C u p s 2 0 0 9-2 0 1 2 S t e f a n A n d e r s s o n
Complete catalog from solo exhibition at Formargruppen Malmö, Sweden 25/8-25-9 2012
Under åren 2009-2012 har jag fokuserat på grupper med små koppar. Det lilla formatet har gett mig möjlighet till en spännande detaljfixering och grupperna är en kavalkad-artad representation av mitt sökande efter kunskap. Utställningen visar några av de bästa arbetena från den här tiden. Min avsikt är en oromantiserande studie av krukmakarens medel. I arbetet är leruttryck och hantverk påtagligt men inte drivande. Fokus är istället på form inom bruksgodsets ramar. Primärt sker detta genom fokuserad och metodisk grundforskning i verkstaden som resulterar i små serier bruksgods (vaser, fat, koppar, tekannor). Krukorna görs på drejskivan och är frukten av ett uppmärksamt sökande bland leror, glasyrer och bränningar.
Stoneware, wood firing (2011, W: 7.5 cm, H: 5 cm) Den gråspräckliga koppen har fått sitt uttryck genom att petas ner i glöden under bränningen. När ugnen hade svalnat, fem dagar senare, kunde jag plocka den ur askan. På ytan är det ömsom oförbränd aska och ömsom hårt utsatt lera. Formen är böljande och bränningen har gjort brottet mot undersidan något mjukare en mindre definierad fotring hade riskerat att bli otydlig. Midjan lyfter den säckande kroppen något och ger ett stadigt grepp. Läppens form är stram men utsvängd vilket ger en aning av generositet. Fotringen har även den en stramhet och tillsammans med läppen håller den om koppens rundade buk.
Proto porcelain, sinter engobe, wood/ salt firing (2011, W: 7.5 cm, H: 5 cm)
Stoneware, wood firing (2011, W: 6 cm, H: 5 cm)
Stoneware, glaze, wood/ salt firing (2010, W: 6 cm, H: 6 cm)
Stoneware, slip, glaze, wood and electric firing (2011, W: 6 cm, H: 5 cm)
Stoneware, sinter engobe, wood/ salt firing (2010, W: 8 cm, H: 5.5 cm) Den ådriga koppen är ett möte mellan engobe på gränsen till glasyr och lera. Den lilla fotringen är fasad fram mot den raka utsidan. Där är även engoben till viss del bortskrapad för att göra övergången mjukare mellan de två uttrycken. Koppen är saltglaserad. Den blanka leran är följden av salt som östs in i ugnen vid hög temperatur. Färgerna (orange, gråblå, indianröd) kommer av små mängder järn som smittar från leran under den annars vita glasyren. På undersidan finner du tre märken från sättmaterialet på vilket den stått i ugnen. Både lera och glasyr har oregelbundna mönster. Leran är småporig efter organiskt material som brunnit bort och glasyren har fått en skinnartad yta under en speciell avsvalning. Båda skänker ett extra djup till ytorna.
Stoneware, slip, glaze, wood firing (2011, W: 6.5 cm, H: 6.5 cm)
Primitive porcelain, glaze, oil firing (2012, W: 7 cm, H: 4.5 cm) Den ljusa koppen har en tunn transparent glasyr. Foten ansluter hårt mot underlaget och distinkt vid läppen. Formen är ren och glasyren får stå för livfullheten; aningen skrovlig och med mörka prickar efter den reducerande bränningen. Just den här koppen är bränd på använd frityrolja från min lokala korvkiosk. I mitt arbete är traditionen central både som kunskapskälla och inspiration. Lerans premisser påverkar mig på samma sätt som de påverkade krukmakare för tre tusen år sedan när de gjorde det första stengodset. Förutsättningarna är ramen för arbetet och ger nyanser åt alla delar På min kopp ser ni små märken där mina fingrar hållit den under glaseringen och formen måste vara sådan att den kan bära sig själv i den höga bränntemperaturen. Kopplingarna till tidig svensk 1900-talsformgivningen dyker ständigt upp då jag på många vis arbetar med samma inspiration och grundstoff.
Stoneware, sinter engobe, wood/ salt firing (2010, W: 6 cm, H: 5 cm)
Stoneware, organic material, wood firing (2010, W: 5 cm, H: 6 cm)
Stoneware, slip, wood firing (2011, W: 5 cm, H: 6 cm)
Stoneware, sinter engobe, wood firing (2011, W: 6 cm, H: 5 cm) Koppen med stålblå läpp har en tydlig fram och baksida vilket är typiskt för en vedbränd kruka. Den blankare sidan har varit vänd mot elden och askan har bildat en transparent grön glasyr, full av vita, gråa och bruna kristaller. Längs läppen, där lågor slickat tidigt har den vita engoben smält ner och visar bara den typiskt blåa färgen av en kraftigt sotande låga. Om man följer formen runt ser man hur lågan har släppt, följt, tumlat och på så vis skapat några av de otaliga effekter eld och aska kan ge i mötet med lera. Fotringen ligger ofta i skugga och spelar på så vis bra mot den gråa kanten på en annars ljus kopp. Den tunna läppens tydlighet förstärks av flera linjer skapade av bränningen. Fotringen är smal men genom att ha fasats av känns den mindre spröd. Fenomenet kan ses i människoansiktet där man generellt uppfattar ansiktet bredare än det är på grund av kindernas lutning bakåt.
Stoneware, sinter engobe, wood firing (2011, W: 5.5 cm, H: 5.5 cm)
Stoneware, glaze, electric firing (2010, W: 5 cm, H: 6.5 cm)
Stoneware, wood firing (2011, W: 7 cm, H: 5 cm)
Stoneware, glaze, wood firing (2011, W: 6.5 cm, H: 5.5 cm) Den ljusblå koppen har en nätt fot som kroppen hänger över. Troligen motverkar den ljusblå, himmelslika, färgen känslan av tyngd. Leran är grov och kontrasterar mot den sammetslena glasyren. Koppen är bränd på sidan stöttad av små snäckor. Efter bränningen är skalen porösa och faller bort med svarta märken som dekorativa spår. Snäckor användes tidigt som sättmaterial. Sand, tåliga leror men även gräs och risblast användes. Alla är rika källor av ämnen som i hög koncentration är värmetåliga och som lämnar sina unika spår efter bränningen.
Stoneware, wood/ salt firing (2010, W: 5.5 cm, H: 6.5 cm)
Stoneware, slip, glaze, electric firing (2011, W: 7 cm, H: 5.5 cm) Den mörkgrå koppen har en frisk form tack vare den höga foten och kroppens pigga vinkel utåt, uppåt. Fotringen kommer mjukt ur formens utsida men distanserar sig mot botten med ett tydligt steg. Detta stärks även genom att den är oglaserad och ger botten känslan av att vara något disparat från koppen som ett öga eller en vattenpuss. Leran är dekorerad med en vit engobe i grov pensel. Det är en snabb produktionsteknik som inte bejakar ordning utan livlighet. Att arbeta med en vit lera över en mörk finns troligen i alla keramikkulturer. I Storbritannien kallas det för slip ware, i Japan Kohiki och Hakeme, i Korea för Bucheong. Även här i sverige har vi en lång tradition som till stor del försvann med industrialismen. Med den kom effektivare sätt att dekorera och i kölvattnet fanns en ordningsammare estetik som gjorde det omöjligt att sälja fingerdekorerat och stänkmålat gods.
Stoneware, slip, wood firing (2011, W: 6.5 cm, H: 6 cm)
Stoneware, slip, glaze, gas firing (2010, W: 6 cm, H: 4.5 cm)
Stoneware, slip, wood firing (2011, W: 6 cm, H: 4.5 cm)
Stoneware, slip, wood firing (2010, W: 6.5 cm, H: 5 cm)
Stoneware, wood firing (2010, W: 5 cm, H: 5.5 cm)
Stoneware, glaze, electric firing (2012, W: 7.5 cm, H: 5 cm) Den svarta koppen har en öppen form och midjan tecknas fram väl av den högblanka glasyren. Glasyrtypen kommer från kina och kallas Temmoku efter en bergstrakt där. Den uppskattades mycket av japanska tecermonimästare och som följd försökte japanska keramiker efterlikna effekten. De lyckades inte men jakten utvecklade åtskilliga nya tekniker med egna uttryck så som Hikidashi guru och reducerad Temmoku. Det var även deras kunskap som till sist nådde Europa under tidigt 1900-tal med följd att få arbetar med kinesisk temmoku i västvärlden. Hos den här glasyren bildas gula kristaller under avsvalningen och endast genom att kyla ner den fort kan den bibehålla sin svarta färg. Nära ser du dessa kristaller som mikroskopiska prickar. Så nära uppfattar man även att glasyren är transparent med en ton av grönt och brunt. Detta skänker ett extra djup åt den svarta färgen som annars kunde uppfattats som platt och död.
Stoneware, slip, glaze, gas firing (2010, W: 5.5 cm, H: 6.5 cm)
Stoneware, porcelain slip, glaze, oil firing (2012, W: 7.5 cm, H: 5 cm)
Proto porcelain, wood firing (2009 W: 6 cm, H: 5 cm)
Stoneware, wood fired (2009, W: 6.5 cm, H: 7 cm)
Stoneware, slip, glaze, wood/ salt firing (2010, W: 6.5 cm, H: 4.5 cm)
Stoneware, wood firing (2011, W: 5 cm, H: 6 cm)
CV Dalarnas Museun, Höstsalong (Falun, Sweden 2006) S T E FA N A N D E R S S O N Born 1979 E D U C AT I O N Ceramic art Bachelor, HDK (Gothenburg, Sweden 2006-2009) Ceramics, Leksands fhsk (Leksand, Sweden 2004-2006) Assistent to Jan-Åke Andersson, Ceramist (Tibro, Sweden 2000-2004) S O L O EXIBITIONS Blås & Knåda (Stockholm, Sweden 2013) Formargruppen (Malmö, Sweden 2012) Galleri Panncentralen (Mariestad, Sweden 2004) C O L L E C T I O N S The Röhsska Museum of Design and Decorative Arts (Gothenburg, Sweden 2009) G R A N T S IASPIS, international exchange (2011) Konstnärsnämnden, Swedish art grant committee 1-year working grant (2010) Otto och Charlotte Mannheimers fond (2010) Estrid Ericsons stiftelse (2005, 2007, 2009) Göteborgs Slöjdförening (2007) Adelerbertska Stipendiestiftelsen (2007) G R O U P EXIBITIONS, GALLERY PRESENTAT I O N Galleri KHVC, Grand Finale (Örebro, Sweden 2012) The Scottish Gallery (Edinburgh, UK 2012) Schaller Gallery, Worth Another Look (Benton Harbor, USA 2012) Röhsska Museet, Conversation Pieces (Gothenburg, Sweden 2011) Schaller Gallery, For the Flowers (Benton Harbor, USA 2011) Saatchi Gallery, Collect (London, UK 2011) Gallery SCA (Shrewsbury, UK 2010) The Scottish Gallery (Edinburgh, UK 2010) Nivå 125, Hipp Hipp (Båstad, Sweden 2010) Konstepidemin (Gothenburg, Sweden 2009) Röhsska Museet, Parafras (Gothenburg, Sweden 2008) Sangmyung University, International ceramic exchange (Korea 2007) O T H E R Guest member at Blås & Knåda (Stockholm, Sweden 2010, 2011) Teacher at Leksand fhsk (Leksand, Sweden 2006-2012 ) Teacher at Helliden fhsk (Tidaholm, Sweden 2012 ) Teacher at Linköping University (Linköping, Sweden 2010-2012 ) Commissin for The Gothenburg Botanical Garden (Gothenburg, Sweden 2008)
Stefan Andersson Axtorp 1 543 92 Tibro, SWEDEN +46 (0) 702-74 12 70 stefan@ceramics.se www.ceramics.se