Strategirapport för Kambodja 2014

Strategirapport för Kambodja 2014 Ärendenummer: 14/000769 Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Resultatområde och insatsportföljens genomförande per resultat Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Resultatområde 1: Stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck Ökat demokratiskt inflytande och möjlighet till ansvarsutkrävande för medborgare på lokal nivå. Ökat lokalt självbestämmande. Ökad kunskap om de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och rättstatens principer bland medborgarna och inom den offentliga sektorn. Stärkt ansvarsutkrävande och stärkt respekt för rättstatens principer inom ramen för Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia (ECCC). Ökat antal medborgare, särskilt unga, engagerar sig aktivt mot korruption. Resultatområde 2: Förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt, med fokus på god utbildning och ökad sysselsättning Ökat antal flickor och pojkar i det formella skolsystemet har slutfört utbildningen med grundläggande kunskaper och färdigheter. Ökat antal unga människor har användbara kunskaper och färdigheter för arbetslivet. Förbättrad dialog mellan arbetsmarknadens parter och bättre former för konfliktlösning på arbetsmarknaden. Resultatområde 3: Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer. Ökat motståndskraft mot klimatförändringar på lokal nivå. Ökad samverkan mellan medborgare och lokala förvaltningar för ett hållbart nyttjande av naturresurser. 1

1. Övergripande bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Utbetalt belopp inom strategin 2014: 225,3 MSEK Totalt strategibelopp: 1 000 MSEK Avtalat belopp: 225,4 MSEK Strategiperiod: 2014-2018 Antal avtalade insatser 2014-12- 31: 40 stycken Utbetalt belopp inom andra anslagsposter * som gick till landet/regionen 2015: 26,1 MSEK + 15 MSEK till ECCC 1 *Med andra anslagsposter avses ap 1. Humanitära insatser, ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 32 Forskningssamarbete. Analys och bedömning Ambassaden har under det första halvåret 2014 arbetat i enlighet med den inriktning och de målformuleringar som anges i samarbetsstrategin för 2012-2013 (förlängd till 2014), vilken omfattat samarbete inom tre områden; demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, utbildning samt klimat. Sidas bedömning är att den insatsportfölj som byggts upp under strategiperioden bidragit till att uppnå målen i strategin, även om graden av måluppfyllelse varierar mellan samarbetsområdena. Avseende utbildningsområdet konstaterar Sida att angivna mål inte uppnåtts, medan målen inom området demokrati och mänskliga rättigheter delvis uppnåtts. Inom klimatområdet bedöms målet ha uppnåtts, även om den kapacitet som hittills byggts upp snarast är att se som ett första steg mot den bredare och mer djupgående kapacitetsutvecklingsprocess som fordras för att Kambodja ska kunna ta sig an de utmaningar som klimatförändringarna medför. Denna bedömning, som bygger på de målformuleringar som anges i den nu avslutade strategin från 2012, är densamma som Sida framfört i tidigare rapportering. Regeringen fattade den 14 augusti 2014 beslut om en ny resultatstrategi för utvecklingssamarbete med Kambodja. Resultatstrategin gäller för perioden 2014-2018 och omfattar samarbete inom tre områden, vilka också utgör delmål i den biståndspolitiska plattformen. Årsplanen för 2014 uppdaterades i september 2014 för att avspegla den nya strategin. Sida bedömer att verksamheten under andra halvan av 2014 genomförts i överensstämmelse med denna plan. Ett effektivt beredningsarbete och god samverkan mellan Sida och ambassaden i Phnom Penh har möjliggjort ett högt och ansvarsfullt utnyttjande av landallokeringen. Den nya resultatstrategin bygger på den ämnesmässiga inriktning och strategiska styrning som angavs i tidigare samarbetsstrategi. Sidas övergripande slutsats från det operationaliseringsarbete som genomfördes under hösten 2014 är därför att det program som byggts upp i Kambodja är fortsatt relevant och kommer att bidra till att uppnå de resultat som anges i den nya strategin. Insatsportföljen bedöms vara väl sammansatt och omfattar stöd för reformer på både central och lokal nivå, med en viss förskjutning mot den lokala nivån. Portföljen bygger vidare på en balans mellan innovativa insatser, t.ex. genom stöd till nya aktörer och/eller former av finansierings- 1 Från anslaget för mänsklig säkerhet 2

lösningar, samt stöd till institutionell kapacitetutveckling och reformer. Den bygger också på en balanserad avvägning av stöd till aktörer inom stat, civila samhället och näringslivet, samt mellan stöd på central och lokal nivå. Den resultatuppföljning som gjorts för 2014 visar att insatserna över lag levererar enligt plan och mot uppsatta resultat. Detta illustreras bl.a. av det arbete med klimatintegrering som sker på central nivå samt att klimatrelaterade insatser i ökad utsträckning inkluderats i de utvecklingsplaner som tas fram på kommunnivå, vilket bidrar till att stärka anpassningsförmågan och motståndskraften såväl hos individer som i samhället som helhet. De svenska insatserna har också bidragit till att stärka det demokratiska inflytandet och ansvarsutkrävandet på lokal nivå, vilket bl.a. illustreras av anordnandet av Medborgarforum och av en ökad om än något ojämn mottaglighet från lokala myndigheter i förhållande till de krav och behov som framförs av medborgarna. Inom utbildningsområdet har det svenska stödet bl.a. bidragit till ett förstärkt fokus på utsatta barn samt till att ökade och mer flexibla resurser nu ställs till skolornas förfogande. Andelen barn som hoppar av grundskolan innan årskurs 9 är dock fortsatt hög, och kvaliteten på utbildningen som helhet låg. Synergierna mellan och inom de olika resultatområdena är starka och bidrar till ökad utvecklingseffektivitet och resiliens i den svenska insatsportföljen. Det finns dock förutsättningar för att ytterligare förstärka kopplingarna, samtidigt som ett mer systematiskt angreppssätt bör anläggas vad gäller jämställdhetsintegrering. Ägarskapet för de insatser som Sverige finansierar bedöms vara starkt på kambodjansk sida. Detta har under 2014/15 bl.a. visats genom att Kambodja via statsbudgeten bidragit med extra medel till två insatser; statistikstödet (additionella personalkostnader) samt stödet till School Improvement Grants (genom att täcka en växelkursförlust motsvarande ca 6 MSEK). Synergierna mellan insatserna illustreras bl.a. av samarbetet mellan Transparency International och utbildningsministeriet samt mellan decentraliseringsreformen och stödet för att integrera klimathänsyn i kommunala utvecklingsplaner. Efter parlamentsvalet i juli 2013 bedömer Sida att nya möjligheter att stödja en mer genomgripande förändringsagenda uppstått. Valresultatet rubbade den politiska maktbalansen och tydliggjorde det förändringstryck som gradvis byggts upp. Mot denna bakgrund bedömer Sida att det idag finns ett större utrymme för och vilja till reformer inom statsförvaltningen och i samhället i stort. Mot bakgrund av ovanstående, och givet att fyra år kvarstår tills dess att en slutlig bedömning av resultatuppfyllelse kan göras, bedömer Sida i dagsläget att målen i den nya resultatstrategin kan uppnås. Graden av måluppfyllelse kommer dock sannolikt att variera mellan resultatområdena och förbättringstakten i enskilda utvecklingstrender kan komma att vara lägre än önskvärt. Detta gäller inte minst utbildningsområdet, där trenden i dagsläget inte går åt rätt håll, alternativt är oförändrad. Detta fordrar en djupare analys och kan komma att leda till en eventuell omriktning av stödet till utbildningsområdet under strategiperioden. Risker finns också vad gäller takten i decentraliseringsreformen och bristande koordinering mellan nyckelreformerna i statsförvaltningen. Förändringar vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och rättstatens principer förutses fortsatt uppvisa en krokig utvecklingsbana, där inte bara system och processer behöver förändras utan också attityder och förhållningssätt. De mer övergripande riskerna för genomförandet av strategin är liksom tidigare kopplade till politiska risker, bristande kapacitet och finansiella risker/korruption. Dessa risker hanteras genom dialog och noggrann uppföljning och analys av avtalsenlig rapportering och revision. 3

Slutsatser Den samlade insatsportföljen speglar väl inriktningen i gällande strategi och balansen mellan olika samarbetspartner (aktörer) och insatsnivåer (central-lokal) är väl avvägd. Synergierna mellan och inom resultatområdena är starka men kan förstärkas ytterligare, samtidigt som ett mer systematiskt angreppssätt bör anläggas vad gäller jämställdhetsintegrering. Insatserna genomförs enligt plan och levererar mot uppställda mål och har därför goda förutsättningar att bidra till att uppnå målen i resultatstrategin, vilket också illustreras av det samlade utfallet för resultatmålen 2014. Måluppfyllelse inom utbildningsområdet utgör en fortsatt utmaning och en djupare analys av skälen till den negativa/oförändrade trenden inom framför allt sekundärutbildningen ska därför genomföras under 2015. 2. och insatsportföljens genomförande per resultat Resultatområde Avtalat 2014, i MSEK Utfall 2014, i MSEK Stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck Förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt, med fokus på god utbildning och ökad sysselsättning Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer. 101,6 MSEK 101,5 MSEK 96,4 MSEK 96,4 MSEK 27,4 MSEK 27,4 MSEK 2.1 Resultatområde 1: Stärkt demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck 2 2.1.1 Ökat demokratiskt inflytande och möjlighet till ansvarsutkrävande för medborgare på lokal nivå. Indikatorer Utgångsläge 2011 Utfall 2014 2 Insatser som särskilt bidrar till resultat och måluppfyllelse inom detta område är decentraliseringsreformen, stödet till Transparency International Cambodia, Parliamentary Institute of Cambodia, OHCHR, Raoul Wallenberg-institutet, PACT, SPACE, statistikstödet via SCB, stödet till OFS-reformen, Diakonia, Partnership for Gender Equality och UNESCO (access to information). 4

Medborgerligt deltagande och ansvarsutkrävande på lokal nivå (kvinnors respektive mäns). Källa: Local Governance Survey. 3 Deltagande: 36.62 (kvinnor: 35.17, män: 37.54). Ansvarsutkrävande 2011: 51.03 (kvinnor: 50.29, män: 52.14). Deltagande: 34.51. Ansvarsutkrävande: 47.98. Genusbaserad data ännu ej tillgänglig. 40,3 mkr Förbättring av indexvärde. Mål 2018: Deltagande 51 eller högre, ansvarsutkrävande 53.0 eller högre. Lokala myndigheters lyhördhet för medborgarnas krav och behov (kvinnors respektive mäns). Källa: Local Governance Survey. 4 53.76 (kvinnor: 54.46, män: 52.40). 40,8. Genusbaserad data ännu ej tillgänglig. Se ovan. Förbättring av indexvärde. Mål 2018: 58.0. Målet om förbättrade indexvärden har inte uppnåtts i den senaste Local Governance Survey (2013). I förhållande till den studie som genomfördes under 2011 noteras i stället en försämring av indexvärde för såväl deltagande som ansvarsutkrävande och lyhördhet från myndigheternas sida. Detta bedöms sannolikt bero på en kombination av ökade förväntningar från medborgarna, missnöje med den förda politiken samt ett konkurrensutsatt parlamentsval under 2013. En ny studie kommer att genomföras av sekretariatet för decentraliseringsreformen, NCDD-S, under 2015. 5 Parallellt med detta visar de resultat som rapporteras av den enskilda organisationen PACT att s.k. Medborgarforum nu genomförs i ökad utsträckning. PACT rapporterar att drygt 7 400 medborgare (50% kvinnor) deltagit i 79 sådana forum i de 8 distrikt och städer där PACT verkar. De vanligaste frågorna som medborgarna tar upp rör land, naturresurshantering, infrastruktur och avgifter för social service. 6 Inom ramen för decentraliseringsreformen genomförs s.k. Gender Audits. För att förstärka jämställdhetsintegeringen i reformen kommer Sida inom ramen för det nya stödet till decentraliseringsprogrammet (2015-2017) att avtalsfästa krav på årlig rapportering av hur rekommendationerna från Gender Audits tagits om hand. 2.1.2 Ökat lokalt självbestämmande. Indikatorer Utgångsläge 2011 Utfall 2014 Mål 2016 3 Indexvärde 0-100 där 100 är idealvärde. Index bygger på 12 respektive 36 indikatorer på kommun- och distriktsnivå. Local Governance Survey är en perceptionsstudie som bygger på frågor ställda till 2,180 slumpmässigt respondenter från 12 provinser (inom dessa 48 distrikt, 96 kommuner, 192 byar). Studien genomförs vartannat år. 4 Se ovan. 5 Decentralisation program Cambodia (NP-SNDD), PLUS id. 51100062. 6 Promoting citizens engagement in decentralisation, PLUS id. 51100045. 5

Decentralisering av beslutsbefogenheter och resurser till kommun- och distriktsnivå. Källa: Rapporter från National Committee for Sub-National Democratic Development. Befogenheter och resurser på kommun- och distriktsnivå är begränsade. Inga betydande funktioner decentraliserade. Arbete med att ta fram funktioner som ska delegeras till lokal nivå pågår dock, bl.a. inom utbildnings- och miljöministerierna. 40,3 mkr Mål 2016: Minst en betydande befogenhet decentraliserad till lokal nivå. Mål 2018: Minst 2 betydande befogenheter decentraliserade tillsammans med den personal och de resurser som krävs. Målsättningen är att delegera ett betydande ansvarsområde till lokal nivå 2016. Arbetet med att decentralisera funktioner till den lokala nivån har varit och är fortfarande en trög process. Motstånd mot detta steg av reformen finns inom olika fackministerier, och kapaciteten på lokal nivå ifrågasätts. Utbildningsministeriet och miljöministeriet har dock engagerat sig mer aktivt i processen. Under 2015 kommer utbildningsministeriet delegera ansvaret för förskoleverksamheten och s.k. community learning centres till den lokala förvaltningen i provinsen Battambang. En delegering av ansvaret för avfallshantering genomförs på prov i provinserna Kep och Kampot. Under 2014 färdigställdes det regelverk som fordras för att möjliggöra delegering av investeringsmedel till distriktsnivån. 7 2.1.3 Ökad kunskap om de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och rättstatens principer bland medborgarna och inom den offentliga sektorn. Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 bidraget 2014 Antal studenter som genomgår kvalificerad utbildning i mänskliga rättigheter (kvinnor respektive män). Källa: Rapportering från RWIs masterprogram. Få studenter har tillgång till kvalitetsutbildning om de mänskliga rättigheterna på universitetsnivå. Utbildningen vid Panasaastra University of Cambodia har rejtats som "satisfactory" 2014 (rejting 2013: "poor") 100% Förbättrad kvalitet på utbildningen inom minst ett universitet Mål 2018: Förbättrade utbildningskvalitet vid 3 universitet samt ökat antal studenter med masterutbildning 7 Decentralisation program Cambodia (NP-SNDD), PLUS id. 51100062. 6

Grad av jämställdhetsintegreri ng i den utbildning i mänskliga rättigheter som genomförs av utbildningsinstitutioner inom rättsområdet. Källa: Rapportering från RWIs landprogram. Jämställdhetsperspek tivet ej en integrerad del av utbildningen. Jämställdhetsperspektivet ej en integrerad del av utbildningen. 100% Jämställdhetsperspekti vet delvis integrerat i kurser som anordnas av Royal Academy for Judicial Professions samt Lawyer Training Centre at the Bar Association. Målet att integrera ett jämställdhetsperspektiv i delar av rättsutbildningen har delvis uppnåtts. Ansträngningar görs för att lyfta jämställdhet inom de utbildningar som ges inom ramen för Raoul Wallenberg-institutets program, men en stor förbättringspotential finns fortsatt. stödet till Raoul Wallenberg-institutet bidrar med ett särskilt fokus på mänskliga rättigheter och respekt för rättstatens principer inom Kambodjas svaga system för högre utbildning, och har därmed ett tydligt mervärde i den lokala kontexten. 8 Under 2014 har en strategisk jämställdhetsplan tagits fram inom ramen för det svenska stödet till Partnership for Gender Equality. Planen är av hög kvalitet och omfattar såväl utbildning som hälsa, miljö/klimat, ledarskap och våld mot kvinnor. 9 2.1.4 Stärkt ansvarsutkrävande och stärkt respekt för rättstatens principer inom ramen för Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia (ECCC). Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Domslut och processer i de rättsfall som ECCC hanterar håller internationell standard. Källa: rapportering från FN och UNAKRT, media och internationella och nationella NGOs. Domslut och processer i rättsfall 001 genomförda i enlighet med internationell standard (2010) Dom i fall 002/01 levererad i augusti 2014. Överklagandeprocess pågår, i enlighet med regelverk och internationell standard. Domslut och processer i rättsfall 002/01 håller internationell standard. Mål 2018: Pågående och framtida domstolsprocesser håller internationell standard. Målet att domslut och processer i fall 002/01 håller internationell standard är uppnått. 10 Utöver pågående rättsprocesser inledde ECCC under 2014 en seminarieserie i internationell rätt i samarbete med Raoul Wallenberg-institutet. Denna satsning kommer att fortsätta under 2015 och omfatta totalt 8 RWI Human Rights education and Human Rights committee, PLUS id. 51100039. 9 Partnership for Gender Equity, phase III, PLUS id. 51100037. 10 UNDESA: Khmer Rouge Tribunal (ECCC), PLUS id. 15481000. 7

100 studenter. I samarbete med ECCC har OHCHR 11 tagit fram en annoterad Cambodia Criminal Procedure Code, som inkluderar kors-referenser till ECCCs juridiska processer och överväganden. 2.1.5 Ökat antal medborgare, särskilt unga, engagerar sig aktivt mot korruption. Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Antal ungdomar som ingår i Transparency International Cambodias nätverk för att bekämpa korruption. Källa: Årlig rapportering från Transparency International Cambodia. Antal deltagande ungdomar: 5 300. 10 700 ungdomar En ökning jämfört med 2013. Mål 2018: Minst en dubblering av antal deltagande ungdomar jämfört med 2013. Målet för 2014 har uppnåtts med god marginal. 10 700 ungdomar ingår idag i TICs nätverk mot korruption, en ökning med 100% jämfört med föregående år. Drygt 20 000 ungdomar har omfattats av TICs samlade anti-korruptionsaktiviteter under det senaste året. TIC har också nyligen genomfört en nationell undersökning om hur ungdomar uppfattar korruption och integritet. Undersökningen kommer att användas för att stimulera debatt och ligga till grund för utformningen av TICs nya strategiska plan. Under 2014 genomförde TIC i samarbete med utbildningsministeriet en workshop kring integritet i skolvärlden. En läroplan som inkluderar anti-korruption och integritetsfrågor i gymnasiet har tagits fram. Den omfattande korruptionen i Kambodja gör stödet till TIC, med dess särskilda fokus på ungdomar och förändringsaktörer, särskilt strategiskt och relevant. 12 Slutsats Insatserna som genomförs inom ramen för resultatområdet är relevanta, ömsesidigt förstärkande och har förutsättningar att bidra till måluppfyllelse, även om vägen mot en fullt utvecklad demokrati där de mänskliga rättigheterna respekteras och rättsstatens principer efterlevs är fortsatt lång i Kambodja. Insatsportföljen som helhet genomförs enligt plan och inga åtgärder fordras i dagsläget. Risker för genomförandet är främst kopplat till genomförandetakten i decentraliseringsreformen och bristande koordinering mellan nyckelreformerna i statsförvaltningen. 11 OHCHR Cambodia 2012-2015, PLUS id. 51100040. 12 Transaprency International Cambodia 2012-2015, PLUS id. 51100047. 8

2.2 Resultatområde 2: Förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt, med fokus på god utbildning och ökad sysselsättning 13 2.2.1 Ökat antal flickor och pojkar i det formella skolsystemet har slutfört utbildningen med grundläggande kunskaper och färdigheter. Standardindikator Utgångsläge 2012/2013 Utfall 2014 Varav kvinnor/ flickor Det svenska bidraget 2014 Antal flickor och pojkar som fullföljer primärskolan (6:e klass) respektive högstadiet och gymnasieskolan uppdelat på stad/landsbygd. Källa: Education Management Information System (EMIS). 87,4% (primärskolan) 40,6% (högstadiet). 27% (gymnasiet). Andel barn som fullföljde primärskolan uppgick läsåret 2013/2014 till 88,9% (flickor 90,2% och pojkar 87,75%). Totalt 221 990. Fördelningen mellan stad och landsbygd var stad: 76,9% (flickor 78,6% och pojkar 75,3%) samt landsbygd: 91,7% (flickor 92,8% och pojkar 90,6%). Andelen barn som fullföljde 9:e klass uppgick läsåret 2013/2014 till 39,9% (flickor 40%, pojkar 38,2%). Total 138 496. Fördelningen mellan stad och landsbygd var stad: 49,7% (flickor 50% och pojkar 49,5%) samt landsbygd: 36,6% (flickor 37,6% och pojkar 35,6%). Andel flickor som fullföljde primärskolan uppgick läsåret 2013/2014 var 49,8% (110 589 flickor). Andelen flickor som fullföljde 9:e klass läsåret 2013/2014 var, 49% (67 910 flickor) Andelen flickor som fullföljde gymnasiet uppgick läsåret 2013/2014 till 46% (39 185 flickor). 14% (av totalt externt stöd till utbildning år 2014). Ökning jämfört med resultat 2012/13. Mål 2018: 99% respektive 54% (högstadiet). Andelen ungdomar som fullföljde gymnasiet uppgick läsåret 2013/2014 till 22,7% (flickor 22,1%, pojkar 23,3%). Totalt 84 972. Fördelningen mellan stad och landsbygd var stad: 42,2% (flickor 39,4% och pojkar 45,1%) samt landsbygd: 17,5% (flickor 17,15% och pojkar 17,8%). 13 Insatser som särskilt bidrar till resultat och måluppfyllelse inom detta område är stödet till School Improvement Grants, UNICEFs Inclusive Education Programme, Skolinspektionens arbete med kvalitetssäkring, Arbetsförmedlings institutionella samarbete med National Employment Agency, yrkesutbildning inom besöksindustrin, Cambodia Resource and Development Centre, Arbitration Council samt trepartssamarbete mellan H&M, IF Metall och ILO. 9

Målet att öka andelen barn som fullföljer den obligatoriska grundskolan samt gymnasiet har inte uppnåtts. Andelen pojkar och flickor som genomgår de tre skolstadierna, primärskola, högstadium och gymnasieskola har i stor sett stagnerat mellan läsåren 2012-2013 och 2013-2014, även om en viss ökning kan noteras för primärskolan (åk 6). Andelen flickor på landsbygden som genomgår primärskolan är i stort sett konstant. Samtidigt noteras en minskning av andelen pojkar på alla skolstadier, såväl i städer som på landsbygden. Anledningar till denna minskning torde stå att finna i såväl externa faktorer som inom utbildningssystemet som sådant. En viktig anledning till den generella minskningen av genomgånget gymnasium är de krafttag som regeringen vidtog 2014 för att minska fusk och korruption vid slutexamen. Under 2015 kommer utvecklingen av indikatorerna att noggrant analyseras av utbildningsministeriet i samarbete med biståndsgivarna. En stor del av det svenska stödet till utbildningssektorn lämnas i form av flexibla skolbidrag (s.k. School Improvement Grants). Dessa bidrag innebär att skolorna i ökad utsträckning själva bestämmer över hur delegerade medel ska användas, vilket bedöms öka möjligheterna att tillfredsställa de faktiska behov som finns i skolorna, vilket i sin tur förväntas bidra till förbättrad utbildningskvalitet och minskade avhopp. Bidragen omfattar närmare 8 700 skolor. Betalningar sker enligt plan och har nått samtliga skolor under 2014. Som en del av insatsen har ca 5 000 bankkonton öppnats i 15 provinser. Bankkonton för resterande 10 provinser kommer att öppnas under 2015. Ägarskapet för insatsen är starkt på kambodjansk sida. Medel för att täcka en valutakursförlust motsvarande 6 MSEK tillsköts från statsbudgeten för att möjliggöra utbetalningar till samtliga skolor för läsåret 2014/2015. 14 2.2.2 Ökat antal unga människor har användbara kunskaper och färdigheter för arbetslivet. Indikatorer Utgångsläge 2012/2013 Utfall 2014 Andel elever i årskurs 8 som har godkänd kunskapsnivå i läsning och matematik. Källa: Education Management Information System (EMIS). Låg utbildningskvalitet. 32% av eleverna som går ut grundskolan klarar miniminivån för de nationella kursmålen i matematik. Nationella prov genomförda i åk 6. Resultat: 52,5% klarar kursmålen i khmer och 42,8% klarar målen i matte. Nationella prov i khmer, matte och fysik har genomförts i åk 8 men resultaten har ännu inte rapporterats. 15 14% (av totalt externt stöd till utbildning år 2014). Nationella prov i läsning och matematik införda. Mål 2018: 50% av eleverna i årskurs 8 uppnår godkänd kunskapsnivå i matematik och läsning. Målet att införa nationella prov i läsning och matematik har uppnåtts enligt plan. Trots att utfallet ännu inte rapporterats tyder resultaten för åk 6 på att det sannolikt finns utmaningar i att uppnå målsättningen för matematikkunskaper i högstadiet, trots att denna är relativt blygsam. Detta är i sin tur en 14 Education Program Support 2013-2016, PLUS id. 51100003. 15 Proven för åk 6 genomförda i 220 skolor och omfattar 6000 elever. Proven i åk 8 omfattar 200 skolor. 10

illustration av den bristande kvaliteten i utbildningen och förekomsten av ett stort antal obehöriga lärare i skolsystemet. 2.2.3 Förbättrad dialog mellan arbetsmarknadens parter och bättre former för konfliktlösning på arbetsmarknaden. Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Andel av de arbetsmarknadskonflikter som Arbitration Council medlar i som når en lösning som accepteras av parterna. Källa: Statistik från Arbitration Council Foundation. 73%. 73,5% (per 30 september 2014). 95%. 74% Mål 2018: 78%. Målet för 2014 bedöms vara uppfyllt. Under de första nio månaderna av 2014 tog medlingsinstitutet Arbitration Council emot 361 ärenden i snitt 30 per månad - vilket är det största antalet i organisationens historia. Av de 275 ärenden som behandlats per sista september 2014 nåddes en lösning som accepterades av såväl arbetstagare som arbetsgivare i huvuddelen av fallen. Det ökade antalet ärenden visar dels på en stor omfattning av tvister på arbetsmarkanden (främst inom beklädnadsindustrin) men också på det förtroende som medlingsinstitutet åtnjuter bland arbetsmarknadens parter. 16 Detta förtroende bottnar i sin tur i Arbitration Councils förmåga att värna sitt oberoende och sin opartiskhet i medlingsförfarandet. Slutsats Insatserna som genomförs inom ramen för resultatområdet är relevanta, ömsesidigt förstärkande och har förutsättningar att bidra till måluppfyllelse, även om målen för såväl ökad kunskapsnivå som fullföljande av skolgången bortom åk 6 sannolikt är något optimistiska. Insatsportföljen som helhet genomförs enligt plan och inga åtgärder fordras i dagsläget. En djupare analys av skälen till den negativa/oförändrade utvecklingen inom utbildningssektorn kommer dock att göras under 2015. 16 Arbitration Council Foundation Cambodia 2014-2016, PLUS id. 51100083. 11

2.3 Resultatområde 3: Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer. 17 2.3.1 Ökat motståndskraft mot klimatförändringar på lokal nivå. Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Antal ministerier som inkluderar klimatåtgärder i planering och budgetering. Källa: Rapportering från Cambodia Climate Change Alliance. 0 ministerier. 1 ministerium (miljöministeriet) har integrerat klimat i planeringsdokument och i investeringsbudgeten. 0 ministerier. Mål 2018: 10 ministerier. Antal lokala utvecklingsplaner som inkluderar klimatresiliens. Källa: Rapporter från National Program for Sub- National Democratic Development, National Committee for Sub-National Democratic Development samt UNDP och UNCDF. Riktlinjer för integrering av klimatresiliens i lokala utvecklingsplaner saknas. Riktlinjer framtagna. Riktlinjer framtagna. Mål 2018: Lokala utvecklingsplaner inkluderar klimatresiliens. Målet för integrering av klimatåtgärder i planeringsdokument och investeringsbudgeten 2014 har överträffats 18 och målet at ta fram riktlinjer för integrering av klimatresiliens i lokala utvecklingsplaner uppnåtts. Den utvärdering av stödet till Local Government and Climate Change-insatsen (genomförs av UNCDF 19 i samarbete med sekretariatet för decentraliseringsreformen) som genomfördes under 2014 konstaterar att insatsens genomförande och resultat är tillfredsställande ( satisfactory ). 20 Utvärderingen noterar att 40 projekt identifierats för finansiering under 2013 samt att ytterligare 84 valts ut för 2014. Projekten bedöms vara relevanta för målgruppen och det konstateras att projekten identifierats i en inkluderande process, med brett deltagande från berörda kommuner samt baserat på en sårbarhetsanalys. Kvinnors möjligheter att delta i de lokala beslutsprocesserna ges särskild uppmärksamhet för att därmed bidra till att kvinnors behov tillgodoses i samma utsträckning som mäns. Rapporteringen av resultat på dessa områden sker könsuppdelat. 17 Insatser som särskilt bidrar till resultat och måluppfyllelse inom detta område är stödet till Cambodia Climate Change Alliance, UNDPs Cambodia Community-based Adaptation Programme, Forum Syds program Civil Society - Increasing Democratic Processes and Rights relating to sustainable management of natural resources in Cambodia, samt stödet till UNCDFs Local Governments and Climate Change Project. 18 UNDP: Cambodia Climate Change Alliance, phase II, PLUS id. 51100075. 19 UNCDF: Local Governments and Climate Change, PLUS id. 51100050. 20 Report of the Assessment of Local Governments and Climate Change Project in Cambodia, 22 September 2014. 12

2.3.2 Ökad samverkan mellan medborgare och lokala förvaltningar för ett hållbart nyttjande av naturresurser. Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Antal och typ av aktivitet som bygger på problemlösning genom demokratiskt och inkluderande samspel mellan medborgare och lokala förvaltningar. Källa: Rapportering från Forum Syd. Begränsad förmåga bland medborgarna att kräva sina rättigheter och interagera med lokala förvaltningar, inte minst bland svaga och sårbara grupper. 5 enskilda organisationer testar användandet av en ny process ( tool ) - The Right Way Forward - för att identifiera ansvarsbärare, rättighetshavare och lösningar kopplat till klimat och uthållig naturresursförvaltning i 10 lokalsamhällen. 100% 5 demokratiska och inkluderande processer/ aktiviteter. Mål 2016: 13 demokratiska och inkluderande processer/aktiviteter. Målet för 2014 har uppnåtts genom att en ny process som syftar till att på ett inkluderande och demokratiskt sätt analysera problem, finna lösningar och diskutera dessa med ansvarsbärarna på lokal nivå börjat användas av fem kambodjanska enskilda organisationer. Något resultat från dessa processer har ännu inte rapporterats. För 2014 rapporterar Forum Syd dock att pågående satsningar på hållbart fiske och skogsbruk gett resultat. Ett hundratal fiskesamfälligheter har etablerat skyddsområden samt planterat ut fisk och sötvattenshummer för att säkra fiskebeståndet. Drygt 132 000 träd har återplanterats på våtmarksområden. Över 60 fall av olovlig skogsavverkning har upptäckts och verktyg och utrustning konfiskerats. 21 Slutsats Insatserna som genomförs inom ramen för resultatområdet är relevanta, ömsesidigt förstärkande och har förutsättningar att bidra till måluppfyllelse. Insatsportföljen som helhet genomförs enligt plan och inga åtgärder fordras i dagsläget. 3. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör 35% Sveriges andel av totala biståndet utgör 2,3% Givargemensam samarbetsstrategi finns ej, utöver den gemensamma europeiska strategin och FNs UNDAF 2011-2015. Biståndssamordningen i Kambodja vägleds av Den gemensamma Europeiska strategin gäller 2014-2018 och har undertecknats av 9 länder samt EUdelegationen. Status på Europeiska gemensamprogrammeringen: 21 Forum Syd: Civil Society Increasing Democratic Processes and Rights in Cambodia, 2014-2016, PLUS id. 51100070. 13

principerna i regeringens Development Cooperation and Partnership Strategy 2014-2018. De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: Kina, Asiatiska utvecklingsbanken, Japan, Världsbanken, Sydkorea. Strategin antagen, nu fokus på genomförande och uppföljning av strategin. Sverige är den 10:e störste givaren Av EU MS är Sverige den 3:e störste givaren En gemensam europeisk strategi för utvecklingssamarbetet i Kambodja lanserades i november 2014. Deltagande länder är Finland, Frankrike, Irland, Italien, Tjeckien, Tyskland, Storbritannien, Sverige, EU-delegationen och Schweiz. Den svenska resultatstrategin utgör Sveriges bidrag till genomförandet av den samlade europeiska strategin för 2014-2018. Sverige har tillsammans med EU-delegationen varit de mest drivande i processen, vilket bidragit till ett starkt gehör och genomslag för svenska prioriteringar, värderingar och synsätt. Utmaningen framöver är att få till stånd en mekanism för gemensam uppföljning och rapportering mot strategins resultatramverk samt koppla denna till de individuella ländernas strategier/genomförandeplaner. Ambassaden kommer i april 2015 att delta i en regional konferens i Yangoon och där dela erfarenheterna från EU:s gemensamprogrammering i Kambodja. Som en del i genomförandet av den gemensamma strategin förs f.n. en diskussion om ett eventuellt delegerat partnerskap mellan Sverige och EU-delegationen, där Sverige enligt förslag skulle stödja the enabling environment runt EU:s sektorbudgetstöd till reformen för de offentliga finansiella styrsystemen (2016-2018). Dessa insatser skulle tentativt omfatta myndighetssamarbete via SCB respektive Skatteverket samt stöd till Transparency International Cambodia och stöd till inrättandet av ett s.k. Budget Office inom ramen för den verksamhet som bedrivs av Parliamentary Institute of Cambodia (ev. med stöd från Riksdagens Utredningstjänst). Kompletterande stöd till den samverkan som Riksrevisionen har med sin kambodjanska motsvarighet förutses också. Inom ramen för den bredare givarkoordineringen är Sverige ledande givare för decentraliseringsreformen, anti-korruption och utvecklingseffektivitet. Slutsats I kommande samråd med UD bör såväl metodfrågor som principfrågor kopplat till erfarenheterna från gemensamprogrammeringen i Kambodja och det förutsedda fördjupade samarbetet mellan Sverige och EU-delegationen på plats i Phnom Penh diskuteras. Avseende metodfrågor bör följande frågor behandlas: 1) erfarenheter från EU:s gemensamprogrammering, inklusive återkoppling från seminariet i Yangoon, samt 2) hur uppföljning av den gemensamma strategin bör/kan reflekteras i ambassadens återrapportering till UD och Sida. Avseende principfrågor bör följande frågor behandlas: 1) ett klarläggande/viljeyttring från UD och Sida avseende avsikten att gå vidare med det delegerade samarbetet i Kambodja, samt 2) villkor och förutsättningar för en sådan delegering, inklusive juridiska och resursmässiga konskevenser. 14