En förändrad organisation av Gentekniknämnden

Promemoria Mats Wiberg mats.wiberg@regeringskansliet.se En förändrad organisation av Gentekniknämnden

Förord Statsrådet M Johansson gav den 17 maj 2018 undertecknad i uppdrag att göra en översyn av Gentekniknämndens organisation. I denna promemoria föreslås att Gentekniknämnden ges en värdmyndighet som ansvarar för administrativa och handläggande uppgifter åt nämnden. Som värdmyndighet föreslås Vetenskapsrådet. Förslaget innebär bland annat att personalen vid nämndens kansli är anställd av Vetenskapsrådet. I promemorian avhandlas även möjligheten att på längre sikt inrätta Gentekniknämnden som ett självständigt beslutande organ i en annan myndighet. Mats Wiberg 2 (12)

1. Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning om ändring av förordning (2007:1075) med instruktion för Gentekniknämnden Regeringen föreskriver att det i förordning (2007:1075) med instruktion för Gentekniknämnden ska föras in en ny paragraf, 7 a, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 a Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019. Vetenskapsrådet upplåter lokaler och utför administrativa och handläggande uppgifter åt Gentekniknämnden. 3 (12)

1.3 Förslag till förordning om ändring av förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet Regeringen föreskriver att det i förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet ska föras in en ny paragraf, 7, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019. Vetenskapsrådet ska upplåta lokaler och utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Gentekniknämnden. 4 (12)

2. Nuvarande förhållanden 2.1 Gentekniknämndens uppdrag Av 13 kap. 19 miljöbalken följer att det ska finnas en särskild nämnd, Gentekniknämnden, som skall följa utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av genteknik. Regeringen får meddela föreskrifter om Gentekniknämndens uppgifter samt bestämmelser om nämndens sammansättning och arbetsformer. Regeringen har utnyttjat ovan nämnda bemyndigande genom förordningen (2007:1075) med instruktion för Gentekniknämnden. Av instruktionen framgår att nämnden har till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden ska beakta vikten av att ett gott forskningspolitiskt klimat upprätthålls. Gentekniknämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen. Enligt 13 kap. 12 miljöbalken krävs tillstånd för att genomföra en avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer eller för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden. Av Gentekniknämndens instruktion, samt indirekt av 11 förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, följer att nämnden ska yttra sig i dessa ärenden. Utöver att yttra sig i ärenden enligt 13 kap. 12 miljöbalken ska nämnden även - yttra sig till berörda myndigheter och till offentliga och privata institutioner och företag i frågor om genteknik enligt miljöbalken samt informera dem om sådana förhållanden inom nämndens område som kan vara av värde för deras verksamhet, - samråda med myndigheter när föreskrifter om genteknik meddelas med stöd av miljöbalken, - hålla sig underrättad om sådana projekt inom tillämpningsområdet för miljöbalkens regler om genteknik som kan anses kräva särskilda etiska överväganden eller vara förenade med risker samt ta initiativ i dessa frågor, - underrätta berörda tillsynsmyndigheter om de projekt inom tillämpningsområdet för miljöbalkens regler om genteknik som anses 5 (12)

kräva särskilda etiska överväganden eller vara förenade med risker och därvid föreslå sådana försiktighetsmått eller andra åtgärder som nämnden bedömer vara behövliga, - följa utvecklingen inom gentekniken och särskilt beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för det allmännas tillsyn av användningen av gentekniken, - informera allmänheten om utvecklingen inom det bevakade området på ett sådant sätt att intresset för etiska frågor och säkerhetsfrågor upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras, - uppmärksamma behovet av utbildning av personal som arbetar eller ska arbeta med gentekniken, och - anmäla till regeringen om något användningsområde eller någon planerad användning av gentekniken kan ifrågasättas från etiska eller humanitära synpunkter eller om området för det allmännas tillsyn behöver utvidgas till att omfatta andra frågor än dem som är föremål för offentlig kontroll. Gentekniknämnden ska årligen till regeringen lämna en översiktlig redovisning av utvecklingen av gentekniken under det senaste räkenskapsåret med uppgift om hur forskning och utveckling har påverkats av miljöbalkens regler på området och de föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa regler. 2.2 Gentekniknämndens organisation Gentekniknämnden leds av en nämnd som består av en ordförande, en vice ordförande och 15 övriga ledamöter. För var och en av de övriga ledamöterna finns en personlig ersättare. Nämndens ordförande och vice ordförande ska vara jurister med domarerfarenhet. Åtta ledamöter ska vara riksdagsledamöter, en ledamot ska vara etiskt sakkunnig, två ledamöter ska utses efter förslag från Forskningsrådet för miljö areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och fyra ledamöter ska utses efter förslag av Vetenskapsrådet. Nämndens kansli består av en kanslichef, en handläggare och en kanslisekreterare. Nämndens nuvarande ordförande är anställd på deltid. Kansliet är lokaliserat i Solna. Nämndens verksamhet finansieras genom anslag i statsbudgeten. För 2018 uppgår ramanslaget till 5 547 000 kr. 6 (12)

3. Behov av en förändrad organisation Bedömning: För att säkerställa att Gentekniknämnden ges goda förutsättningar för att bedriva sin verksamhet bör den nuvarande organisationen av nämnden förändras. Ur administrativ och ekonomisk synvinkel är det sällan en effektiv lösning att små nämndmyndigheter har egen anställd personal. Var gränsen för när det är rimligt att ha ett kansli med egen personal går kan dock variera mellan olika typer av verksamheter. I Statskontorets rapport Kostnader för små myndigheter (2017:112) konstateras att de sammantagna resultaten indikerar att små myndigheter i genomsnitt har högre kostnader per årsarbetskraft än större myndigheter. En stor variation fanns dock inom olika storleksgrupper. Med små myndigheter avses i rapporten myndigheter med upp till 30 årsarbetskrafter Såvitt avser Gentekniknämnden har denna ytterst få anställda i sitt kansli. Detta kansli förväntas dock att utföra i stort sett alla de olika administrativa uppgifter som åligger myndigheter av väsentligt större storlek. De administrativa uppgifterna upplevs belasta kansliet på ett oproportionerligt sätt och det är svårt för myndigheten att upprätthålla en tillräcklig kompetens inom alla områden, t.ex. upphandlingar och IT. Myndigheten har även behov av personal- och ekonomiadministrativa system. De kostnader som anlitandet av Statens Servicecenter medför upplevs som höga i förhållande till myndighetens storlek och behov. Kansliets begränsade storlek är även en utmaning ur arbetsmiljöhänseende och även bibehållande och utveckling av de anställdas kompetens riskerar att försvåras. Den dagliga kontakten med kollegor med liknande arbetsuppgifter och utbildningsbakgrund är begränsad, vilket riskerar att hämma såväl de anställdas trivsel som utveckling. Kansliet har även problem med att arbeta med långsiktig och strategisk kompetensförsörjning. Slutligen förekommer problem med att upprätthålla en kontinuerlig bemanning, t.ex. när kansliet närvarar vid nämndens sammanträden på annan ort än Stockholm. Sammantaget kan konstateras att den nuvarande organisationen av Gentekniknämnden med ett anställt kansli inte är ändamålsenlig. Några särskilda skäl för att bibehålla denna lösning har inte framkommit. Nämnden bör därför organiseras på annat sätt. 7 (12)

4. Förslag till ny organisation Förslag: Gentekniknämnden ska ges en värdmyndighet. Vetenskapsrådet ska ges i uppdrag att som värdmyndighet upplåta lokaler samt sköta administrativa och handläggande uppgifter åt Gentekniknämnden. 4.1 Alternativ för Gentekniknämndens framtida organisation Gentekniknämnden är i dag en myndighet med egen anställd personal. I huvudsak finns två alternativa sätt att organisera nämnden. I 18 myndighetsförordningen (2007:515) regleras alternativet att nämndmyndigheter ges en värdmyndighet. Detta innebär att en annan myndighet ansvarar för att upplåta lokaler och sköta administrativa eller handläggande uppgifter åt nämndmyndigheten, samt att ansvara inför regeringen för dessa uppgifter. Vid en sådan lösning anställs den personal som arbetar i en nämndmyndighets kansli av värdmyndigheten. De båda myndigheterna ska närmare reglera upplåtelsen av lokaler och fördelningen av uppgifter i en överenskommelse. I de fall nämndmyndigheten finansieras genom ett eget anslag i statsbudgeten så ligger överenskommelsen även till grund för den ersättning för kostnader som värdmyndigheten har rätt till. Ett annat alternativ är att Gentekniknämnden upphör att existera som myndighet och att nämndens uppgifter förs över till en annan myndighet. I denna myndighet inrättas ett självständigt beslutande organ som ansvarar för att fatta beslut i de frågor som Gentekniknämnden i dag ansvarar för. Exempel på denna typ av organisation av ansvar och beslutsfattande är Granskningsnämnden för radio och tv som är ett särskilt beslutsorgan inom Myndigheten för radio och tv samt Regelrådet som numera är ett beslutsorgan inom Tillväxtverket. 4.2 Gentekniknämnden bör få en värdmyndighet Sett endast ur effektivitetssynpunkt kan en lösning där en nämnd upphör som myndighet och ersätts av ett självständigt beslutande organ vid en annan myndighet många gånger vara att föredra. En sådan lösning ger bäst förutsättningar för en effektiv integrering mellan den nuvarande nämndens och den mottagande myndighetens verksamhet samt är på sikt den administrativt enklaste då den t.ex. inte förutsätter ett avtal mellan två myndigheter och därmed sammanhängande arbete med fördelning av uppgifter och finansiering. 8 (12)

En lösning enligt ovan är dock, såvitt avser Gentekniknämnden, relativt tidskrävande att genomföra, bland annat då den innefattar överföring av verksamhet mellan olika utgiftsområden i statsbudgeten. Vidare bör övervägas om 13 kap. 19 miljöbalken vid en sådan lösning bör omformuleras så att det framgår att den nämnd som där avses inte behöver utgöra en egen myndighet. Då det måste anses angeläget att redan på kort sikt genomföra en förändring av Gentekniknämndens organisation är därför, i vart fall för närvarande, lösningen med en värdmyndighet att föredra. 4.3 Möjliga värdmyndigheter Användningen av genteknik har under lång tid tilldragit sig ett stort intresse i samhällsdebatten. Avståndet mellan de som ser användningen som ett positivt och viktigt verktyg och de som ser gentekniken som ett hot eller som ett etiskt problem är stort. Tonläget har ofta varit högt i debatten. Gentekniknämnden har i detta sammanhang en viktig uppgift att bevaka de etiska frågorna samt att informera och ge råd om användningen av gentekniken. För att Gentekniknämnden ska kunna fullgöra sitt uppdrag är det viktigt att nämnden inte bara är utan också uppfattas som fristående och objektiv. Detta krav utgör en väsentlig begränsning av urvalet vid val av en värdmyndighet. Flertalet av de myndigheter som ansvarar för frågor relaterade till genteknik, som t.ex. Statens jordbruksverk eller Naturvårdsverket, uppfattas av vissa aktörer i debatten som representanter för en viss ståndpunkt. Även om det kan ifrågasättas om det finns fog för att tillskriva myndigheterna dessa ståndpunkter måste det bristande förtroendet beaktas vid val av värdmyndighet för Gentekniknämnden och dessa myndigheter utgör därför inga lämpliga alternativ. Även Sveriges lantbruksuniversitet och övriga universitet faller som alternativ av denna anledning. Som mer lämpliga alternativ framstår främst Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är ett statligt forskningsråd som ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Vetenskapsrådet fördelar mer än 6 miljarder kronor per år och är därmed den största statliga finansiären av forskning vid svenska 9 (12)

universitet, högskolor och institut. Tre ämnesråd, ett råd och fem kommittéer beslutar om fördelning av forskningsmedel. Vetenskapsrådet analyserar och följer upp forskningssystemet och forskningens villkor samt ger regeringen råd om framtida forskningspolitik. Vidare arbetar Vetenskapsrådet för att stimulera internationellt forskningssamarbete samt med att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. Vetenskapsrådet är värdmyndighet för Centrala etikprövningsnämnden. Vetenskapsrådet har runt 220 anställda och är till största delen lokaliserat i Stockholm. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling och arbetar med forskningsfinansiering, strategi, utvärdering och analys samt med forskningskommunikation. Formas fördelar 1,3 miljarder per år till olika forskningsprojekt avseende exempelvis klimat, cirkulär ekonomi, livsmedel, jordbruk, skogsbruk och stadsplanering. Hur pengarna ska fördelas beslutas av forskarrådet, som är Formas beslutsorgan. Formas bistår även med underlag till regeringens forskningspolitik. Från och med den 1 januari 2018 har Formas ett nytt uppdrag att göra utvärderingar, analyser och sammanställningar av publicerad forskning för att ta fram vetenskapligt stöd för styrmedel och åtgärder i arbetet med att nå de svenska miljömålen. Uppdraget styrs av ett eget beslutsorgan, Rådet för evidensbaserad miljöanalys. Från 2018 är Formas också värdmyndighet för Klimatpolitiska rådet. Formas har ett sjuttiotal anställda och är lokaliserat i Stockholm. 4.4 Förslag till värdmyndighet Såväl Vetenskapsrådet som Formas uppfyller de krav som bör ställas vid valet av värdmyndighet för Gentekniknämnden. De har båda en tillräcklig storlek för att administrativa fördelar ska kunna tillvaratas och de har en verksamhet och kompetensprofil i vilken Gentekniknämndens kansli kan 10 (12)

finna en naturlig hemvist. Båda myndigheterna har dessutom redan erfarenhet av att vara värdmyndighet. Båda myndigheterna har uttryckt tveksamheter kring möjligheterna att fungera som värdmyndighet för Gentekniknämnden, i vart fall vid denna tidpunkt. Formas har under 2018 erhållit ett utökat uppdrag samt blivit värdmyndighet för Klimatpolitiska rådet. Såvitt avser Vetenskapsrådet fattade regeringen den 20 juni 2018 beslut om en lagrådsremiss i vilken bl.a. föreslås att det ska bildas en ny nämndmyndighet, Oredlighetsnämnden, för vilken Vetenskapsrådet ska vara värdmyndighet. Enligt lagrådsremissen ska denna nya nämnd inrättas till den 1 september 2019. Det är naturligt att uppdraget att utgöra värdmyndighet alltid inledningsvis innebär en viss belastning. Inte minst aktualiseras nästan alltid rent praktiska utmaningar, såsom tillgången till arbetsplatser i befintliga lokaler. Dessa aspekter bör dock inte tillmätas en sådan tyngd att de får styra valet av värdmyndighet. Samtidigt finns naturligtvis en gräns för vad framförallt en mindre myndighet klarar av att hantera under en viss tidsrymd. Från Vetenskapsrådet har vidare anförts att de anser att Gentekniknämndens verksamhet ligger långt ifrån Vetenskapsrådets kärnverksamhet. Som konstaterats ovan kan såväl Vetenskapsrådet som Formas anses lämpliga som värdmyndighet för Gentekniknämnden. Formas har dock ett väsentligt smalare verksamhetsfält än Vetenskapsrådet. Formas specifika inriktning mot de sektorer inom vilka gentekniken många gånger upplevs som mest kontroversiell kan även riskera att uppfattas som problematisk av vissa grupper. Med hänsyn till Vetenskapsrådets storlek och bredare uppdrag, samt med beaktande av den relativt stora förändringen Formas varit föremål för under det senaste året bör Vetenskapsrådet anses ha bäst förutsättningar för uppdraget som värdmyndighet. Ett eventuellt framtida uppdrag till Vetenskapsrådet att inrätta en oredlighetsnämnd förändrar inte denna bedömning. Att Gentekniknämndens verksamhet i vissa delar skiljer sig från Vetenskapsrådets kärnverksamhet är en naturlig följd av att de är två separata myndigheter med olika uppdrag och kan inte anses på något beaktansvärt sätt inverka negativt på Vetenskapsrådets möjligheter att fullgöra uppgiften som värdmyndighet. Den nya organisationen bör gälla från och med den 1 januari 2019. 11 (12)

5. Konsekvenser 5.1 Ekonomiska konsekvenser Förslaget medför inga omedelbara ekonomiska konsekvenser för staten eller för någon annan. Gentekniknämnden ska, i enlighet med vad som närmare följer av den överenskommelse som ska träffas med Vetenskapsrådet, med anslagsmedel ersätta Vetenskapsrådets kostnader. På sikt kan antas att de administrativa kostnaderna för nämndens verksamhet sjunker. 5.2 Konsekvenser för Gentekniknämndens personal Det ankommer på regeringen att besluta om Gentekniknämndens nuvarande ordförandes fortsatta anställning. För Gentekniknämndens övriga personal åligger det nämnden tillsammans med Vetenskapsrådet att beakta 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd. 5.3 Övriga konsekvenser Förslaget bedöms inte specifikt påverka övriga myndigheter, enskilda, den kommunala självstyrelsen, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättningen eller den offentliga servicen i olika delar av landet, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. 12 (12)