska centralbyrån SCFCAH Standing Committee on the Food Chain and Animal Health SEAC Committee for Socio-Economic Analysis of the European Chemicals Agency (kommittén för samhällsekonomisk analys), EU SERP Svenska rapportörprogrammet för utvärdering av aktiva ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter, EU SIS Swedish Institute of Standards SLU Statens lantbruksuniversitet SMC Sound Management of Chemicals SPIN Substances in Preparations In the Nordic Countries (database) STORM Stormarknadsprojektet Sveff Sveriges färgfabrikanters förening SVHC-ämnen Särskilt farliga ämnen (substances of very high concern) TAIEX EU Technical Assistance and Information Exchange (hjälper EU-kandidatländer att införliva och tilllämpa EU-regler i nationell lagstiftning) UNDP United Nations Development Programme (FN:s utvecklingsprogram) UNEP United Nations Environment Programme (FN:s miljöprogram) VOC Volatile Organic Compounds (Flyktiga organiska ämnen) vpvb Mycket persistent/långlivad) och mycket bioackumulerande (very persistent/very bioaccumulating) XRF Röntgenfluorescens (X-ray fluorescence, X-ray refractiometer) zrms zonal Rapporteur Member State 90

Box 2, 172 13 Sundbyberg 08-519 41 100 Besöks- och leveransadress Esplanaden 3A, 172 67 Sundbyberg kemi@kemi.se www.kemikalieinspektionen.se