översiktsplan för Öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 15 mars 15 maj 2006

skärgårdskommunen i GÖTEBORGSregionen översiktsplan för Öckerö kommun bilaga 2 nulägesbeskrivning för översiktsplanen utställningshandling 15 mars 15 maj 2006

2 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

innehållsförteckning BAKGRUND OCH INLEDNING Vad är en översiktsplan?...7 Vad är ÖP05?...8 Innehåll och disposition i nulägesbeskrivning...10 SKÄRGÅRDSKOMMUNEN IGÄTEBORGSREGIONEN/NULÄGESBESKRIVNING Öckerö kommun i omvärlden...15 Från ö till ö...17 Befolkning, utbildning och folkhälsa... 21 Bebyggelse...25 Näringsliv och sysselsättning... 27 Kommunikationer... 31 Kulturlandskap...37 Natur... 41 Fritid...47 Servicestruktur...51 Teknisk försörjning...53 BILAGOR Vision för Öckerö kommun...59 ÖP90 sammanfattning...60 Tidigare planer - utvärdering...64 KÄLLOR OCH UNDERLAG Kommunalt planeringsunderlag...69 Övrigt planeringsunderlag...70 Medverkande...72 ÖP-LEXIKON översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

4 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

bakgrund och inledning översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 5

6 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är en framtidsplan som behandlar markoch vattenanvändningen i hela kommunen. Enligt lag är alla kommuner skyldiga att ha en översiktsplan för att skydda allmänna intressen och underlätta samordning mellan olika aktörer. Innehållet i en översiktsplan regleras av Plan- och bygglagen (PBL) när det gäller markanvändningen och Miljöbalken (MB) när det gäller verksamheter. PLANENS FUNKTIONER Översiktsplanen fyller tre viktiga funktioner i kommunen. Den kan utnyttjas som vision för kommunens framtida utveckling, som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut och som ett instrument för dialog mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressenas (riksintressenas) innebörd och avgränsning. Översiktsplanen är därför det mest demokratiskt förankrade, övergripande och långsiktigt strategiska dokumentet i kommunen. VÄGLEDANDE DOKUMENT Planen ska ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Detta gäller beslut både enligt PBL och enligt övrig MB-anknuten lagstiftning. I besluten ska anges om den prövade åtgärden går att förena med översiktsplanen. Översiktsplanen är vägledande men inte bindande för efterföljande beslut. För att kunna ge vägledning måste planen vara aktuell, konkret och nyanserat utformad. Ställningstagandena ska vara tydliga och motiverade. För att säkerställa mål med översiktsplanen kan dock områdesbestämmelser upprättas. Fördjupningar i planen kan förekomma för att utreda eventuella frågeställningar/ oklarheter. OBLIGATORISKT INNEHÅLL Planen ska innehålla en redovisning av de allmänna intressena enligt 2 kap PBL och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenområden. Särskild uppmärksamhet ska ges till riksintressen enligt MB. Dessutom ska planen innehålla kommunens ställningstaganden beträffande användning av mark- och vattenområden och den byggda miljöns utveckling och bevarande samt hur de redovisade riksintressena ska tillgodoses. PLANENS KONSEKVENSER En översiktsplan ska spegla och styra utvecklingsarbetet i kommunen under lång tid framöver. Det är viktigt att många aspekter och intressen fångas upp under översiktsplaneprocessen. Planens uppgift är att medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Den ska ur social synpunkt främja en god livsmiljö, goda miljöförhållanden och en långsiktligt god hushållning med mark- och vattenområden, energi och råvaror. Innehållet i översiktsplanen och dess konsekvenser ska därför kunna utläsas utan svårigheter. PLANPROCESSEN PROGRAM Arbetet inleds med programmet som skall redovisa syfte och utgångspunkter för efterföljande planarbete. SAMRÅD Efter det att den antagits av kommunfullmäktige kan samråd inledas. Under detta får länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget, lämna sina synpunkter. Övriga myndigheter och sammanslutningar samt enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget skall även beredas tillfälle till samråd. UTSTÄLLNING Efter ändringar och kompletteringar utifrån de synpunkter som kommit fram under samrådet, ska planförslaget ställas ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det skriftligen under utställningstiden. Länsstyrelsen skall under samma tid avge ett granskningsyttrande över planförslaget. ANTAGANDE Efter utställningen ska kommunen sammanställa och kommentera inkomna synpunkter samt redovisa sina förslag med anledning av dem. Ändras förslaget väsentligt måste ny utställning ske. Slutligen antas översiktsplanen av kommunfullmäktige. översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 7

vad är öp05? Enligt kommunfullmäktiges beslut har behov av uppdatering av gällande översiktsplan fastställts. Den nu gällande översiktsplanen för Öckerö kommun utarbetades 1987 och antogs av kommunfullmäktige 1990. VAD ÄR ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÖCKERÖ KOMMUN? STRATEGISKT STYRDOKUMENT Översiktsplanen är ett försök att undersöka de komplexa sambanden i samhällsutvecklingen. PBL lämnar stor frihet när det gäller översiktsplanens funktion för den enskilda kommunen. Det finns krav på innehållet, men inga exakta krav på vad planen ska användas till. Tydliga visioner och strategier för utveckling är nödvändiga för kommuner som tillhör en storstadsregion. Det är väsentligt för Öckerö kommun att precisera sin roll i det alltmer viktiga regionala perspektivet. Översiktsplanen är ett dokument som lämpar sig utmärkt att formulera en sådan strategi. Öckerö kommun ser ÖP05 som ett strategiskt styrdokument. Den bestämmer utvecklingsriktningen som kommunens nämnder och politiker vill sträva mot i sina beslut. Översiktsplanen är därför intimt kopplad till kommunens vision. Planen tillgodoser kraven som ställs i lagen och skapar förutsättningar för kommunens utveckling. ÖP05 är ett försök att skapa ett gemensamt fungerande kommunalt beslutsunderlag. HELHETSSYN ÖP05 fokuserar på helhetstänkande i kommunens utveckling. Det övergripande målet är att långsiktigt arbeta mot en hållbar kommunstruktur, en balans mellan bebyggelse-, grön - samt trafikstrukturer. Hänsyn har tagits till sociala, ekonomiska och miljöaspekter. Slutprodukten kan bli, inte bara en utbyggnadsplan utan, en strategisk vägledning i flera andra frågor. FYRA STRATEGISKA FRÅGOR Den mest konkurrenskraftiga resursen i Öckerö kommun är närheten till havet och naturen. För att kunna utvecklas i samspel med denna, valdes i denna översiktsplan fyra strategiska områden som översiktsplanen främst kretsar kring; natur och friluftsliv, marktillgång, kommunikationer samt näringsliv. Mål och strategier som genomsyrar arbetet med dessa har arbetats fram. VERKTYGSLÅDA Ambitionen är att ÖP05 ska bli ett praktiskt tillämpbart dokument, en verktygslåda för kommunens utveckling. Denna verktygslåda består av rekommendationer på olika nivåer. De har arbetats fram utifrån de grundläggande värderingar som kommunen står för i visionen och ÖP05. De ger riktlinjer och avser övergripande frågor, men tillämpas i detaljplaner, lovgivning, utredningar. Rekommendationerna gäller alla kommunens förvaltningar och bolag, samarbetspartners och enskilda. ARBETSMETOD Öckeröarnas läge och deras begränsade yta inbjuder till att arbeta i gränssnittet mellan översiktsplan och fördjupad översiktsplan. För att uppnå bra resultat krävs en tvärvetenskaplig attityd och ett kontinuerligt samarbete mellan parti-, förvaltningsoch kommungränser samt medborgarinflytande. Översiktsplanens potential belyses bl a genom diskussioner och debatter, omvärldsanalyser, modellworkshops samt föreläsningar om stadsutvecklingen i andra kommuner och länder. Erfarenheter från dessa förs kontinuerligt in i arbetet. De rekommendationer som planen fastställer grundar sig på analyser och diskussioner kring framtida utvecklingsmöjligheter. VILKA DOKUMENT BESTÅR ÖP05 AV? ÖP05 består av översiktsplan med rekommendationer samt tre bilagor: utgångspunkter och nulägesbeskrivning/ program till planen samt handlingsprogram för säkerhetsoch beredskapsförmågan. ÖVERSIKTSPLAN MED REKOMMENDATIONER Översiktsplan med rekommendationer presenterar kommunens framtida mark- och vattenanvändning, de rekommendationer som anses behövas för att uppnå planens mål och syfte, konsekvenser samt genomförandeåtgärder. BILAGA 1. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR ÖVERSIKTSPLANEN I utgångspunkterna presenteras huvudsakligen de resonemang, överväganden och motiv som ligger till grund för översiktsplanens sammanvägningar och strategier som slutligen valts för den framtida utvecklingen. BILAGA 2. NULÄGESBESKRIVNING FÖR ÖVERSIKTSPLANEN BILAGA 3. HANDLINGSPROGRAM FÖR SÄKERHETS- OCH BEREDSKAPSFÖRMÅGAN Räddningstjänsten, Öckerö kommun, 2004. 8 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

TIDPLAN SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådsredogörelsen med sammanfattning av de förändringar som tillkom efter samrådet har kungjorts den 6 mars 2006. UTSTÄLLNING Efter ändringar och kompletteringar utifrån de synpunkter som kommit fram under samrådet och sammanställs i samrådsredogörelse, ställs planförslaget ut under två månader 15 mars 15 maj 2006. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det skriftligen under utställningstiden. Länsstyrelsen ska under samma tid avge ett granskningsyttrande över planförslaget. ANTAGANDE Efter utställningen ska kommunen sammanställa och kommentera inkomna synpunkter samt redovisa sina förslag med anledning av dem. Ändras förslaget väsentligt måste ny utställning ske. Krävs inte ny utställning antas översiktsplanen av kommunfullmäktige på sammanträdet 15 juni 2006. bild Dokument som styr den kommunala verksamheten kommunens vision Handlingsplan Översiktsplan Grundläggande strategier och mål Åtgärdsprogram Uppdragshandlingar Policies Styrprinciper Planer kvalitetssäkring översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 9

innehåll och dispositon i ÖP05 bilaga 2 NULÄGESBESKRIVNING Den nu gällande översiktsplanen för Öckerö kommun utarbetades år 1987 och antogs av Kommunfullmäktige år 1990. Sedan dess har villkoren för utveckling av befolkning och näringsliv i Sverige förändrats påtagligt. De regionala sambanden är allt viktigare. Det är nödvändigt för en kommun att ha tydliga visioner och strategier för kommunens utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat att den gällande översiktsplanen ska uppdateras. Bilaga 2 till ÖP05 är en nulägesbeskrivning och ett program för kommande översiktsplanearbete. Detta program, som antas politiskt av kommunfullmäktige är utgångspunkten för arbetet med översiktsplanen. Programmet innehåller syfte och utgångspunkter för planarbetet. Det innehåller även organisation av arbetet och tidplan, inklusive mötestillfällen med såväl den politiska ledningen som med allmänheten. NULÄGESBESKRIVNING Kommunens planeringsförutsättningar presenteras i nulägesbeskrivningen. Syftet med denna är att ge myndigheter, politiker och allmänhet en bra och heltäckande bild av kommunen. Den är en beskrivning av nuläge och allmänna intressen. Den har tagits fram utifrån strategier och mål i kommunala verksamhetsplaner och genom samråd med myndigheter. Nulägesbeskrivningen innehåller även fakta från inventeringar, statistik och annan aktuell information. BILAGOR Ett antal bilagor såsom Öckerö kommuns Vision, sammanfattning av gällande ÖP 90, sammanfattande utvärdering av generalplanen 1977 samt av gällande översiktsplan från 1990 bifogas. KÄLLOR, UNDERLAG, MEDVERKANDE Slutligen redovisas källor och underlag samt arbetsgrupper, organisationer och personer som medverkat i planarbetet. ÖP-LEXIKON I ÖP-lexikon förklaras begrepp som används i översiktsplanen. 10 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 11

12 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

skärgårdskommunen i GÖTEBORGSregionen/nulägesbeskrivning översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 13

skärgårdskommun i storstadsregionen 14 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

Öckerö kommun i omvärlden Omgiven av Skageracks vatten är Öckerö kommun en skärgårdskommun i en storstadsregion. Den omfattar drygt ett tusen öar och skär i Göteborgs norra skärgård. Tios av öarna har en åretruntboende befolkning. Kommunens yta är 516 km 2, varav cirka 25,9 km 2 är landareal. Den 31 december 2005 var folkmängden 12 231 invånare. Det medför en befolkningstäthet på 472 inv/km 2, mycket högre jämfört med andra kustnära kommuner som Lysekil och Orust med 70 respektive 38 inv/km 2. Kommunen gränsar i norr mot Kungälv, och i öster och söder till Göteborg. Kommunen saknar fast landförbindelse. Trafik till fastlandet sker via Vägverkets färjor. Restiden med färja och buss mellan färjeläget vid Hönö Pinan och Göteborgs centrum är ungefär en timme. Samma resa med bil tar 40 minuter. Resa till Torslanda och Volvo tar en halvtimme. Göteborg stad har stor betydelse för hela Göteborgsregionen. Staden ger tillgång till ett rikt utbud av arbetstillfällen, tjänster, utbildning och kulturliv. När det gäller just arbetstillfällen är Öckerö kommun mycket beroende av centralorten Göteborg. Öckerö har tillsammans med Lerum den lägsta självförsörjningsgraden (48,2 %) i Göteborgsregionen. Mer än varannan förvärvsarbetande invånare i kommunen arbetar således utanför Öckerö kommun, främst i Göteborgs centrum, Volvo Torslanda och Mölndal. Även gymnasieungdomarna reser till Göteborg. Närheten till storstaden gör att kommunens invånare även kan utnyttja stadens kulturliv och kommersiella service. Öckerö kommun erbjuder i sin tur regionen en attraktiv skärgårdsmiljö med tillfällen till naturupplevelser och rekreation. Från att ha varit en isolerad skärgårdskommun har Öckerö kommun mer och mer integrerats med Göteborgsregionen, såväl på ett politiskt som ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt plan. Samarbetet och samsynen inom Västra Götalandsregionen har stärkts väsentligt sedan regionen bildades och regionen har fått ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna. Idag är kommunen en del av Västra Götalands län likaväl som medlem i Göteborgsregionens Kommunalförbund, GR. Det medför att kommunens politiker inte bara arbetar med kommunala angelägenheter utan i allt högre grad är samarbetspartners i regionala angelägenheter. Öckerö kommun är riksintressant bland annat för friluftslivet, naturen, fisket, sjöfarten och kulturmiljövården. I de europeiska sammanhangen ingår en del av kommunens vatten i ett natura 2000-område. översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 15

bild 1 fyra ögrupper Nordöarna de sammnhängande öarna Hälsö, Öckerö, Hönö och Fotö Björkö Kalvsund och Grötö väg bilfärja passagerarfärja 16 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

från ö till ö Bild: skärgårdskommun i storstadsregionen/ de fyra ö-grupperna Trots många likheter skiljer det en hel del mellan de tio bebodda Öckeröarna. Att dela upp öarna i olika grupper är ett bra sätt att få bättre bild av kommunen och underlätta planprocessen. En förutsättning som är av avgörande betydelse för Öckerö kommun är kommunikationerna mellan öarna och fastlandet. Kommunikationerna påverkar i hög grad var människor väljer att bo, andra faktorer som påverkar är tillgången till service och möjligheten till arbete. Utifrån just tillgången till kommunikationer är det därför lämpligt att dela inkan Öckeröarna i fyra ögrupper. HÄLSÖ, ÖCKERÖ, HÖNÖ OCH FOTÖ DE SAMMANHÄNGANDE ÖARNA De sammanhängande öarna har den bästa tillgången till färjor med fastlandet i kommunen genomfärjeläget på Hönö Pinan. Här bor de flesta invånarna, 9 316 personer, bor på just dessa fyra sammanhängande öar. Öarna är täckta av villabebyggelse och har en befolkningstäthet på 800 pers/km 2. Möjligheterna att expandera är få då i stort sett all lättillgänglig mark tagits i anspråk. Det finns några få stora grönområden kvar såsom Ersdalens naturreservat, Burö och friluftsområde vid Jungfruviken, dessa grönområden är främst samlade längs öarnas västsida. Här finns två av kommunens centrum, där all kommunal respektive kommersiell service finns samlad. Det ena finns på Öckerö, det andra i Klåva på Hönö. Det finns flera för- och grundskolor samt en gymnasieskola på de sammanhängande öarna. Många av de som bor här pendlar till arbetsplatser i Göteborg. BJÖRKÖ Björkö är till ytan kommunens näst största ö. Där bor 1 417 personer och befolkningstätheten är 255 pers/km 2. Ön har bra kommunikationer med fastlandet men med de övriga öarna är kommunikationerna begränsade. Avståndet mellan färjeläget och Björkö tätort är relativt stort vilket har en viss negativ betydelse, främst för gångtrafikanter. Interna kommunikationer sker via passagerarfärja mellan Öckerö, Kalvsund och Grötö. För att ta sig med bil till de sammanhängande öarna, tar man färjan via Lilla Varholmen och Hönö Pinan. Det tar cirka 40 minuter, även om avståndet fågelvägen är två kilometer. Björkö har flera stora grönområden och är bland annat känd för sina blåsippor. Till skillnad från de sammanhängande öarnas förortskontext råder här en bykänsla. Det finns varken kommersiellt eller kommunalt centrum på Björkö. Med tanke på svårigheterna att ta sig till kommunens centrum med bil, sker pendling mest till fastlandet och Göteborgs stad. Arbetsplatser och utbildningsmöjligheter på Björkö finns i begränsad utsträckning. GRÖTÖ OCH KALVSUND Grötö och Kalvsund är de bilfria öarna i kommunen. På dessa öar bor sammanlagt 315 personer och befolkningstätheten är 82 respektive 233 inv/km 2. Grötö och Kalvund nås via personfärja från Björkö och från de sammanhängande öarna. Från Björkö tar resan cirka 15 minuter till Kalvsund och 30 minuter till Grötö. Personfärjan förbinder även de två öarna med Öckerö hamn. Förbindelserna med Hönö, där det andra kommersiella centrum finns, är däremot långa och besvärliga. Förutom skola på Kalvsund finns det varken kommersiell eller kommunal verksamhet på dessa båda öar. Förbindelse till Öckerö hamn där denna service finns är därför mycket viktig. översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 17

18 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

De senaste tio åren har många sommarstugor blivit åretruntboende på dessa två öar. När det gäller framtida expansionsmöjligheter finns de endast på Grötö. KÄLLÖ-KNIPPLA, HYPPELN OCH RÖRÖ - NORDÖARNA Nordöarna ligger längst norrut i kommunen. Här bor 928 personer och befolkningstätheten är 254 inv/km 2. Dessa öar nås via Vägverkets bilfärjor som går från Burö färjeläge i norra delen av de sammanhängande öarna. Det tar cirka 30 minuter att ta sig från nordöarna med bil till Öckerö centrum och en timme till Göteborgs stad. Samma resa med kollektivtrafiken tar 35 minuter respektive en timme och 40 minuter. Nordöarna erbjuder begränsat antal arbetstillfällen, därför pendlar många av öborna in till Göteborg. På grund av långa pendlingsavstånd och få arbetsplatser är det många hus som kan komma att säljas till sommargäster. Det finns dock möjligheter att expandera här. översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 19

fotö 880 inv/km 2 RÖRÖ 127 inv/km 2 lysekils kommun 70 inv/km 2 HYPPELN 226 inv/km 2 öckerö kommun 466 inv/km 2 KÄLLÖ-KNIPPLA 846 inv/km 2 HÄLSÖ km 2 469 inv/ göteborgs stad 1061 inv/km 2 ÖCKERÖ 812 inv/km 2 BJÖRKÖ 257 inv/ km 2 nederländerna 475 inv/km 2 orusts kommun 38 inv/km 2 KALVSUND 614 inv/km 2 HÖNÖ 875 inv/km 2 GRÖTÖ 132 inv/km 2 torslanda stadsdel 253 inv/km 2 FOTÖ 880 inv/km 2 20 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling randstad 857 inv/km 2

befolkning, utbildning och folkhälsa Bild: befolkningstätheten i Öckerö kommun i jämförelse med Torslanda stadsdel, Orusts och Lysekils kommuner samt Göteborgs stad och Nederländerna BEFOLKNING Befolkningsmässigt är Öckerö en liten kommun. Det bor 12 081 personer här, av vilka knappt 9 400 bor på de sammanhängande öarna Öckerö, Hönö, Hälsö och Fotö. 1 426 personer bor på Björkö och den resterande delen av kommunens befolkning bor på de övriga öarna. BEFOLKNINGSTÄTHET Jämfört med omgivande kustnära kommuner är befolkningstätheten i Öckerö kommun stor, 472 inv/km 2. Denna befolkningstäthet skiljer Öckeröarna från andra skärgårdskommuner i regionen. BEFOLKNINGSUTVECKLING Öckerö kommunen kännetecknas av en positiv befolkningsutveckling. Den största inflyttningsvågen skedde mellan åren 1965 och 1980. Då ökade invånartantalet med i genomsnitt 157 personer/år. Under 80- och 90-talet sjönk befolkningsutvecklingen till 100-109 personer/år för att på senare år sjunka ytterliggare till cirka 82 personer/år. ÅLDERSFÖRDELNING Åldersfördelningen i kommunen framgår av diagrammen bredvid. De flesta unga i åldersgruppen 0 19 år, hela cirka 96 procent, bor på de sammanhängande öarna. Den äldsta befolkningen finns på nordöarna där 27 procent är äldre än 65 år. I jämförelse med genomsnittlig åldersfördelning i riket har Öckerö kommun procentuellt fler unga människor i åldrarna 0-19 än riket som i genomsnitt. I åldrarna 20-29 har kommunen däremot färre invånare än riket i genomsnitt. Detta kan förklaras med att kommunen till stor del saknar eftergymnasial utbildning inom kommunen. diagram 1 befolkningsfördelning på respektive öar i procent resp invånarantal diagram 2 procentuell åldersfördelning 5,1% Hälsö 610 inv Öckerö kommun 26,8% Öckerö 3 232 inv riket 41,2% Hönö 4 971 inv 5% Fotö 607 inv 7% 0-6 12% 7-15 11,8% Björkö 1 426 inv 5% 16-19 2,4% 1,6% 3,6% Rörö Hyppeln Källö-Knippla 290 inv 190 inv 440 inv 4% 12% 25% 27% 20-24 25-44 45-64 65-79 1,9% Kalvsund 227 inv 5% 80-0,7% Grötö 83 inv Öckerö kommun 12 076 inv översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 21

UTBILDNING, SYSSELSÄTTNING, INKOMST OCH POLITIK När det gäller utbildning har kommunen lägre procent av högutbildade jämfört med länet och riket, 23 procent mot 27 procent och 28 procent. Nästan hälften av de arbetande kommuninvånarna arbetar åt Volvo i Göteborg. Andra stora arbetsgivare är kommun och landsting. När det gäller arbetsplatser finns det en gedigen egenföretagarkultur i kommunen. Medelinkomsten i kommunen är relativt hög, 203 000 kr/år jämfört med 187 000 kr/år i Göteborg samt 191 000 kr/år i länet och riket. Den politiska majoriteten är borgerlig. Kommunfullmäktige styrs av Moderaterna och Kristdemokraterna. UTBILDNING Barn- och utbildningsförvaltningen svarar för kommunens verksamhet utifrån Skollagen. Verksamheterna som bedrivs är förskola, öppen förskola, förskoleklass, familjedaghem, grundskola, fritidshem, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola samt olika former för vuxenutbildning. Idag finns skola och barnomsorg på alla öar utom Grötö och Hyppeln. När det gäller gymnasieutbildningar erbjuds två program, den seglande gymnasieskolan och fiskegymnasiet på Öckerö. Vuxenutbildningen finns på Öckerö. Drygt 500 gymnasieelever från Öckerö kommun pendlar till skolor utanför kommunen - främst till Göteborg. Av 182 Öckeröelever som antagits till gymnasieutbildning i regionen år 2005 har 172 elever antagits till skolor i Göteborg och tio till Öckerö Gymnasieskola, till vilken övriga antagna kommer från övriga regionen (24) och från övriga landet (12). Åldersstrukturen kommer att förändras mycket de kommande fem åren. Antalet barn i åldrarna 6 till 16 år kommer att minska med cirka 300 barn. Antalet gymnasieungdomar kommer däremot att öka. Också tillgång och tillgänglighet för barnomsorg kommer att öka de kommande fem åren. Den struktur som utbildning och barnomsorg har idag med många små enheter, måste därför effektiviseras. Flexibla lösningar kommer att behövas för att klara omställningar inför framtiden. Det gäller såväl arbetsorganisationsfrågor som skolbyggnader. Även barnens behov av trygga skolvägar behöver säkerställas. Därför arbetar Barn- och utbildningsförvaltningen med en utredning angående skolornas framtida lokalbehov. FOLKHÄLSA SOCIAL OMSORG Socialtjänsten svarar för kommunens verksamhet enligt bland annat Socialtjänstlagen, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och Hälso- och sjukvårdslagen. Insatser sker i form av försörjningsstöd, familjerådgivning och familjerätt, särskilda boenden för äldre och funktionshindrade, hemvård, dagverksamhet, råd och stöd till anhöriga med mera. En stor utmaning de närmaste tio åren kommer att handla om vad Öckerö kommuns äldreomsorg skall innehålla och hur den skall organiseras. Hälsan bland de som är mellan 65 och 84 år har avsevärt förbättrats under de senaste 20 åren och allt fler friskare år läggs till livet. Andelen invånare över 65 år i riket beräknas vara relativt konstant fram till år 2009 för att sedan öka kraftigt, detta gäller också för Öckerö kommuns del, där en ökning med cirka 16 procent är att räkna med fram till år 2010. MILJÖMÅLEN OCH FOLKHÄLSOMÅLEN För närvarande pågår det ett arbete för att konkretisera de 16 nationella miljömålen i Öckerö kommun. När det gäller folkhälsomålen kommer ett arbete med en folkhälsoplan påbörjas år 2007. 22 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 23

Kungälv kommun RÖRÖ HYPPELN KÄLLÖ-KNIPPLA BJÖRKÖ HÄLSÖ ÖCKERÖ HÖNÖ KALVSUND GRÖTÖ utbyggnadsområde ÖP 90 Göteborgs stad möjligt utvecklingsområde, reserv ÖP 90 detaljplanelagda utbyggnadsområden FOTÖ bra VA förhållanden befintliga arbetsplatser befintliga bostäder 24 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

bebyggelse Bild: befintlig och i gällande planer tänkbar markanvändning för bostäder och verksamheter BEBYGGELSEUTVECKLING Historiskt sett har bebyggelsen i kommunen koncentrerats mitt på öarna eller i östliga lägen för att skydda bebyggelsen mot vindar från havet. En stor del av det befintliga bostadsbeståndet i kommunen byggdes på jungfrulig mark i slutet av 1960- och början av 1970-talet. Nuvarande arbetsplatser, industribebyggelse och hamnar, byggdes ungefär samtidigt. Senare har bebyggelse tillkommit i redan exploaterade områden. NUVARANDE BEBYGGELSEBESTÅND Bostadsbeståndet idag består till 95 procent av småhus med enskilt ägande. De resterande 5 procenten utgörs av hyreslägenheter och finns i första hand på Hönö och Öckerö. Fritidsbebyggelse finns i liten utsträckning. De flesta sommarhusen på Öckerö har omvandlats till åretruntbostäder. En ökad trend för fritidshus finns dock på nordöarna där boendet kompliceras på grund av få arbetstillfällen och långa pendlingsavstånd. En stor del av de privata småföretagen finns i bostadshus. Industriverksamheter finns i närheten av bostäder, vilket inte sällan skapar konflikt med boende. BEFINTLIG MARKTILLGÅNG Öckerö kommuns har en begränsad marktillgång vilket innebär att utbyggnadsmöjligheterna för bostäder, service, arbetsplatser och verksamheter är begränsade. På de sammanhängande öarna Hönö, Öckerö, Hälsö och Fotö har huvudsakligen alla lättillgängliga och lättbebyggda områden tagits i anspråk. Om bebyggelseutvecklingen där skall fortsätta kan små förtätningar tillkomma eller så måste svårexploaterade naturområden exploateras. Det senare skapar en konflikt mellan utbyggnadsintressen och bevarande av gröna rekreationsområden. Större delen av kvarstående exploaterbar mark i kommunen finns på Björkö. Då ön ligger något isolerad från övriga öar inom kommunen framstår den för många öbor som mindre attraktiv. Beträffande Kalvsund och Grötö är all mark tagen i anspråk och utvecklingspotentialen liten. På Källö-Knippla, Rörö och Hyppeln finns det idag mark att exploatera. Sammanlagt finns utrymme för cirka 75 bostäder. översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 25

Kungälv kommun RÖRÖ HYPPELN KÄLLÖ-KNIPPLA BJÖRKÖ HÄLSÖ MARKANVÄNDNING konferensanläggningar ÖCKERÖ Göteborgs stad kvarstående utbyggnadsområden för verksamheter befintliga arbetsplatser KALVSUND VATTENANVÄNDNING vattenområde 129, förslag till riksintresse för yrkesfisket vattenområde 130, förslag till riksintresse för yrkesfisket hamnar, förslag till riksintresse för yrkesfisket riksintesse för sjöfart, farled (106,107, 161) riksintesse för sjöfart, djupa och skyddade lägen (Danafjord) allmän farled HÖNÖ GRÖTÖ övriga farleder hummerproduktion, riksintresse FOTÖ vadfiske efter sill och skarpsill, riksintresse lekområde för sill, riksintresse område för vattenbruk 26 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

näringsliv och sysselsättning Bild: större arbetsplatser, befintlig och föreslagen markoch vattenanvändning för verksamheter NÄRINGSLIVSSTRUKTUREN Sedan 60-talet har samhälls- och näringslivsstrukturen i Öckerö kommun, likaväl som i hela Sverige, förändrats. Bilismens framgång har medfört att man accepterar längre avstånd till arbetsplatsen än tidigare. ARBETSPLATSER UTANFÖR KOMMUNENS GRÄNSER Göteborgsregionen erbjuder Öckerö kommuninvånare ett stort utbud av arbetsplatser. Av de drygt 3 200 öbor som pendlar till arbete utanför kommunen arbetar sedan lång tid cirka en tredjedel inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många arbetar inom servicesektorn och utbildningssektorn samt med forskning och utveckling. Utpendlingen har mellan år 1988 och år 2002 ökat snabbast (20 procent) bland sysselsatta i dessa branscher och mest bland sysselsatta inom forskning och utveckling samt utbildning där utpendlingen fördubblades. Av dem som pendlar ut arbetar cirka 1 000 personer på Volvo i Göteborg. Inpendlingen till kommunen är cirka 300 personer. NÄRINGSLIVET I KOMMUNEN Näringslivet i kommunen är stabilt, med sjunkande arbetslöshet. Kommunen är idag den största arbetsgivaren med cirka 1 300 anställda. Över 80 procent av egenföretagarna är enmannaföretag vilket gör just den företagargruppen viktig. För att hjälpa dessa och övriga etablerade småföretag att expandera bedriver kommunen utbildning och information. Kommunen strävar efter att skapa fler arbetstillfällen. För att behålla en levande skärgård samt minska bilpendlingen är ett viktigt mål att både bo och arbeta inom kommunen. Kommunen är dock starkt beroende av en enda arbetsplats, Volvo, där fler än hälften av alla förvärvsarbetande jobbar. Dessvärre ligger denna arbetsplats utanför kommunens gränser. Ett annat viktigt mål är att locka unga till kommunen för att främja den kommunala ekonomin. diagram 1 diagram 2 8% ej spec verksamhet 4% ej spec verksamhet 4% offentlig förvaltning 4% offentlig förvaltning 6% personliga och kulturella tjänster 5% personliga och kulturella tjänster 24% vård och omsorg 17% vård och omsorg 13% utbildning och forskning 8% utbildning och forskning 7% finans, företagstjänster 10% finans, företagstjänster 16% handel och kommunikation 20% handel och kommunikation 8% byggindustri 7% byggindustri 12% tillverkning, utvinning 1% enegi, vatten och avfall 2% jakt, fiske, skogs/jordbruk 22% tillverkning, utvinning arbetsplatser i Öckerö kommun 2 804 1% jakt, fiske, skogs/jordbruk öbornas arbetsplatser 5 736 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 27

FISKE OCH HAMNVERKSAMHETER Öckeröarna är ett gammalt fiskesamhälle vilket präglar även dagens näringsliv. Fisket är fortfarande kommunens största näring. Idag sysselsätter det cirka 500 personer av vilka cirka 300 är aktiva fiskare. Fisket har effektiviserats under åren och i motsats till flera andra kommuner har fångsterna inte minskat här. Yrkesfiskets hamnar i kommunen finns på Öckerö, Hönö Klåva, Rörö, Fotö och Björkö. På Björkö finns dessutom kommunens enda isverk. För att upprätthålla dessa traditioner och få fler arbetstillfällen inom kommunen skapades det år 2003 ett fiskets utbildnings- och forskningscentra på Öckerö. Det skall uppmuntra samarbete mellan yrkesfolk, forskare och studenter. RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKET - SAMRÅDSFÖRSLAG Kommunens vatten är av riksintresse för yrkesfiske. Enligt MB får områden av riksintresse för yrkesfisket utpekas. Sådana områden får ett särskilt starkt skydd mot åtgärder som påtagligt kan försvåra eller skada verksamheten. Hit hör vissa fångstområden för de fiskarter som har stor betydelse för produktionen av dessa fiskarter, bland annat lek- och uppväxtområden. Fritidsfiskets intressen utöver de som är gemensamma med fiskerinäringens är enligt lagen sammankopplade med friluftslivet. Skyddet för särskilt skyddsvärda arter och stammar av fisk med mera är sammankopplad med ett område för naturvård. För närvarande pågår översyn av riksintresset för yrkesfisket. Fiskeriverket arbetade fram ett förslag som för närvarande är på samråd hos länsstyrelserna. Det förslaget, i vilket två vattenområden (fångstområde för ål och införande av vadfiskeförbud samt fångstområde för torsk, rödspätta, havskräfta och kolja) samt yrkesfiskets fyra hamnar i Öckerö kommun pekats ut (Öckerö, Hönö Klåva, Rörö och Fotö), införlivas i ÖP 05. För att tydlighet ska uppnås redovisas även det gällande riksintresset. KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE I de kommunala verksamheterna ingår skola och utbildning, tekniska verksamheter, kultur- och fritid, miljö- och byggnad, näringslivsenhet samt administration kring personalfrågor, ekonomi och IT. Inom de närmaste tio åren kommer 40 procent av anställda inom kommunen att gå i pension. För att möta detta problem har kommunen gjort en medveten satsning på unga. För att bli en attraktiv arbetsgivare arbetar det kommunala verksamheterna också med en mångfaldspolicy där etnisk och kulturell mångfald samt en jämnare könsfördelning skall prioriteras. MARKTILLGÅNG Mark för verksamheter i begränsad utsträckning finns på de flesta öarna. Helhetsgrepp saknas vilket försvårar förändring. De platser där exploateringen är möjlig, tack vare gällande detaljplaner, är till för verksamheter som genererar så många arbetstillfällen som möjligt. 28 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 29

Kungälv kommun farled 156 RÖRÖ farled 1571 farled 106 farled 159 farled 157 HYPPELN KÄLLÖ-KNIPPLA farled 107 farled 1071 HÄLSÖ BJÖRKÖ ÖCKERÖ Göteborgs stad farled 1821 KALVSUND Vägverkets färja HÖNÖ farled 160 kommunens färja GRÖTÖ huvudgata annan gata vägreservat i ÖP90 samt ÖP99 för Göteborgs stad öar med begränsad tillgänglighet för bilar (Nordöarna) bilfria öar (Grötö och Kalvsund) riksintesse för sjöfart, farled (106,107, 161) riksintesse för sjöfart, djupa och skyddade lägen (Danafjord) allmän farled farled 162 FOTÖ Danafjorden övriga farleder 30 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling farled 161 farled 165

kommunikationer Bild: nulägesbeskrvining - biltrafik, farleder bilfärjeförbindelse Hälsö - Knippla - Hyppeln - Rörö huvudman: Vägverket 125 000 resor/år personfärjeförbindelse Björkö - Källö-Knippla huvudman: Västtrafik 7 700 resor/år Öckerö kommun är en ökommun som saknar fasta förbindelser med fastlandet. Kommunen är beroende av färjetrafik som enda förbindelse med fastlandet. De största av de bebodda öarna, Hönö, Öckerö, Hälsö och Fotö har broförbindelse med varandra. Övriga öar har person- eller bilfärjeförbindelse med dessa fyra sammanhängande öar. Kommunikationen mellan öarna är mycket beroende av dessa förbindelser. Bilismens framgång har förändrat livsstilarna. Det totala resandet till och från Öckerö kommun har under en 20-års period ökat med 90 procent och dagens prognoser visar på fortsatt ökande trafiksiffror. Det är därför nödvändigt att fokusera på just kommunikationer i denna översiktsplan. Genom Öckerö kommuns vatten går även ett antal farleder som är viktiga för sjöfarten och friluftslivet. personfärjeförbindelse Kalvsund - Grötö - Björkö - Öckerö huvudman: Västtrafik 164 000 resor/år bilfärjeförbindelse Lilla Varholman -Björkö vardagar: 4 turer /h, nattrafik : 1tur/h, övrig tid: 2 turer överfart 8 minuter huvudman: Vägverket 1 625 resor/vardagsdygn bilfärjeförbindelse Lilla Varholmen - Hönö vardagar 6 turer/h under högtrafik, 4 under dagtrafik, 2 under lågtrafik och 1 under nattrafik överfart ca 12 min, om köer uppstår kör färjan så fort de fyllt på och kör ej efter tidtabellen huvudman: Vägverket 6 375 resor/vardagsdygn REGIONALA FÖRBINDELSER PROBLEMBESKRIVNING VÄG 155 DELEN LILLA VARHOLMEN - AMHULT Med tanke på den stora utpendlingen, främst till Göteborgs kommun, är regionala trafikförbindelser av stor vikt för Öckerö kommun. Öckerö kommun förbinds med Göteborgs kommun via väg 155. Den ingår i det regionala vägnätet och har också funktionen som huvudväg på västra Hisingen med ett flertal anslutande gator från omkringliggande bostadsområden. Hjuviksvägen, den sista delen av väg 155 fram till färjeläget vid Lilla Varholmen, utgör enda trafikstråket mellan Göteborg och Torslanda och områdena Hällsvik, Hästevik, Hjuvik samt Öckerö kommun. Väg 155 har ett körfält i vardera riktningen längs vilken det finns ett separat gång- och cykelstråk. De flesta korsningarna är ombyggda till mindre cirkulationsplatser vilket erfordras för att klara trafiksäkerheten. Trafiken är intensiv under högtrafik, morgon och eftermiddag. Riktningsfördelningen på Hjuviksvägen är 85/15 procent vilket innebär att vägen vissa tider blir överbelastad i en riktning. Trafikens tillväxt uppnår redan idag värden förespråkade till år 2010. Flera byten, låg turtäthet och långa restider gör det svårt för kollektivtrafiken i och från och till Öckerö kommun att konkurrera med bilen. Sammantaget innebär dessa faktorer att vägen är störningskänslig. Köer och andra trafikstörningar förekommer ofta. När det gäller regionala satsningar prioriteras väg 155 från Göteborgs centrum fram till Volvo och Göteborgs hamn. Göteborgs kommun för sin del fäster stor vikt även för sträckan fram till Amhult. VÄG- OCH TRAFIKUTREDNINGAR FÖR VÄG 155 Sedan färjetrafiken startade mellan Öckerö och Lilla Varholmen år 1962 och mellan Björkö och Lilla Varholmen år 1967 har alternativ till färjan diskuterats och studerats. Ett av skälen till att arbetet med översiktsplanen tagits upp år 2002 var den pågående vägutredningen av väg 155, delen västra Hisingen Öckerö kommun. För att klara av ytterligare belastning på väg 155, måste alternativa lösningar för mellankommunala förbindelser studeras. För närvarande pågår flertal väg- och trafikutredningar kring väg 155, bland annat för att öka framkomligheten för kollektivtrafiken längs väg 155 mellan Hjuviksvägen fram till korsningen i Bur. FÄRJETRAFIKEN De sammanhängande öarna och Björkö har bilfärjeförbindelse med fastlandet. Nordöarna Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö förbinds med bilfärjor som ansluter till Hälsö. Kalvsund och Grötö har personfärjeförbindelse med Öckerö och Björkö. Alla färjeförbindelser, förutom den sista som drivs i Västtrafiks regi, drivs av Vägverket. För närvarande bedöms färjeförbindelsernas efterfrågan på färjeturer stämma överens översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 31

Kungälv kommun RÖRÖ HYPPELN KÄLLÖ-KNIPPLA Burö HÄLSÖ BJÖRKÖ ÖCKERÖ o Öckerö Färjeläge KALVSUND Björkö Färjenäs Lilla Varholmen HÖNÖ Hönö Pinan GRÖTÖ bild 6b gång- och cykel- samt kollektivtrafik personfärja bilfärja övergripande cykelnät Göteborgs stad övrigt gång- och cykelnät o busstrafiknät omstigning buss - färja, pendelparkering öar med begränsad tillgänglighet för bilar (Nordöarna) bilfria öar (Grötö och Kalvsund) FOTÖ 32 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

med kapaciteten. Nollalternativet enligt vägutredningen gäller, vilket innebär att turtätheten av ekonomiska skäl inte kommer att öka. KOMMUNALA VÄGNÄTET SAMT PARKERINGSMÖJLIGHETER Kommunens vägnät, främst det lokala vägnätet men även vissa delar av huvudvägnätet, är utbyggt för gång- och cykeltrafiken. Vägarna är smala och ofta inte anpassade för biltrafik. Därför finns det, främst på Hönö, några problematiska gatusträckningar. Ett antal vägar på Hönö och Hälsö är så smala att räddningstjänstens tyngre utryckningsfordon inte kan komma fram. På sommaren besöks kommunen av bilburna badgäster. Eftersom parkeringsmöjligheterna är mycket begränsade, innebär det att bilarna parkeras på närmsta tillgängliga yta. KOMMUNALA CYKELNÄTET Det övergripande cykelnätet överensstämmer också till stor del med huvudvägnätet för biltrafiken. Längs med huvudvägarna på Hönö, Öckerö och Björkö finns separerade gång- och cykelvägar med bra standard. Det lokala cykelnätet utgörs i huvudsak av lokalvägar där alla trafikslag blandas på en yta. KOLLEKTIVTRAFIKEN Cirka 14 procent av de som dagligen pendlar till och från Öckerö kommun åker kollektivt. Inom Öckerö kommun finns två lokala busslinjer samt tre bussförbindelser med Göteborgs centrum. Yttäckningen av nuvarande busslinjenät i Öckerö är relativt god. Det finns dock ett par större områden där god täckning saknas, framför allt på Öckerö Norgård och på Fotö. Västtrafik är huvudman för samtliga linjer. Regionala resor betalas av Västra Götalandsregionen vilket innebär att regionens budget styr utbudet av resor. SJÖFART Sjöfartsverket pekar ut de hamnar, farleder samt områden i övrigt som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystem att Sjöfartverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap 8 MB. Riksintresseförklarandet ger ett skydd för både befintliga och planerade anläggningar och syftar till att peka ut sjöfartssektorns viktigaste noder och länkar, det vill säga farleder och hamnar, tillsammans med övriga transportslag sammanhållet transportsystem. RIKSINTRESSE FÖR SJÖFART Med utgångspunkt bland annat från de utpekade hamnarna anger Sjöfartsverket anslutande huvudfarleder, och i vissa fall, alternativa farleder samt vissa skyddade inomskärsleder för genomfartstrafik, farledsförträngningar och kanaler för handelssjöfart som riksintresse. Farlederna anges endast i sin sträckning och ej i detalj vad avser utbredning. Farledsanstalter bland annat fyrar och övrig utmärkning omfattas av riksintresseanspråket. Vidare redovisas farlederna från angörningen av kusten och således inte ända ut till territorial-/kommungräns. Inom Öckerö kommun är farlederna 106 (Sillesund - Sälö L Kalvsund Danafjord), 107 (St Oset St Kalvsund Danafjord) och 161 (Torshamnseden) av riksintresse. De skyddade och djupa lägen som Sjöfartsverket pekat ut som riksintressen, ges en generell framtida användningsmöjlighet bland annat uppläggning och reparation av offshoreplattformar samt platser för uppankring av fartyg. I Öckerö kommun pekas Danafjorden ut. Områdets närmare avgränsning får avgöras i samråd med Länsstyrelsen. FARLEDER Utöver de farleder som är av riksintresse finns det allmänna samt ett antal övriga farleder på Öckerö kommuns vatten. Dessa bevakas av Sjöfartsverket.

Kungälv kommun RÖRÖ HYPPELN KÄLLÖ-KNIPPLA HÄLSÖ BJÖRKÖ ÖCKERÖ KALVSUND HÖNÖ GRÖTÖ bild 6c problempunkter/sträckor bilar, busslinjer, färjeförbindelser, cykelleder, gångtrafikanter, utryckningsvägar. låg framkomlighet, kollektivtrafiken låg framkomlighet, biltrafiken konflikt gående/cyklister/bilister FOTÖ Göteborgs stad bilfria öar öar med begränsad tillgänglighet för bilar (Nordöarna) bilfria öar (Grötö och Kalvsund) 34 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 34

översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 35

Kungälv kommun Rammen RÖRÖ HYPPELN KÄLLÖ-KNIPPLA BJÖRKÖ Burösund HÄLSÖ ÖCKERÖ KALVSUND Göteborgs stad Ersdalen GRÖTÖ riksintresse för kulturminnesvård fornlämningsområden enl kulturminnesvårdsprogrammet/ värdefull miljö i ÖP90 HÖNÖ kustsamhällen enl kulturminnesvårdsprogrammet/ värdefull kulturmiljö i ÖP90 jordbruksmiljöer enl kulturminnesvårdsprogrammet/ värdefull kulturmiljö i ÖP90 jordbruksmiljö enl kulturminnesvårdsprogrammet förslag till nya kulturmijöer FOTÖ inre skärgård mellan skärgård Fotöskärgården yttre skärgård 36 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling

kulturlandskap kulturlandskap Öarna ligger strategiskt placerade vid inloppet till Göta Älv, längs den historiskt viktiga så kallade Stora Skeppsleden. Från mitten av 1200-talet och 500 år framåt låg de i ett gränsland mellan Danmark, Sverige och Norge. Detta är sedan gammalt ett viktigt område för det kustnära fisket. Göta och Nordre älvs strida sötvattenflöde tyckts ha lockat till sig stora mängder sill. Fisket var därför något som man sedan flera hundra år tillbaka sysselsatte sig med när man inte kunde försörja sig på jordbruk. Öarnas knappa areal och snabba befolkningsökning har lett till att bylandskapet som fanns för 50 år sedan är försvunnet. Öckerö kommun är inte ett fiskesamhälle längre. Genom industrialiseringen blev fisket mer effektivt och antalet fiskebåtar, liksom fiskare, sjönk drastiskt. Många hittade nya arbetsplatser på Hisingen. Fiskehamnar och varv anpassade efter nya förutsättningar byggdes på 1970-talet. Bilen möjliggjorde i stor utsträckning för många att bosätta sig här och jobba någon annanstans. Tack vare detta förvandlades Öckeröarna till allt bli en allt mer förortspräglad miljö. Bebyggelsestrukturen är trots detta välbevarad och bildar en tät sammanhängande enhet i kontrast till det omgivande öppna landskapet. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMINNESVÅRD Öarna kring Burösund är av riksintresse för kulturminnesvård. Det är en skärgårdsmiljö där en stor koncentration av välbevarade tomtningar ger en uppfattning om kustfiske före de permanenta fiskelägenas tid. Där finns en av västkustens största koncentrationer av tomtningar. Det är framför allt dessa som ger uttryck för riksintresset. KULTURMINNESVÅRDSPROGRAMMET Spår av det gamla landskapet noterades i kulturminnesvårdsprogrammet som utarbetades under 80-talet. I detta har, utifrån kulturhistoriska studier, miljöer av särskilt kulturhistoriskt värde utvalts och avgränsats. De delades upp i tre kategorier kustsamhällen, jordbruksmiljöer och fornlämningsområden. Dessa utvalda miljöer ger inblick i hur samhällsformen och näringslivet såg ut på öarna förr. KUSTSAMHÄLLEN Kustsamhällena på öarna är uppbyggda under sena 1800-talet, ungefär samtidigt som de flesta bohuslänska kustsamhällena. De fick en likartad bebyggelse, oftast med glasverandor och snickarglädje. Kustbebyggelsen uppfördes på den mark som tidigare hade varit jordbruksmark eller utmark. Förutom bostadsbebyggelsen består kustsamhällena av sjöbodar, magasin, kajer, hamnar, båtvarv, ishus och annat som hör den specialiserade fisknäringen till. På öarna finns också rester efter 1700- eller 1800-talens stora fiskeindustri med trankokerier och sillsalterier, hamnanläggningar, strandskoningar, bryggor, och avstängningar för grumsdammar. Tydliga lämningar av detta finns på Björkö Huvud, i Klåva och Sandviksholme. På Rammen finns grunderna kvar efter en av de många industrianläggningar som bara fanns på västkusten och som byggdes upp under sillperioderna. JORDBRUKSMILJÖER Inom kommunen finns miljöer som vittnar om ett tidigt fungerande jordbruk kombinerat med boskapsskötsel och fiske. Ett för dessa öars karakteristiskt särdrag är att gårdarna ligger tätt intill varandra längs en slingrade byväg. Boningshusen och ekonomibyggnaderna ligger också mycket tätt inpå varandra. Detta beror på att byarna på Öckeröarna aldrig har varit skiftade, till skillnad från inägorna och utmarken som översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling 37

har skiftats flera gånger. Avgränsningarna har gjorts med gärdesgårdar som löper från byn genom odlingslandskap, över berg, genom vassar ut i havet. Till dessa miljöer hör Björkö Huvud och Nolö-Bovik, Grötö, Öckerö Norgård, Öckerö Sörgård samt Hönö Heden och Hönö Gårda. FORNLÄMNINGAR Flertalet av fornlämningarna inom kommunen, som är svåra att upptäcka och består av stenkonstruktioner av olika slag, lagda direkt på hällberget. Troligen har de flesta av dessa stenkretsar, som är rester efter tillfälliga bosättningar, sk tomtningar, tillkommit under medeltiden samt i samband med de stora sillperioderna på 1700- och 1800- talen. På öarna kring Burösund som är av riksintresse för kulturminnesvård sund, finns det ett sextiotal tomtningar. Liknande tomtningar finns på Hönö Röd, Fotö och Äxholmarna. På Äxholmen finns det dessutom mäktiga rullstensåsar, spår efter inlandsisens väldiga krafter. Även på andra öar som Björkö Huvud och nordvästra delen av Öckerö, som inte ingår i avgränsade fornlämningsområden, finns liknande tomtningar. I Engelsmännens hage på Hönö finns det stenhägnader och husgrunder som av den folkliga traditionen tolkas som rester efter de engelsmän som under kontinentalblockaden 1808-1809 bebodde Fotö och Hönö. ÖVERSYN AV KULTURMINNESVÅRDSPROGRAMMET Det nuvarande kulturminnesvårdsprogrammet som redovisas i ÖP06 uppdateras. En samlad bedömning av de olika värdena kommer till stånd i form av en ny handlingsplan. Den kommer att ligga till grund för framtida översiktsplanering, detaljplanering samt kunna förkorta och förbättra ärendehanteringen vid bygglov. Det inledande arbetet med kulturmiljövårdsprogrammets förankring hos medborgare har avslutats. I nuläget pågår det ett arbete med inventering av kulturmiljöerna. VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER I ÖP90 Alla miljöer utpekade i kulturminnesvårdsprogrammet förutom Ryds gård på Björkö betecknas som värdefulla kulturmiljöer i ÖP90. TRE LANDSKAPSTYPER Öckerö kommun är ett starkt bohuslänskt landskap med sparsam vegetation och havet som dominerande landskapselement och ögrupper som bildar skyddsbarriärer mot havet i väster. Naturmiljön karaktäriseras av den successiva övergången från de karga klippöarna till Hisingens lummiga dalgångar och öppna odlingslandskap. Ölandskapet kan delas i tre typer: inre-, mellan- samt yttre skärgården. Indelningen skall ses som grov då det inom en landskapstyp förekommer lokala skillnader och variationer. INRE SKÄRGÅRDEN Den inre skärgården på nordöstra Björkö är en del av Hisingens odlingslandskap med ängar och ekar som går ned till vattnet. Landskapet, som ligger skyddat från västvindarna från havet, är omväxlande och småskalig. Bebyggelsen är begränsad till några gårdar insprängda i landskapet. Gårdarna Björkö Huvud, Ryd och Nolö är värdefulla kulturmiljöer som ingår i kommunens kulturmiljövårdsprogram. Inre skärgården är omtyckt strövområde både för Björköborna och besökare. MELLANSKÄRGÅRDEN Mellanskärgården, med lummig och småskalig tätortsbebyggelse, innefattar tätorterna på Hälsö, Öckerö, Hönö och Fotö, västra Björkö samt öarna Kalvsund och Grötö. Med undantag för Kalvsund och Grötö är gamla bymiljöer som med tiden omvandlats till förortsmiljöer. Inom den landskapstypen finns brist på bebyggbar mark. 38 översiktsplan för öckerö kommun bilaga 2 utställningshandling