Beslut. Töreboda kommun Box TÖREBODA (4) Dnr :3075

Beslut Töreboda kommun Box 83 545 22 TÖREBODA 2004-06-22 1 (4) Genomförd utbildningsinspektion i Töreboda kommun Skolverket har genomfört inspektion i Töreboda kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 18 februari till den 13 maj 2004. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan uppmärksammar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, förskoleklass, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs den 22 september 2004 skall Töreboda kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: 08-527 336 20 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2004-06-22 2(4) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Töreboda kommun har en fungerande verksamhet som håller en godtagbar kvalitet. Förskoleverksamheten är av mycket god kvalitet och omsorg och skola är med få undantag resurstarka både personellt och lokalmässigt. Kommunens ambition att skapa goda demokratiska samhällsmedborgare präglar till viss del skolverksamheten. Kännetecknande är att variationen inom och mellan skolorna är stor både när det gäller elevernas möjligheter till inflytande och kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. Rektorerna är väl förtrogna med verksamheterna. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - eleverna bör få möjlighet att öka inflytandet över innehållet i undervisningen, arbetsformerna och arbetssätten, - skolorna bör arbeta för att tydliggöra målen för eleverna och öka samarbetet och diskussionen kring grunderna för bedömningen av elevernas kunskaper, - särskolans kursplaner bör vara mer kända av den personal som undervisar de elever som är integrerade i grundskolan, - arbetet med att, efter samråd med elev och vårdnadshavare, utforma åtgärdsprogram bör i högre grad fokusera på elevens starka sidor och användas som konkreta verktyg i skolan, - elever i behov av särskilt stöd som har placerats i särskild undervisningsgrupp har rätt till en pedagogisk verksamhet som anpassas efter elevernas förutsättningar och behov, - studieresultatet för eleverna i Töreboda bör bli föremål för särskild uppföljning och analys av kommunen, - kvaliteten och innehållet i utredningar inför mottagande i särskolan bör förbättras, - i kvalitetsredovisningarna bör de åtgärder som skolorna avser vidta om målen inte har uppnåtts vara tydligare och mer konkreta. Vidare bör det tydligt framgå att varje skola har sin egen kvalitetsredovisning, - elevernas tendens att under den sista tiden i grundskolan avstå från moderna språk som språkval för att istället välja svenska eller engelska bör leda till en analys och förslag till åtgärder från kommunens sida, - användningen av datorer i undervisningen bör utvecklas och

Beslut 2004-06-22 3(4) - skolornas planer mot kränkande behandling bör vara aktuella och innefatta alla former av kränkande behandling och omfatta relationer mellan samtliga i skolan verksamma. Av dessa bör vidare framgå att föräldrar hålls informerade. På följande skolor/förskolor har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: - förståelse för ledningsfunktionen vid Älgarås skola, - samverkan förskoleklass, skola och fritidshem vid rektorsområdet Moholm, - lokal arbetsplan vid Centralskolan, - språkval vid Centralskolan, - det individuella programmet vid Kanalskolan, - Kanalskolans lokalsituation, - samverkan mellan karaktärsämneslärare och kärnämneslärare vid Kanalskolan, - likvärdig undervisning vid samläsningen mellan vuxenstuderande och ungdomsstuderande vid Kanalskolan samt - den lärarledda undervisningen för elever som läser på distans inom vuxenundervisningen. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Det råder missförhållanden i den psykosociala miljön och i arbetet mot kränkande behandling vid Kanalskolan. Särskilt den som verkar inom skolan skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling (1 kap.2 skollagen samt Lpf 94). - Skolläkare saknas vid Kanalskolan (14 kap. 2 tredje stycket skollagen). - I arbetet mot kränkande behandling vid rektorsområdet Björkäng/Fredsberg saknas rutiner för att alltid hålla föräldrarna informerade (Lpo 94 avsnitt 2.4 och 2.8). - Flertalet av Kanalskolans lokala kurser uppfyller inte författningarnas krav vare sig till form eller till innehåll (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - I rektors ansvar ingår att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd som de enligt 5 kap. grundskoleförordningen och Lpo 94 har rätt till. En organisation som innebär att en rektor har ansvar för alla elever i behov av särskilt stöd kan inte vara förenligt med författningarnas krav (5 kap. grundskoleförordningen samt Lpo 94). - Beslutshandling om placering i särskild undervisningsgrupp skall innehålla information om hur beslutet kan överklagas (8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Grundskolorna upp t.o.m. årskurs 5 erbjuder inte elevens val i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen).

Beslut 2004-06-22 4(4) - För de elever som behöver studiehandledning på modersmålet skall detta anordnas (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk är ett eget ämne och skall anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål och inte enbart erbjudas inom ramen för språkvalet (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång skall fattas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Agneta Kristensson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Maria Mindhammar Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun Utbildningsinspektion i Töreboda kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. 1

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Grundskola 1 235 Förskoleverksamhet 291 Skolbarnsomsorg 279 Kommunal vuxenutbildning, komvux 224 Gymnasieskola 165 Förskoleklass 88 Svenskundervisning för invandrare, sfi 70 Särskola 11 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 10 Töreboda kommun har cirka 9 500 invånare. Kommunen består av förutom tätorten Töreboda av samhällena Moholm och Älgarås. Töreboda är beläget utefter stambanan mellan Stockholm och Göteborg samt Göta kanal och har goda kommunikationer. Förskola och grundskola är organiserad i tre rektorsområden med fem skolor från förskoleklass till och med årskurs 5, där också förskola och fritidshem ingår och ett rektorsområde med en skola för årskurs 6 till och med årskurs 9. Obligatorisk särskola är lokalintegrerad på Kilenskolan och Centralskolan och för dessa elever ansvarar rektor för Stöd- och resursenheten. Stöd- och resursenheten samarbetar med förskolor och grundskolor för att bistå barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Där finns samlad kompetens som skolhälsovård, psykologer och specialpedagoger. Resursenheten är en självständig enhet med egen ledning i form av en rektor som utöver särskoleeleverna även ansvarar för vissa elever som är i behov av särskilt stöd eller har annat modersmål än svenska. Den verksamhet som Stöd- och resursenheten ansvarar för behandlas enbart i denna rapport. För elever med olika funktionshinder är vissa skolor eller delar av skolor mer lokalmässigt anpassade till att på ett bra sätt erbjuda eleverna skolgång. Kommunen tar emot asylsökande och erbjuder dessa barn/ungdomar skolgång i form av en så kallad förberedelseklass.. Huvuddelen av gymnasieungdomarna går inom det gymnasieförbund som kallas Gymnasium Skaraborg där Töreboda är en av de elva kommuner som har ett gemensamt samverkansavtal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun Genomförandet av inspektionen i Töreboda kommun Skolverket sände den 1 december 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Monica Gillenius, Agneta Kristensson, Agneta Wennberg samt Susanna Åhgren. Besöken i verksamheterna inleddes den 18 februari 2004 med intervjuer och samtal med företrädare för personalen, ledningsgruppen bestående av rektorer och förvaltningschef samt utbildningsnämndens presidium. Syftet var att presentera och informera om kommande inspektion samt att få en första uppfattning av verksamheten. Den 13 maj 2004 redovisade inspektörerna intryck och tendenser av inspektionen och diskuterade dessa tillsammans med elever, personal, rektorer, förvaltningschef och politiker. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I Töreboda kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med elever, föräldrar, personal och skolledningar. Övrig information för inspektionen har varit den kvalitetsgranskning som Skolverket genomförde år 2002. 3

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Töreboda kommun anger skolplanen, i kommunen kallad utbildningsplanen, för år 2003-2006 bland annat att kommunen arbetar för: - att barnomsorg och skola stimulerar barns och elevers personliga utveckling, så att de alla får en god självkänsla och en stark tilltro till sin egen förmåga, - att verksamheten vid alla enheter ska bygga på respekt för den enskilda människans värde och rätt. Mobbning kan aldrig accepteras, - att särskild omsorg ska ägnas elever med invandrarbakgrund, så att de på ett positivt sätt integreras och kan tillgodogöra sig undervisningen och anpassningen till samhället. Ett rådslag med elev- och personalrepresentanter från grund-, sär- och gymnasieskolan, rektorer, förvaltningstjänstemän samt politiker sammanträder regelbundet. Ordförande är en elev och frågor som är aktuella kan där behandlas. Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträden är två representanter från Centralskolans elevråd alltid närvarande och kan framföra sina åsikter, men inte delta i omröstningarna. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Besöken vid förskoleverksamheten ger intrycket av att barnen tycker det är roligt på förskolan och att de känner sig trygga. Personalen har en tydlig ambition att ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar och utöva inflytande. Genom intervjuer med barnen försäkrar sig personalen om att barnen verkligen också ges möjlighet till inflytande. De besök inspektörsteamet har gjort visar att barnen lär sig att ta ansvar i takt med sin mognad. I lekens form lär sig barnen ta ansvar för sina egna, andras och gemensamma ägodelar likväl som att de lär sig det sociala samspelet, t.ex. att uttrycka sina åsikter och lyssna på andra. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun Barn- och ungdomsutbildning Personal och elever vid sär- och grundskolan arbetar till stora delar väl med att skapa förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Vidare finns det goda exempel på värdegrundsarbete där lärare låter eleverna träna sig i tolerans och samarbete. Vid besöken på de olika skolorna säger eleverna att de känner sig trygga och ingen av de tillfrågade eleverna uppger att de är rädda i eller på väg till skolan. Eleverna pekar på att i skolan får de tillfälle till kontakter med kamrater. Flera elever ger exempel på hur skolorna arbetar i åldersblandade och ibland i könshomogena grupper för att öka gemenskapen och för att skapa tillfällen till olika diskussioner och aktiviteter tillsammans. Samtidigt nämner eleverna också att tonen elever emellan ibland kan vara ganska hård och att det inte alltid är självklart att alla lärare har ett respektfullt förhållningssätt till eleverna. Eleverna är inte heller alltid delaktiga i arbetet med att utforma skolornas planer mot kränkande behandling. Elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet i det vardagliga skolarbetet varierar mellan skolorna, men också inom skolorna. Gymnasieungdomarna på Kanalskolan tycker att demokrati är viktigt. Elever framför dock att elevrådets arbete inte har någon större betydelse för dem. Enligt eleverna finns en god kommunikation med lärarna gällande undervisningen och eleverna är nöjda med sin utbildning. Olika elevgrupper och personal framför dock att det förekommer konflikter på Kanalskolan. Det finns elever som upplever kränkningar både från andra elever och från enstaka lärare. Vissa elever anger också att de kommer i kläm till följd av konflikter i personalgruppen. Att det förhåller sig så bekräftas också i viss mån av personal. Vuxenutbildning Vid Kanalskolan uppvisar de studerande inom sfi lust att lära. Stämningen är harmonisk och de studerande har tillsammans med lärarna en god gemenskap och ett gott engagemang. Av lektionsbesök och intervjuer framgår att de studerande inom sfi behandlas med respekt och lyhördhet. Sammanfattning Inspektörsteamet bedömer att kommunen, genom att låta elever vara med vid Barn- och utbildningsnämndens sammanträde samt genom rådslaget, tagit ett gott initiativ för att öka och utveckla elevernas inflytande samt ge insikt i det demokratiska arbetssättet. Verksamheten i förskolan har bra former för att ge barnen en god social utveckling. Personal och elever vid sär- och grundskolan arbetar till stora delar väl med att skapa förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Skolan arbetar med att ge eleverna demokratiska värderingar men har anledning att sprida detta arbete både inom och mellan skolorna. Att också öka elevernas 5

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET möjlighet till inflytande över sitt eget lärande bör för skolorna vara en angelägen uppgift. Inspektörerna bedömer vidare att de studerande inom sfi vid Kanalskolan har en trygg miljö och att de visar lust att lära. Inspektörsteamet finner avseende övriga elever vid Kanalskolan att, även om flertalet elever upplever miljön i utbildningen som trygg fysiskt och psykosocialt, så är den psykosociala miljön inte tillfredsställande och måste därför förbättras. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Töreboda kommun har en ambition att följa och dokumentera barnens och ungdomarnas utveckling och lärande i förskola och grundskola. I kommunen finns ett beslut att använda portfolio som ett förhållningssätt till att bland annat dokumentera barnen/elevernas utveckling och lärande. Detta arbetssätt används dock i varierande utsträckning. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolan har funnit former för att både i arbetet med portfolio och även på andra sätt dokumentera det pedagogiska arbetet och barnens individuella utveckling. I kommunens förskolor finns en ambition att mer systematiskt följa och dokumentera barnens framsteg. Bland ledning och personal är medvetenhet hög kring att denna dokumentation inte skall syfta till att konstruera mål som alla barn skall uppnå. Påtagligt är istället den reflekterande hållning som finns i verksamheten, vilket innebär att lärande och utveckling hos barnen alltid ställs i relation till den omvärld och det sociala samspel som barnet befinner sig i. Både barn och föräldrar har goda möjligheter att kunna följa utveckling och lärande i form av bland annat bilddokumentation. För att stimulera och ge barn tillfälle till upplevelse av konst har kommunen under bibliotekets ledning ett Artotek. Från detta lånar förskolorna olika tavlor och har även en pedagogisk planering för hur konstverken kan ingå i förskolans verksamhet. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun Barn- och ungdomsutbildning Skolorna har som ambition att eleverna skall ges möjlighet att nå målen, men bör ytterligare arbeta för att tydliggöra målen för eleverna. Inspektörsteamet finner att samarbetet och diskussionen kring grunderna för bedömningen av elevernas kunskaper bör öka. Underlaget för skolornas egna bedömningar av elevernas kunskaper i samtliga ämnen bör göras tydligare och klarare. De senaste årens betygsstatistik för grundskolan visar enligt kommunens kvalitetsredovisning att de senaste tre åren har andelen elever som inte når målen i svenska, engelska och matematik fördubblats, upp till 18 procent. Måluppfyllelsen i kommunen bör kunna förbättras och skolorna bör också öka kunskaperna kring det målrelaterade bedömnings- och betygssystemet. En systematisk diskussion om betygssättning där alla lärare deltar sker inte och inte heller finns samarbete med andra skolor om betygssättning. För de elever som är mottagna i särskolan och är integrerade i grundskolans klasser är inte grundskolans lärare alltid förtrogna med särskolans kursplaner. Enligt statistik för 2003 fullföljde 73 procent av gymnasieeleverna vid Kanalskolans nationella program sina studier och fick slutbetyg inom fyra år. Genomsnittet för riket är 74 procent. Betygspoängen totalt för alla betygssatta kurser på gymnasieskolan i Töreboda är 13,1 jämfört med 14, 0 för samtliga huvudmän i riket. Av samtliga ungdomar som är i gymnasieåldern och bosatta i kommunen studerar 15-18 procent på IV jämfört med 8 procent i riket. Antalet elever på det individuella programmet är lika stort som i en medelstor svensk stad. Vuxenutbildning Utbildningsresultatet för läsåret 2002/2003 avseende kurser som slutförts ligger på något högre nivå jämfört med snittet för andra jämförbara landsbygdskommuner. För den gymnasiala vuxenutbildningen är andelen slutförda kurser 82 procent jämfört med 78 procent för samtliga landsbygdskommuner och antal slutförda kurser inom den grundläggande vuxenutbildningen är 78 procent mot 68 procent för samtliga. Sammanfattning Inspektörsteamet bedömer att förskoleverksamheten på ett mycket bra sätt arbetar mot målen i läroplanen för förskolan. Grundskolan bör utveckla arbetet för att tydliggöra målen för eleverna och öka samarbetet och diskussionen kring grunderna för bedömningen av elevernas kunskaper. Den personal som undervisar de särskoleelever som är integrerade i grundskolan bör vara mer förtrogna med särskolans kursplaner. Inspektörsteamet bedömer att eleverna vid Kanalskolan fullföljer utbildningen och når de nationella målen inom avsedd studietid. Andelen slutförda kurser inom vuxenutbildningen är god. 7

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET Användningen av portfolio kan utvecklas och användas av fler lärare som ett redskap för att möjliggöra att såväl följa som bättre kommunicera och konkretisera elevernas utveckling och lärande. Studieresultatet för eleverna i Töreboda väcker frågor, t ex utifrån den höga andelen elever som inte når målen i grundskolan, och bör därför bli föremål för särskild uppföljning av kommunen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Töreboda kommun finns motsvarande en heltidstjänst som samordnare för folkhälsoarbetet och som ansvarar för arbetet med det nationella folkhälsomålet. Detta uppdrag innebär att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att sträva efter att nå de elva folkhälsomålen som riksdagen fastställde våren 2003. I det lokala folkhälsoarbetet deltar representanter från Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med andra representanter för kommunen i Folkhälsorådet. Bland de prioriterade områdena för Folkhälsorådet i Töreboda kommun är barns och ungdomars hälsa. Under år 2003 har Folkhälsorådet i samverkan skolorna genomfört flera aktiviteter. Studiefrämjandet och Centralskolan har tillsammans anordnat studiecirklar för alla föräldrar med barn i årskurs 6. Där har föräldrarna erbjudits tillfällen till inspiration och diskussion kring värdegrundsfrågor. Inom kommunens brottsförebyggande råd kan frågor som t.ex. skadegörelse i skolan hanteras av polis, socialtjänst och skola tillsammans. Skolhälsovården arbetar efter en fastställd plan som reglerar hur arbete skall ske från förskoleklass till och med årskurs 9. I årskurs 5 och 6 arbetar skolsköterskorna med samtalsgrupper med innehåll som livskunskap och hälsofrågor. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Vid besöken i förskolan är det påtagligt att personalen visar stor arbetsglädje och att barnen har möjligheter att påverka sin dag i förskolan. Information om vilka barn och vilken personal som befinner sig i förskolan är ständigt aktuell och tillgänglig för såväl barn som vuxna. Även planering och dokumentation av verksamheten är konkret och anpassad så att föräldrarna hålls informerade. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun Barn- och ungdomsutbildning Det finns vid skolorna en plan för att ta itu med mobbning, men inte alltid för annan kränkande behandling. Planerna omfattar inte alltid relationer mellan samtliga i skolan verksamma och inte heller framgår att föräldrar hålls informerade. Vid rektorsområdet Björkäng/Fredsberg saknas rutiner för att hålla föräldrarna informerade vid situationer med kränkande behandling. Skolorna har formella strukturer för inflytande och delaktighet i form av klassråd, elevråd, föräldraråd och i vissa fall vad man kallar husråd. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska vardagen innebär att skolorna arbetar med frågor kring arbetsmiljö och delaktighet. Vid särskolan används digitalkamera för att presentera dagens arbete och eleverna har möjlighet att ta del av och påverka hur skoldagen skall se ut. Grundskolans elever bör dock få möjlighet att öka inflytandet över innehållet i undervisningen, arbetsformerna och arbetssätten. Även elevernas olika uppfattning om läxornas roll och omfattning bör leda till en diskussion i kommunen. Inspektörsteamets intryck är att kommunikationen mellan lärare och elever vid gymnasieskolan när det gäller undervisningen är god. Gymnasieskolan uppmärksammar läroplanens hälsomål, hälso- och livsstilsfrågor, genom att anordna gemensamma temadagar för alla elever kring sex- och samlevnad samt alkohol och andra droger. Vid Kanalskolan finns en skolsköterska men skolläkare saknas. Skolsköterskan remitterar vid behov eleverna till distriktsläkaren i samhället. Något systematiskt arbete vid Kanalskolan för att förebygga, upptäcka, åtgärda och följa upp kränkande behandling, t.ex. den som eleverna vittnar om, har inte inspektörerna kunnat se exempel på. Vuxenutbildning Inspektörsteamets intryck är att kommunikationen mellan lärare och elever när det gäller undervisningen på skolan är god. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att kommunen målmedvetet arbetar mot hälsomålen. Det finns också goda rutiner för samverkan mellan olika kommunala verksamhetsgrenar. Förskoleverksamheten ger barnen möjlighet att påverka sin dag och informationen till föräldrarna är god. I skolorna finns formella strukturer för inflytande och delaktighet. Eleverna bör dock få möjlighet att öka inflytandet över innehållet i undervisningen, arbetsformerna och arbetssätten. Skolornas planer mot kränkande behandling bör vara aktuella och innefatta alla former av kränkande behandling och omfatta relationer mellan samtliga i skolan 9

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET verksamma. Skolorna bör också revidera planerna, så att det framgår att föräldrar hålls informerade. Vid rektorsområdet Björkäng/Fredsberg saknas åtgärder för att hålla föräldrarna informerade vid situationer med kränkande behandling, vilket är otillfredsställande Arbetet mot kränkande behandling vid Kanalskolan är otillfredsställande. Vid Kanalskolan saknas tillgång till skolläkare. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Töreboda kommun finns i utbildningsplanen en vision som anger att: - barnomsorg och skola hjälper barn, ungdomar och vuxenelever till kunskaper och färdigheter utifrån deras egna förutsättningar och behov, och motiverar dem till att aktivt söka kunskaper i ett livslångt lärande. Rektor ansvarar enligt författningarna för att ge eleven stöd. Vid behov av specialpedagogisk handledning och rådgivning inom förskola och grundskola gör rektorn en ansökan därom till Stöd- och resursenheten. Gäller ansökan insatser för klasser/grupper och handledning skriver berörd skolpersonal och rektor under ansökan. Gäller ansökan insatser för enskild elev skriver berörd personal, rektor samt vårdnadshavare under ansökan. Vårdnadshavare skall som regel alltid ha skrivit under ansökan för att ansökan skall behandlas av Stöd- och resursenheten. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Personalen i förskolan arbetar tydligt mot såväl lokala som nationella mål. Föräldrar och barn har, enligt vad inspektionen kan bedöma, möjligheter att tillsammans med förskolans personal forma en bra verksamhet för barnen. Graden av individualisering är hög och leken är ett bärande inslag i verksamheten. I förskolan ges barn i behov av särskilt stöd detta genom att personalen individuellt anpassar och utformar verksamheten att passa alla barn. Medvetenheten bland personalen är hög och kompetensen stor när det gäller att variera arbetssätten och att möta varje barns behov. Detta innebär att barn i förskolan inte särskiljs ur sina vanliga grupper för att få det stöd de behöver. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun Barn- och ungdomsutbildning Inför starten i förskoleklass möter lärarna barnen genom att besöka dem i respektive förskola och ger även möjlighet för barnen att besöka skolan. Det finns också en plan för övergången till årskurs 6, men denna innefattar inte hur kontinuiteten för den enskilde elevens lärande skall säkras. Den lokala arbetsplanen fungerar i olika utsträckning som ett underlag för den pedagogiska diskussionen vid skolorna. Arbetsplanen är inte alltid för skolorna ett tydligt styrdokument som anger verksamhetens inriktning i förhållande till de nationella målen för att skapa en likvärdig utbildning. Det finns goda exempel på ett varierat arbetssätt, men undervisningsformerna samt kunskapsbedömningarna kan ytterligare varieras för att öka elevaktiviteten och skapa meningsfulla sammanhang i lärandet. Den pedagogiska verksamheten, då den är av skiftande kvalitet, bör bli föremål för analys. Förslag till förbättringsåtgärder i syfte att öka likvärdigheten bör arbetas fram i kommunen. Vissa lärare har funnit goda rutiner för att få med eleverna i planeringen av undervisningen. Däremot finns behov av en ökad uppmärksamhet på kursplanernas mål för grundskolan och på hur de skall göras till konkreta och begripliga undervisningsmål för eleverna. Arbetet med att, efter samråd med elev och föräldrar, utforma åtgärdsprogram bör i högre grad fokusera på elevens styrkor och vara konkreta redskap i vardagen. I de fall elever är placerade i särskilda undervisningsgrupper finner inspektionen att kravet på särskild utformad och anpassad pedagogisk verksamhet för elever med stora stödbehov inte alltid uppfylls. Vid Kanalskolan anger eleverna att de ofta har möjligheter att påverka planeringen av kursen, särskilt när det gäller tidpunkter för prov och för vissa lärare kan eleverna ibland också få välja arbetsmetoder. Möjlighet till att få stöd i sina studier vid Kanalskolan ges på Lärcentrum. Skolans ambition är att Lärcentrum skall användas på ett flexibelt sätt av både studerande vid vuxenutbildning och gymnasiets olika program. Inspektörerna har inte sett några exempel på infärgning d.v.s. organiserad samverkan mellan lärare i kärnämnen och karaktärsämnen. Viss samverkan sker dock mellan enskilda lärare. Arbetslivet kräver i större utsträckning än någonsin tidigare goda baskunskaper både i allmänna ämnen och i yrkesämnen. En god utbildning är också viktig för den enskildes personliga utveckling och livssituation. Kommunen måste ytterligare sträva efter att skapa förståelse hos eleverna för behovet av utbildning. Eleverna på IV på Kanalskolan kan ha enbart teori, teori och praktik eller enbart praktik. På HR och LP finns 2-3 elever i varje årskurs som går PRIV eller går en utbildning motsvarande vuxenutbildningens tre terminer omfattande karaktärsämnen enbart. 11

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET Vid Kanalskolan förekommer vissa lokala kurser vars innehåll helt eller delvis ingår i nationella kurser. Vissa av de lokala kursplanerna har en utformning som uppvisar bristande kvalitet. Kurserna svarar inte heller mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Vuxenutbildning Vid Kanalskolan anger eleverna att de ofta har möjlighet att påverka planeringen av kursen, särskilt när det gäller tidpunkter för prov och för vissa lärare kan eleverna ibland också få välja arbetsmetoder. De studerande har möjlighet att få extra stöd vid Lärcentrum. De vuxenstuderande anger att det fungerar bra att arbeta tillsammans med ungdomselever. Eleverna på särvux har rekryterats genom att skolan varit ute på arbetsplatser och informerat om verksamheten. Undervisningen för dessa elever är helt anpassad efter individens önskemål. Lärarna på särvux framför emellertid att de anser sig sakna tillräckliga kunskaper om de styrdokument som gäller för vuxna särskolestuderande. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten har en god förmåga att möta barnen och att det pedagogiska arbetet sker utifrån att ge alla barn de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande. Förskolan har också former att, när barnen skall börja förskoleklass, bjuda in lärarna så att de får möta barnen i sin förskolemiljö. Arbetet med att, efter samråd med elev och vårdnadshavare, utforma åtgärdsprogram bör i högre grad fokusera på elevernas starka sidor och användas som konkreta verktyg i skolan. Elever i behov av särskilt stöd som har placerats i särskild undervisningsgrupp har rätt till en pedagogisk verksamhet som utgår från eleven. Undervisningen bör anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Inspektörerna finner att arbetet med det individuella programmet på Kanalskolan bör förbättras för att uppnå det främsta syftet med programmet nämligen att förbereda eleverna för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program. Flertalet av Kanalskolans lokala kurser uppfyller inte författningarna krav vare sig till form eller innehåll. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. I Töreboda kommun leds verksamheten av en förvaltningschef och barn- och utbildningskontoret är också bemannat med en förvaltningsekonom, en förvaltningssekreterare, en barnomsorgshandläggare samt en utvecklingsledare, vilket motsvarar fem årsarbetare. Vid varje rektorsområde finns en rektor och en biträdande rektor. Dessutom finns en rektor med ett rektorsområde som ansvarar för särskolan, de särskilda undervisningsgrupperna, undervisningen i svenska som andraspråk samt modersmål. I kommunens kvalitetsredovisningar för år 2002 och 2003 anges att denna organisation innebär att skolledningen i de övriga rektorsområdena kan inrikta sig på en mer renodlad förskole-, grundskole- och skolbarnsomsorgsverksamhet. Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är oklar för de elever som är mottagna i särskolan, är i behov av särskilt stöd eller har annat modersmål än svenska. Dessa elever kan ha fler än en rektor. Enligt delegationsordning från den 14 januari 2004 skall Stöd- och resursenhetens rektorsområde tillhandahålla resurser för stöd till alla förskoleklass- och grundskoleklassenheter i kommunen. Stödet skall fördelas efter utarbetade, likvärdiga principer efter anmälan från respektive rektor. Enheten skall organisera stödundervisning i mindre undervisningsgrupper, särskoleundervisning och undervisning för asylsökande barn och ungdomar, samt erbjuda assistentstöd till elever i deras ordinarie verksamhet. Specialpedagoger skall handleda och stödja lärare till elever i behov av särskilt stöd. Målsättningen är, enligt kommunen, att leverera tjänster inom dessa områden till låg kostnad, rätt kvalitet och i rätt omfattning med hänsyn till behov och tillgängliga resurser. Enligt organisationsplanen framgår det av delegationsordningen att rektor för Stöd- och resursenheten fattar beslut om uttagning av elev till specialundervisning i särskild undervisningsgrupp (i samråd med eleven och dennes vårdnadshavare, samt EVK). Enligt samma delegationsordning har övriga rektorer i kommunens grundskolor också rätt att fatta ett sådant beslut. Besluten om placering i särskild undervisningsgrupp har inte varit åtföljda en fullföljdshänvisning, d.v.s. en hänvisning om att beslutet kan överklagas. Töreboda kommun har ett system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Varje år upprättas en årsklocka, som beskriver hur arbetet med att ta 13

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET fram underlag till kvalitetsredovisningen samt upprättandet av kvalitetsredovisningen skall ske. Utifrån de utvecklingsbehov som framkommit skall varje rektorsområde upprätta en årsplan över vilka områden som behöver utvecklas det kommande året och hur detta skall genomföras. Samtliga rektorsområden lämnar årligen en kvalitetsredovisning och denna är utformad enligt kommunens mall och omfattar även förskolan. Detta gör det möjligt att granska verksamheterna sinsemellan och även jämföra verksamheterna över tid. Kvalitetsredovisningarna innehåller oftast inte vilka åtgärder som skall vidtas när mål inte uppnåtts. Inom rektorsområden med två skolor förekommer att skolorna har en gemensam redovisning. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolan har tradition av att arbeta med att upprätta mål samt att kontinuerligt utvärdera och revidera verksamheten. I kommunen finns ett mål att öka planeringstiden för personalen så att cirka sex timmar per vecka kan vara barnfri tid. Vid Moholms förskola har målet nästan nåtts och detta har skett genom organisatoriska förändringar. Vissa av rektorerna är inte placerade i direkt kontakt med förskolorna. Vid förskolan i Moholm har rektorn sin expedition i nära anslutning till förskolan och den biträdande rektorn arbetar själv 50 procent i verksamheten. Barn- och ungdomsutbildning Vid skolorna är skolledningen väl känd i verksamheterna och har möjlighet att nära leda verksamheterna. Vid rektorsområdet Björkäng leds skolverksamheten i praktiken av den biträdande rektorn, då rektorn inte har sin yrkeserfarenhet från skolan utan från förskolan. Vissa av eleverna som är i behov av särskilt stöd eller som har annat modersmål än svenska kan ha respektive har två rektorer som ansvarar för deras utbildning. Ledningsgruppen för Kanalskolan består av rektorn, biträdande rektorn och programansvariga. Både rektorn och biträdande rektorn är väl förtrogna med verksamheten i skolan. Inspektörerna ser att det i viss mån förekommer att rektorn leder skolans personal i ett systematiskt arbete avseende utvärdering och kvalitetssäkring av Kanalskolans verksamhet. Vuxenutbildning Skolledningen är väl förtrogen med verksamheten och de vuxenstuderande är nöjda med sin utbildning. Inspektörerna ser att det i viss mån förekommer ett systematiskt arbete avseende utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun Sammanfattning Inspektörerna bedömer att verksamheterna leds på ett nära och förtroget sätt. Kommunen har också ett system för att säkra och förbättra kvaliteten. Kommunerna har fått en betydande frihet att organisera sin verksamhet. Intressen som utbildningens kvalitet och likvärdighet samt rättssäkerhetsaspekter talar dock med bestämdhet för reglering beträffande skolledningen, d.v.s. rektor. Inspektörsteamet är av den uppfattningen att skolledarnas ansvar inte kan delas upp i den omfattning som skett i Töreboda kommun. Rektorernas ansvar för elever i behov av särskilt stöd enligt 5 kap. grundskoleförordningen och Lpo 94 har genom denna organisation urholkats. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp skall i förevarande fall fattas med besvärshänvisning. Kvalitetsredovisningarna beskriver i en bilaga, kallad årsplanen, vilka åtgärder som skolorna avser vidta om målen inte har uppnåtts. Åtgärderna bör vara mer tydliga och konkreta, dessutom bör det framgå att varje skola har sin egen kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska och frivilliga skolformerna skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Ett brett utbud av gymnasieskolans program skall erbjudas. Vuxenutbildningen skall ge vuxna, i första hand dem som erhållit minst utbildning, möjlighet att komplettera sin utbildning. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Töreboda kommun har en förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som motsvarar de behov som finns. För asylsökande barn och ungdomar erbjuds förskola och skola. Rutinerna för att utreda om särskola kan vara ett alternativ att erbjuda föräldrarna är till delar oklara. Av de handlingar som inspektionen tagit del av förekommer ordval som utvecklingsförsening då det gäller att fatta beslut om barnets rätt till särskola. Även formuleringar som att barnet skulle behöva särskolepedagogik förekommer och bedömningen om huruvida barnet har möjlighet att nå kursplanernas mål är inte tydlig. Rätten att välja skola innebär att vissa skolor har elever från andra upptagningsområden än sitt eget. Vid Fredsbergs skola har insatser gjorts för att rekrytera 15

Utbildningsinspektion i Töreboda kommun SKOLVERKET elever till förskoleklassen och skolan och dessa barn erbjuds skolskjuts till och från skolan. Elever med funktionshinder har såvitt inspektörerna kan bedöma tillgång till utbildning vid samtliga skolor. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolorna är vanligtvis belägna i mer eller mindre nära anslutning till skolorna utom vid Fredsbergs skola där barnen erbjuds plats i Töreboda. I samverkan mellan primärvården, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen finns en Familjecentral i anslutning till den öppna förskolan. Enligt den förskollärare som arbetar på Öppna förskolan kontaktar allt fler denna verksamhet. Förskolan erbjuder inte barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål.. Barn- och ungdomsutbildning Fyra av skolorna är belägna i Töreboda tätort och de andra tre i Moholm, Älgarås och Fredsberg. Samtliga skolor utom Fredsbergs skola har fritidshemsverksamhet i anslutning eller nära anslutning till skolan. Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem varierar i kommunen. Sedan 1998 har kommunen en särskola och detta innebär att elever i de yngre åldrarna som är mottagna i grundsärskolan finns på Kilenskolan och att eleverna är delvis integrerade i sina klasser i grundskolan. Träningsskolans elever utgör en egen grupp och undervisas i egna lokaler. För de äldre eleverna i grundsärskolan erbjuds undervisning på Centralskolan i den särskilda undervisningsgrupp som kallas Takåsen. Vid Centralskolan bedömer inspektörsteamet att elevens val har ett tydligt utrymme i skolan och att det ger eleverna möjlighet till ett reellt val. Arbetet med elevens val är dock otillfredsställande vid de grundskolor som omfattar förskoleklass till och med årskurs 5. Dessa skolor måste förtydliga utrymmet för elevens val, så att eleverna upplever att de vet när och inom vilket innehåll i undervisningen de deltar i elevens val. Undervisning i modersmålet har erbjudits elever som talar kurdiska. Dock förekommer ingen studiehandledning på modersmålet för de elever som behöver det. Rätten till undervisning i svenska som andraspråk måste ändras så att det inte bara erbjuds inom ramen för språkvalet vid Centralskolan. Sammanlagt undervisades 41 elever år 2003 i svenska som andraspråk och en elev avslutade årskurs 9 med betyg i ämnet. Det saknas beslut om anpassad studiegång för vissa elever i de särskilda undervisningsgrupperna. De aktuella eleverna läser i huvudsak ämnen svenska, engelska och matematik. Detta innebär att Töreboda kommun inte uppfyller för- 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Töreboda kommun fattningarnas krav. Skolverket vill uppmärksamma kommunen på att den ansvarar för att utbildningen i dessa fall så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. Det finns en tendens att elever under den sista tiden i grundskolan avstår från moderna språk som språkval för att istället välja svenska eller engelska.. Det finns en god ambition vid Centralskolan att erbjuda eleverna information om kommande gymnasiala utbildningar. Vid Kanalskolan finns endast ett begränsat antal nationella program för gymnasieungdomar. Från och med hösten 2004 har eleverna genom Samverkansavtal Skaraborg rätt till fri sökning i kringliggande kommuner. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, sfi och särvux samt yrkesinriktade utbildningar exempelvis för att bli yrkesförare, florister, fordonstekniker eller någon befattning inom hotell- och restaurang, livsmedels- eller omvårdnadsområdet. Skolan har gymnasial påbyggnadsutbildning för att bli bussförare. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att Töreboda kommun kan uppfylla de behov av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som finns i kommunen. Tillgång till utbildning inom kommunen är god. Kvaliteten och innehållet i utredningar inför mottagande i särskolan bör förbättras. Elevens val erbjuds inte på ett tillfredsställande sätt inom grundskolorna, förutom på Centralskolan. Elevens val skall ha ett tydligt utrymme och eleverna skall kunna ha möjlighet att välja innehåll. Undervisning i svenska som andraspråk är ett eget ämne och skall anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål och inte enbart erbjudas inom ramen för språkvalet. Det förekommer ingen studiehandledning på modersmålet för de elever som behöver det, vilket är otillfredsställande. Elevernas tendens att under den sista tiden i grundskolan avstå från moderna språk som språkval för att istället välja svenska eller engelska bör leda till en analys och förslag till åtgärder från kommunens sida. Det är inte tillfredsställande att beslut om anpassad studiegång saknas. 17