Delårsrapport 2015 1. Förvaltningsberättelse 2 2. Resultaträkning 5 3. Balansräkning 6 4. Noter 7 Kalmarsundsregionens Renhållare Org nr 222000-1883 Box 868 391 28 Kalmar
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 2 Direktionen för Kalmarsundsregionens Renhållare avger härmed följande delårsrapport för räkenskapsperioden 2015-01-01 2015-08-31. 1. Förvaltningsberättelse Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Avfallsbehandlingsanläggningen MOSA i Moskogen har färdigställts. Intrimningen har pågått under perioden och identifierat ett antal problem som håller på att lösas. Det är den optiska sorteringen som inte fungerar som förväntat. Anläggningen förväntas driftsättas i september. Arbetet med färdigställande av en deponi för farligt avfall på Moskogen har pågått under perioden och kommer att driftsättas under hösten. I samband med införandet av matavfallsinsamling har ett antal aktiviteter pågått under perioden för att få en högre kvalitet på det insamlade avfallet. Det gäller främst att endast ha paketerat avfall i påse med dubbelknut. Försök har också gjorts att samla in matavfall från verksamheter. I samband med aktiviteterna har stora informationsinsatser gjorts. Oskarshamns kommun blev ny medlem 2015-01-01. Under perioden har verksamheten i kommunen anpassats till vad som gäller för KSRR. Planeringen av en ny ÅVC och personalbyggnad i Storskogen i Oskarshamns tätort har slutförts och förfrågningsunderlag är utskickat i augusti. Arbetet med en ny ÅVC i Figeholm, med utökade öppettider pågår. Översyn av ÅVC:ernas öppettider och bemanning pågår. Målet är att få en mer kundanpassad verksamhet med driftstart 2016-01-01. Möjlighet till e-faktura för företagskunder, i stället för pappersfakturor, har införts under perioden. E-fakturor för privatkunder via kundens internetbank har KSRR erbjudit sedan länge. Vi uppmuntrar detta alternativ bl a genom information på fakturan och hemsidan. Ny avfallsplan har beslutats under perioden. Resultatredovisning och analys Verksamhetsmål (%) Målvärde Jan-aug 2015 Prognos 2015 Jan-aug 2014 Reklamationer åtgärdade inom >90 99 99-3 dagar Ej tömt kärl pga KSRR/tot antal <0,1 0,02 0,02 - kärl Oplanerade stopp i MOSA/tot <5 - - - produktionstid Kunder nöjda med bemötandet >85 - - 93 För de tre första målen finns inga jämförelsetal 2014 då dessa uppgifter inte mättes då. För målet om MOSA saknas värde då anläggningen ännu inte är driftsatt. Kund- och personalenkät görs omväxlande, vartannat år. Kundenkät görs nästa gång 2016 varför värde saknas i år.
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 3 Driftsredovisning (kkr) Jan-aug 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Kansli, intäkter 17 869 23 350 23 000 Kansli, kostnader -17 679-23 350-23 000 Insamling, intäkter 40 014 55 926 56 000 Insamling, kostnader -38 414-55 926-54 000 Återvinning, intäkter 17 762 29 300 29 000 Återvinning, kostnader -17 383-29 300-28 500 Avfallsbehandling, intäkter 30 505 52 054 53 000 Avfallsbehandling, kostnader -28 676-52 054-51 500 Total 3 998 0 4 000 KSRR redovisar ett överskott på 4,0 Mkr för perioden (förra året 6,4). Viktigaste avvikelserna mot budget är Personalkostnader +4 Mkr Senarelagda avskrivningar MOSA +7 Räntekostnader +1 Fördyringar pga förseningar i MOSA -3 Förbrukningsinventarier Oskarshamn -3 Extern kompetens till förprojekteringar m m -2 Avvikelserna beror främst på effektiviseringsåtgärder, försenat MOSA, startkostnader i Oskarshamn och start av flera projekt. Huvuddelen av kostnadsavvikelserna är av engångskaraktär varför ekonomin beräknas vara i balans även 2016 då avskrivningarna av MOSA får helårseffekt. Årsprognosen, +4 Mkr, bygger på att fördyringarna pga förseningarna i MOSA fortsätter en tid efter att anläggningen börjar skrivas av under hösten. Investeringsredovisning (kkr) Jan-aug 15 Budget 2015 Prognos 2015 Jan-aug 2014 Fordon, maskiner 0 6 600 6 600 3 565 Oljeanläggning Moskogen 0 1 200 0 0 Markanläggning Moskogen 0 0 6 000 0 Sorteringsanläggn MOSA 0 0 149 000 0 Total 0 7 800 161 600 3 565 Markanläggning och sorteringsanläggning är från budget 2014 och kommer att driftsättas under hösten. Oljeanläggningen är framflyttad till 2016. Finansiella mål (%) Målvärde Jan-aug 2015 Prognos 2015 Jan-aug 2014 Likviditet (betalningsförmåga på kort sikt) >50 30 50 48 Soliditet (betalningsförmåga på lång sikt) >10 40 40 44 Självfinansieringsgrad (av investeringar) >10-13 414
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 4 Likviditetsmålet uppnås inte vid delårsrapporten men väl i årsredovisningen då halvårsfakturering görs i september och mars. Likviditeten är därför som lägst 31 augusti och 28 februari. Målet för självfinansiering uppnås i årsredovisningen, men saknar värde i delårsrapporten då inga investeringar har aktiverats under perioden. Prognos och framtid Prognosen för hela 2015 pekar på ett överskott med 4,0 Mkr mot budgeterat nollresultat (förra året 7,0). Det goda resultatet gör att ambitionen med oförändrade taxor kan gälla även för 2016 och 2017. Effektiviseringsmålet på 10 Mkr till 2015 för att finansiera den nya behandlingsanläggningen inom befintlig budgetram har påverkat all verksamhet. Sparkrav lades ut för åren 2013 till 2015. Aktiviteter är genomförda för hela beloppet. Som en följd av intrimningsproblemen av avfallsbehandlingsanläggningen i Moskogen präglas 2015 främst av arbetet med att lösa detta. Matavfallsinsamlingen påverkar arbetet i Moskogen, insamlingsarbetet och inte minst informationsarbetet. Då vi inte använder oss av ekonomiska styrmedel, exempelvis i taxesättningen, blir information vårt viktigaste verktyg för att få kunderna att bidra till en god miljöinsats genom att sortera ut så stor del av sitt matavfall som möjligt. Arbetet med att utveckla Moskogen kommer att intensifieras genom starten av behandlingsanläggningen och deponi för farligt avfall. Arbetet med att få fler medlemskommuner i KSRR eller samarbetsavtal kommer att fortsätta. Det gäller i första hand geografiskt närliggande kommuner. Kalmar september 2015 Steve Sjögren Förbundsdirektionens ordförande Jan Fors Förbundschef
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 5 2. Resultaträkning kkr Not 2015-01-01 2014-01-01 08-31 08-31 Prognos 2015 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 1 106 150 83 228 161 000 160 600 Verksamhetens kostnader 2,3-95 633-68 037-142 000-137 037 Avsättningar, deponi Moskogen 8 0-1 241 0-1 937 Avskrivningar 4,5-5 771-7 164-14 000-19 126 Verksamhetens resultat 4 747 6 786 5 000 2 500 Finansiella intäkter 74 0 200 0 Finansiella kostnader -823-434 -1 200-2 500 Resultat före extraordinära poster 3 998 6 352 4 000 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Periodens resultat 3 998 6 352 4 000 0
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 6 3. Balansräkning kkr Not 2015-08-31 2014-08-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader och mark 4 62 582 59 735 Maskiner och inventarier 5 11 328 11 512 Pågående arbeten 6 154 093 70 112 Summa anläggningstillgångar 228 003 141 359 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 7 20 568 35 856 Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar 20 568 35 856 Summa tillgångar 248 571 177 215 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat 8 99 063 49 083 Periodens resultat 3 998 6 352 Summa eget kapital 103 061 55 435 Avsättningar Deponi vid Moskogen 8 16 715 47 802 Summa avsättningar 16 715 47 802 Skulder Kortfristiga skulder 9 68 795 73 978 Långfristiga skulder 10 60 000 0 Summa skulder 128 795 73 978 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 248 571 177 215 Ställda säkerheter kkr 11 150 000 150 000 Ansvarsförbindelser Inga Inga
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 7 4. Noter Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) och god kommunal redovisningssed. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som, efter individuell bedömning, beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar, med ett anskaffningsvärde överstigande ett prisbasbelopp exklusive moms, avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider Byggnader och mark Maskiner och inventarier 15-33 år 3-17 år Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden har redovisats som en kortfristig skuld. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter. Ingen förändring har skett i delårsbokslutet. Definition av nyckeltal Likviditet = Kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder Soliditet = Eget kapital/balansomslutning Självfinansieringsgrad = Resultat justerat för ej likviditetspåverkande poster/årets investeringar Not 1 Verksamhetens intäkter kkr 2015 2014 Konsumtionsavgifter 80 778 65 796 Fordon/container/maskiner m m 5 139 3 533 Försäljning av återvunnet material 9 005 7 200 Behandlingsavgifter 8 328 4 558 Övriga 2 900 2 141 Summa verksamhetens intäkter 106 150 83 228 Den ökade omsättningen beror i huvudsak på att Oskarshamns kommun är medlem i KSRR sedan årsskiftet.
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 8 Not 2 Verksamhetens kostnader kkr 2015 2014 Köp av huvudverksamhet från externa företag 26 883 21 827 Köp av huvudverksamhet från kommunal verksamhet 3 091 3 490 Köp av stödverksamhet 333 219 Konsulttjänster 5 272 3 106 Personalkostnader 33 432 25 923 Reparation och underhåll av fordon, maskiner, inventarier 6 561 2 183 Lokal och fastighetsservice 1 848 1 780 Energi, bränsle och vatten 4 843 3 167 Förbrukningsinventarier 6 657 1 841 Övriga 6 713 4 501 Summa verksamhetens kostnader 95 633 68 037 De ökade kostnaderna beror i huvudsak på att Oskarshamns kommun är medlem i KSRR sedan årsskiftet. Not 3 Medeltalet anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar och sociala avgifter kkr 2015 2014 Medeltalet anställda Kvinnor 15 13 Män 56 49 Totalt 71 62 Löner och ersättningar Förtroendevalda 560 318 Övriga anställda 22 442 18 747 Totala löner och ersättningar 23 002 19 065 Sociala avgifter enligt lag och avtal 9 164 7 869 Övriga personalrelaterade kostnader 1 266-1 011 Totala personalkostnader 33 432 25 923 Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid 5,0 3,1 varav långtidssjukfrånvaro 46,8 38,2 (inkl tidsbegränsad sjukers) varav kvinnor 2,3 1,0 varav män 5,7 3,7 varav anställda < 29 år 1,7 1,0 varav anställda 30 49 år 6,0 3,8 varav anställda > 50 år 5,1 3,3 Medelåldern hos de anställda är 49 år (förra året 47). För kvinnor är motsvarande siffra 39 (38) och för män 51 (50). Oskarshamns kommun är medlem i KSRR sedan årsskiftet. Negativt värde för övriga personalkostnader 2014 avser beslut om personalnedskärningar som beslutades och kostnadsbokfördes 2013.
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 9 Not 4 Byggnader och mark kkr 2015-08-31 2014-08-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 77 365 77 365 Årets förändringar - Inköp 6 768 0 - Utrangeringar/försäljningar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 84 133 77 365 Ingående ackumulerade avskrivningar -18 793-15 305 Årets förändringar - Avskrivningar -2 758-2 325 - Utrangeringar/försäljningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -21 551-17 630 Utgående restvärde 62 582 59 735 Not 5 Maskiner och inventarier kkr 2015-08-31 2014-08-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 19 079 37 875 Årets förändringar - Inköp 4 849 3 565 - Utrangeringar/försäljningar -1 788-5 163 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 22 140 36 277 Ingående ackumulerade avskrivningar -9 587-25 090 Årets förändringar - Avskrivningar -3 013-4 839 - Utrangeringar/försäljningar 1 788 5 163 Utgående ackumulerade avskrivningar -10 812-24 765 Utgående restvärde 11 328 11 512 Not 6 Pågående arbeten kkr 2015-08-31 2014-08-31 Ingående pågående arbeten 118 043 18 500 Årets förändring - Utgifter under perioden 37 007 51 612 - Under året genomförda omfördelningar -957 0 Utgående pågående arbeten 154 093 70 112 Avser behandlingsanläggning i Moskogen (144,8 Mkr), deponi för farligt avfall (5,4 Mkr) och sluttäckning (3,9 Mkr åt Kalmar kommun). Samtliga kommer att aktiveras under året. Not 7 Kortfristiga fordringar kkr 2015-08-31 2014-08-31 Kundfordringar 3 129 16 419 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 000 12 000 Övriga 1 439 7 437 20 568 35 856
Kalmarsundsregionens Renhållare Delårsrapport 2015 10 Not 8 Avsättningar kkr 2015-08-31 2014-08-31 Ingående värde 47 802 46 561 Outnyttjat återfört -31 087 0 Ianspråktagande 0 0 Periodens avsättning 0 1 241 Utgående värde 16 715 47 802 Etapp Kostnad Mkr Genomförande Deponi IFA Ö2 6,0 2022 Mellantäkt ST1 5,2 2037 Deponi FA 5,5 2021 Med anledning av ändrade förutsättningar på Moskogen har en översyn av avsättningarna gjorts under perioden. Nya etapper har etablerats avseende såväl innehåll, värde som tidplan. Effekten blir att den totala avsättningen sänks och återföringen bokas mot eget kapital. Not 9 Kortfristiga skulder kkr 2015-08-31 2014-08-31 Leverantörsskulder 8 668 16 824 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 775 6 015 Koncernkredit Nordea 51 960 45 254 Övriga 3 392 5 885 68 795 73 978 Not 10 Långfristiga skulder Två lån i Nordea på vardera 30 000 000 kr. Räntebindning 3 månader respektive 5 år och kapitalbindning 1 år respektive 5 år. Not 11 Ställd säkerhet Garanti för fullgörande av betalningsförpliktelser hos medlemskommunerna (mål nr M 4055-10), rörande tillstånd till avfallsdeponering vid Moskogens avfallsanläggning enligt Miljödomstolens dom nr 1090-05.
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-30 Servicenämnden 103 Medborgarförslag om grönområdet vid Norrlidsvägen och belysning på promenadvägar i Berga Dnr SFN 2015/0692 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse 2015-09-21 Medborgarförslag om grönområdet vid Norrlidsvägen och belysning på promenadvägar i Berga Bakgrund Förslagsställaren vill i ett medborgarförslag uppmärksamma kommunen på grönområdet mellan Norrlidsvägen, Trollbackevägen och cykelvägen som går utefter koloniområdet. Nedskräpning med kompost, önskemål om strövområde och mer belysning på gång- och cykelvägar i Berga. Kommunen har i år genomfört åtgärder i den tätortsnära skogen vilket har inneburit att insyn mot koloniområdet har ökat och därmed synliggjort tippning av kompostmaterial. Detta blir naturligt synligare innan vegetationen återtar platsen inom 1-2 år. Vid åtgärder i den tätortsnära skogen undviker vi att gångstråk och platser för t ex skolor tar skada men vi väljer att låta mycket vegetationsmaterial ligga kvar för att gynna den biologiska mångfalden. Det uppfattas, speciellt första året, som skräpigt innan naturen tar tillbaka sin plats med föryngrad vegetation. Nedskräpning är ett problem i denna typ av skogsområden och vi får påminna närboende om att det inte är tillåtet. Är nedskräpningen allvarlig leder det till att kommunen får bekosta en städning samt att det kan föranleda polisanmälan. Norrliden strand och Berga är under detaljarbete och det finns en belysningsplan under framtagning. Säkra gång- och cykelvägar har prioritet och flera stråk kommer att ses över. Kommunen kan i detta inte tidigarelägga några åtgärder utan inväntar det övergripande arbetet och erforderlig budget. Överläggning På grund av jäv deltar inte Magnus Jernetz-Gustavsson (M) och Kajsa Hedin (M) i handläggningen av detta ärende. Anslaget på kommunens anslagstavla den 7 oktober 2015
2 (2) Servicenämnden UTDRAG Beslut Sammanträdesdatum 2015-09-30 Servicenämnden beslutar att besvara medborgarförslagets olika frågor enligt följande: 1. Nedskräpning Förvaltningen kontaktar föreningen för koloniområdet och informerar om att tippning av kompost med mera inte får förekomma. Överträdelse kan komma att polisanmälas. 2. Strövområde Det område som ärendet avser är tätortsnära skog som i skötselplaner har en regelbundenhet av större åtgärder vart 3-6 år. Biologisk mångfald prioriteras. Områdets skötsel förblir oförändrad utöver tillsyn enligt punkt 1, nedskräpning. 3. Belysning Kalmar kommun har en belysningsplan under utarbetning som tillsammans med investeringar och prioriteringar på gång- och cykelvägar och satsningar i Berga och Norrliden kommer innebära att fler gångoch cykelvägar blir belysta. Investeringsmedel och prioriteringar i detta inväntas. Sekreterare Anna Sandstedt Justeras Ingemar Einarsson ordförande Krister Thornberg
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-30 Servicenämnden 104 Medborgarförslag om vård av vatten runt Ekö Dnr SFN 2015/0691 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse 2015-09-22 Medborgarförslag om vård av vatten runt Ekö Bakgrund Förslagsställaren har återkommit i ett medborgarförslag med anledning av vassröjning och dikesgrävning på Ekö. Motiveras med att det gynnar naturen, ger friskare vatten som kan passera fritt genom vägtrummorna samt ett minskat underhåll. Vi har besökt platsen och kan konstatera att vasstillväxten är omfattande och att ytan är mer eller mindre igenväxt. Att röja bort all vass är inte aktuellt, det går i princip inte och skulle göra mer skada än nytta. Att som i förslaget gräva en fåra skulle förstås ge en förbindelse och ett vattenflöde till vägtrummorna. Det innebär att gräva upp vassrötter för ett dike på cirka 350 meter. En liknande åtgärd gjordes på Stävlö till en kostnad på cirka 60 tkr men den gången gjordes ingen bortforsling av massor vilket numera bör ske bland annat av estetiska skäl. Åtgärden skulle tillfälligt göra våtmarksområdet mer tillgängligt för fisk. Området är även i detta fall helt på kommunal mark och omfattas inte av detaljplan, men fördjupad översiktsplan (ÖP) och det avvattnar ingen jordbruksmark. Om vi ska hålla vattnet rinnande eller inte är kommunens eget beslut. Som tidigare sagts är landskapet i ständig förändring och vi bör göra åtgärder på väl utvalda platser som är prioriterade och som kan motiveras ur miljösynpunkt eller ur estetisk/ekonomisk synpunkt. Till exempel att upprätthålla en viktig självrenande process som gynnar områden runt omkring, gynnar en speciell djurart som det allmänna vill ha mer av, rekreationsvärde, turism, folkhälsa och så vidare. För andra värden såsom för omkringliggande fastigheter, inte för allmänintresset, har vi föreningen Kalmarsunds kustmiljö som ett komplement. Den sammanfattande bedömningen är att föreslagna åtgärder inte kan motiveras. Kommunala åtgärder bör göras på mer prioriterade områden. Anslaget på kommunens anslagstavla den 7 oktober 2015
2 (2) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum 2015-09-30 Överläggning Efter överläggning fick förvaltningen i uppdrag att på mötet i oktober redovisa sina prioriteringar för miljöåtgärder (vassröjning etc). Beslut Servicenämnden beslutar att avslå medborgarförslaget om vassröjning och dikesgrävning på Ekö. Servicenämnden väljer att inte tillmötesgå medborgarförslaget då motsvarande åtgärder har högre prioritet på andra områden. Sekreterare Anna Sandstedt Justeras Ingemar Einarsson ordförande Krister Thornberg
UTDRAG 1 (4) Sammanträdesdatum 2015-09-30 Servicenämnden 105 Samordning mellan Kalmarsunds gymnasieförbund och serviceförvaltningen - IT och kost Dnr SFN 2015/0736 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse 2015-09-17 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i budgeten för 2015 att ge servicenämnden i uppdrag att utreda och erbjuda Kalmarsunds gymnasieförbund möjligheten att införliva förbundets verksamheter vad gäller kost och IT i vår kommunala organisation. Målet är en effektivare organisation i sin helhet som tillvaratar möjliga kostnadseffektiviseringar. Yttrande Fördelar med erbjudandet Genom att samla IT-verksamheten på en plats kan kompetensen tas tillvara på ett bättre sätt. En samsyn av IT inom de pedagogiska områdena väntas ge flera positiva effekter. Att få samma leverans inom grundskolan som inom gymnasieskolan ger en bättre grund för utbildningen från första klass till sista ring. En ändamålsenlig och kostnadseffektiv drift är en förutsättning och genom att samordna IT-verksamheterna tas kompetens tillvara både för förbundet och för kommunerna. Tillgängligheten ökar liksom utvecklingsmöjligheterna för medarbetarna. En samordning lägger grunden för gemensamma upphandlingar. Antalet upphandlingar bör hållas till ett minimum, eftersom de tenderar till att vara kostnadsdrivande. När mängden ökar kan även kvaliteten öka och prisnivåerna sjunka. Kompetensförsörjningen förenklas då arbetsgivaren blir mer attraktiv i och med en större och mer komplex arbetsplats. I en större organisation finns större möjligheter att spetsa sin kompetens än i en mindre. Kraven på en gemensam plattform kommer också att tvinga fram gemensamma standarder, vilka i sig kommer att vara kostnadsbesparande. Genom att samla alla kostverksamheter kan det administrativa stödet och systemkostnader delas på flera. Det medför också att administrationen kan bli mer specialiserad och därmed mer effektiv. Menyskapande, ansökan om Anslaget på kommunens anslagstavla den 7 oktober 2015
2 (4) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum 2015-09-30 mjölkstöd och statistikuppföljning är några exempel på aktiviteter som kan specialiseras och delas mellan verksamheterna. Kökspersonalen inom Kalmarsunds gymnasieförbund (GYF) får arbetsmöjligheter under skolans semesterperiod, då köken inom Kost omsorg har behov av vikarierande personal under denna period. En samordning innebär gemensamma avtal för underhåll, reparationer och köp av storköksutrustning. Om gymnasieskolans tre stora kök tillförs serviceförvaltningen, kan det till exempel undvikas att bygga ett nytt kök i samband med att en ny högstadieskola i centralorten etableras och den totala kökskapaciteten bör vara tillräcklig i både långt och kort perspektiv. Verksamheterna kan bära specialkompetens som dietistkunskap och den kunskap som idag finns inom kost omsorg vad gäller specialanpassad kost. Då GYF och Kalmar kommuns kostverksamheter köper råvaror från samma avtal kan GYF enkelt övergå till inleveranser via samlastningscentralen och därmed minska antal fordonsrörelser vilket gagnar både miljö och säkerhet, samt att antalet mottagningsställen blir färre och mer välplanerade tidsmässigt. Ekonomiskt blir det också en viss bonus då livsmedelsleverantörerna lämnar rabatt på varor via samlastningscentralen. Rabatten överväger distributionskostnaden, den s.k. stoppkostnaden, vilket finansierar samlastningscentralen. Beställningarna förenklas i och med att kommunens kostverksamhet redan beställer via e-portalen, som effektiviserar fakturaflödet och ökar köptroheten. Rotation av personal ger möjlighet till optimering av grupperna som är verksamma i köken och därmed både lärande i arbete samt rehabiliteringsmöjligheter. Genom att nå ut till fler anställda samtidigt, blir det kostnadseffektivare utbildningsinsatser. För serviceförvaltningens nuvarande verksamheter finns det mycket att lära av det arbete som GYF har lagt ned på upplevelse, närhet och bortbyggande av matsalskänsla. De investeringar och underhållsinsatser på befintlig köksutrustning som löpande behöver göras för att hålla köken i leveransdugligt skick är ett annat område där synergieffekter bör slå igenom. GYF är relativt statiskt med sina tre kök medan serviceförvaltningens 44 tillagningskök (plus 38 mottagnings- och serveringskök) ständigt är under förändring. Serviceförvaltningen har därmed mer utrustning som behöver omplaceras och det finns behov av begagnad utrustning i de mindre köken. En
3 (4) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum 2015-09-30 strukturerad och tydlig underhållsplan för GYF-kökens inventarier ger möjligheter till utbyte över tid. Nackdelar med erbjudandet Inom IT-verksamheten finns det en risk för att de olika parterna vill åt olika håll. Kan också finnas en risk i och med att utbildningsnäten finns i två olika tekniska miljöer (Microsoft respektive Apple). Det kan också finnas en risk att verksamheterna inte integreras, så att en vioch dem-känsla uppstår. Inom kostverksamheten finns det en risk att en övergång medför att den totala mängden personal gör att investeringar behöver göras i stödjande resurser såsom ekonomi-, personal- och löneadministration. Men å andra sidan så bör det initialt vara så att dessa resurser redan från dag ett frigörs från GYF och är del av verksamhetsövergången. Det finns även en risk att nuvarande vi-känsla, som idag säkerställer att information når ut till och från köken suddas ut mellan GYF kost och den övriga gymnasiala verksamheten. Förväntade ekonomiska effekter på kort och lång sikt I det korta perspektivet handlar det förmodligen inte om några större vinster inom IT-verksamheten. I det längre perspektivet kommer kvaliteten på IT-leverensen att öka och genom att samordna hela utbildningsnätet och sätta samma standarder kommer ekonomiska vinster att hämtas hem. Den stora vinsten är att kvaliteten i utbildningen kommer att höjas. På kort sikt inom kostverksamheten sker inledningsvis, enbart en marginell effekt. På längre sikt bör det ske kostnadseffektiviseringar på framförallt personalsidan, men även på nyttjandegraden av köksutrustningen. De effekter som i högre grad kan uppnås är levereras i form av kvalitet, upplevelse och mångfald. Organisation IT-verksamheten organiseras genom att IT-samordnare och IKT-pedagoger placeras inom sina kompetensområden inom verksamhet IT:s fyra enheter; infrastruktur, klienthantering, kundservice och strategi samt tjänsteutveckling. Önskemål från GYF och hur samarbetet ska ske regleras i avtal.
4 (4) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum 2015-09-30 Kostverksamheten organiseras som ett eget område med egen kostchef tillsammans med syskonområdena kost skola och kost omsorg, inom verksamhet support. Beslut Servicenämnden beslutar att erbjuda Kalmarsunds gymnasieförbund möjligheten att lämna över IT-verksamhet och kostverksamhet till Kalmar kommuns serviceförvaltning genom verksamhetsövergång. Sekreterare Anna Sandstedt Justeras Ingemar Einarsson ordförande Krister Thornberg
Handläggare Datum Kommunens revisorer 2015-09-17 Till Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kommunfullxnäktige (för kännedom) Granskning av kommunens kom~etensförsörjning och kompetensutveckling av personal Ernst &Young AB (EY) har på uppdrag av revisorerna i Kalmar Kommun genomfört en granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal. Granskningen har syftat till att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har ett ändamålsenligt arbetssätt. Granskningen syltar också till att belysa och bedöma kommunens analyser och strategier för att hantera behoven av kompetensförsörjning. Granskningen har avgränsats till det kommunövergripande arbete som sker och till barnoch ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. En slutsats i granskningen är att det i granden finns god överblick över behov av personal och kompetens, och att det är personaldelegationen inom kommunstyrelsen och tjänstemän som svarar för större delen av analys, bedömningar och eventuella åtgärder. För att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig styrning och uppföljning lämnas ett flertal rekommendationer och förbättringsområden. Vi vill särskilt påtala följande: Mot bakgrand av att kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att kommunen ska uppnå sina målsättningar, och att ansvaret till mycket stor del är delegerat till personaldelegationen, anser vi att hela kommunstyrelsen på ett mer formaliserat sätt bör informers sig om och behandla frågor rörande personalsituationen för kommunen som helhet. Kalmar kommun har ett flertal dokument som belyser såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta kommande behov finns dock finte nedtecknade. Vi gör bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens må1. Detta skulle med fördel kunna göras i personalavsnittet i det årliga budgetdokumentet. ~ ~ ~ ~ Kalmar kommun ~~~~ ~~~~~ Adress Box 611. 391 26 Kalmar '" ' ~ Tel 0480-45 00 00 vx I W W W KALMAR. 5 E
2 ~2~ Samhällsbyggnadsnämnden står inför den absolut största utmaningen auseende kompetensförsörjning. Vi ser det angeläget att kommunstyrelsen isin uppsikt nogsamt följer utvecklingen inom samhällsbyggnadsområdet när det gäller kompetens och framtida tillgång till utbildad personal. Samhällsbyggnadsnämndens långsiktiga strategier för att möta kompetensförsörjningen och dess dokumentation kan förbättras. Nämnden bör i detta auseende ta en mer aktiv roll i arbetet. För ytterligare information om granskningens resultat och bedömningar hänvisar vi till bifogad rapport. Kommunens revisorer överlämnar härmed granskningsrapporten till kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden och önskar svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder som man planerar att vidta. Svar önskas senast 2015-11-25. För kommunens revisorer ~ ~ ~ t S / Eva Örtengren Björ ~~,~p an engts r4 ~ ~~J Ordförande Vice ordfö ande
Revisjonsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorevna i Kalmar kommun Kalmar kommun Granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal Caj ~-J~~~ ~ ~ ~ ~~ ~ ` ~ /~~ ~~ Q-~~ö~ p0~4~ 0 öp O ov oaoa~ 0 ~ O 000 `~l/~i `~j~ ~~~ '~
Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund...~--...4 2.2. Syfte och revisionsfrågor...4 2.3. Revisionskriterier... 4 2.4. Granskningens avgränsning och genomförande... 5 3. Roller och ansvar...6 4. Styrande dokument...7 4.1. Budget 2015... 7 4.2. Personalprogram...7 4.3. Verksamhetsledningssystem och verksamhetshandbokø...7 5. Strategier och arbetssätt...9 5.1. Kommunövergripande...9 6. Nämnderna...12 6.1. Barn- och ungdomsnämnden...12 6.2. SamhällsbY99nadsnämnden...14 7. Bedömningar och svar på revisionsfrågorna...16 7.1. Övergripande nivå...16 7.2. 7.3. Nämnderna...16 Svar på revisionsfrågor...17 1
1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun granskat kommunens kompetensförsörjning och utveckling av personal. Granskningen syltar till att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har ett ändamålsenligt arbetssätt auseende kompetensförsörjning och kompetensutveckling av befintlig personal. Granskningen syftar också till att belysa och bedöma kommunens analyser och strategier för att hantera behoven av kompetensförsörjning. Granskningen avgränsas till det kommunövergripande arbete som sker och till barn- och ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Vår sammanfattande bedömning är att personaldelegationen inom kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret har svarat för en god överblick av kompetensförsörjningen inom Kalmar kommun. Kalmar kommun har ett flertal dokument med gedigen information och statistik som omfattar såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Barn- och ungdomsnämnden bedöms ha en god kontroll över sin verksamhet, tillgång och behov av kompetens. Vi grundar vår bedömning på de analyser verksamheten och ledningen kontinuerligt gör gällande framtida behov, utmaninger och kompetensutveckling. Samme bedömning görs av samhällsbyggnadsnämnden, men där noterer vi mot bakgrund av ett större rekryteringsbehov ett mer påtagligt behov av nedtecknade strategier för att möta behoven. Kalmar kommuns verksamhetsledningssystem och verksamhetshandbok utgör ett bra stöd för ett systematiskt arbete inom personalområdet. Iden kommunövergripande verksamhetshandboken finns styrande och stödjande dokument och meller. Kalmar kommun är också certifierat enligt ISO 9001 och 14001, vilket säkerställer att det finns dokumenterade rutiner inom området. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta kommande behov finns finte nedtecknade. Kommunen har bedömt att arbetet av mer informell karaktär såsom nätverksträffar, möten i personaldelegationen, möten med förvaltningsledningar och nämnder är tiliräckligt för att möta de krav som ställs på verksamheterna. Vi kan konstatere att kommunen står inför några store utmaninger när det gäiler att säkerställa tillgången till kompetens framöver. Vår bedömning är att samhällsbyggnadsnämnden står inför den absolut största utmaningen och Kalmar kommun är finte ensaur beträffande den frågan. Vi ser det angeläget att kommunstyrelsen isin uppsikt nogsamt följer utvecklingen inom samhällsbyggnadsområdet när det gäller kompetens och framtida tillgång till utbildad personal. Andra store utmaninger är konkurrensen med den private marknaden. Våra identifierade förbättringsområden/utvecklingsmöjligheter är enligt följande: Mot bakgrund av att kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att kommunen ska uppnå sine mål, och att ansvaret tili mycket stor del är delegeret till personaldelegationen, anser vi att kommunstyrelsen på ett mer formaliserat sätt bör informera sig om och behandla frågor rörande personalsituationen för kommunen som helhet. Kalmar kommun har ett flertal dokument med gedigen information och statistik som omfattar såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta kommande behov finns finte nedtecknade. Vi gör bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens mål. Detta skulle med fördel kunna göras i personalavsnittet idet årlige budgetdokumentet. 2
årsredovisningen för 2014 finns uppföljning av mål som i viss mån har bäring på kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vår bedömning är att denna dei kan tydliggöras och utökas. intervjuer har det framförts behov av större samverken inom kommunen och vi bedömer att kommunstyrelsen med kommunledningskontoret kan förstärka samordningen mellan förvaltningarna. Vikten av goda kontakter med Linneuniversitetet har lyfts fram ett flertal tillfällen i vår granskning, finte minst hos Samhällsbyggnadskontoret. Vi rekommenderar därför att en detaljerad plan kring samarbetet med Linneuniversitetet och marknadsföring av kommunen bör tas fram. Samhällsbyggnadskontoret står inför store utmaninger gällande rekryteringsbehov och vi noterer att det finte finns några nedtecknade strategier för kompetensförsörjning. Vi rekommenderar nämnden att ta fram och dokumentere långsiktiga strategier, samt tar en aktiv del i detta arbete. 3
2. Inledning 2.1. Bakgrund Kompetensförsörjning är, i likhet med hos många andra kommuner, en utmaning för Kalmar Kommun. Samtidigt som befolkningen växer och blir äldre, och behoven av välfärd ökar, uppnår många medarbetare pensionsålder de närmaste åren. Att kommuner har medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl de fungerar och når sina mål. Kompetensförsörjning är därmed en strategisk fråga för kommuner. Strategisk kompetensförsörjning handlar om att systematiskt analysere vilken kompetens kommuner behöver på kort och på lång sikt för att klara sine nuvarande och framtida uppgifter. Att ha rätt kompetens är en framtidsfråga för många arbetsgivare och en stor utmaning är att kunna identifiera och rekrytera framtida medarbetare. Rekryteringsbehovet kommer att påverkas av förändringar i demografin, ökad globalisering, konjunkturförändringar, teknikutveckling och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har ett ändamålsenligt arbetssätt auseende kompetensförsörjning och kompetensutveckling av befintlig personal. Granskningen syltar också till att belyse och bedöma kommunens analyser och strategier föratt hentere behoven av kompetensförsörjning. Granskningen avgränsas till det kommunövergripande arbete som sker och till barn- och ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Granskningen ska svara på följande revisionsfrågor. Analyserer och säkerställer kommunstyrelsen verksamheternas kompetensbehov? Vilka bedömningar och analyser har gjorts beträffande kompetens/personalbehovet på kort och lång sikt? Vilka slutsatser dras/har dragits? Hur ser roll- och ansvarsfördelning ut beträffande kompetensförsörjningsfrågorna? Vilka åtgärder har vidtagits utifrån de analyser och slutsatser som dragits? Vilka är effekterna av vidtegna åtgärder ex. beträffande rekrytering av vissa kritiske yrkesgrupper? Har tillräckliga åtgärder vidtagits? Hur hanteras omvärldsförändringar? Hur speglar sig dessa i kommunen? Analyserer och redovisar kommunstyrelsen kommunens personalomsättning? Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna kompetensutveckling av befintlig personal? s Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att kompetens överförs från de medarbetare som slutar till medarbetare som kvarstår? Finns det strategier/arbetsmodeller för hur man ska arbeta för att säkerställa en god personalförsörjning? Finns system för att årligen fånga upp behov av rekrytering i organisationen? 2.3. Revisionskriterier Kommunallegen, SFS 1991:900, kapitel 6, som reglerar styreisens uppgifter och nämndernas ansvar ~ Kommunstyrelsens och nämndernas reglementen Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för personalpolitiken 4
2.4. Granskningens avgränsning och genomförande Granskningen har skett genom dokumentstudier och intervjuer. Dokumentstudierna inbegriper övergripande policydokument, riktlinjer samt för granskningen relevante sammanställningar och analyser. Följande har intervjuats: kommundirektör, personalchef, förvaltningschef vid barn- och ungdomsförvaltningen, rektorer, förvaltningschef och avdelningschefer vid samhällsbyggnadsnämnden samt ledamot från personaldelegationen. 5
3. Roller och ansvar Av kommunstyrelsens' reglemente framgår att styreisen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger bi.a. att leda och samordna personalpolitiken. Kommunstyrelsen har två utskott (Arbetsutskottet/kommunalrådsberedningen och Planutskottet) och en delegation (Personaldelegationen). kommunen behandles frågor som rör personalen av kommunens personaldelegation. Personaldelegationen ska ta tillvara på kommunens intressen i löne- och avtalsfrågor. Kommunstyrelsen får, enligt sitt reglemente, i vissa fall delegere beslutanderätt till utskott eller delegation. Det finns vissa undantag, och det gäller exempelvis målformuleringer, överklaganden och myndighetsutövning. Ivår granskning har det framkommit att Kommunstyrelsen under 2014 och 2015 finte specifikt har behandlet frågor rörande kompetensförsörjning. Kalmar kommun har i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner ett delegeret nämndsansvar. Detta märks tydligt i organisationen också när det gäller personalfrågor. Ansvaret för både kompetensutveckling och kompetensförsörjning ligger på respektive förvaltning och enhet. Antaget av KF och reviderat 2014-12-15 D
4. Styrande dokument Nedan anges i korthet de dokument som behandlar och har inverkan på kommunens arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling. 4.1. Budget 2015 Kalmar kommuns verksamhetsplan med budget 2015 är beslutad av kommunfullmäktige och i den framgår att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Visjonen är att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. Några av de insatser kommunen genomfört, är att all omsorgspersonal genomgått utbildning i den nationella värdegrunden. I skola och förskola har satsning gjorts på utvecklings- och karriärstjänster. Rätten till heltid är genomförd i stova delar av verksamheten. Kommunen har även satsat på ett ledarförsörjningsprogram för att säkra kompetensen i hela den kommunale organisationen. Kommunen ska jobba med att stärka lederskapet och har en målsättning att personalprocesserna ska vara kostnadseffektive och kvalitetssäkrade. Tillsammans med Linneuniversitetet ska de arbeta för att attrahere kompetenser och ta tillvara på de kreative och innovativa krafter som finns i Kalmar kommun. 4.2. Personalprogram Kalmar kommun har tagit fram ett personalprogram som är beslutat av kommunfullmäktige. Detta program riktev sig tili anstälida eller personer som är intresserade av en anställning i Kalmar kommun. Personalprogrammet innehåller följande delar: - Ny på jobbet - Samverken - Medarbetarskap - Lederskap - Hålibart arbetsliv - Lönepolicy och likebehandling - Mångfald och jämställdhet Ett avsnitt i personalprogrammet beskriver kompetensutveckling, där kommunen har som mål att ge en fortlöpande kompetensutveckling av hög kvalitet för att personalen ska kunna följa utvecklingen inom sitt yrkesområde. Ökad kompetens ger en ökad säkerhet i yrkesrollen, det innebär en effektivere och mer flexibel arbetsplats. Kalmar kommun erbjuder ett ledarförsörjningsprogram, för de medarbetare som är intresserade av och önskar kunskaper om lederrollen. Kalmar kommun som arbetsgivare erbjuder även kvalificerade internutbildningar inom både specifika kompetensområden och allmänna områden såsom data, arbetsmiljö, kvalitet och miljö. Kalmar kommun vill att personalen ska få möjlighet till ny kunskap och utvecklas som individ. I stova delar av verksamheten finns möjlighet för personalen att vara mentor, handledere eller introduktionsansvarig för nyanställda. 4.3. Verksamhetsledningssystem och verksamhetshandbokø Kalmar kommun har ett verksamhetsledningssystem, vers syfte är att systematiskt arbeta med kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöfrågor. Iden kommunövergripande verksamhetshandoken finns styrande och stödjande dokument och meller. Inom det område som granskningen omfattar finns bland annat rekryteringsprocessen beskriven, checklista vid introduktion av nyanställd och stöd vid genomförande av medarbetarsamtal. Därutöver finns även en mall för kompetensutvecklingsplaner. 7
Kalmar kommun är certifierad enligt ISO 9001 och 14001. På detta sätt vill kommunen säkerställa att det finns dokumenterade rutiner inom kommunens olika verksamhetsområden. Att kommunen lever upp till ISO-certifieringen säkerställs såväl av extern revision som av internrevisjon. Till stöd för arbetet med internrevisjonen finns upprättade frågelistor. I dessa frågelistor finns bl.a. ett avsnitt gällande Kompetensutveckling och medarbetarsamtal som berör frågor kring befintlig personals kompetensutveckling och behov av utbildning. Övergripande frågor auseende hur kommunen och dess nämnder och förvaltningar kartlägger och analyserar framtida behov av kompetensförsörjning behandlas dock finte. Resultatet av detta rapporteras till ansvariga chefer och till kommunens ledningsprupp. På möten med förvaltningschefsgruppen förs även minnesanteckningar gällande detta arbete. Den externa revisjonen har genomförts av BMG TØDA Certifiering AB. I denna revision har avvikelser noterats auseende användandet av checklistan för introduktion av nyanställda. Åtgärdspian har upprättats och berörda förvaltningar har rapporterat att avvikelserna är åtgärdade. I övrigt nämns att kompetenskartläggning har skett på en detaljerad nivå på Barnoch utbildningsförvaltningen och att kompetensbehovet utreds och fastställs varje år.
5. Strategier och arbetssätt 5.1. Kommunövergripande Kart/äggning, analys och strategi kommunens budget och verksamhetsplan beskrivs kommunens visjoner och målsättningar. Kompetensförsörjningen har en avgörande betydelse för budgetmålen och kopplingen till kompetens görs på ett flertal ställen. I avsnitt Verksamhet och medarbetare exemplifieras finsatser som gjorts för att vara en attraktiv arbetsgivare. Utöver detta innehåller budgetdokumentet inga tydliga strategier eller åtgärdsplaner för att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Kalmar kommun har tagit fram en rapport rörande det långsiktiga behovet av personal. Personalenheten vid kommunledningskontoret gör bedömningar och analyser utifrån denna rapport. Syftet är att visa inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder och att utgöra ett underlag i diskussionerna. Den senaste rapporten är upprättad för perioden 2009 2018. rapporten framgår ett prognosticerat behov av personal samt beräknade personalavgångar. Rapporten redovisar det rekryteringsbehov som beräknas finnas fram till år 2018. Analysen uppdateras finte. Våra intervjuer ger signaler om att viss tveksamhet föreligger kring värdet av rapporten då analyser görs på en tioårsperiod i en omvärld där förändringar sker mycket snabbt. Övergripande behov av åtgärder och hur vissa rekryteringsbehov ska lösas framgår för vissa områden. Exempel är; ökad sysselsättningsgrad och samverken med övriga aktörer. I övrigt framgår inga specifika slutsatser eller förslag på åtgärder. Detta hanteras enligt kommundirektören och ordförande i personaldelegationen i verksamhetsplaner och budget. Ytterligere ett dokument som sammanställer uppgifter inom personalområdet är den personalöversikt som görs årligen. Sammanställningen ger en bild av den aktuelle situationen och även historiske jämförelser framgår. Denne analys utgör ett underlag för diskussioner i såväl personaldelegation, som i nämnder och andra forum inom kommunen. Omvärldsanalys och analys av kommunens behov av kompetensförsörjning sker på ett flertal olika sätt, till huvuddelen i möten av mer informell karaktär. Personalenheten vid kommunledningskontoret är med i olika nätverk, bland annat hos SKL, där de får övergripande information om det som är aktuellt inom personalområdet. Informationen förmedlas via träffar vidare inom kommunens olika verksamhetsområden. Då kontakten med Linneuniversitetet är av stor betydelse för kommunen har personalenheten också täta kontakter med Linneuniversitetet och har utsett en särskild universitetsstrateg. Enheten upplever att de har en hög beredskap och kan agere framåtsyftande och proaktivt. Ytterligere möten utgörs av träffar med jämförelsekommunerna och med fackliga företrädare. Dessa träffar sker både på politisk nivå och bland tjänstemän. Personaldelegationen har träffar med nämndernas presidier och med förvaltningarna där kompetensförsörjning och kompetensutveckling diskuteres. Den kartläggning som sker av kommunens personalsituation tar sin utgångspunkt i rapportering från förvaltningarna. Rapportering görs främst av pensionsavgångar men inkluderer även bristyrken och områden där det finns ett behov av kompetens i större grupper. Ett av verktygen som används för att kartlägga situationen är en ersättningsplanering vid generationsväxling. Förvaltningarna ska notere svårigheten att ersätta personal samt vilka åtgärder de planerer att vidte. Rapportering av rekryterings- och kompetensbehov som erhålls från förvaltningarna sammanställs i verksamhetsplan och i budget. PA-nätverk, ledningsgrupper och samverkansgrupper använder materialet och diskuterer frågorna aktivt. Personalchefen rapporterer till, och deltar vid verje möte med, personaldelegationen utifrån de inrapporterade siffror som D
förvaltningarna lämnar. Någon ytterligere analys har finte bedömts nödvändig att göra, finte heller att ta fram någon särskild strategi. Kommundirektören har finte fått i uppgift att göra eller till kommunstyrelsen/personaldelegationen rapportere några dokumenterade analyser för kommunen som helhet. Personaichefen har tagit fram ett dokument gällande pensionsavgångar och rekryteringsbehov där, pensionsålder, verktyg för kompetensförsörjning samt generationsväxiing framgår. Kalmar kommun har en låg personalomssättning på ca 2 %. Vidare har de en rörlig pensionsålder mellan 61-67 år, med en genomsnittlig pensionsålder på 64,9 år. En av de slutsatser som dras är att förväntade pensionsavgångar kommer att öka på sikt. 2015 är det 127 personer och 2024 förväntas 166 personer gå i pension. Dokumentet beskriver även personalstatistik, omvärldsanalys, organisationsöversyn samt kompetensanalys inför rekrytering. Precis som i budget 2015 beskriver Kalmar kommun vikten av samarbete med universiteten och framförallt Linneuniversitetet. Förvaltningscheferna förväntas lyfta frågor till personalenheten vid problem. De åtgärder som vidtas på en kommunövergripande nivå är främst av karaktären att styra resurser till de områden där satsninger behöver göras. Detta kan ske genom löneöversyn eller via satsninger på utbildning. Som exempel kan nämnas ledarförsörjningsprogram och chefsstöd. Löneförhandlingar sker Gentralt och för att ha kontroll över löneutvecklingen måste personalenheten godkänna eventuelle aysteg från ordinarie löneöversyn. Denne stäms sedan muntligt av med personaldelegationen. Framtida utmaninger enligt kommunen Merparten av kommunens målområden kommer att påverkas av hur kommunen lyckas med kompetensförsörjningen. Därutöver påverkas kommunen av samhällsutvecklingen och exempel som nämnts är migrations- och asylprocessen som kommer att få påverkan på behovet av socialsekreterare och introduktionshandläggare. På kommunövergripande nivå finns en utmaning i att entalet invånare förväntas uppgå till 75000 personer inom en 10-årsperiod. Detta kommer att få effekt på kommunens samtlige verksamhetsområden och i budgetprocessen för 2016 diskuteres detta aktivt. Kommunens ledende tjänstemän uppger att det finte finns några akuta rekryteringsbehov, med undantag av specifika tjänster. De "tarmrapporter" som kommit har finte faliit in. Det finns en beredskap för kommande pensionsavgångar och förändringar såväl inom kommunen som i kommunens omvärld. Kompetensutveckling kommunens verksamhetshandbok har kommundirektören fastställt en process för kompetensutveckling. Syftet är att beskrive processen för hur den Gentrala personalenheten arbetar med kompetensutveckling. Kompetensutveckling av befintlig personal hanteras inom olika nivåer inom kommunen. På en kommunövergripande nivå görs årligen en behovsanalys och ett utbildningsprogram. Detta program tas fram av tjänstemän på personalenheten. Förvaltningarna har möjlighet att lyfta de ämnen som de anser sig vara i behov av. Förvaltningsövergripande finsatser görs där förvaltningen har identifierat ett behov utifrån exempelvis noterade brister eller förändrade lagkrav. Den yrkesspecifika kompetensutvecklingen identifieras på individnivå och den utbildning som sker på individuell nivå tar sin utgångspunkt i medarbetarsamtalet. Samtlige anställda ska ha en kompetensutvecklingsplan där utgångspunkten är en kartläggning av nuläget och därefter en bedömning av behovet av utbildning. Kommunen använder ett IT-baserat utbildningsprogram, Viacompetence. I detta program finns kurskataloger och där sker anmälan till kurser. Programmet registrerer även individens genomförda utbildningar. 10
Kalmar kommun har en central budget för utbildning och för ledarutveckling. Därutöver läggs en budget av respektive förvaltning. budget 2015 nämns att en stor utmaning är att identifiers och rekrytera framtida chefer. Mot bakgrund av detta har kommunen ett ledarförsörjningsprogram vars mål är att identifiers kommande ledere och att formulere en kompetensprofil och utvecklingsplan. Rekrytering och introduktion Kommundirektören har i kommunens verksamhetsledningssystem fastställt en gemensam rekryteringsprocess. Syftet med processbeskrivningen är att klargöra arbetssättet vid rekrytering och att utgöra ett stöd till de anställda. kommunens gemensamma verksamhetshandbok finns även ett dokument som behandlar introduktion av nyanställda. Detta är fastställt av kommundirektören. Dokumentet beskriver syfte, ansvar och mentorskap inom kommunen och innehåller även en checklists att använ- ~fas vid nyanställning. I revisjonen i samband med fortsatt ISO-certifiering har vissa brister i användandet av rutinen konstaterats. Miljö- och kvalitetsansvarig inom kommunen har tillsett att åtgärdsplaner har vidtagits för att komma tillrätta med dessa brister. 11
6. Nämnderna 6.1. Barn- och ungdomsnämnden Kart/äggning, ana/ys och strategi Barn- och ungdomsförvaltningen kartlägger löpande kompetensen och framtida rekryteringsbehov. Man identifierar och matchar övertalighet och vakanser inför såväl hösttermin som vårtermin. Detta görs främst i förvaltningens olika geografiska nätverk, men också i de nätverk som utgår från de olika skolstadierna. Övertalighet och vakanser som finte kan matchas mot varandra rapporteras till förvaltningsledningen. Svårrekryterade tjänster rapporteras till personadelegationen. Rekryteringsprognoserna uppdateras halvårsvis och helårsvis och barn- och ungdomsnämnden informeras varje år i februari tillsammans med den årsrapport som då lämnas. Kartläggning av personal och befintlig kompetens sker genom att samla information om detta i en plattform på barn- och ungdomsförvaltningens hemsida. Övertalighet och vakanser registreras iplattformen av rektorn, och på så vis erhålls en överblick över personalbehovet. Rektorerna får endast göra en extern rekrytering om resurserna inom förvaltningen finte räcker till. Analyser av kompetensbehovet, för varje rektors verksamhetsområde, görs regelbundet och ger en bra överblick av hur nuvarande situation och framtida behov ser ut. Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan flera år kartlagt förskollärares och lärares kompetens, för att se hur stor del av undervisningen som sker med behörig personal. Kartläggningen sker både på förvaltningsövergripande nivå och ner på individnivå. Kartläggningen av behörigheterna tillsammans med prognoser om väntade pensionsavgångar samt kommande barn- och elevtal ger en god vägledning i arbetet att uppskatta framtida kompetensbehov. Ansvaret för personalfrågor är delegerat till förvaltningens olika rektorsområden. För att stödja detta arbete och i syfte att på ett strukturerat sätt uppnå den mest optimala bemanningen har en projektgrupp Gentralt inom förvaltningen bildats. Gruppen arbetar med att förbättra kartläggning av behörigheter och har utvecklat en strategi för kompetensförsörjning. Strategin tar sin utgångspunkt i den förväntade ökningen av barn- och elevantal, pensionsavgångar samt införandet av lärarlegitimationer, med ett ökat rekryteringsbehov som följd. strategin framgår även behov av kartläggning och finsatser för att uppnå nämndens fastställda mål. Framtida utmaningar enligt barn- och ungdomsnämnden skollagen 2 kap 13 regleras den lagändring som inneburit en utmaning för Sveriges skolor och även för Kalmar kommun. Från och med den 1 juli 2015 är det krav på att lärare måste ha en lärarlegitimation för att självständigt få sätta betyg. Lagändringen har påverkat barnoch ungdomsförvaltningen då ett flertal lärare saknade lärarlegitimation när lagändringen fastslogs. För att stödja verksamheterna i arbetet att maximera behörigheten har en stödgrupp på förvaltningskontoret bildats. Stödgruppen syltar till att förbättra kartläggningen av behörighet samt att utveckla en kompetensförsörjningsstrategi. Enligt intervjuade har rektorerna på skolor engagerat sig för att deras personal ska ha en lärarlegitimation. För en del skolor har detta fungerat bra och inför höstterminen har lärarna en legitimation. För andra skolor har det inneburet att ett fåtal lärare tvingats sägas upp då de finte tagit sin legitimation. Enligt intervjuade har resurser och engagemang mellan rektorer och personal resulterat i att nästan all personal fått en lärarlegitimation. De intervjuede ser olika utmaninger inom verksamheten utöver lärarlegitimationen. En av de intervjuede ser en framtida utmaning gällande nyanlända flyktingbarn då språkbristen hos lärare kan leda till brister i undervisningen. Dagens lärare är finte flerspråkiga på den nivå 12
som framtiden kommer kräva. Kommunen ska säkerställa att alla elever får lika skolundervisning och det kan bli problematiskt på grund av språkbrister. Barn med neuropsykiatriska diagnoser tycks öka enligt en av de intervjuade. Detta ger ett ökat behov av specialpedagoger. Samtliga lärare bör ha en utbildning i specialpedagogik för att hantera förändringen. Kompefensutveckling Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar aktivt för utveckling av befintlig personal. I en pedagogisk arbetsgrupp diskuteras och lyfts förslag på områden för kompetensutveckling och en plan för kompetensutveckling tas fram för varje termin. Förvaltningen gör kontinuerlige analyser av behov av kompetensutveckling, bland annat med hjälp av enkäter och nationella prov. Enkäterna inriktar sig på både trygghet och pedagogik. De utvecklingsbehov enkäterna visar är de behov skolen bland annat prioriterer. Nationella prov är tester som kommer från Skotverket och mäter Sveriges elevers kunskap. Utifrån nationella proven kan gemensamma satsninger göras. Två satsninger som kommunen medverkar i är de nationella satsningarna Matematiklyftet och Läslyftet. Utöver dessa satsninger har Kalmar kommun även ett Slöjdlyft för att förbättra kompetensen och kunskapen inom slöjd. Barn- och ungdomsförvaltningen har även avsatt strategiske medel till Lärarlyftet II, som syftartill att fler lärare ska bli behöriga i bristämnena. Medarbetarsamtalen är av stor vikt för att fånga behovet av kompetensutveckling. Vid medarbetarsamtalen diskuteres både det som fungerat bra och det som kan bli bättre. Utifrån dessa diskussioner identifieras vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger. Kompetensutveckling ges både på individ-, grupp- och allmän nivå. Föreläsningar och andra hjälpmedel bokar skolverksamheten själva till de som behöver, alternativt kontaktar de Gentrala förvaltningen för att få hjälp. Ledarförsörjningsprogram är ett kompetensutvecklande program som ges till rektorer. Programmet innehåller kommunikation, lagerbete, konflikthantering samt medarbetarsamtal. Enligt en av de intervjuede är programmet givande och underlättar chefsrollen. Kalmar kommuns skolor har påbörjat ett projekt för att utveckla undervisningen. Upplägget är att rektorn deltar på lärarens lektion på förmiddagen, för att på ertermiddagen analysere lektionens upplägg tillsammans med läraren. Syftet är att lyfta fram vad som är bra och vilka utvecklingsmöjligheter snm finns. Rekrytering och introduktion När personal slutar och ny anställs görs alltid en överlämning. Det finns ingen formellt fastställd rutin för detta, men det finns personal som utarbetat egna rutiner för överlämning. När en överlämning av elever görs från årskurs 6 till årskurs 7 har rektorn en tydlig rutin för vilken lärare som ska träffa den nya för överlämning. Överlämningen syltar till att gå igenom hur den tidigare läraren arbetat samt hur eleven upplevts. En annan av de intervjuede mener också att en överlämning kan ske både muntligt och skriftligt. Det finns en tydlig ambition att genomföra en strukturerad överlämning från tidigare anställd till nyanställd genom en så kailad "bredvidgång". Om detta finte är möjligt görs en skriftlig överlämning. Vidare används en checklists för nyanställda för att all nödvändig information ska ges. 13
6.2. Samhällsbyggnadsnämnden Kart/äggning, ana/ys och strategi Samhällsbyggnadskontoret har under det senaste året genomfört organisationsförändringar, vilket innebär att kontoret har fått en ny struktur, ny organisation samt flera nya chefer. Förvaltningen har även arbetat för att på ett strukturerat sätt dokumentere de olika processerna inom kontoret. Förvaltningsledningen gör Hoggranna analyser av det rekryteringsbehov som finns inom verksamhetsområdet. Såväl pensionsavgångar som bristende kompetens har identifierats. Dokumentation görs i budget och verksamhetsplanen. Analysen ser lika ut i hela landet och ledningen bedömer därför att det finte finns något behov av att dokumentere den mer detaljerat för Kalmar kommun. Ett strategiskt tänkande uppges vara en förutsättning för att klara de rekryteringsbehov som finns. Genomförda organisationsförändringar har gjort att enheterna fått en större självständighet. Omorganisation och en brist på chefer kan ha lett till en känsla av oro och ett mindre stöd från såväl kommunledning som förvaltningsledning, något som vissa intervjuede noterat. Då planerade kompetensförstärkningar finte kunnat genomföras, bland annat på Brund av den höga konkurrensen på arbetsmarknaden och att man saknar tillräckligt många kompetente sökande, uppges att oron och känslan av ett mindre stöd från ledningen förstärks. De intervjuede på planenheten och bygglovsenheten funderer på enheternas och framtidens utveckling. Det framkommer att det finns funderingar gällande arbetsuppgifter och vilken kompetens som behövs för framtida utmaninger. Det vidtas flere åtgärder för att klara rekryteringsbehovet. Som exempei kan nämnas att samhällsbyggnadskontoret deltar i olika mässor för att marknadsföra Kalmar kommun. Kontakten med Linneuniversitetet och lantmäteriet har bedömts som ytterst viktige. Därutöver försöker förvaltningen påverka utbildningar i landet när det gäller praktikplatser mm. Enligt ledningen innebär "att synes", att berätta vad de gör och vad de kan erbjuda som arbetsgivare och arbetsplats, att Kalmar blir attraktivt som arbetsgivare. Åtgärderna uppges ha lett till en fördubbling av entalet förfrågningar om praktikplatser och sommarjobb och även en ökning av entalet sökande på vissa tjänster. Internt försöker förvaltningen inventera personalens kompetens för att kunna använda befintlig personal för att täcka upp kompetensbehovet, exempelvis då man tillsätter projektledare. Framtida utmaninger enligt samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret är medvetet om vilka utmaninger som väntar. Det råder stor konkurrens mellan kommunerna i Sverige om kompetente chefer och handläggare som har en inriktning mot samhällsbyggnadsområdet såsom olika typer av ingenjörer, arkitekter och personer inom miljöområdet. Specialister med en sådan kompetens är en bristvara i Sveriges alla kommuner och de intervjuede mener att Kalmar kommun måste bli attraktivare och synas mer för klara konkurrensen. Kontakten med universiteten och främst Linneuniversitet bör förbättras för att kunna fånga upp nyutexaminerade innan de lämnar Kalmar stad. Ytterligere utmaninger ligger i att hitta och erbjuda helhetslösningar inom kommunen. En situation som uppkom under en rekrytering var att dennes anhörige finte lyckades få arbete i Kalmar och därmed kunde finte rekryteringen genomföras. Kompetensutveckling Medarbetarsamtalen är en central del i att fånga upp behovet av kompetensutveckling. dessa samtal kan individen ta upp egna önskemål och ansvarig chef kan framföra vilken utveckling som han/hon ser framöver. Utifrån medarbetarsamtalen Bes en helhetssyn på förvaltningens och de olika enheternas behov. 14
På Brund av besparingskrav har resursfördelningen sedan 2014 gällande utbildning förändrats. Det är numera en förvaltningsövergripande budget som fördelas efter behov och efter ansökan hos förvaltningschefen. Fördelen med detta är att det möjliggör en helhetsbiid av utbildningsbehovet samtidigt anser vissa intervjuade att förändringarna i resurstilldelning hämmar kompetensutvecklingen. Kompetensförsörjningsplaner kommer under 2015 att tas fram för samtliga enheter. Dessa planer baseras på de behov som finns i verksamheten och dess mål tillsammans med de individuelle kompetensutveckiingsplaner som görs i samband med de årlige medarbetarsamtalen. Då det finns problem att finne erfarne chefer behöver kommunen arbeta mer med chefsrekrytering och chefsförsörjning. Ledarutvecklingsprogrammet kan förbättras och man tittar nu på särskilda finsatser för samhällsbyggnadskontoret. Rekrytering och introduktion När samhällsbyggnadskontoret rekryterar ny personal används en särskild checklists som innehåller nödvändig information för den nyanställde. För nyanställda i Kalmar kommun Bes alltid en introduktionsutbildning som innehåller övergripande information om kommunen. När en nyanställd börjar sin anställning hos samhällsbyggnadskontoret tilldelas personen en mentor. Mentorskapet syltar till att på ett snabbt och effektivt sätt introducers den nyanställde i sine arbetsuppgifter och i organisationen. Mentorn är ofte en anställd som arbetar i samme enhet och med liknande arbetsuppgifter som den nyanställda. Vid en nyanställning ska överlämning ske av den person som ska sluta. Detta hinner dock ofte finte slutföras innan personen som ska sluta lämnar arbetsplatsen. 15
7. Bedömningar och svar på revisionsfrågorna 7.1. Övergripande nivå Enligt 6 kap 1 kommunlagen ska kommunstyrelsen ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Detta inkluderer att följa tillgång och behov av personal och kompetens. Ansvaret för personalfrågor är enligt kommunstyrelsens reglemente delegeret till ett utskott inom styrelsen, personaldelegationen. Mot bakgrund av att kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att kommunen ska uppnå sine målsättningar anser vi att kommunstyrelsen på ett mer formaliserat sätt bör informere sig om och behandla frågor rörande personalsituationen för kommunen som helhet. Vår sammenfattende bedömning är att personaldelegationen inom kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret har svaret för en god överblick av kompetensförsörjningen inom Kalmar kommun. Kalmar kommun har ett flertal dokument med gedigen information och statistik som omfattar såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta dessa behov finns finte nedtecknade. Kommunen har bedömt att arbetet av mer informell karaktär såsom nätverksträffar, möten i personaldelegationen, möten med förvaltningsledningar och nämnder är tillräckligt för att möta de krav som ställs på verksamheterna. För att öka tydligheten gör vi bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens målsättningar. Detta skulle med fördel kunna göras i personalavsnittet i det årlige budgetdokumentet. Kalmar kommun är ISO-certifierad vilket säkrar att det finns dokumenterade och fungerande rutiner inom kommunens verksamhetsområden. Detta omfattar även personalområdet, såsom rekrytering, introduktion och utbildning. Den externs revisjonen som genomfördes för 2014 resulterade i en rekommendation om fortsatt certifiering. årsredovisningen för 2014 finns uppföljning av mål som i viss mån har bäring på kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vår bedömning är att denne del kan tydliggöras och utökas. Ansvaret för kompetensförsörjning och kompetensutveckling är tydligt. Kommundirektörens sätt att direkt kommunicera med förvaltningscheferna bedöms skapa bra förutsättningar för att styra verksamheten och dessa frågor. Rektorer och enhetschefer har en direkt kontakt med förvaltningsledningen vilket skapar bra förutsättningar för att hela kedjan arbetar mot samme mål. 7.2. Nämnderna Barn- och ungdomsnämnden Vår bedömning är att barn- och ungdomsförvaltningen har en god kontroll över sin verksamhet, tillgång och behov av kompetens. Vi grundar vår bedömning på de analyser verksamheten och ledningen kontinuerligt gör gällande framtida behov, utmaninger och kompetensutveckling. Förvaltningen har arbetat med att skapa tydliga karriärvägar för att höja attraktiviteten som arbetsgivare. Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med skolorna en god dialog som underlättar det fortsatte arbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen har en årlig process för att matcha vakanser och övertalighet. De har tydliga rutiner för att kartlägga och dokumentere kompetensbehovet. Därutöver harde en rekryteringsprognos som uppdateras årligen. Processen hos samhällsbyggnads-
kontoret är finte fullt ut så tydlig. Den nya organisationen och ett flertal nya chefer gör att de är i uppstarten av processen. Samhällsb yggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret bedöms ha en god kontroll av de förutsättningar som gäller för tiligång och behov av kompetens. Bedömningen görs utifrån de intervjuer vi har genomfört som ger en samstämmig bild av rekryteringsbehovet och de utmaninger som förvaltningen stär inför. Vi noterer att några strategier för kompetensförsörjning finte finns nedtecknade. Enhetschefer har visjoner och tankar om hur de ska hentere förändringar men det är tankar som saknar dokumentation. Långsiktiga strategier och dokumentation kan förbättras. Detta leder till en ökad tydlighet och därmed bör förutsättningar för att lyckas bli bättre. Nämnden bör i detta auseende ta en mer aktiv roll. Vid våra intervjuer har det framförts behov av att förvaltningarna ikommunen bör samverka i frågan om kompetensutveckling för att ta vara på och behålla framtida kompetens/specialistkompetens. Detta för att finte förlora tänkbar rekrytering på grund av exempelvis boende eller anhörigas situation. Vi delar synen på detta behov och bedömer att kommunstyrelsen med kommunledningskontoret kan förstärka samordningen mellan förvaltningarna. Vi bedömer att samhällsbyggnadskontoret vidtar åtgärder för att lösa den kompetensbrist som finns utifrån de förutsättningar som finns. Detta grundar vi på det faktum att Kalmar kommun och Sveriges kommuner tillsammans står inför en konkurrenssituation där personal inom samhällsbyggnad är en bristvara. Vi rekommenderar därför att en detaljerad plan kring samarbetet med finneuniversitetet och marknadsföring av kommunen bör göras. Behovet av en kommunövergripande samordning gällande rekrytering av medflyttande partner är tydligt hos samhälisbyggnadskontoret. Näringslivskontoret har totsar och de kommunala botagen är involverade. Vår bedömning är att kommunen bör arbeta fram en strategi för möjligheten till s.k. tandemrekrytering. En strategisk viktig fråga som nämns i flere dokument och i flere intervjuer är kontakten med Linneuniversitetet. Vi anser att kommunen på flere nivåer arbetar aktivt med detta. Försök görs för att pä ett bra sätt lösa frågor kring lokaler och infrastruktur, praktikplatser erbjuds och kommunen har en utsedd universitetsstrateg. Medvetenheten om att fortsätta utveckla kontakterna och samarbetet är hög. 7.3. Svar på revisionsfrågor Nedan beskrivs i komprimerad form de bedömningar som görs utifrån respektive revisionsfråga. Därefter redogörs för slutsatser och svar på den övergripande revisionsfrågan. Revisionsfråga Svar Analyserer och säkerställer kommunstyrelsen Ja, indirekt via personaldelegationen och verksamheternas kompetensbehov? kommunledningskontoret. Vilka bedömningar och analyser har gjorts beträffande kompetens/personalbehovet på kort och lång sikt? Vilka slutsatser dras/har dragits? På såväl övergripande nivå som på förvaltningsnivå har analyser av kompetensbehovet genomförts. Samhällsbyggnadsnämnden står inför store utmaninger och vidtar ätgärder för att komma tillrätta med kompetensbrist. I övrigt har kommunen en god kontroll över situationen och något skut behov har finte identifierats. 17
Hur ser roll- och ansvarsfördelning ut beträffande kompetensförsörjningsfrågorna? Vilka är effektevna av vidtegna åtgärder ex. beträffande rekrytering av vissa kritiske yrkesgrupper? Har tillräckliga åtgärder vidtagits? Hur hanteras omvärldsförändringar? Hur speglar sig dessa i kommunen? Analysevar och redovisar kommunstyrelsen kommunens personalomsättning? Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna kompetensutveckling av befintlig personal? Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att kompetens överförs från de medarbetare som slutar till medarbetare som kvarstår? Ansvaret är delegeret till nämnder och förvaltningar. Vi gör bedömningen att ansvaret är och uppievs som tydligt. Granskade nämnder har viset att de åtgärder som vidtagits delvis givit resultat. Barnoch utbildningsnämnden har i dagsläget endast några ensteka lärare utan legitimation. Samhällsbyggnadskontoret har märkt ett ökat fintresse för praktikplatser och utannonserade tjänster. Delvis. Åtgärder inom Barn- och ungdomsnämnden har lett till goda resultat. Inom samhällsbyggnadsnämnden syns resultat i vissa rekryteringsfrågor, medan det för vissa tjänster alltjämt finns ett rekryteringsbehov. Omvärldsanalys och analys av kommunens behov av kompetensförsörjning sker på ett flertal olika sätt, till huvuddelen i möten av mer informell karaktär. Personal är med i olika nätverk och förmedlar information till berörda. I årsrapporter och i budget återfinns även omvärldsanalyser. Ja Ja, detta sker på olika nivåer inom kommunen och samtlige anställda haren kompetensutvecklingsplan. Delvis. Det finns rutiner för överlämning som till viss del kan förbättras genom att de dokumenteras på ett enhetligt sätt. Finns det strategier/arbetsmodeller för hur man ska arbeta för att säkerställa en god personalförsörjning? Finns system för att årligen fånga upp behov av Ja. rekrytering i organisationen? Delvis. Arbetet är till viss del av informell och muntlig karaktär och för att öka tydligheten gör vi bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens målsättningar. Växjö 2015-08-20 Kristina Lindstedt Certifierad kommunal yrkesrevisor Helena Hellgren Verksamhetsrevisor 18