KV. BJÖRNEN. Dagvattenutredning, uppdaterad

KV. BJÖRNEN Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 2017-07-14

KV. BJÖRNEN Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 KUND Bostads AB Mimer KONSULT WSP Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan 41 753 20 Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Susanna Ciuk Karlsson 010-722 69 49 susanna.ciuk.karlsson@wspgroup.se UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning Björnen Kristina Wilén 010-722 69 08 kristina.wilen@wspgroup.se UPPDRAGSNUMMER 10243295 FÖRFATTARE Susanna Ciuk Karlsson DATUM 2017-07-14 ÄNDRINGSDATUM 2017-07-14 GRANSKAD AV Kristina Wilén GODKÄND AV Susanna Ciuk Karlsson 2 10243295

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 5 3 UTREDNINGSOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 5 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3.2 ILLUSTRATIONSPLAN 7 3.3 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 8 3.4 AVRINNINGSOMRÅDE OCH RECIPIENT 8 3.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 10 4 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING 10 5 DAGVATTENBERÄKNINGAR 10 5.1 MARKANVÄNDNING 11 5.2 DAGVATTENFLÖDEN 11 5.3 BEHOV AV FÖRDRÖJNINGSVOLYM 12 5.4 FÖRORENINGSHALTER 12 6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 14 6.1 NATURMARK 15 6.2 FÖRSKOLAN 16 6.3 BOSTADSHUSEN 16 6.4 PARKERINGEN 17 6.5 RENINGSEFFEKTER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER 18 6.6 SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER 20 7 KLIMATANPASSNING 20 8 KONSEKVENSER AV FÖRTÄTNING 22 8.1 DAGVATTENFLÖDEN 22 8.2 FÖRORENINGAR 23 8.3 MKN 23 8.4 SLUTSATS 23 9 REFERENSER 24 Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 3

1 SAMMANFATTNING Mimer planerar att bygga nya bostäder och en förskola inom kvarteret Björnen i Västerås. WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning enligt Västerås kommuns riktlinjer för den tillkommande bebyggelsen. Dagvattenutredningen uppdaterades 2017-07-12 utefter ändringar i situationsplan. Utredningsområdet utgörs idag mestadels av träd/snårbevuxen grönyta och utöver det tre stycken befintliga byggnader samt parkeringar. Recipient för dagvatten från utredningsområdet är delsträckan av Svartån som går mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna. Recipienten har, sett till den ekologiska statusen, problem med övergödning, vandringshinder och avsaknad av funktionella kantzoner. Recipienten uppnår god kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. I och med exploateringen kommer dagvattenflödet från utredningsområdet att öka och föroreningshalter i dagvattnet ligger över ställda riktvärden. Det är därför nödvändigt att fördröjande och renande dagvattenåtgärder införs. Ett flertal mindre åtgärder föreslås, anpassade utefter de olika områdena inom utredningsområdet. Förslaget inkluderar grönt tak samt ytlig avledning för förskolans dagvattenhantering, täckdiken för bostadshusen samt infiltrationsstråk längs parkeringen. För dagvatten från förskolan är det möjligt att avleda vattnet via infiltration i naturmarken. För övriga åtgärder ska bräddutlopp till befintlig dagvattenledning i Karlfeldtsgatan införas. Både infiltrationsstråk och täckdiken kan hålla stora volymer vatten och räcker enligt översiktlig bedömning för att täcka behoven av fördröjningsvolymer. Dessa kommer att markant förbättra dagvattensituationen i hela utredningsområdet, med avseende på fördröjning och rening. Resultaten från föroreningsberäkningarna visar att föroreningshalterna i dagvattnet kommer att vara lägre efter relativt före exploatering, om föreslagen reningsåtgärd tillämpas. Samtliga föroreningshalter hamnar också under ställda riktvärden. Det visas även att samtliga föroreningar kommer att minska i mängd, efter exploatering, om rening i infiltrationsdiken införs. Med föreslagna åtgärder sker ingen ökning av varken näringsämnen eller metaller. Ingen påverkan från exploateringen i utredningsområdet på halterna i recipienten kommer därför att ske. Slutsatsen är att exploateringen i utredningsområdet är genomförbar ur ett dagvattenperspektiv, förutsatt att fördröjande och renande åtgärder införs. 4 10243295

2 BAKGRUND OCH SYFTE Mimer planerar att bygga nya bostäder och en förskola inom kvarteret Björnen i Västerås. WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning enligt Västerås kommuns riktlinjer för den tillkommande bebyggelsen. 3 UTREDNINGSOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING Kvarteret Björnen ligger i Södra Skallberget inom Västerås tätort, se röd markering i Figur 1. Figur 1. Översiktskarta, Västerås. Utredningsområdet markerat med röd prick. Bildkälla: Lantmäteriet, 2016. Själva utredningsområdets utbredning är ungefärligt markerad med röd linje Figur 2. Utredningsområdet är ca 2,4 ha stort. Figur 2. Översiktskarta. Utredningsområdet ungefärligt markerat med röd linje. Omgivande gator namngivna. Bildkälla: Lantmäteriet, 2016. Utredningsområdet utgörs idag mestadels av grön yta, bevuxen med blandade träd och snår. Det finns tre stycken befintliga byggnader samt hårdgjorda ytor i form av parkeringar i anslutning till dessa (Figur 3). I det Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 5

nordöstra hörnet av utredningsområdet finns en gräsplan (se bild på framsidan). Figur 3. Ortofoto, utredningsområdet markerat med röd linje. Bildkälla: Lantmäteriet, 2016. Ett antal foton från platsbesök, utfört 2016-12-06, visas i Figur 4. Figur 4. Övre foto t.v. visar parkeringshus med asfalterad yta, belägna sydöst i utredningsområdet. Övre foto t.h. visar byggnad, belägen västerut inom utredningsområdet. Nedre foto visar asfalterad gångväg genom utredningsområdet. Foton tagna vid platsbesök 2016-12-06. Området är som högst i nordost (+36) och lutar huvudsakligen åt väst, som ligger som lägst på +29. En lokal lågpunkt ligger ungefär i mitten av utredningsområdet (+31). Inga markavvattningsföretag förekommer inom, eller i direkt närhet av, utredningsområdet. 6 10243295

3.2 ILLUSTRATIONSPLAN Ett förslag till hur området ska bebyggas har tagits fram av White arkitekter. Två bostadshus samt parkeringsplatser ska byggas i sydöst och en ny förskola ska byggas i nordväst, se Figur 5. Figur 5. Illustrationsplan för utredningsområdet. Bildkälla: Mimer och White Arkitekter. Befintliga garage ska rivas för att ge plats till de nya bostadshusen. Den befintliga infarten från Karlfeldtsgatan ska även i fortsättningen utnyttjas till parkeringen, som utökas. Skogen mellan bostadshusen och förskolan ska ses som ett kultur- och fritidsområde och ska i största möjliga utsträckning bevaras. Där förskolan placeras ska så mycket av den befintliga naturen som möjligt bevaras. Illustrationsskisser på den tilltänkta typen av bostadshus samt förskolan visas i Figur 6 och Figur 7, respektive. Figur 6. Illustrationsbild, visar den planerade typen av bostadshus. Bildkälla: Mimer och White Arkitekter. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 7

Figur 7. Skiss över den planerade förskolan. Bildkälla: Mimer och White Arkitekter. Bostadshusen kommer att ha platta tak i olika nivåer. Förskolan ska utformas med grönt tak med möjlighet till lek på taket. 3.3 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktlig jordartskarta från Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar förekomst av två jordarter i utredningsområdet: glacial lera och sandig morän/morän (Figur 8). Djupet på leran är inte känd, inte heller grundvattennivån. I utredningsområdets närhet finns även ett parti med berg. Figur 8. Översiktlig jordartskarta. Utredningsområdet ungefärligt markerat med blå linje. Bildkälla: SGU, 2016. Utifrån detta underlag bedöms det finnas möjlighet till infiltration inom utredningsområdet där jordarten sandig morän/morän förekommer. Lera har å andra sidan låg genomsläpplighet. Grundvattenytan är inte heller känd. En geoteknisk utredning kan ge mer utförligt underlag. Länsstyrelsens WebbGIS visar ingen markering för föroreningar inom utredningsområdet. 3.4 AVRINNINGSOMRÅDE OCH RECIPIENT Enligt SMHI:s kartverktyg så tillhör utredningsområdet avrinningsområde med Svartån som recipient, se markeringar Figur 9. I och med att utredningsområdet ligger inom tät bebyggelse förs i princip allt dagvatten 8 10243295

bort genom ledningar. Enligt kontakt med Mälarenergi (2017-01-09) ser det ut som att dagvattenledningen nedströms utredningsområdet delar sig och att det mesta av dagvattnet i dagvattennätet leds ner i tunneln som går till Svartån. Figur 9. Avrinningsområde och recipient. Bildkälla: VISS, 2016. Den del av Svartån som är recipient till utredningsområdet är klassad som vattenförekomsten Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna. Denna del av Svartån mynnar sedan direkt ut i Mälaren. Miljökvalitetsnorm för Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna beslutades och kungjordes 2016-12-21. Version anges som arbetsmaterial t.o.m. januari 2017. Vattenförekomstens ekologiska status bedöms som måttlig. Det är undersökningar av kiselalger (2007 och 2011) och fisk (2008-2012), som är avgörande. I vattenförekomsten finns flera definitiva vandringshinder, som påverkar fisksamhället negativt. Vattenförekomsten har också övergödningsproblem samt saknar ekologiskt funktionella kantzoner. Vattenmyndigheten har bestämt om tidsfrist till 2027 för att god ekologisk status ska uppnås. Detta på grund av att den administrativa kapaciteten och den offentliga finansieringen är otillräcklig för att genomföra de åtgärder som behövs. Vattenförekomsten uppnår god kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka. Samma bedömning gäller för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 9

3.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Utifrån de tillhandahållna underlagen samt observationer från platsbesök har ett antal påverkanskällor på dagvattnets avledning inom utredningsområdet noterats: Dagvatten kan ansamlas i lokala lågpunkter inom ytorna med naturmark. Ett antal mindre lågpunkter noterades vid platsbesök. Dessa visade inga tecken på att de ofta innehåller stående vatten. Marken inom utredningsområdet består av sandig morän och glacial lera, enligt översiktlig jordartskarta. Där sandig morän förekommer är infiltration en möjlig avledningsväg. Vid platsbesök (2016-12-06) noterades ett antal dagvattenbrunnar i utredningsområdet i anslutning till de hårdgjorda ytorna. Dessa har inte funnits noterade i underlag från Mälarenergi utan tillhör ett internt ledningsnät inom Mimers kvartersmark. Underlag för dessa brunnar samt tillhörande ledningar inom kvarteret har inte funnits tillgängliga under utredningen. Dagvatten från de hårdgjorda ytorna, och därmed det mesta av dagvattnet från utredningsområdet, leds genom de lokala ledningarna till ledningsnätet upptaget i ledningskarta. Vid platsbesök noterades även utvändiga stuprör med anslutning till ledningsnät under markyta. Det finns befintliga dagvattenledningar upptagna i VA-karta runtom hela utredningsområdet; norrut i Nansengatan (500 BTG), österut i Karlfeldtsgatan (225 BTG) samt söderut i Skallbergsgatan (225 BTG). I dagsläget avleds alltså närapå allt dagvatten från utredningsområdet, utan fördröjning, till det kommunala ledningsnätet. 4 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING Dagvattenutredningen presenterar förslag på dagvattenhantering som följer den dagvattenpolicyn som antogs av kommunfullmäktige 2014-03-06 (Västerås kommun, 2014). Syftet med dagvattenpolicyn är att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område. Ett 100-årsregn skall klaras utan att skador på byggnader uppstår. Mälarenergi har gett krav på att området efter exploateringen ska likna naturmark. Enligt Figur 4.6 i P90 uppgår specifik naturmarksavrinning från genomsnittlig skogs/åkermark till 15 l/s och ha. Efter exploatering ska fördröjande åtgärder begränsa utgående dagvattenflöde till ledningsnät till 15 l/s och ha. 5 DAGVATTENBERÄKNINGAR Dagvattenberäkningarna har gjorts i StormTac (StormTac Web v.16.4.1, 2016) med vissa kompletteringar gjorda i Excel. Samtliga värden i tabeller har avrundats till jämna 10-/100-/1000-tal. Resultaten som presenteras är teoretiska och är att betrakta som uppskattningar. 10 10243295

5.1 MARKANVÄNDNING Beräkningsmodellen som använts (StormTac Web v.16.4.1) estimerar flöden och föroreningshalter utifrån bl.a. markanvändning. Markanvändning i utredningsområdet före exploatering har uppskattats, utifrån grundkarta samt ortofoto, som gångväg, gräsmatta, parkering, skog samt takyta. Markanvändningen i utredningsområdet efter exploatering har karterats med hjälp av grundkarta och föreslagen situationsplan. Utredningsområdet efter exploatering har bedömts bestå av samma typer av markanvändning som före exploatering, se Tabell 1. Tabell 1. Markanvändning och tillhörande avrinningskoefficienter för utredningsområdet, före och efter exploatering. Före exploatering Markanvändning Avr. koefficient Area (ha) Red. area (ha) Gångväg 0,80 0,1 0,08 Gräsmatta 0,10 0,2 0,02 Parkering 0,85 0,3 0,26 Skog 0,05 1,7 0,09 Takyta 0,90 0,1 0,09 Totalt 0,22* 2,4 0,53 Efter exploatering Markanvändning Avr. koefficient Area (ha) Red. area (ha) Gångväg 0,80 0,25 0,20 Gräsmatta 0,10 0,45 0,05 Parkering 0,85 0,20 0,17 Skog 0,05 1,20 0,06 Takyta 0,90 0,30 0,27 Totalt 0,31* 2,4 0,75 *sammanvägd avrinningskoefficient för utredningsområdet 5.2 DAGVATTENFLÖDEN Indata till StormTac är bl. a. utredningsområdets markanvändning och årlig nederbörd. Som årsnederbörd har 590 mm/år använts (Svenskt Vatten, 2011). Beräknade flöden för utredningsområdet, före och efter exploatering, ges i Tabell 2. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 11

Tabell 2. Dagvattenflöden före exploatering vid ett 10 min. 10-årsregn samt dagvattenflöden efter exploatering för 10 min. 10- och 100-årsregn, utan och med klimatfaktor (1,25). Regn Dagvattenflöde, l/s Dagvattenflöde med klimatfaktor (1,25), l/s 10 min. 10-årsregn, före exploatering 10 min.10-årsregn, efter exploatering 10 min. 100-årsregn, efter exploatering 120-170 210 360 450 Beräkningarna visar att dagvattenflödet för området före exploatering uppgår till 120 l/s vid ett 10 minuters 10-årsregn. Den framtida markanvändningen kommer att ge ett ökat dagvattenflöde, 170 l/s. Med klimatfaktor tillämpad i uträkningen uppgår framtida dagvattenflöde till 210 l/s (Tabell 2). Under rubriken Systemlösning redovisas ett förslag på möjlig avledning vid extrema regn. 5.3 BEHOV AV FÖRDRÖJNINGSVOLYM Behövliga fördröjningsvolymer har beräknats för utredningsområdet, efter exploatering, utifrån 10 minuters 10-årsregn. Resultatet visas utan och med klimatfaktor 1,25. Enligt Västerås dagvattenpolicy ska man vid nybyggnationer sträva efter en dagvattenhantering som minskar dagvattenflödena. Mälarenergi har gett det specifika kravet att området efter exploateringen ska likna naturmark. Enligt Figur 4.6 i P90 uppgår specifik naturmarksavrinning från genomsnittlig skogs/åkermark till 15 l/s och ha. Efter exploatering ska fördröjande åtgärder begränsa utgående dagvattenflöde till ledningsnät till 15 l/s och ha. Naturmarksavrinning 15 l/s och ha samt utredningsområdets storlek på 2,4 ha ger 36 l/s. Med en avrinning på 170 l/s (se Tabell 2) blir magasinsbehovet ca 80 m 3. Medräknat klimatfaktor 1,25 (avrinning 210 l/s, se Tabell 2) blir behovet ca 100 m 3. 5.4 FÖRORENINGSHALTER Västerås dagvattenpolicy (antagen i kommunfullmäktige 2014-03-06) anger att dagvattnet ska renas om det bedöms innehålla högre årsmedelhalter av näringsämnen, tungmetaller och olja än givna riktvärden. Riktvärden som anges kommer från Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionplane- och trafikkontoret (2009). För utredningsområdet används kategorin Mälaren, Nivå 1 (i rapporten från Regionplane- och trafikkontoret benämns samma kategori 1M ), se Tabell 3. Denna nivå väljs eftersom utredningsområdets dagvatten leds direkt till recipienten Svartån genom ledningar. 12 10243295

Tabell 3. Föroreningshalter i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering, med jämförelse mot riktvärden Mälaren Nivå 1 (Västerås dagvattenpolicy). Renande åtgärder är inte medräknade. Förorening Halt före expl. (µg/l) Halt efter expl. (µg/l) Riktvärden för halter (µg/l), Mälaren Nivå 1 Fosfor, P 79 93 160 Kväve, N 1 100 1 400 2 000 Bly, Pb 12 8 8 Koppar, Cu 19 16 18 Zink, Zn 60 44 75 Kadmium, Cd 0,32 0,40 0,40 Krom, Cr 6,6 5,5 10 Nickel, Ni 2,6 3 15 Kvicksilver, Hg 0,029 0,03 0,03 Susp. material, SS 57 000 39 000 40 000 Olja 390 330 400 PAH16* 0,64 0,45 X BaP** 0,02 0,02 0,03 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine Enligt den teoretiska beräkningen kommer halterna av bly och kadmium i dagvattnet från utredningsområdet, efter exploatering, att ligga över ställda riktvärden (Tabell 3). I jämförelse med halter före exploatering, så sker en minskning av bly, koppar, zink, krom, suspenderat material, olja och PAH16. Övriga halter kommer att öka. Att vissa halter minskar beror på att det, relativt sett, smutsiga vattnet från befintliga parkeringsplatser späds ut med rent vatten från tak. Den totala mängden föroreningar (näringsämnen och metaller) som transporteras till recipienten med dagvattnet ökar däremot för samtliga ämnen. För att undvika detta måste renande åtgärder anläggas, vilket Mälarenergi instämmer i (epost 2017-01-19). Den resulterande föroreningstransporten i dagvattnet från utredningsområdet visas i Tabell 4. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 13

Tabell 4. Föroreningsmängder i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering. Renande åtgärder är inte medräknade. Förorening Mängd före expl. (g/år) Mängd efter expl. (g/år) Fosfor, P 360 530 Kväve, N 5 200 7 900 Bly, Pb 53 43 Koppar, Cu 87 92 Zink, Zn 270 250 Kadmium, Cd 1,4 2,3 Krom, Cr 30 31 Nickel, Ni 12 17 Kvicksilver, Hg 0,13 0,16 Susp. material, SS 260 000 220 000 Olja 1 800 1900 PAH16* 2,9 2,6 BaP** 0,10 0,089 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine Enligt resultaten i Tabell 4 ökar samtliga föroreningsmängder i och med att utredningsområdet förtätas, förutom med avseende på bly, zink och suspenderat material. 6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG I och med de ökade dagvattenflödena inom utredningsområdet behövs fördröjande åtgärder. Fördröjningsbehovet är relativt litet i förhållande till områdets storlek. Det föreslås en dagvattenhantering med en mängd mindre åtgärder spridda över området istället för ett enstaka magasin före anslutningspunkten. Denna typ av lösning bidrar även till rening av dagvattnet vilket också är nödvändigt för att föroreningsmängderna i dagvattnet från utredningsområdet inte ska öka i och med exploateringen samt att föroreningshalterna ska ligga under ställda riktvärden. Utredningsområdet uppdelat i delområden, utefter bebyggelse, samt lågpunkter och ungefärliga ytliga flödesriktningar visas i Figur 10. 14 10243295

Figur 10. Utredningsområdet uppdelat i delområden, utefter bebyggelse, samt lågpunkter och ungefärliga ytliga flödesriktningar Ett flertal mindre åtgärder, anpassade utefter de olika områdena inom utredningsområdet, ges som förslag i följande underrubriker. Sammanfattningsvis föreslås att grönt tak samt ytlig avledning för förskolans dagvattenhantering, täckdiken för bostadshusen samt infiltrationsstråk längs parkeringen, se Figur 11. För dagvatten från förskolan är det möjligt att avleda vattnet via infiltration i naturmarken. För övriga åtgärder ska bräddutlopp till dagvattenledning i Karlfeldtsgatan införas. Figur 11. Utredningsområdet med bl. a. föreslagen placering av åtgärder utritade. 6.1 NATURMARK Eftersom naturmarken ska lämnas orörd föreslås inga åtgärder för dessa ytor (ytor som ligger utanför markeringar för delområden i Figur 10). Ungefär i mitten av utredningsområdet ligger en lågpunkt. Denna kan indirekt fungera som en översvämningsyta. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 15

6.2 FÖRSKOLAN Förskolan ska förses med grönt tak. Ett grönt tak är ett tak som är beväxt med exempelvis sedumväxter eller gräs. I och med att lek ska vara möjlig på taket, enligt idéskiss, förutsätts att en tjock växtbädd kommer att användas. Som fördröjande åtgärd för dagvatten har gröna tak en mycket god reducerande effekt på avrinningen på årsbasis (upp till 50 %). Sommartid kan ett grönt tak fördröja 70-80 % av nederbörden men vintertid är fördröjningen sämre, uppskattningsvis 25-40 % (EFB, 2016). Vid mycket häftiga regn mättas det gröna taket snabbt och vatten kommer efter mättnad rinna av som på ett vanligt tak. Utöver dagvattensynpunkten har gröna tak andra fördelar; de är isolerande mot kyla och fukt, är bullerdämpande, renar luft samt främjar biologisk mångfald. Förskolan ligger inte i direkt anslutning till befintligt ledningsnät; ledningsnät norrut i Nansengatan ligger ca 125 m bort och i Karlfeldtsgatan ca 200 m bort. I och med att ingen självklar anslutningspunkt till VA-nät föreligger så kan förslagsvis huvuddelen av dagvattnet från denna del av utredningsområdet avledas ytligt genom naturmarken till mitten av utredningsområdet, där den lokala lågpunkten ligger. Enligt den översiktliga jordartskartan (Figur 8) består marken här av morän. Förutsättningar kan därför finnas för infiltration, detta behöver dock bekräftas med en geoteknisk undersökning. 6.3 BOSTADSHUSEN Gångvägar i anslutning till bostadshusen och ned till parkeringen bör utföras med genomsläppliga material som grus eller gles plattsättning. Genomsläppligt ytmaterial som ger upphov till mindre dagvattenflöden än asfalt, genom att vattnet tillåts infiltrera till underliggande mark. Genomsläppliga material är dock inte alltid lämpliga av tillgänglighetsskäl. Om vissa ytor ändå måste hårdgöras bör de ändå höjdsättas så att vattnet rinner mot en grönyta/plantering istället för direkt till en brunn. Genom diffus avrinning och spridning ges de bästa förutsättningarna för infiltration, växtupptag och avdunstning. De två östra hustaken kan ledas helt genom utvändiga stuprör med utkastare och ytlig avrinning ut över grönytan mot lågpunkten, se turkos markering Figur 10. En typskiss på vattenavledare visas i Figur 12. Figur 12. Vattenavledare. Bildkälla: P105. 16 10243295

Ett täckdike kan grävas ut i lågpunkten längs GC-vägen för uppsamling och magasinering innan dagvattnet tillåts ansluta till ledningsnät i Karlfeldtsgatan via bräddavlopp. Ett täckdike följer samma princip i uppbyggnaden som makadamfyllt infiltrationsstråk, som visas i Figur 15. Det västra huset ligger för avsides för att enkelt kunna avleda takvattnet ytligt till täckdike invid GC-vägen. Som förslag ska takvattnet därifrån ledas ytligt till parkeringens infiltrationsstråk (se Figur 11) Som ett alternativt förslag kan torgytan i mitten av bostadshusen användas för uppsamling av samtligt dagvatten från takytorna. Vattnet kan ledas genom rännor till en dagvattendamm, med bräddavlopp till ledningsnät. På så sätt blir dagvattenhanteringen synlig och en del av gestaltningen. Inspirationsbilder visas i Figur 13. Enklare varianter kan införas på torget inom utredningsområdet, såsom en nedsänkt yta som kan fyllas med dagvatten vid regn och/eller rännor. Figur 13. Inspirationsbilder på dagvattenhantering i stadsmiljöer. Foto t.v. visar en fontän, foto t.h. en stadsbäck. 6.4 PARKERINGEN Parkeringsplatsen utgör en långsmal yta som lutar från den västra sidan (ca +32) till den östra (ca +29). Detta kan utnyttjas för att leda dagvatten från parkeringsytan ytligt i infiltrationsstråk, för ungefärlig placering och flödesriktning se Figur 11. En inspirationsbild på ett utförande av infiltrationsstråk vid GC-väg visas i Figur 14. Figur 14. Inspirationsbild, infiltration vid GC-väg. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 17

Infiltrationsstråken ges bräddutlopp till ledningsnät i Karlfeldtsgatan. En typskiss på uppbyggnaden av ett infiltrationsstråk från Svenskt Vattens publikation P105 visas i Figur 15. Figur 15. Makadamfyllt infiltrationsstråk med dagvattenintag. Bildkälla: Svenskt Vatten, 2011. Bräddavlopp kan läggas en bit över bottennivån i diket/växtbädden så att en magasinsvolym med stående vatten skapas under bräddavloppen. Träd kan med fördel planteras i trädgropar uppbyggda med skelettjord, se Figur 16. Dagvatten från parkeringsplatserna kan avledas ytligt till dessa. Skelettet fyller funktionen att ge god bärighet, vilket skapar en ideal miljö för trädrötter. Detta i och med att skelettet håller upp markvolymen istället för att markinnehållet trycks ihop till en kompakt massa. Då finns plats för både syre och vatten. För att undvika att skelettjorden dränks behövs utlopp i form av en dräneringsledning för avledning av överskottsvatten. Om skelettjorden ska användas som trädgrop finns rekommendationer från Svenskt Vatten (publikation P105) att trädgropen på det djupaste stället inte bör understiga 1 m och ytan bör vara minst 4 gånger 4 m. Figur 16. Inspirationsbild, träd i hårdgjord yta. 6.5 RENINGSEFFEKTER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Föroreningshalter i dagvattnet efter rening i den föreslagna åtgärden, infiltrationsdike, har beräknats utefter schablonvärden från StormTacs databas. StormTacs databas ger ett sammanställt medelvärde per förorening utifrån resultaten av tillgängliga publicerade studier. I och med att den reningseffekt som anges i databasen är ett medelvärde, kan den verkliga reningseffekten i det enskilda fallet skilja sig från givet värde. 18 10243295

Det är också möjligt att en del av dagvattnet rinner förbi åtgärden och därmed inte passerar reningssteget. Det kan även vara fallet att mer förorenat vatten späds ut av mindre förorenat vatten från naturmark och därmed ger minskad reningseffekt sett till mängderna, även om halterna blir lägre vid utspädning. Föroreningshalter efter exploatering och rening i dike, jämfört med halter före exploatering, redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Föroreningshalter i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering med reningseffekt från infiltrationsdike. Förorening Halt före expl. (µg/l) Halt efter expl. (µg/l) med rening i diken Riktvärden för halter (µg/l), Mälaren Nivå 2 Fosfor, P 79 37 160 Kväve, N 1 100 630 2 000 Bly, Pb 12 1,1 8 Koppar, Cu 19 2 18 Zink, Zn 60 7 75 Kadmium, Cd 0,32 0,06 0,40 Krom, Cr 6,6 0,8 10 Nickel, Ni 2,6 0,3 15 Kvicksilver, Hg 0,029 0,016 0,03 Susp. material, SS 57 000 3 900 40 000 Olja 390 33 400 PAH16* 0,64 0,18 X BaP** 0,02 0,01 0,03 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine Resultaten i Tabell 5 visar att föroreningshalterna i dagvattnet kommer att vara lägre efter relativt före exploatering, om föreslagen reningsåtgärd tillämpas. Samtliga föroreningshalter hamnar också under ställda riktvärden. Föroreningstransport från området efter exploatering och rening i dike, jämfört med mängder före exploatering, redovisas i Tabell 6. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 19

Tabell 6. Föroreningstransport från utredningsområdet, före och efter exploatering med reningseffekt från infiltrationsdike. Förorening Mängd före expl. (g/år) Mängd efter expl. (g/år), med rening i diken Fosfor, P 360 210 Kväve, N 5 200 3 550 Bly, Pb 53 6 Koppar, Cu 87 14 Zink, Zn 270 38 Kadmium, Cd 1,4 0,3 Krom, Cr 30 5 Nickel, Ni 12 2 Kvicksilver, Hg 0,13 0,09 Susp. material, SS 260 000 22 000 Olja 1 800 190 PAH16* 2,9 1,0 BaP** 0,10 0,04 *Polycykliska aromatiska kolväten, **Benzylaminopurine De beräknade resultaten i Tabell 6 visar att samtliga föroreningar kommer att minska i mängd efter exploatering om rening i infiltrationsdiken införs. Även flertalet övriga åtgärder som föreslagits; skelettjordar, genomsläppliga ytmaterial samt ytlig avrinning, ger en renande effekt utöver fördröjningen. 6.6 SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER Infiltrationsstråk vid parkeringsytor bör vid behov rensas från växtmaterial och skräp. Detsamma gäller eventuella brunnar samt genomsläppliga ytmaterial. Samtliga av dessa åtgärder riskerar annars att sätta igen. 7 KLIMATANPASSNING Då all fysisk planering bör ske långsiktigt är det relevant att ta hänsyn till förväntade klimatförändringar redan idag. De förväntningar som finns är att översvämningar kommer att ske oftare och att flödena blir högre. Klimatsimuleringar visar på ett mildare klimat i Sverige i framtiden med högre flöden under sommar och höst. Det innebär risk för översvämningar i områden där dagvattenledningar är dimensionerade efter andra förutsättningar. SMHI:s skyfallskartering visar potentiella flödeslinjer, d.v.s. dagvattnets ytliga transportvägar. En mindre potentiell flödeslinje slingrar sig igenom utredningsområdets norra gräns, från den västra sidan och ut genom den östra sidan, till Karlfeldtsgatan. Det förekommer kortare mindre flödeslinjer i 20 10243295

utredningsområdets östra del som leder ut till Karlfeldtsgatan. Karlfeldtsgatan utgör en större potentiell flödeslinje för dagvatten (Figur 17). Figur 17. SMHI:s skyfallskartering, potentiella flödeslinjer. Bildkälla: Länsstyrelsens WebbGIS, 2016. Det finns ett potentiellt riskområde, för vattendjup över 0,2 m, inom själva utredningsområdet (Figur 18). Riskområdet utgörs av lågpunkten, identifierad i grundkarta enligt höjdlinjer och markerad i turkost i Figur 10. Enligt SMHI:s skyfallskartering ansamlas vatten nedströms vid korsningen Vasagatan och E18/56. Figur 18. SMHI:s skyfallskartering, potentiella riskområden. Bildkälla: Länsstyrelsens WebbGIS, 2016. Enligt skyfallskarteringen påverkas utredningsområdet inte direkt av flöden från kringliggande ytor. Det indikerade riskområdet har inga flödeslinjer kopplade till sig från omkringliggande områden. Skyfallskarteringen är dock en översiktlig studie och ska endast användas som en uppskattning. Ungefärliga flödesvägar av dagvatten vid extrema regn, för utredningsområdet efter exploatering, har uppskattats och illustreras Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 21

översiktligt i Figur 19, tillsammans med låglänta områden noterade utefter höjdlinjer i grundkartan. Figur 19. Utredningsområdet efter exploatering. Olika typer av ytor, befintliga dagvattenledningar samt förslag på placering av svackdike. Uppskattade flödesriktningar vid extremregn visas översiktligt med blåa pilar. Vid förskolan kommer den norra sidan att rinna över till området norr om utredningsområdet. Det är därför viktigt att så mycket dagvatten som möjligt från förskolan leds till den södra sidan, där det istället kommer att rinna mot det låglänta området i mitten av utredningsområdet. Det låglänta området i mitten av utredningsområdet kommer att brädda mot gångvägen norr om utredningsområdet och rinna längsmed gångvägen. Den östra delen av utredningsområdet kommer att samlas upp och avledas via Karlfeldtsgatan. Enligt rekommendation från P110 är det lämpligt att låta extrema regn rinna via gator och vägar. Det är viktigt att byggnaderna inte skadas när vattnet ansamlas. Vid höjdsättning av byggnaderna kan exempelvis norm enligt P105 användas; närmast byggnaden (3 m) ska marken minst ha en lutning 1:20, längre ut kan en flackare lutning tillåtas (1:50 till 1:100). Vid höjdsättning av gator och fastigheter är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna av ytledes via gator vid extrema regn. För utredningsområdet bör sådan avrinning ske mot den befintliga gångvägen norr om utredningsområdet och Karlfeldtsgatan. Dagvattenutredningens bedömning, med hänsyn till observationer vid platsbesök samt tillhandahålla underlag, är att ett 100-årsregn kommer att avledas från utredningsområdet till Karlfeldtsgatan och att skador på byggnader inom utredningsområdet kan undvikas genom korrekt höjdsättning. 8 KONSEKVENSER AV FÖRTÄTNING 8.1 DAGVATTENFLÖDEN I och med exploateringen ökar dagvattenflödena i utredningsområdet. Genom de föreslagna fördröjande åtgärderna; grönt tak, täckdiken, 22 10243295

infiltrationsstråk samt ytlig avledning, utjämnas dagvattenflöden till befintligt dagvattennät. Som kompletterande åtgärder föreslås även att träd planteras i skelettjord samt att genomsläppliga ytmaterial används på parkeringsrutor samt gångvägar. Det finns också möjlighet att gestalta det tillkommande torget på så sätt att dagvattenhantering synliggörs. Både infiltrationsstråk och täckdiken kan hålla stora volymer vatten. Behoven av fördröjningsvolymer är små och det är snarare nödvändigt att anpassa åtgärderna utefter att samtligt dagvatten ska kunna passera dagvattenåtgärden för den rening som är nödvändig för att uppfylla kraven enligt Västerås dagvattenpolicy. Detta gäller särskilt för parkeringen med den föreslagna åtgärden infiltrationsdiken. 8.2 FÖRORENINGAR Den utökade parkeringen inom utredningsområdet kommer att utgöra den yta som ger störst bidrag av föroreningar till dagvattnet, se Tabell 7. Tabell 7. Parkeringens bidrag av den totala mängden föroreningar efter exploatering, ingen rening medräknad (%). P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olj a PAH 16 Ba P 19 % 15 % 70 % 45 % 56 % 20 % 48 % 25 % 33 % 64 % 43 % 65 % 69 % I och med att det fanns en parkering även innan, med dagvattenbrunnar som ger en direkt transport av orenat dagvatten till recipient, finns det stora möjligheter att förbättra situationen i och med ombyggnaden. Förslaget med infiltrationsstråk på parkeringsplatsen ger höga reningseffekter samt fördröjning, innan dagvattnet ansluts till dagvattenledning i Karlfeldtsgatan. Resultaten från föroreningsberäkningarna visar att föroreningshalterna i dagvattnet kommer att vara lägre efter relativt före exploatering, om föreslagen reningsåtgärd tillämpas. Samtliga föroreningshalter hamnar också under ställda riktvärden. Det visas även att samtliga föroreningar kommer att minska i mängd, efter exploatering, om rening i infiltrationsdiken införs. 8.3 MKN Då recipienten inte ligger inom utredningsområdet så är problematiken i recipienten med vandringshinder samt avsaknad av ekologiska kantzoner inte relevant. Med föreslagna åtgärder sker ingen ökning av varken näringsämnen eller metaller. Ingen påverkan från exploateringen i utredningsområdet på halterna i recipienten kommer därför att ske. 8.4 SLUTSATS Slutsatsen är att exploateringen i utredningsområdet är genomförbar ur ett dagvattenperspektiv, förutsatt att fördröjande och renande åtgärder införs. Kv. Björnen Dagvattenutredning, uppdaterad 2017-07-14 23

9 REFERENSER European Federation of Green roof Associations, 2016. http://www.efbgreenroof.eu/verband/fachbei/fa01_englisch.html (hämtad 2016-04-22). Höglund, Lena. 2016. Mälarenergi, per epost (flertal datum). Lantmäteriet, 2016. Karttjänst, tillgänglig online: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/. Hämtad 2016-11-28. Länsstyrelsen, 2016. WebbGIS, tillgänglig online: http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/vastmanland/karttjanst/. Hämtad: 2017-01-10. Regionplane- och trafikkontoret, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. StormTac, 2016. StormTac Web v16.4.1. Tillgänglig online: http://www.stormtac.com/model.php. Hämtad 2016-10-24. Svenskt vatten, 2004. Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Publikation P90. Svenskt vatten, 2011. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem. Publikation P104. Svenskt Vatten, 2011. Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och utformning. Publikation P105. Svenskt Vatten, 2016. Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Publikation P110. Svenskt Vatten, 2016. Beräkningsbilagor till P110. Tillgängliga online: http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/rornat-och-klimat/klimat-ochdagvatten/berakningstips-p90/. Hämtad: 2016-10-24. Sveriges geologiska undersökning, 2016. Kartvisaren, tillgänglig online: http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusen-sv.html. Hämtad: 2016-11-29. VISS (Vatteninformationssystem Sverige) (2014). Vattenkartan, tillgänglig online: http://www.viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx, Hämtad: 2016-12- 01. 24 10243295