Boendet i Skellefteåregionen

Boendet i Skellefteåregionen Perioden 1724 1899 Inez Egerbladh Demografiska databasen 1990, 2008

Innehåll 1 Skelleftåregionens församlingar... 4 2 Registrerade data... 4 3 Region och delområden i befolkningsdatabasen... 5 3.1 Bestämning av orter tillhörande delområden... 6 3.1.1 Delområdet Byske (inklusive Ytterstfors)... 6 3.1.2 Delområdet Norsjö... 8 3.1.3 Delområdet Jörn... 8 3.1.4 Delområdet Skellefteå... 10 4 Orter... 10 4.1 Jordregisterenheter... 11 4.2 Industriorter... 11 4.3 Ortkoder som åsyftar fler än en jordregisterenhet...12 4.4 Övriga orter...13 4.5 Övriga koder...13 5 Suborter...14 5.1 Suborter av typen bebyggelsedelar inom ort...14 5.2 Suborter av typen verksamheter...16 5.3 Övriga subortskoder...16 6 Individernas boende...17 6.1 Sammanfattande omdömen...17 6.2 Problem... 18 6.2.1 Brandskador i källmaterialen... 18 6.2.2 Registrering av s.k. implicit information...19 6.2.3 Felkällor vid inregistrering...19 6.2.4 Rubrikinformationen i husförhörslängderna... 20 6.2.5 Husförhörslängdernas ingresser... 20 6.2.6 Bebyggelsenamn...21 6.2.7 Konstruktioner av individer/sidor...21 6.3 Principer för fastställande av individers boende... 22 6.3.1 Ofullständig eller oklar textinformation i rubriker... 22 6.3.2 Sidor utan uppgifter om orter... 22 6.3.3 Avsaknad av data för ort i enstaka volym... 23 6.3.4 Justering av "implicit" rubrikinformation... 26 6.3.5 Fler än en ort angiven i huvudrubrik... 27 6.3.6 Radrubriker som avviker från huvudrubriker... 29 6.4 Kvarstående problem...31 7 Övriga upplysningar... 32 Lappar... 32 Förteckning över blinda och dövstumma.... 33 Bilaga 1: Koder för orter och suborter samt deras förekomst i husförhörslängderna... 34 KODER för fler än en ort:... 43 BYSKE området inkl Ytterstfors... 45 KODER för fler än ort:... 48 NORSJÖ området i Skellefteå hfl... 49 KODER för fler än en ort... 50 JÖRN-området i Skellefteå hfl...51 KODER för DUBBLA ORTNAMN :... 52 Bilaga 1: Orter och suborter i koder och klartext Bilaga 2: Ortnamnsregister 2

3

1 Skelleftåregionens församlingar Regionen inrymmer Skellefteå församling vid 1700-talets början, ur vilken följande församlingar utbröts under 1800-talet och början av 1900-talet : - Norsjö år 1811 - Jörn år 1834 - Ytterstfors brukskapell år 1838-1870 - Byske kapellförsamling år 1875. I denna församling ingick den tidigare utbrutna församlingen Ytterstfors. Ur Byske församling utbröts senare Fällfors (1913). - Bureå år 1913 - Skellefteå stadsförsamling år 1913 Skellefteå stad grundades år 1844 (20 dec) på mark som utbröts påföljande år från några hemman i Norrböle by, men stadsprivilegier erhölls först år 1864. Visserligen gjordes en åtskillnad mellan staden och landsförsamlingen i andra än kyrkliga avseenden år 1880, men ecklesiastiskt kvarstod staden i Skellefteå församling fram till år 1913. Övriga rumsliga förändringar under 1800-talet innebar smärre gränsjusteringar mellan Skellefteå församling och dels de ovannämnda utbrutna församlingarna, dels andra angränsande församlingar (Piteå, Burträsk och Lövånger). 2 Registrerade data DDB:s registrerade data för Skellefteåregionen avser Skellefteå församling A1:1-A1:14 för tiden 1724-1899, Ytterstfors församling A1:1-3 eller 1846-1870 och Byske församling A1:1-3 tiden 1871-1897. Genom förändringarna i församlingsindelningen innehåller således databasen uppgifter om befolkningen inom en över tiden varierande yta. Den under tiden 1724-1890-talet rumsligt jämförbara enheten avser kustbygden i den gamla landsförsamligen, d.v.s Skellefteå lands- och stadsförsamling enligt omfattningen år 1899 (inklusive senare utbrutna Bureå församling) samt Ytterstfors och Byske församlingar t.o.m. år 1897 (inklusive sedermera utbrutna Fällfors församling). Det bör dock observeras redan i detta sammanhang att data saknas för tre delområden under vissa tidsperioder (se källbeskrivningarna för Skellefteå): Skellefteå stad under dess anläggningsskede eller åren 1843-1852 och den del av Skellefteå landsförsamling som approximativt motsvarar Kågedalen för perioden 1891-1899 samt Ytterstfors församling tiden 1841-1845. I de två första fallen är anledningen den att volymdelar brunnit. Visserligen har rekonstruktioner av individer i volymerna ifråga gjorts (se vidare avsnitt 6.2.7), men hur stor del av befolkningen som därmed registrerats kan inte bedömas utan vägledning från andra källmaterial. Beträffande Ytterstfors anges i Härnösands Landsarkivs kyrkoarkiv att församlingen har haft en egen kyrkobokföring fr.o.m. år 1838. Den första volymen saknas emellertid, och Ytterstfors husförhörslängd A1:1 börjar år 1846. Eftersom dess befolkning var redovisad i Skellefteå kyrkböcker fram till 14 november 1840 (då den uppgavs vara utflyttad), föreligger oklarheter vad gäller befolkningen för perioden 1841-1845. 4

Vidare bör även uppmärksammas att en tidsmässig överlappning skett i kyrkobokföringen under 1870-talet i samband med utbrytningen av Byske församling. Berörda individer finns redovisade i dels Skellefteå församling volym A1:12 (1871-80), dels Byske A1:1 (1871- ). Vid registrering av individerna i A1:12 har därför värdemängder för variablerna in- och uttyp och inoch utdatum inte registrerats. Den övriga befolkningen i Skellefteåregionen kan studeras under en begränsad tidrymd. Här åsyftas inlandsbefolkningen; individerna i de delområden i Skellefteå gamla landsförsamling som bildade församlingarna Norsjö och Jörn. Formellt utbröts dessa församlingar år 1811 respektive 1834, men befolkningen i orterna belägna i dessa församlingar redovisas i Skellefteå församlings kyrkböcker under något varierande tidsperioder. Anledningen till dessa tidsvariationer är inte känd. Förändringar i församlingsgränserna kan ha skett eller individer som rätteligen tillhört annan församling kan ha erhållit kyrkrätt i Skellefteå och därigenom noterats i dess kyrkböcker. Norsjös befolkning redovisas i Skellefteås kyrkböcker under mycket olika tidsintervall för olika orter (se bilaga 1). Vissa orter finns fram till år 1810 (t.o.m. volym A1:4), medan andra noterats till år 1836 (t.o.m A1:7) eller i ett fåtal fall ännu längre fram i tiden. Notabelt är att den särskilda kyrkobokföringen för Norsjö påbörjades 1811 (A1:1 1811-1817), men påföljande volym (A1:2) avser tiden 1831 ff. Huruvida orsaken härtill är att volymer för mellanliggande år försvunnit genom brand eller aldrig förts d.v.s. att befolkningen då redovisats i andra församlingars kyrkböcker - är okänt. Jörns befolkning finns i Skellefteås kyrkböcker huvudsakligen fram till år 1836 (Skellefteå A1:1-7) och i undantagsfall i senare volymer. Särskilda husförhörslängder för Jörn upprättades dock redan 1834. En dubbelregistrering av individer i Jörn respektive Skellefteå landsförsamling har uppenbarligen skett under tiden 1834-36, och sannolikt är registreringen i Skellefteå kyrkböcker av de berörda individerna inte fullständig under denna period (se vidare 3.1.3). En kompletterande excerpering av Jörns kyrkböcker har slutförts (A1:1-7 eller tiden 1834-1901). Sammanställning av data pågår vid excerperingscentralen i Jörn, men det är oklart när dessa data kan registreras och införlivas med Skellefteåregionen i övrigt. En excerpering har även påbörjats beträffande Norsjö husförhörslängder, men då arbete utförs i Jörn i mån av tidsutrymme för manuella uppgifter är det synnerligen osäkert när excerperingen kommer att vara slutförd och en registrering av data kan påbörjas. 3 Region och delområden i befolkningsdatabasen Med hänsyn till Skellefteåregionens varierande rumsliga utsträckning över tiden, har den indelats i fyra delområden som motsvarar församlingarna inom regionen vid 1800-talets slut. Detta innebär i princip att de församlingar som utbrutits ur Skellefteå vid olika tidpunkter under 1800-talet, kan betraktas som särskilda församlingar existerande redan år 1724. Dessa delområden/församlingar identifieras genom orterna i regionen, vilka kodats inom intervall som speglar deras läge: - Skellefteå församling vid 1800-talets slut (kod 001-499,900-99) - Byske/Ytterstfors (500-699) 5

- Norsjö (700-799) - Jörn (800-899) Detta förfaringssätt möjliggör såväl analyser av befolkningen inom rumsligt konstanta enheter som alternativa typer av flyttningsstudier. Enligt en källtrogen tolkning av flyttningar till/från andra församlingar är - som bekant - en flyttning mellan ovannämnda delområden en flyttning över församlingsgräns först efter en formell utbrytning av församlingarna. Samma typ av flyttning före utbrytning är således en omflyttning inom Skellefteå församling. I den SQL-tabell som genereras i syfte att erhålla en samlad information om flyttningarna, kommer en flyttning inom Skellefteåregionen mellan orter belägna inom olika delområden att betraktas som en flyttning mellan församlingar i regionen under hela den registrerade tidsperioden. De källtrogna uppgifterna om flyttningarna finns dock i SQL-tabellerna som baseras på respektive källtyp (husförhörslängd, flyttningslängd). Det bör f.ö. uppmärksammas att individer vid utbrytning av församling uppges ha utflyttat till den nybildade församlingen. 3.1 Bestämning av orter tillhörande delområden Orterna tillhörande respektive delområden har fastställts med ledning av olika källmaterial; kyrkböcker efter utbrytning av församlingar, jordregister, kartmaterial och tidigare forskning, främst Skellefteå sockens historia del I:1, Uppsala 1953 (red. Fahlgren, K). Problem härvidlag föreligger dock till följd av vissa oklarheter i församlingsindelningen och i kyrkböckerna avseende orternas lokalisering, särskilt vid förekomst av likalydande orter i flera delområden. Bestämningen av orters delområdestillhörighet har därför även skett efter maskinella test av berörda individers boende i olika volymer. Nedan ges en översikt över hur områdesindelningen gjorts. Nota bene: Hänvisningar till volym i husförhörslängd avser fortsättningsvis alltid Skellefteå församling om inget annat anges. 3.1.1 Delområdet Byske (inklusive Ytterstfors) De orter som hänförts till delområdet Byske är de som sedermera registrerats i kyrkböckerna för församlingarna Byske respektive Ytterstfors med vissa kompletteringar. Sistnämnda avser främst bebyggelse omnämnd i Skellefteå landsförsamlings kyrkböcker omnämnd i anslutning till annan bebyggelse i Byske/Yttersforsområdet, men som efter utbrytningarna av sistnämnda inte redovisats senare varken i husförhörslängderna för Byske/Ytterstfors eller i kvarvarande Skellefteå församling; nämligen Antkläppen, Bodbacka, Degerfors, Sickesliden och Åviken. Två av orterna inom detta område har dock en anmärkning i vardera en husförhörsvolym med hänvisning till Jörns församling utan förtydligande uppgifter i övrigt (Fällforsliden vol 111:366 resp Klöverberg vol 121:323). Därtill uppges i förteckningen till Norsjö kyrkoarkiv på Härnösands landsarkiv (HLA) att orten Långsjön (vol A1:7a,8a) skulle ha tillhört Norsjö. Inte heller denna information har beaktats, då uppgifter i andra källor talar för en kodning i Byske (jordregister och husförhörslängder från Byske samt Skellefteå sockens historia). Beträffande övriga orter i Byske/Ytterstfors bör uppmärksammas att Klubbfors och Åfors genom gränsjusteringar överförts till Piteå församling i Norrbotten. Vidare har flera orter likalydande namn med orter i andra delområden. Nedan anges hur dylika orter förekommande i Skellefteå husförhörslängder har kodats: 6

- Bjurselet Ort med namnet ifråga förekommer i både Byske/Ytterstfors och Norsjö. Uppgifterna i Skellefteå husförhörslängder A1:4-5 åsyftar orten i Norsjö och i volym A1:12 orten i Byske/Ytterstfors. - Brännland Förekomst i Byske och Norsjö. Uppgifterna i A1:4-5 åsyftar Brännland i Norsjö. Övriga uppgifter har kodats under orten i Byske. - Brännlund Två orter med namnet Brännlund skall ha beviljats till anläggning vid sekelskiftet 1800 i Byskerespektive Norsjö-området. I husförhörslängderna finns dock endast en ort redovisad med undantag för volym A1:7. Brännlund (Brendlund etc) i volymerna A1:5-7 (där A1:7= 074:284) avser orten i Norsjö enligt HLAs kyrkoarkiv och har kodats i enlighet därmed. Övriga uppgifter om Brännlund i volym A1:7 (71:49) och påföljande volymer åsyftar orten i Byske. Notabelt i övrigt är att ingressen till husförhörslängden A1:4 upptar en ort Brännlund, men den sida som anges (sid 41 i volym 4a) saknas i det registrerade materialet. - Båtfors Norra Båtfors är beläget i Byske och södra Båtfors i Norsjö. Vanligen har prefixen även angivits i kyrkböckerna. Förekommande uppgifterna om enbart Båtfors (A1:8-9,12) refererar till orten i Norsjö i volymen A1:8 och i övrigt till orten i Byske. - Forsbacka Orten finns dels i Skellefteå, dels i Byske. Alla uppgifter om Forsbacka i Skellefteå husförhörslängder har kodats som orten i Skellefteå, medan de i Byske husförhörslängder hänförts till orten i Byske. - Mullberg Norra Mullberg eller Mullbergsliden ligger i Byske och Södra Mullberg i Norsjö. I kyrkböckerna återfinns Mullbergsliden i volym A1:4, Södra respektive Norra Mullberg i A1:7 och Mullberg i övriga volymer. Samtliga uppgifter om enbart Mullberg och Mullbergsliden har kodats som Norra Mullberg i Byske. Södra Mullberg i Norsjö finns således endast i en volym (A1:7). - Nyfors Norra Nyfors finns i Byske och Södra Nyfors i Skellefteå. Oftast saknas vägledande prefix i källorna, men uppgifterna i volymerna 71, 82, 91, 101, 111, 121 åsyftar Norra Nyfors, och i vol.103, 113, 123, 132, 142 Södra Nyfors. Därtill förekommer f.ö. en notering i vol 93 för två rader om ett icke-identifierat Nyfors här kodat som Norra Nyfors, men inga individer finns i LANK på dessa rader. - Rismyrliden Norra Rismyrliden är belägen i Byske och Södra Rismyrliden i Skellefteå. Informationen i volymerna 92, 102, 112, 121 och 122 åsyftar orten i Byske, medan den i vol. 113, 123, 132 och 141 avser orten i Skellefteå. - Storliden 7

Orter med namnet Storliden har anlagts både i Byske och Norsjö. Uppgiften i husförhörslängden vol A1:5 har kodats som ort i Norsjö och övriga uppgifter (vol A1:9-11) som ort i Byske. Därutöver bör observeras att ett fåtal orter i Byske/Ytterstfors har likalydande namn med suborter till orter i Skellefteå församling, nämligen Backa, Brännan och Elfsbacka, samt att Brännfors såg ligger i Byske (vid Åbyn), medan en ort Brännfors existerar i Skellefteåområdet. 3.1.2 Delområdet Norsjö Huvuddelen av orterna som hänförts till Norsjö-området har kodats efter samstämmiga uppgifter i olika källor. Det bör emellertid nämnas att de kodade orterna i flera fall avviker från de orter som anges vara belägna inom Norsjö-området enligt uppgifter i en förteckning i kyrkoarkivets handlingar för Norsjö vid Härnösands landsarkiv (HLA). I denna förteckning upptas exempelvis orter som tillhört andra församlingar men vilkas invånare erhållit kyrkrätt i Norsjö. Så var fallet åtminstone vad gäller orterna Björkliden, Älgträsk och Granbergsträsk, vilka var belägna i Jörn och här kodats i enlighet därmed (Westerlund, E: Skelleftebygdens historia del 1, Uppsala 1973). Orten Västra Nyliden, enligt arkivförteckningen tillhörig Norsjö, har kodats tillhöra delområdet Skellefteå. Anledningen är att orten förekommer även fortsättningsvis i Skellefteå husförhörslängder tillika med Östra Nyliden. Däremot saknas i dennna arkivförteckning vissa orter som enligt andra källor var belägna i Norsjö, nämligen Finnbo och Klockarliden samt Lilla Holmträsk, som dock senare överförts till Lycksele församling. Därutöver har med viss osäkerhet Älgträskliden kodats under Norsjö. Orten utgör inte en jordregisterenheter och kan inte identifieras på kartmaterial. Anledningen till att den hänförts till Norsjö är helt enkelt att den redovisats i husförhörslängden bland övriga orter belägna i Norsjö. Relativt omfattande rumsliga förändringar i Norsjö församling synes dock ha skett under 1800- talet att döma av uppgifterna i kyrkoarkivets handlingar (HLA). Däri redovisas bl a överföringar av orter mellan Norsjö och församlingarna Jörn och Lycksele. Motsvarande oklarheter i församlingsindelningen ger sig också tillkänna i Norsjös husförhörslängder, såtillvida att vissa orter förekommer sporadiskt i Norsjö församling och i övrigt i andra församlingars kyrkböcker. I de första husförhörslängderna för Norsjö förekommer exempelvis även Svartlund i Jörn, Grönliden, Nygård och Åliden i Skellefteå. Därtill upptas orter som sedermera tillhörde församlingarna Burträsk och Malå. I övrigt bör uppmärksammas att några av orterna som kodats tillhöra Norsjö-området har likalydande namn med bebyggelser i andra delområden: - Bjurselet, Brännland, Brännlund, Båtfors, Mullberg och Storliden, se ovan Byske/Ytterstforsområdet (3.1.1) - Bastuträsk och Myrliden, se Skellefteå (3.1.4) 3.1.3 Delområdet Jörn De orter i Skellefteås husförhörslängder som kodats tillhöra Jörn-området återfinns senare - med ett undantag - i Jörns husförhörslängder. Vissa av dessa orter har dock tidvis redovisats i Norsjös kyrkböcker (jfr avsnitt 3.1.2). 8

Undantaget avser Karlsele. Orten omnämns endast vid ett tillfälle i Skellefteås husförhörslängd (A1:4) och har inte observerats i någon annan församlings kyrkböcker inom regionen. Individerna i orten återfinns därtill i olika orter i föregående och efterföljande volymer. Kodningen av orten i Jörn-området har därför gjorts med ledning av dess redovisning i husförhörslängden bland övriga orter i detta område. Det kan dock inte uteslutas att orten varit belägen i Norsjö-området. Som tidigare nämnts utbröts inte samtliga orter i sedermera Jörns församling från Skellefteå år 1834. Vidare förelåg en överlappning i tid för befolkningens redovisning i husförhörslängden i Skellefteå församling (A1:7 1826-36) och Jörns församling (A1:1 1834 ff). Därigenom har måhända inte en fullständig redovisning av befolkningen i Jörn-området skett i Skellefteå församling under den överlappande tidsperioden. Jörns första husförhörslängd upptar exempelvis nybyggesorter som inte omnämns i Skellefteå församlingsböcker. Notabelt i övrigt är dock att denna längd även redovisar orter som rätteligen tillhörde andra församlingar, nämligen Holmträsk i Norsjö och Talliden i Skellefteå landsförsamling. Anledningen härtill är oklar. Ur handlingarna i Jörns kyrkoarkiv (HLA) kan därtill utläsas att vissa orter i Jörn tidvis redovisats i Arvidsjaurs kyrkböcker; bl.a. de i Skellefteå landsförsamling tidigare förekommande orterna Kåtaselet, Missenträsk, Rörträsk och Stenträsk. I delområdet Jörn, liksom i de tidigare nämnda områdena, finns orter som har likalydande namn med orter i andra delområden. Hur bestämningen av områdestillhörighet gjorts i dessa fall redovisas nedan: - Bastuliden Södra Bastuliden i Jörn och Norra Bastuliden i Skellefteå anlades vid ungefär samma tidpunkt. I Skellefteå husförhörslängder anges orterna med prefix fr o m A1:7, men i två föregående volymer endast Bastuliden (A1:5-6). Med ledning av tester på individnivå har dessa data kodats som Södra Bastuliden i Jörn. - Eriksberg Rätteligen har två orter anlagts i Jörn, Västra och Östra Eriksberg, och en ort benämnd Eriksberg i Skellefteå. I Skellefteå husförhörslängder förekommer inga prefix (vol A1:7-12,14). Förekommande uppgifter har med undantag för volym A1:7 kodats som orten i Skellefteå församling. Beträffande Eriksberg i Jörn i vol A1:7 kan inte avgöras huruvida västra eller östra Eriksberg avsågs. - Lövlund Orter benämnda Lövlund finns i Jörn och Skellefteå. Samtliga förekommande uppgifter i Skellefteås husförhörslängder har dock kodats som ort i Skellefteå, då Lövlund i Jörn beviljades anläggningstillstånd strax efter tidpunkten för utbrytning av församlingen. - Nygård Ort i Jörn och Skellefteå. Uppgifterna i husförhörslängderna åsyfter dock endast orten i Skellefteå av samma orsak som i fallet Lövlund. - Rörträsk 9

Nybyggen benämnda Rörträsk skall ha beviljats till anläggning på 1790-talet i Jörn och Norsjö enligt uppgifter i Skellefteå sockens historia del I:1. I Skellefteå husförhörslängder förekommer dock endast ett Rörträsk (vol A1:3-9). Samtliga berörda individer har kodats tillhöra orten i Jörn, eftersom ett Rörträsk senare återfinns i Jörns husförhörslängder (1849 ff) men inte i Norsjös husförhörslängder. Slutligen bör nämnas att orten Granliden i Jörn har likalydande namn med en subort till ort i Skellefteå (Orrträsk). Data härom i Skellefteå husförhörslängder exklusive den sista volymen (vol A1:14) refererar till orten i Jörn. 3.1.4 Delområdet Skellefteå Samtliga övriga orter i Skellefteås husförhörslängder tillika med individer som inte kunnat påföras en bestämd ortangivelse har hänförts till delområdet Skellefteå. I tidigare avsnitt har uppmärksammats att orter med likalydande namn förekommer inom Skellefteå och andra delområden/församlingar. Hur kodningen skett i de fall orter återfinns i Byske och Jörn har också redan tidigare redovisats: - Nyfors, Rismyrliden, se Byskeområdet (3.1.1) - Bastuliden, Eriksberg, Lövlund, se Jörnområdet (3.1.3) Nedan dokumenteras de två fall som berör Norsjö-området: - Bastuträsk Norra Bastuträsk ligger i Skellefteå och Södra Bastuträsk i Norsjö. I Skellefteå husförhörslängder anges Bastuträsk i vol A1:1-13 och norra Bastuträsk i vol A1:3-8. Här har efter tester data kodats under Södra Bastuträsk i A1:1-7 (volymerna 010, 020, 032, 043, 053, 063, 074) och Norra Bastuträsk i A1:3-13 (volymerna 031, 042, 052, 062, 073, 082, 092, 102, 112, 122, 131). - Myrliden Orten Myrliden finns i Skellefteå, men alternativnamnet Myrliden finns även för orten Maurträsk i Norsjö. Data om Myrliden i vol A1:4-5 åsyftar orten i Norsjö och i vol A1:7-14 orten i Skellefteå. Några av orterna kodade inom Skellefteå delområde har under den registrerade perioden överförts till andra församlingar utanför regionen. Dit hör åtminstone Daglösten, gränsort mot Lövångers socken och Stenbäcken i Burträsk (se Burträsk kyrkoarkiv, HLA) samt sannolikt även Granlunda och Hägglunda. Det bör även beaktas att orter i Skellefteå-området tidvis haft kyrkrätt i andra församlingar och därigenom inte redovisats konsekvent i Skellefte husförhörslängder. Ett exempel härpå utgör Sidberget eller Sidbergsliden, vars befolkning haft kyrkrätt fr o m år 1818 i Burträsk församling. Orten skulle visserligen i alla andra avseenden ha tillhört Skellefteå landsförsamling enligt kyrkoarkivet för Skellefteå församling (HLA), men den saknas ändock i vissa husförhörslängder. 4 Orter De som orter kodade bebyggelsenamnen i Skellefteåregionens husförhörslängder kan indelas i fyra grupper; dels namnenheter som motsvarar jordregisterenheter och industriorter enligt 10

priciperna för bestämning av orter i Sundsvallsregionen, och dels namnenheter som refererar till fler än en jordregisterenhet och de som inte utgör jordregisterenheter. 4.1 Jordregisterenheter Huvuddelen av bebyggelsenamnen i källorna utgör jordregisterenheter och har kodats som orter. I de fall bebyggelser ändrat namn eller har alternativnamn, vilket styrkts genom uppgifter i andra källmaterial, tidigare forskning och/eller av resultat av tester på individnivå har endast en kod påförts. Härmed avses: Anundträsk som åsyftar Örträsk Blanktjärnselet - Blankselet Brackenträsk - Braxträsk Bölesviksudden - Bölesvik Karsträskån - Karsträsk Kvarnör - Kvammarn Maurträsk - Myrliden Mullbergsliden - Mullberg (norra) Sandfors - Häbbersfors Östra Sidbergsliden - Sidberg Sörträskberget - Sörträsk Svedjan - Svedun Sörliden - Forsliden Sannolikt avser därtill Falviken samma ort som Sandviken. I volym A1:8 anges visserligen i rubriken både Sandviken och Falviken (88:286), men i övrigt förekommer Sandviken i volymerna 4-6,9-14 och Falviken i volym A1:7. En viss osäkerhet föreligger således, varför uppgifterna om Falviken och Sandviken Falviken kodats som subort under Sandviken för att underlätta forskares eventuella särbehandling av orterna. Av intresse härvidlag är även att tidigare forskning uppger att orten Bjurselet i Byskeområdet avser hemman nummer 3 i orten Selet och att Lidtjern avser Klöverfors nr 3 (Skellefteå sockens historia del 1:1). Beträffande Bjurselet förekommer också en uppgift i husförhörslängden i form av en anmärkning att den egentligen tillhör Selet (vol 121:160). Huruvida befolkningen på nämnda fastighetsnummer vid något tillfälle redovisats i kyrkböckerna under Selet resp Klöverfors är inte undersökt. 4.2 Industriorter Bebyggelser som avser industrier eller andra större verksamheter har kodats som orter i de fall de har särskilda ortnamn och kan särskiljas rumsligt från annan bebyggelse. De utgör således inte alltid särskilda jordregisterenheter. Härmed åsyftas Bondhammars såg, Björnholmens ångsåg, Brännfors såg, Furuögrund ångsåg, Johannisfors såg, Klemensnäs ångsåg, Klintfors såg, Lejonström såg, Lindalmströms kvarn, Nyhamn ångsåg, Skutholmen ångsåg, Sävenäs bruk och ångsåg, Vikfors såg, Ytterstfors glasbruk och såg samt Örviken ångsåg Vanligen förekommer dessa verksamheter under särskilda rubriker endast i enstaka volymer; exempelvis Björnholmen i volym 125 sidorna 135-148. Det kan därför inte uteslutas att individer 11

verksamma eller boende i industriorter redovisats på annat sätt i andra volymer, exempelvis under de orter från vilka mark upplåtits till anläggningarna. Vidare är informationen i husförhörslängderna inte alltid entydig i de fall industrierna omnämns. Lejonström och Sävenäs, exempelvis, förekommer tillsammans i huvudrubrik på ett svårtolkat sätt, "Sävenäs? fol Lejonström", i volym 115 sid.246-251, 253, 256 (se även avsnitt 6.3.5). En koppling mellan två ytterligare industrier antyds likaledes av husförhörslängderna, nämligen Vikfors och Örviken. I volym 144 sid.236 har Vikfors såg strukits och ersatts av Örvikens såg, och uppgifter om Vikfors i övrigt saknas i A1:14. Notabelt i övrigt är att glasbruket i Ytterstfors - beläget strax utanför Byske - tidvis rubricerats enbart som glasbruk eller Byske glasbruk. Eftersom endast ett glasbruk anlagts i regionen har samtliga uppgifter kodats som Ytterstfors. Däremot föreligger en viss osäkerhet huruvida Ytterstfors såg avsetts även i de fall Byske såg angivits (Byske såg 51:94 och 61:110-112 här kodad som subort till Byske). Att så var fallet åtminstone i volym 88 framgick av att Byske sågverk redovisats efter Byske Ytterstfors glasbruk och därmed kodats som Ytterstfors sågverk. Därtill anges industriorter i husförhörslängderna ibland även som radinformation i form av underrubrik eller notering i anslutning till en individs namn, medan huvudrubriken anger annan ort. Särskilt framträdande är detta förhållande vad gäller Sävenäs, Nyhamn och Skutholmen. Orsakerna är inte kända, men fenomenet påvisar svårigheterna att enbart med ledning av husförhörslängder skatta den permanenta arbetskraften vid industriorterna (jfr avsnitt 6.3.6). Utöver ovannämnda industriorter finns ytterligare industriella verksamheter av samma karaktär redovisade i källorna. Eftersom dessa inte har särskilda bebyggelsenamn och utgör delmängder av andra orter, har de kodats som suborter till orterna ifråga. Här åsyftas sågarna i Bureå i Skellefteåområdet samt i Byske, Fällfors och Åby i Byske/Ytterstforsområdet. Vidare omnämns en silvergruva på Morön. Det är emellertid känt att en mängd ytterligare sågar och sågverk funnits i regionen, vilka således inte omnämns i kyrkböckerna (jfr Wik, H: Norra Sveriges sågverksindustri, Uppsala 1959, och artiklar i tidskriften Västerbotten). 4.3 Ortkoder som åsyftar fler än en jordregisterenhet Förekomsten av flera bebyggelser med samma ortnamn har omvittnats i samband med bestämningen av orter tillhörande olika delområden (avsnitt 3.1). Dylika orter med likalydande namn finns även inom ett och samma delområde och är därtill ibland belägna i närheten av varandra. I några av fallen åsyftas nybyggen anlagda under den registrerade perioden. Särskiljande prefix till ortnamnen har ofta påförts när ett nytt nybygge anlagts med samma namn som ett tidigare anlagt nybygge. I andra fall, däremot, är företeelsen en konsekvens av en bebyggelseexpansion inom en ort som åtföljts av uppdelning av orten i flera jordregisterenheter. Oftast återspeglas sistnämnda förhållande i husförhörslängderna genom att bebyggelsenamnet på den ursprungliga jordregisterenheten omnämns i de tidigaste längderna, medan en uppdelning av befolkningen på de olika delarna av orten /de nya jordregisterenheterna/ sker i senare volymer. Det bör dock framhållas att bebyggelseutvecklingen i åtskilliga större jordbruksorter ofta medfört uppkomsten av delområden med särskilda benämningar utan att en uppdelning skett i flera jordregisterenheter skett (jfr avsnitt 5.1) I vissa fall har det inte varit möjligt att fördela befolkningen redovisad under en ort i sin helhet på de delar av orten som anges under olika ortnamn i andra volymer. Då har det ursprungliga bebyggelsenamnet kodats som ort och dess delområden kodats som suborter. Därigenom har således fler än en jordregisterenhet inkluderats i en ortkod. 12

De åsyftade orterna är - Böle med Sörböle respektive Norrböle kodade som suborter - Ursviken, dito Inre och Yttre Ursiken - Hjoggböle, dito Västra och Östra Hjoggböle - Häbbersfors, dito Häbbersfors och Östra Häbbersfors eller Sandfors samt - Hälleström, dito Hälleström och södra Hälleström i Byskeområdet. Därtill förekommer med nödvändighet ortkoder som inrymmer flera helt olika orter eller jordregisterenheter, eftersom individer noterats i källan under huvudrubriker som åsyftar flera orter och en uppdelning av individerna på berörda orter inte varit möjlig att göra (se 6.2.4, 6.3.5). I samtliga fall har samredovisning skett i en enstaka volym. I volym A1:3 har inhyses i olika orter samredovisats i följande fall: - Bergsbyn och Furunäset; Hedensbyn, Risön och Tuvan; Holmsvattnet, Bodan och Rönnbäcken; Kroksjö Gärdsmark och Gummark; Ragvaldträsk och Hjoggböle; Yttervik och Burvik; Böle och Morön; samtliga belägna i Skellefteå delområde. - Norrlångträsk och Klöverfors i Byskeområdet. - Norsjö, Långträsk och Kattisträsk i Norsjöområdet. De övriga koderna avser följande fall: - Bastuliden och Bastuträsk (volym A1:12) samt Häggdal och Häggnäs (A1:6) i Skellefteåområdet. - Kinnbäck och Perstorp (A1:12), Mullberg och Skurudal (A1:12) samt Stensjön och Åviken (Yttersfors volym 21,22) i Byskeområdet. - Hornträsk och Ullbergsträsk (A1:2) i Jörn-området. Notabelt är att i huvuddelen av dessa fall har orterna därutöver redovisats separat i samma volym. I vissa andra fall saknas dock en av orterna i volymen i övrigt. En delmängd av befolkningen eller i vissa fall hela befolkningen i berörda orter kan således under viss tidsperiod inte identifieras under en entydig ortkod. 4.4 Övriga orter Huvuddelen av de i källorna återstående bebyggelserna har kunnat identifieras som suborter (se vidare kapitel 5). Resterande oklara fall har påförts en egen ortkod. Här avses följande bebyggelsenamn: - Antkläppen, Bodbacka, Degerfors och Åviken i Byskeområdet - Myrberg och Älgträskliden i Norsjö - Karlsele i Jörn - Blekberget, Häggdal, Hägglunda, Hällberget, Klippan, Kronobacken, Lillberget, Loholm, Ottertjärn, Sidtorp och Stenfors i Skellefteåområdet. 4.5 Övriga koder Slutligen finns koder för individer som saknar uppgifter om boendeort och för individer som redovisas i husförhörslängderna men som inte vistas i församlingen eller tillhör annan församling. 13

Ort Okänd har kodats i de fall då dels källan anger explicit att en bestämd boendeort saknas, dels uppgifter om orter saknas i källan och individernas orttillhörighet inte har kunnat bestämmas genom test (se vidare avsnitt 6.3). Ortkod Obefintliga har påförts individer som noterats under rubriker med den lydelsen i husförhörslängderna. Det bör uppmärksammas att dylika förteckningar började upprättas relativt sent under 1800-talet. Manuella kontroller har i enstaka fall visat att prästen vid andra tidpunkter noterat obefintlig som anmärkning i husförslängden. Eftersom boendekodningen endast baseras på rubrikinformation kan inte dylika anmärkningar beaktas. Ortkoden Annan församling har påförts det fåtal individer som enligt rubriker uppges vara till sjöss och utomlands eller utgör främmande makts undersåtar. Eftersom dylika uppgifter kan förekomma i husförhörslängderna för olika församlingar, finns två koder för varje kategori refererande till Skellefteå församling respektive till församlingarna Byske och Yttersfors, som betraktas som ett delområde. Härmed åsyftas ort okänd kod 900 respektive 690, annan församling kod 980 och 698 samt obefintliga kod 990 och 699. 5 Suborter Suborter åsyftar primärt delar av orter, typ bebyggelsedelar bestående av dels större bebyggelsegrupper eller enstaka fastigheter med särskilda benämningar, dels vissa bebyggelser som inte enbart fyller boendefunktioner. Vidare används subortskoder för att klargöra orsaker till - och därmed gruppera befolkningen efter motiv till - en boendekod som har karaktären samlingskod (kyrkbordet, ort okänd etc). I Skellefteåregionen har därtill, om än undantagsvis, jordregisterenheter kodats som suborter till följd av svårigheter att bestämma individernas orttillhörighet i källorna (se avsnitt 4.3). Oavsett karaktären på suborter har inga ambitioner funnits att fastställa individers boende över tiden i suborterna. Målsättningen för boendekodningen är endast att fastställa individernas orttillhörighet. Uppgifter om suborter kodas därmed i den mån de förekommer i husförhörslängderna, och endast för individerna på den sida eller del av sida suborterna nämns. Huruvida exempelvis påföljande sidor utan explicita rubriker avser suborten eller orten i övrigt har därför inte kontrollerats annat än i undantagsfall. Koden för en subort inrymmer ortens kod (tre positioner) och den för suborten unika koden (två positioner). Vid uttag av data för en ort, tre positioner, är således subortsbefolkningen inkluderad. 5.1 Suborter av typen bebyggelsedelar inom ort I Skellefteåregionens husförhörslängder finns åtskilliga bebyggelsenamn som inte avser orter i bemärkelsen jordregisterenheter. Att fastigheter eller grupper av fastigheter inom orterna ofta haft särskilda benämningar framgår också ur jordregistret. I husförhörslängderna är företeelsen särskilt vanlig för avsöndringar av mark från hemman och byar vid slutet av 1800-talet, men den förekommer i vissa större orter långt tidigare. Kyrkböckerna är dock knappast en relevant källa för en bedömning av varken omfattningen av bebyggelsedelar med särskilda ortnamn eller den tid namnbruket existerat. En av indikatorerna härpå är att jordregistret inrymmer fler benämningar än de som redovisas i kyrkböckerna. 14

Större bebyggelsegrupper inom en ort med särskilda bebyggelsenamn brukar finnas redovisade i husförhörslängderna i flera volymer. Detta gäller särskilt de orter där bebyggelsegrupperna utvecklats till nya jordregisterenheter (jfr avsnitt 4.3); bl.a. orten Ursviken där befolkningen i Inre respektive Yttre Ursviken har särredovisats efter 1770, dvs undantagandes de två första volymerna. I övriga fall är redovisningen i husförhörslängderna mindre systematisk över tiden, varigenom befolkningen i bebyggelsedelarna endast kan identifieras i vissa volymer. Detta exemplifieras av orten Falmark, där Gamla Falmark, Östra Falmark, Sjöbotten och Långviken upptas i åtskilliga volymer, medan andra suborter som exempelvis Falmarksforsen och Östra Fors upptas i spridda volymer samt Morbäcken och Sandhem omnämns i en enda volym. Andra välkända benämningar på större bebyggelsedelar tillika suborter, vilka likaledes förekommer i husförhörslängderna i ett varierande antal volymer under 1800-talet är Stormarken i orten Drängsmark, Backängen, Brännan, Hällan och Liden i Kusmark, Antholmen och Hästhagen i Innervik, Hannlunda och Noret i Gummark samt Hjoggböleforsen i Hjoggböle. Till dylika suborter kan även hänföras benämningar på delar av Kyrkbordets mark som Brännan, Kläppen, Körran, Löten och Kyrkstaden. Större delen av bebyggelsenamnen i husförhörslängderna som inte utgör orter i bemärkelsen jordregisterenheter avser dock enstaka fastigheter och förekommer endast i en enstaka volym, främst den sista registrerade husförhörslängden för Skellefteå (A1:14) eller på 1890-talet. Ofta finns emellertid även dessa namnenheter belagda för fastigheter i jordregistret, och vanligen redovisas dylika namnenheter i kyrkböckerna inte i rubrikform utan på rader där sidans huvudrubrik anger ett annat ortnamn tillika den jordregisterenhet fastigheten tillhör. Icke förty föreligger ibland problem att avgöra huruvida ett bebyggelsenamn i källan åsyftar en ort eller subort och till vilken ort suborten hör; särskilt då bebyggelsenamnet anges i huvudrubrik. Några anledningar: Bebyggelsedelar inom orter kan ha samma namn som orter belägna på annat håll inom regionen (t.ex Brännan, Liden, Nyborg, Nygård, Stenfors) eller snarlika namn (t.ex Bodviken - Boviken, Grahn - Gran). Likalydande benämningar finns för bebyggelsedelar inom olika orter (t.ex Nyborg - jfr ovan -, Nyhem, Nytorp, Elfslunda, Fridhem, Karlshem, Karlslund, Löflund). I de fall namnenheterna i husförhörslängderna noterats på rader där huvudrubriken anger annan ort, kan förväntas att namnenheten utgör subort till orten i rubriken. Vid en jämförelse med informationen i jordregistret kan dock namnenheten ifråga saknas för fastighet inom orten, men finnas belagd inom annan ort (t ex Daltorp, Dalbäcken, Fredriksborg). För huvuddelen av de som suborter kodade bebyggelsenamnen kan sambanden med orterna beläggas på olika sätt. Då alternativa tolkningar finns och möjligheterna är begränsade att belägga subortens orttillhörighet via test av individers boende i föregående och, om möjligt, efterföljande volymer (t.ex till följd av omflyttningar), har den principen tillämpats att bebyggelsenamn redovisat på en rad kodats som subort till den i huvudrubriken angivna orten. Sistnämnda princip har även tillämpats i något mer komplicerade fall, vilka bör omnämnas: - Storberget som subort till Karsträsk. Storberget anges i volym 144 på sida där Karsträsk finns i huvudrubrik. Storberget förekommer dock även i vol 141 på sida med huvudrubriken Tjern. Här åtföljs Storberget av "under Abborrtjern" inom parentes - ett bebyggelsenamn som inte existerar i övrigt i kyrkböckerna -, men i en anmärkning hänvisas till Karsträsk. - Nytorp som subort till Sunnanå. "Nytorp i Lund" anges i volym A1:14 med förekomst på sida där såväl huvudrubrik som föregående och efterföljande sidor anger Sunnanå. Något avseende vid tillägget "i Lund" har inte fästs, då ingen förklaring härtill kunnat spåras. 15

I några fall har dock ingen kodning av dylika namnenheter skett över huvudtaget, nämligen då det vid kontroller visat sig att individer noterade i anslutning till bebyggelsenamnen endast avsett ägare, inte boende individer (t ex Jonstorp vol 144:334 under Burvik, Karlslund 142:192 i Ragvaldsträsk, Löfön 143:224 i Bergsbyn, Bölesro 143:24 i Böle). I övrigt bör uppmärksammas att ett nära rumsligt samband mellan en ort och subort inte nödvändigtvis behöver föreligga trots att suborten är belägen på mark tillhörig orten. Det gäller särskilt suborterna i Bureå, eftersom det inte kan uteslutas att de inbegriper torpanläggningar på relativt perifert belägen skogsmark tillhörande Bureå såg. Av samma anledning har den föga rumsligt preciserade rubriken torp i anslutning uppgifter om Byske i en volym kodats som subort. Som suborter har slutligen även vissa boställen kodats trots att de saknar särskilda bebyggelsenamn, nämligen klockarbostaden och komministerbostället under kyrkbordet. 5.2 Suborter av typen verksamheter Rubriker eller underrubriker som primärt inte åsyftar bostadsbebyggelse utan andra funktioner eller verksamheter finns främst i Skellefteå stad (t.ex apotek, bryggeri, läroverk, skolhus, lasarett). I ett fåtal fall anges dylika även i andra orter. Utöver vissa sågar (se avsnitt 4.2) åsyftas mejeribolaget i Ersmark, mjölkvarn och kronohäkte i Sunnanå samt en tullmjölkvarn under Kyrkbordet. I ingressen till husförhörslängden A1:3 uppges f.ö. även förekomst av en fattigstuga, men den sida som ingressen hänvisar till existerar inte i det registrerade materialet. 5.3 Övriga subortskoder Subortskoder som inte avser en rumslig bestämning inom en ort, har utnyttjats i syfte att specificera grupper av individer i de fall orttillhörigheten inte är känd eller är vag. De fyller därmed även funktionen att klargöra anledningen till att en viss ortkod påförts individer. Dylika subortskoder kan referera till rubriker i husförhörslängderna för grupper av individer som saknar eller har en vag rumslig bestämning i övrigt. Flertalet koder finns under ort okänd och annan församling, medan endast en subortskod har en mer bestämd rumslig anknytning, nämligen Skellefteå stad. Ort okänd: - Skrivna på församlingen (A1:14 i Skellefteå, A1:3 i Byske) - Fattighjon (A1:9-12 i Skellefteå) - Löst folk, Löslistan (A1:13-14 i Skellefteå) - Löst folk och fattighjon (A1:13-14 i Skellefteå) - Lappar (A1:2-4,6-7 i Skellefteå; jfr kapitel 7) Skellefteå stad: - Löst folk (A1:13) Annan församling: - Till sjöss eller utomlands (A1:12 Skellefteå) - Utländska undersåtar (A1:12 i Skellefteå, A1:2-3 i Ytterstfors) Vad gäller redovisningen av utländska undersåtar i Skellefteå volym 145 sidan 252 bör observeras att de namngivna individerna endast avser huvudmannen i en familj, medan anhöriga har beteckningar av typen "o.hh" eller "o.hh. o dotter". 16

Därutöver finns subortskoder som inte refererar till rubriker eller explicit information i husförhörslängderna, utan anknyter till principer för kodning som tillämpats i de fall en orttillhörighet inte kunnat fastställas med ledning av information i källorna eller maskinella test. Ort okänd: - Rubriker saknas (A1:8 i Skellefteå, A1:3 i Byske) - Svårtolkad information i källan (A1:3 i Skellefteå) - Konstruerade sidor (A1:3-4,8,10-11,14 i Skellefteå) 6 Individernas boende I Skellefteåregionen kan rumsliga bestämningar utföras endast vad gäller individernas boende i orter och suborter, eftersom data om roteindelningen saknas helt i källmaterialen. Som tidigare framhållits är målsättningen primärt att fastställa individernas orttillhörighet. Uppgifter om var inom en ort individen bor, d.v.s. suborttillhörigheten, beaktas endast i de fall explicit information härom finns i källorna (se avsnitt 5). 6.1 Sammanfattande omdömen Bestämningen av orter och individers orttillhörighet är svår att utföra i Skellefteåregionen av flera olika skäl. Källmaterialet är brandskadat, vilket bl.a. lett till bortfall av såväl vissa volymer i sin helhet som av rubriker i existerande volymer och svårigheter att tolka information i rubriker. Detta förhållande bidrar till att förklara bristande överensstämmelser mellan informationen om orter med sidhänvisningar i ingresser till husförhörslängder och den som finns i volymerna. Bestämningen av individernas orttillhörighet kompliceras ytterligare av att kontroller av det registrerade materialets relevans visavi källorna inte utförts rutinmässigt, endast i samband med problem att utföra kodningen. Andra orsaker till svårigheterna att bestämma boendeförhållanden kan hänföras till den omfattande bebyggelsetillväxt som skett i form av nya orter/nybyggen och till regionens betydande storlek såväl areellt som befolkningsmässigt både före och efter utbrytning av församlingar. Uppenbarligen har prästen haft svårigheter att på ett relevant sätt återge befolkningens lokalisering. Detta kommer exempelvis till uttryck i rubriker och underrubriker bestående av fler än ett ortnamn. Vidare har kyrkobokföringen av befolkningen i vissa nybyggesorter skett långt efter det att anläggningar beviljats och uppgifter härom redovisats i mantalslängderna. I detta sammanhang erinras även om att husförhörslängderna under 1700-talet refererar till synnerligen långa tidsperioder, vilket förstärker osäkerheten i de av prästen angivna boendeförhållandena. En mängd olika manuella och maskinella kontroller har utförts i syfte att fastställa förekomsten av orter och individers orttillhörighet. Resultaten därav har emellertid inte alltid varit tillräckligt entydiga för att kunna utnyttjas som underlag för kodning. Med hänsyn till mängden problem, har det heller inte varit möjligt att testa samtliga oklara fall. Därvid har lösning av problem rörande äldre större orter erhållit högre prioritet än nybyggesorterna. Sistnämnda utgör visserligen merparten av alla orter, men de svarar för en liten andel av totalbefolkningen. Slutsatsen blir således att validiteten och reliabiliteten avseende informationen om orttillhörighet inte kan anses uppfylla de krav som ställts från DDBs sida beträffande 17

församlingarna inom Sundsvallsregionen. Det åligger därför varje forskare att vid utnyttjande av DDBs boende- och flyttningsdata ta ställning till och testa utfallen av den utförda ortkodningen. 6.2 Problem Problemen att fastställa individernas boende i Skellefteåregionen kan främst hänföras källornas innehåll och utformning, men i viss utsträckning även till formerna eller principerna för registrering av källornas information. Problemen klargörs tydligast av de huvudeffekter som kan utläsas efter en sammanställning av informationen i ort- och skatteregistret; dvs den registrerade informationen om innehållet i husförhörslängdernas huvudrubriker och underrubriker. Uppgifter om orter saknas i enstaka volymer i åtskilliga fall. Andra orter har i enstaka volymer ett sidintervall som avviker betydligt från det för orterna ifråga i föregående och efterföljande volymer. Rubriker och därmed ortinformation saknas på flera sidor, medan andra sidor innehåller rubrikinformation men inga individer. Vidare saknas i ort- och skatteregistret dels sidor som omnämns i förteckningar i husförhörslängdernas ingresser, dels information om sidor som konstruerats i samband med rekonstruktioner av individnoteringar. Nedan preciseras olika typer av problem i samband med fastställandet av orter och individernas orttillhörighet på basis av källorna och den registrerade informationen. 6.2.1 Brandskador i källmaterialen Information om orter i rubriker är bristfällig, och en starkt bidragande orsak härtill är att materialet är brandskadat (se källbeskrivningen). Tre volymer saknas helt; dels den första husförhörsvolymen för Ytterstfors församling åren 1838-1845, dels två volymdelar i Skellefteå församling eller den del av volym A1:9 som avser Skellefteå stad åren 1843-1852 och den del av volym A1:14 för åren 1891-1899 som skulle ha inbegripit följande orter belägna främst i Kågedalen: Bastuliden norra, Bastuträsk norra, Björkdal, Brännberg, Brännet, Bäckfors, Djupgrovan, Eriksdal, Eriksliden, Ersmark, Granå, Gråliden, Grånäs, Hedlunda, Häbbersfors, Häbberslid, Högdal, Höglund, Klockarberg, Kusliden, Kusmark, Kvarnforsliden, Kyrkbäcken, Kåge eller Storkåge, Kågeträsk, Norrberget, Norrbäck, Nydal, Nyfors södra, Nyheden, Olofsberg, Rönnberget, Sandfors eller Häbbersfors östra, Slyberg, Storselet, Strömsgård, Tarsbäcksliden, Tarsmyran och Västbäck. I andra fall innebär brandskadorna att information i böckernas perifera delar och därmed i rubriker på sidorna försvunnit helt eller delvis. Det är därtill oklart i vilken omfattning enstaka sidor eller flera sidor i följd brunnit. Företeelsen antyds bl.a. av uppgifter i ingresser till husförhörslängder om orter med hänvisningar till sidor som saknas inuti volymen, och av omfattningen konstruerade sidor (se källdokumentationen). Effekterna härav är således att uppgifter om vissa orter saknas helt och hållet eller delvis i enstaka volymer. Vidare bör beaktas att åtskilliga ortuppgifter på brandskadade sidor har ditskrivits av personal vid landsarkivet i Härnösand i samband med renovering av böckerna. Vissa oklarheter finns därmed vad gäller underlagen för de påförda uppgifterna i källorna och hur komplett denna information är. 18

6.2.2 Registrering av s.k. implicit information Vanligen förekommer inte rubriker med ortangivelser på varje uppslag i husförhörslängderna. Enligt de generella instruktionerna för registrering har implicita uppgifter påförts där rubriker saknas. Härmed avses att en uppgift anses gälla fram till dess att en ny uppgift ges i källan. För Skellefteåregionen kan dock relevansen av denna princip ifrågasättas på grund av brandskadorna i materialen. Visserligen har avsteg från principen gjorts, varigenom inget ortnamn registrerats över huvud taget på flera sidor. I de fall principen tillämpats, har dock bekräftelser på irrelevanta implicita uppgifter erhållits dels genom de maskinella test som utförts för individer noterade under en rubrik med ett iögonenfallande långt sidintervall i en volym i jämförelse med intervallet för orten ifråga i föregående och efterföljande volymer, dels genom avvikelser i information mellan ingresser och volymers innehåll. Dessa förhållanden indikerar således att rubriker av olika anledningar saknas i husförhörslängderna. Tillämpningen av principen för implicit information har därigenom medfört att befolkningen i en ort registrerats som boende i en annan ort. En ytterligare anledning till att principen om implicit information inte är tillfyllest i Skellefteåregionen är att uppgift om en ort ibland givits på en sida åtföljd av sidor åsyftande den ort som redovisats på föregående sidor. 6.2.3 Felkällor vid inregistrering Eftersom källornas information inte alltid är lättolkad och inga kontroller utförts av det registrerade materialet visavi källornas information, föreligger flera potentiella felkällor. Exempelvis: Samtliga befintliga uppgifter i husförhörslängderna har inte registrerats. Felaktig volym eller sida kan ha uppgivits för en rubrik. Bebyggelsenamn kan ha felstavats eller feltolkats. Förekomsten av nämnda typer av felkällor har uppmärksammats i samband med tester av individers orttillhörighet, men fler felaktigheter än de observerade kan givetvis förekomma. Misstankar om stavnings- eller tolkningsfel vid inregistreringen finns då en ort uppträder endast i en volym. I de flesta dylika fall har också den registrerade orten ett namn som avviker obetydligt från det ortnamn som åsyftades, t ex Möjnoret i stället för Röjnoret och Starbäck - Stavbäck. I andra fall var avvikelserna större; exempelvis att Stocktjern och Klocktjern i ort- och skatteregistret avsåg Flocktjern, Storsund - Stensund, Storsjön - Stavsjön, Tarsliden - Forsliden, Bergsviken - Sidbergsliden, Hellsträsk - Melsträsk och Brädfors - Brandfors. Om däremot det registrerade namnet är likalydande med en annan ort, är möjligheterna att uppmärksamma och korrigera den registrerade informationen begränsade, såvida inte ingressernas information eller resultat från tester utförda i andra syften indikerat felaktigheter. Några exempel härpå är Rönnberget registrerat som Brännberget i en enstaka volym, Mullberget som Hällberget, Sandfors som Landfors, Storbränna som Norrbränna, Tväråfors som Tväråberget och Lidberg/et/ registrerat som Loberg/et/. En ytterligare felkälla utgör DDBs krav på källtrohet vid inregistrering. Så har exempelvis ortnamn angivet på rad på en sida registrerats enligt källan även om ett eller flera av dennes familjemedlemmar (av platsbrist) redovisats på föregående rader. Ett fåtal dylika fall har påträffats i samband med tester motiverade av andra orsaker, men det kan inte uteslutas att fler fall finns än de som observerats i kontrollerna. 19

6.2.4 Rubrikinformationen i husförhörslängderna I Skellefteås husförhörslängder medger utformningen av rubrikernas innehåll inte en entydig tolkning av berörda individers orttillhörighet i åtskilliga fall. Mer än ett bebyggelsenamn kan förekomma i huvudrubriker. I vissa fall kan orttillhörigheten för individerna på sidan ifråga fastställas med ledning av att namnen i huvudrubriken anges på olika rader på sidan. I andra fall ges dock ingen eller ofullständig vägledning genom kompletterande radinformation. Individernas orttillhörighet kan då endast försöka fastställas med ledning av resultat från test rörande individernas boende i föregående och efterföljande volymer eller med ledning av andra källmaterial (t ex mantalslängder). Ett annat typfall är då bebyggelsenamn anges i rubriken, men ytterligare ortnamn kan förekomma på rader på sidan ifråga. I dylika fall finns en rad olika tolkningsmöjligheter: Är bebyggelsenamn på rader uttryck för suborter till ort angiven i rubrik? Om så inte är fallet, avser ort på rad en ort till vilken individerna ifråga flyttat från ort angiven i rubrik eller är radorten uttryck för verksamhetsort, inte boendeort? Åsyftar måhända radorten endast ägandeinformation, t ex att individ på raden äger fastighet i orten ifråga och är bosatt i rubrikorten eller att individ i radorten äger fastighet i orten angiven i huvudrubriken? Alternativt, är radorten ditskriven i brist på sidutrymme och representerar en ort utan samband med orten i huvudrubriken? Ett annat problem gäller vilka individer som skall hänföras till ort angiven på rad: Samtliga därefter noterade individer till dess att en ny notering anges - exempelvis påföljande sida - eller den eller de personer som står noterade på direkt efterföljande rader? Eftersom en ort angiven på en rad kan vara såväl underrubrik som kompletterande information till en individnotering på raden utan att skillnaderna därvidlag registrerats explicit, kompliceras problemet ytterligare. 6.2.5 Husförhörslängdernas ingresser Med hänsyn till brandskadorna i materialen har ett kompletterande underlag för boendekodningen registrerats, nämligen ingresser till husförhörslängderna för Skellefteå församling. Dessa ingresser innehåller förteckningar över ortnamn med hänvisning till den första sidan i volymen för orten ifråga. Om husförhörslängdernas innehåll vore intakt, hade förväntats att åtminstone den information som finns i ingressen skulle återfinnas i ort- och skatteregistret. I flera fall förelåg emellertid bristande överensstämmelser av olika karaktär. Vissa orter i ingressen saknades i ort- och skatteregistret och vice versa. Generellt förekom dock fler bebyggelsenamn i ort- och skatteregistret. I andra fall fanns orter i bägge registren men med olika uppgifter om sidor för första notering. Notabelt är också att sidhänvisning för en del orter i ingresserna saknades eller inte kunde uttolkas. Vidare kunde även i ingresserna fler än en ort ha samma sidhänvisning. Därtill förekom hänvisningar i ingresser till sidor som inte existerade i ort- och skatteregistret. Härmed åsyftas inte enbart ingressen till den brunna volymdelen i A1:14 (källa 140). Inte heller ingressernas information utgör således ett entydigt och helt tillförlitligt underlag för fastställande av individers orttillhörighet. Dylika ingresser saknas f.ö. till volymerna A1:1 och A1:12a. En tidigare saknad och icke-registrerad ingress till volym A1:3 har funnits till hands för manuell granskning. 20