Verksamhetsplan 2010
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 6 2. Organisation och ansvarsfördelning 8 2.1. Ledamöter i nämnder, programråd, utskott m.m. 8 2.2. Delegationsbeslut och uppdrag 8 2.3. Ekonomiskt ansvar för institutioner/motsv. 8 2.4. Övriga riktlinjer 9 3. Ett universitet för förstklassig utbildning 10 3.1. Mål och strategier 10 3.2. Strategiska satsningar 10 3.3. Anslag och uppdrag till fakultetsnämnden 12 3.4. Uppdrag från fakultetsnämnden till institutioner 14 3.5. Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UGA) 15 3.5.1. Utbildningsuppdraget 15 3.5.2. Programmen till förfogande 16 3.5.3. Pedagogiska förnyelsefonden 16 3.5.4. Särskilda beslut inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 16 3.5.5. Lokaltjänstmedel för utbildning 16 4. Ett universitet för framstående forskning 17 4.1. Mål och strategier 17 4.2. Strategiska satsningar 17 4.2.1. Rektors strategiska medel 17 4.2.2. Kvalitet och förnyelse 17 4.2.3. Satsningar 2009 som kvarstår, samt nya satsningar 2010 17 4.2.4. Strategiska forskningsområden 2010 18 4.3. Professorsprogram 19 4.4. Forskningsprogram 19 4.4.1. Byggprogrammet 20 4.4.2. Ny institutions- och programstruktur vid EBC 20 4.4.3. Neutronspridning 20 4.5. Utbildning på forskarnivå 21 4.6. Centrumbildningar utanför fakulteten 22 4.7. Centrumbildningar och andra enheter inom fakulteten 22 4.8. Anslag och uppdrag till fakultetsnämnden 22 4.9. Fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till inst. 23 4.9.1. Basresurs 23 2
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 4.9.2. Studiestöd 24 4.9.3. Prestationsresurs 24 4.9.4. Strategiska satsningar 26 4.9.5. Övriga riktade satsningar 26 4.9.6. Särskilda beslut 26 4.9.7. Lokaltjänsttilldelning för forskning 26 4.10. Sammanställning av fördelningen av forskningsanslaget 27 5. Ett universitet i samhället 28 5.1. Mål och strategier 28 5.2. Samverkan med det omgivande samhället 28 6. En universitetsmiljö i utveckling 30 6.1. Jämställdhet 30 6.2. Kvalitetsarbete 30 6.3. Likabehandling 31 6.4. Språkfrågor 31 6.5. Oförutsedda utgifter och utveckling av verksamheten 31 6.6. Personal 31 6.7. Infrastruktur, teknikplattformar mm 32 7. Lokaler och investeringar 33 7.1. Områdets lokalinnehav 33 7.1.1. Kommande och planerade lokalprojekt 33 7.1.2. Genomförda lokalprojekt 33 7.2. Finansiering av lokalkostnader 33 7.2.1. Lokaltjänstmedel för utbildning 33 7.2.2. Lokaltjänstmedel för forskning 34 7.3. Investeringar, inredning och utrustning 34 8. Gemensamma funktioner 35 8.1. Bibliotek 35 8.2. Intendenturområden 35 8.3. Universitetsgemensamma ändamål 36 8.4. Fakultetsgemensamma ändamål 36 8.5. Finansiering av gemensamma funktioner 36 9. Sammanställning 37 9.1. Statliga anslag 2010 37 3
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 Tabeller Tabell 1: Sammanställning av grundutbildningsuppdraget till fakultetsnämnden... 13 Tabell 2: Antal helårsstudenter i utbildningsuppdraget 2008-2010... 14 Tabell 3: Sammanställning av fördelningen av forskningsanslaget efter ändamål... 27 Tabell 4: Finansiellt stöd och särskilda populärvetenskapliga satsningar... 29 Tabell 5: Sammanställning gemensamma ändamål... 36 Tabell 6: Statsanslag år 2002-2010 (tkr)... 37 Tabell 7: Fördelning av anslag per institution 38 Tabell 8: Fördelning av anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå per institution 40 Tabell 9: Fördelning av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå per institution 41 Bilagor Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1.1 Fördelning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 42 1.2 Beräkning av medel till utbildning per sektion 43 1.3 Tilläggsfaktorer för utbildning 44 1.4 Programprognos för hstk 46 1.5 Prognos för examensarbeten hstk 47 1.6 Medel programmen till förfogande 48 1.7 Utbildningsprogramansvariga konterade som indirekt kostnad på fakulteten 49 1.8 Utbildningsprogramansvariga för åren 2010-2012 samt Entreprenörskolan år 2010 50 1.9 Medel för kurser utanför teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 51 1.10 Särskilda beslut 52 1.11 Fonden för pedagogisk förnyelse 53 1.12 Uppdrag och medel tilldelade UTN 54 1.13 Lokaltjänstmedel 55 Forskning och utbildning på forskarnivå 2.1 Program för forskning samt centrumbildningar, programansvariga 56 2.2 Forskarutbildningsansvariga professorer inom fakulteten 58 2.3 Översikt finansiering av forskningsverksamheten 62 2.4 Basfinansiering 64 2.5 Studiestöd 66 2.6 Prestationsresurs 68 2.7 Sammanställning strategiska satsningar 69 2.8 Rektors KoF 70 2.9 Satsning befordrade professorer och postdoktorala tjänster 71 2.10 Strategiska satsningar på områdesnivå 72 4
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 2.11 Satsning på energi 73 2.12 (Strategiska forskningsområden, fördelning ej klar vid trycktillfället) 74 2.13 Sammanställning övriga riktade satsningar 75 2.14 Forskarassistentprogrammet 76 2.15 Tidsbegränsad särskild fakultetsresurs 78 2.16 Notförteckning, förändringar 2010 79 2.17 Särskilda beslut, forskning och utbildning på forskarnivå 81 2.18 Lokaltjänstmedel för forskningen 84 2.19 Rektors strategiska medel 85 Gemensamma kostnader 3.1 Fakultets- och biblioteksgemensamma indirekta kostnader 86 3.2 Fördelning gemensamma kostnader utbildning 88 3.3 Fördelning gemensamma kostnader forskning 89 Förutsättningar 4.1 Fakultetens organisation 90 4.2 Delegationsbeslut 91 4.3 Riktlinjer för anställningar 96 4.4 Anvisningar angående utbildningen på forskarnivå 101 4.5 Riktlinjer för arvodering av sakkunniga m.fl. 105 5
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 1. Inledning Några viktigare omvärldsfaktorer som från 2010 kommer att påverka fakultetens verksamhet och förutsättningar är följande: - I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) refererar regeringen till den kraftiga konjunkturnedgång som drabbar världen. För att mildra effekten av ökad arbetslöshet har regeringen funnit det angeläget att kombinera aktiva arbetsmarknadsåtgärder med satsningar inom utbildningsväsendet, varför bl.a. utbildningsuppdraget till fakulteten utökas. - Tilldelningen av resurser till lärosätena för utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras i dag på resultat i form av antal helårsstudenter och helårsprestationer. När det gäller resurstilldelningsmodellen förutses att regeringen kommer att komplettera tilldelningen med en kvalitetsrelaterad del utifrån resultaten av Högskoleverkets utvärderingar av utbildningarna. Beslut om detta kan förväntas under 2010. - Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2008 att målet för den högre utbildningen är starka och självständiga lärosäten med stor integritet. Den politiska detaljstyrningen av verksamhet och organisation ska minska. Redan 2009 togs ytterligare ett steg mot ökad frihet för lärosätena att internt fördela resurser. Vetenskapsområdena anges inte längre som särskilda anslagsposter och universiteten får ett samlat anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. - Förslag om utökning av universitetens och högskolornas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå återfanns inför verksamhetsåret i propositionen (prop. 2008/09:50) Ett lyft för forskning och innovation. Den enskilt största satsningen i forsknings- och innovationspropositionen är satsningen på s.k.strategiska forskningsområden främst inom medicin/livsvetenskaper, teknik och klimat, med 1,8 miljarder kr under perioden 2009-2012. - Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) har remissbehandlats och en proposition om ökat självbestämmande för lärosätena väntas våren 2010. - I betänkandet Karriär för kvalitet (SOU 2007:98) finns förslag om en ny befattningsstruktur vid universitet och högskolor, samt nya system för rekrytering, karriär och befordran av lärare och forskare. Förslag inom detta område förväntas också i propositionen våren 2010. - Studieavgiftsutredningen (SOU 2006:7) föreslog att studieavgifter skulle införas för studenter med medborgarskap i länder utanför EES-området och Schweiz, s.k. tredjelandsstudenter. Regeringen avser att återkomma med förslag om detta under året. - Med anledning av propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande har riksdagen fattat beslut om att avskaffa kårobligatoriet fr.o.m. den 1 juli 2010. Studenterna får själva bestämma om de vill tillhöra en sammanslutning vilket kan påverka UTNs verksamhet. - Regeringen har 2008 tillsatt en Teknikdelegation med uppdrag att bl.a. kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och IKT samt att verka för att behovet uppmärksammas i större utsträckning. Delegationen ska också öka intresset för högskoleutbildning inom dessa områden. Slutredovisning skall ske senast den 30 april 2010. Fakultetsnämnden har beslutat om vissa förändringar i fördelningsmodellen för 2010 när det gäller utbildningsuppdraget, beroende på universitetets redovisningsmodell, där kostnader fördelas mellan kärn- och stödverksamhet samt utifrån beslutet om ny organisation från 1 januari 2010. I VP 2010 läggs uppdraget på sektionsnivå men medelstilldelning ges direkt till institutionerna. 6
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 De strategiska medlen till forskning och infrastruktur inom de strategiska områdena fördelas i budgetpropositionen för 2010 i enlighet med förslag från Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova och Energimyndigheten. Medlen till varje områdesprojekt har i budgetpropositionen fördelats till huvudsökande lärosätes anslag för forskning. De medel som anvisas i anslaget till Uppsala universitet har av rektor fördelats till respektive ansvarig områdesnämnd. Beslut om vidare medelsfördelning kommer att tas av nämnden tidigt 2010. Fakultetens verksamhetsplan för 2010 präglas av en anpassning till universitetets nya redovisningsmodell med bl.a. fördelning på kärn- och stödverksamhet och systemet med indirekta kostnader. Dessa förhållanden har tvingat fram delvis nya sätt att beräkna kostnader och fördela anslag vilket kommer att utvärderas under 2010. Ett exempel är att fakulteten inte längre kan anslå medel direkt till intendenturområdena för gemensamma lokaler. Fakultetens fördelning av lokaltjänstmedel blir också mindre detaljreglerad med början 2010. Generellt är strävan att minska öronmärkningen av anslag för olika ändamål och ge institutionerna handlingsfrihet att själva omfördela medel och fatta strategiska beslut. Detta gäller såväl forskning som utbildning. Ytterligare en strävan har varit att i detta sammanhang minska andelen prognostiserad tilldelning inom fakulteten, eftersom institutionerna ibland drabbats av stora återbetalningskrav vid budgetårssluten. Målsättningen är att institutionerna vid årets början skall ha en fastställd anslagstilldelning som inte kan minskas under det kommande året. En förändring i VP2010 är att systemet med professors- och lektorspinnar, blandat med fria forskningsmedel, till forskningsprogrammen upphör. Programmen tilldelas istället en basfinansiering uttryckt som fakultetsfinansierad forskningstid (FFF) och ersatt med schablonbelopp som avses uppräknas årligen. Basfinansieringen skall vara långsiktig och kunna användas efter de olika programmens olika förutsättningar. Avsikten har inte varit att omfördela medel mellan institutioner/program vid övergången till det nya systemet, men kopplat till uppnådda resultat och prioriteringar kan omfördelning senare ske genom aktiva beslut från fakultetsnämnden. 7
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 2. Organisation och ansvarsfördelning Konsistoriet beslutar om uppdrag till områdesnämnderna och den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden vad avser bl.a. utbildning på grundnivå, avancerad nivå (UGA) och forskarnivå samt forskning. Mottagare av uppdrag ska i sin tur fördela dessa på fakulteter, institutioner och andra enheter. Uppdragen gäller i första hand den verksamhet som finansieras genom de direkta statsanslagen. Institutioner och övriga enheter bedriver därutöver verksamhet som helt eller delvis finansieras med externa medel. Områdes-/fakultetsnämnder har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutioner och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Områdesnämnderna har också ansvar för intendenturområdena 1 (se avsnitt 8.2) och bruksbiblioteken 2 (se avsnitt 8.1). För all verksamhet vid universitetet, oavsett finansieringskälla, gäller lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet samt tillkommande regelsystem för högskolan. Vidare ska tillämpas de regler och riktlinjer som beslutats av konsistoriet och rektor. Dessa lokala beslut finns samlade på Internet-adressen http://regler.uu.se. Vidare hänvisas till universitetets verksamhetsplan för 2010, kapitel 3. 2.1. Ledamöter i nämnder, programråd, utskott m.m. Vetenskapsområdets organisation beskrivs översiktligt i bilaga 4.1. En detaljerad beskrivning av organisationen finns på http://www.teknat.uu.se/cms/node315. En aktuell lista på ledamöter i nämnder, programråd, utskott mm finns på http://www.teknat.uu.se/cms/node345. 2.2. Delegationsbeslut och uppdrag Ärenden av större räckvidd och principiell natur skall hänskjutas till fakultetsnämnden för avgörande vid sammanträde. Fakultetsnämnden delegerar 3 sina uppgifter, tills vidare, enligt bilaga 4.2. 2.3. Ekonomiskt ansvar för institutioner/motsv. Alla resultatenheter ansvarar för sitt eget ekonomiska utfall. Vid varje institution och annan resultatenhet ska årligen på ett för universitetet enhetligt sätt budget och bokslut upprättas och resultatinformation lämnas. Budgeten ska vara en total budget och således omfatta all verksamhet oavsett finansieringsform. Det ekonomiska resultatet får balanseras till nästkommande år under förutsättning att det samlade balanserade resultatet inte överstiger 10 % av årets omsättning. I detta fall avses kostnader. Institutionens/motsvarande bokslut ska innehålla förslag till hur hela det ackumulerade överskottet ska disponeras. Om underskott uppstår ska bokslutet innehålla förslag till hur det ska finansieras. Dessutom ska en redogörelse lämnas för de prestationer där överskottsmarginalen uppgår till mer än 10 % eller om det finns ett underskott. Redogörelsen ska också innehålla en beskrivning av hur över- /underskottet uppstått. I de fall tillräcklig motivering saknas för balanser för anslags- och bidragsfinansierad verksamhet som överstiger 10 % kan fakultetsnämnden besluta att dessa ska omdisponeras. För den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten, dvs. uppdragsutbildning och uppdragsforskning, ska ytterligare en över-/underskottsmarginal beräknas och det är det samlade balanserade kapitalet i förhållande till årets omsättning (i detta fall externa intäkter). Det ekonomiska resultatet i denna verksamhet får balanseras till nästkommande år under förutsättning att överskottsmarginalen inte överstiger 10 %. Institutionens bokslut ska därför innehålla förslag till hur hela det ackumulerade 1 UFV 2007/748 2 Beslut i konsistoriet 1999-06-07 3 Med stöd av 3 kap 13 Högskoleförordningen 8
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 överskottet för den avgiftsfinansierade verksamheten ska disponeras. Om underskott uppstår ska institutionen redovisa hur det ska finansieras. Prefekter/motsvarande erinras om att de fortlöpande ska hålla institutionsstyrelse och fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling. Enligt universitetets anvisningar ska institutionerna fördela lokaltjänstkostnaderna på samtliga projekt och prestationer. 4 Fördelning kan göras med ett procentpåslag på projektets direkta kostnader eller med faktiska belopp. Institutionerna väljer själva vilken metod som ska tillämpas. Basen för procentpåslaget är densamma som för de indirekta kostnaderna. 5 Fakultetsnämnden ger institutionerna/motsvarande i uppdrag: o o o att senast 1 mars lämna verksamhetsberättelse för 2009. Mer detaljerade anvisningar kommer senare. Av redovisningen skall framgå vilken metod som har använts för fördelning av lokalkostnader på projekt. att för 2010 vid beräkning av påslaget för indirekta kostnader följa universitetets anvisningar för vad som är kärn- respektive stödverksamhet vid institutionen. att under 2010 bokföra lokalkostnader på projekt och prestationer i enlighet med universitetets anvisningar (dvs. att steg 4 ska bokföras senast vid utgången av varje kvartal). 2.4. Övriga riktlinjer I bilaga 4.3 redovisas riktlinjer vad avser anställning av lärare. I bilaga 4.4 finns anvisningar för utbildning på forskarnivå. I bilaga 4.5 finns riktlinjer för arvodering av sakkunniga m.fl. 4 Undantag är projekt med endast resebidrag samt projekt som bedrivs på ALF-ytor. 5 Till hjälp vid beräkningar finns en mall för beräkning av procentpåslag LTK steg 4. Väljer institutionen i stället att använda belopp görs detta lämpligen utifrån rumslistorna i GLIS, som en vidareutveckling av steg 2 eller steg 3 enligt exempelmallen. Beräkningarna och vilken metod som valts ska dokumenteras. 9
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 3. Ett universitet för förstklassig utbildning 3.1. Mål och strategier Utbildningen vid Uppsala universitet kännetecknas av vetenskaplighet, kritiskt tänkande och professionalitet samt progression och samverkan mellan utbildningsnivåerna. Uppsala universitet erbjuder genom sin bredd och spets förstklassig och gränsöverskridande utbildning. Genom nationella och internationella allianser utvecklas spetsutbildningar ytterligare. En internationell studiemiljö bidrar till hög kvalitet och öppenhet och stärker universitetets möjligheter att bidra till den globala välfärden. Uppsala universitet har undervisning i ett stort antal språk och svenska och engelska som fungerande arbetsspråk. Utbildningen vid Uppsala universitet berikas av en aktiv kultur- och bildningsmiljö. Studenterna ges möjlighet till vidgade perspektiv, personlig utveckling och bildning genom en tradition av studentengagemang inom nationer, kårer och föreningar. Studenterna förbereds för att bidra till samhället och en hållbar utveckling samt för ett framtida arbetsliv. Utbildningsutbudet förnyas i takt med förändrade behov i samhället. Utbildningen utvecklas av ny forskning och nya undervisningsformer. Den riktas både till unga studenter och till personer med yrkeserfarenhet som vill vidareutbilda sig. Kontakter och samtal mellan lärare och studenter är viktiga för att nå framgång i lärande och undervisning. Stor vikt läggs vid lärarnas pedagogiska kompetens och att studenterna får möta professorer tidigt i utbildningen. Mål: Utbildningen vid Uppsala universitet ska utvecklas i nära samband med forskningen och hålla en internationellt hög kvalitet. Utbildningen ska främja självständigt och kritiskt tänkande, personlig utveckling samt ett starkt studentengagemang. Universitetets utbildningsutbud ska vara attraktivt för studenter oavsett kön, sexuell läggning, social bakgrund, etnisk bakgrund, funktionshinder och ålder. Utbildningen ska ge kunskaper och färdigheter som gör studenterna väl förberedda för arbetslivet och fortsatta studier i Sverige och utomlands. Utbildningen ska ge kunskaper och färdigheter som gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden. Utvecklingen av utbildningar på avancerad nivå för den internationella utbildningsmarknaden ska särskilt betonas. Uppsala universitets studenter ska känna sig stolta och nöjda med sin utbildning. 3.2. Strategiska satsningar Utbildning på avancerad nivå Inom ramen för universitetets arbete med den nya utbildnings- och examensstrukturen har utveckling av masterutbildningar bl.a. i samverkan med utländska universitet startat. Det är därför angeläget med en förstärkning för att universitetet ska kunna bli en aktör på den internationella arenan. Konsistoriet har beslutat uppdra till fakultetsnämnden att avsätta 3 979 tkr för ändamålet. Nämnden avser att återkomma till hur medlen ska disponeras. 10
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 Pedagogisk utveckling och pedagogik samt pedagogisk förnyelsefond Som ett led i det pedagogiska arbetet, och utgående från bl.a. det nyligen fastställda Pedagogiskt program för Uppsala universitet, har fakultetsnämnden beslutat om Pedagogiskt handlingsprogram för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (se http://www.teknat.uu.se/cms/node462). Inom ramen för detta har fakultetsnämnden inrättat Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR) till stöd för lärare och pedagogiska ledare i deras arbete med pedagogisk utveckling. För gruppens arbete avsätts årligen (i fyra år med start 2009) 1,7 miljoner kr. TUR finansieras från 2010 som en indirekt fakultetsgemensam kostnad. Resterade 2,1 miljoner kr fördelas enligt särskilt beslut för fonden för pedagogisk förnyelse, se bilaga 1.11. Internationalisering Som ett led i en aktivare internationaliseringsverksamhet har fakultetsnämnden sedan 2005 avsatt extra medel från UGA-anslaget för service till internationella studenter. I VP 2010 uppgår detta belopp till 219 tkr och finansieras som en fakultetsgemensam indirekt kostnad, se bilaga 3.1. Studie- och yrkesvägledning Fakultetsnämnden anvisar medel för studie- och yrkesvägledning för de tekniska yrkesprogrammen samlade till en enhet, UTH-enheten. För de naturvetenskapliga kandidatprogrammen anvisas medel till berörda institutioner som en tilläggsfaktor i UGA-tilldelningen. För masterprogrammen ligger det fulla ansvaret från 2010 på programansvariga institutioner. Fakultetsnämnden förutsätter att institutionerna på lämpligt sätt anvisar medel för infrastruktur och studievägledning för sina masterprogram. Utbildningarnas anställningsbarhet och arbetslivsanknytning Fakulteten har en arbetslivsportal för näringsliv och studenter på www.teknat.uu.se/arbetslivet Studentmedverkan Studenterna är medaktörer i högskolans inre arbete. Deras intresse för en relevant utbildning av hög kvalitet är en stark drivkraft för utvecklingen av utbildningarna. Fakultetsnämnden ger ett årligt stöd i form av olika uppdrag till Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN), se bilaga 1.12. Breddad rekrytering Fakultetens handlingsplan för breddad rekrytering (UFV 2008/2256) omfattar tre typer av åtgärder: 1. Direkta rekryteringsåtgärder riktade till respektive målgrupp 2. Mottagandeåtgärder avsedda att förstärka inom målgrupperna nyantagna studenters benägenhet att påbörja de utbildningar de antagits till, samt att motverka tidiga studieavbrott 3. Retentionsåtgärder avsedda att förbättra genomströmning och minimera antalet avbrott inom målgrupperna under studietiden Från och med 2009 har fakulteten en tjänst (30 %) för att samordna befintlig verksamhet för studenter med särskilda behov, i första hand annat modersmål än svenska, och psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder. Utbildning för kompetensutveckling Kompetenshöjande åtgärder på fakulteten görs löpande genom handledarutbildning och deltagande i nationella och internationella konferenser. Stor vikt läggs vid lärarnas pedagogiska kompetens. Fakulteten har under 2009 inrättat ett speciellt råd för pedagogiska frågor (TUR). En projektledare arbetar med att inspirera och stödja lärarna i deras arbete. Fakulteten har fastställt ett eget pedagogiskt program och i samband med detta föreligger förslag om en pedagogisk karriärstege för lärare. Fakultetsnämnden har även fastställt riktlinjer för pedagogiskt sakkunniga i rekryteringsärenden. 11
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 3.3. Anslag och uppdrag till fakultetsnämnden Områdesnämnden ska planera och genomföra följande utbildning enligt den nya examensordningen: Civilingenjörsprogram: Bioinformatik, 300 högskolepoäng 1) Energisystem, 300 högskolepoäng Informationsteknologi, 300 högskolepoäng Kemiteknik, 300 högskolepoäng Miljö- och vattenteknik, 300 högskolepoäng Molekylär bioteknik, 300 högskolepoäng System i teknik och samhälle, 300 högskolepoäng Teknisk fysik, 300 högskolepoäng Teknisk fysik med materialvetenskap, 300 högskolepoäng Högskoleingenjörsprogram: Byggteknik, 180 högskolepoäng Elektroteknik, 180 högskolepoäng Maskinteknik, 180 högskolepoäng Kärnkraftteknik, 60 högskolepoäng Kandidatprogram: Biologi/molekylärbiologi, 180 högskolepoäng Datavetenskap, 180 högskolepoäng Fysik, 180 högskolepoäng Geovetenskap, 180 högskolepoäng Kemi, 180 högskolepoäng Matematik, 180 högskolepoäng Masterprogram: Bioinformatik, 120 högskolepoäng Biologi, 120 högskolepoäng Datavetenskap, 120 högskolepoäng Fysik, 120 högskolepoäng Förnybar elgenerering, 120 högskolepoäng Geovetenskap, 120 högskolepoäng Hållbar utveckling, 120 högskolepoäng Inbyggda system, 120 högskolepoäng Industriell ledning och innovation, 120 högskolepoäng Kemi, 120 högskolepoäng Matematik, 120 högskolepoäng Molekylär bioteknik, 120 högskolepoäng Tillämpad beräkningsvetenskap, 120 högskolepoäng Tillämpad bioteknik, 120 högskolepoäng 1) Inga nybörjare antas fr.o.m. 2009 Samtliga masterprogram utom Förnybar elgenerering och Industriell ledning och innovation ges på engelska. Därutöver ska nämnden genomföra och slutföra utbildningsprogram som påbörjats enligt den tidigare examensordningen. 12
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 Nämnden ska dessutom genomföra utbildning inom det teknisk-naturvetenskapliga basåret. Enligt regleringsbrevet för 2009 ska nämnden under perioden 2009-2012 redovisa minst lika många civilingenjörsexamina och masterexamina med teknisk inriktning som under fyraårsperioden 2005 2008. Antalet helårsstudenter inom högskoleingenjörsutbildningarna ska också öka med minst 3 % per år i förhållande till föregående år. Områdesnämnden ska för 2010, inom ovanstående program samt inom fristående kurser, redovisa sammantaget minst 4 600 helårsstudenter och 3 726 helårsprestationer. Inom ramen för uppdraget ska nämnden: redovisa minst 3 870 helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena inklusive teknisk-naturvetenskapligt basår, redovisa minst 180 helårsstudenter inom nätuniversitetet, anordna undervisning i seismologi, erbjuda kompetensutvecklingskurser i minst samma omfattning som föregående år. Fakultetsnämnden erhåller för 2010 362 150 tkr. I beloppet ingår ersättning för hyra och el för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UGA). I beloppet ingår även 3 979 tkr beräknat som extra förstärkning till utbildning på avancerad nivå och 372 tkr har beräknats som bidrag till språklig träning. Därutöver har 232 tkr beräknats som bidrag till basorganisationen vid Uppsala centrum för hållbar utveckling. Vid den slutliga avräkningen mot 2010 års utbildningsuppdrag kommer avdrag att göras med 39 626 kr per utebliven helårsstudent och med 33 417 kr per utebliven helårsprestation om det övergripande utbildningsuppdraget ej uppnås. Detsamma gäller om NT-uppdraget inte uppnås. Vid det förhållande att utbildningsuppdraget överskrids beräknas ett tillägg vid den slutliga avräkningen på motsvarande sätt som för avdraget. Därutöver disponerar nämnden 1 772 tkr för nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik vid Institutionen för biologisk grundutbildning samt totalt 3 288 tkr till Uppsala centrum för hållbar utveckling varav 2 270 tkr för sekretariatet för Östersjöuniversitetet. Tabell 1: Sammanställning av grundutbildningsuppdraget till fakultetsnämnden År Uppdrag (hst) 2010 4 600 2009 4 291 2008 4 291 2007 4 510 (4 652) 6 6 Uppdraget justerades ned under 2007, jämfört med VP 2007 13
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 3.4. Uppdrag från fakultetsnämnden till institutioner Sektionerna/institutionerna ska utbilda minst 4 600 helårsstudenter under 2010 enligt Tabell 2. Institutionerna skall genomföra utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt kontinuerlig utveckling inom fakultetens utbildningsprogram enligt fastställda utbildnings- och kursplaner. Större förändringar av kurser, till innehåll eller genomförande, skall ske i samråd med de programansvariga. Institutionerna skall genom sina lärare vara beredda att medverka i de programråd och arbetsgrupper som står under utbildningsnämnderna och som berör institutionens uppdrag inom grundutbildningen. Institutionen/sektionen skall hålla en kanslifunktion för grundutbildningen, inklusive ämnesstudievägledning. Tilldelade medel skall täcka nödvändig TA-personal för grundutbildningen, drift, utveckling och investeringar. För uppdrag till institutioner vid andra fakulteter gäller särskilda anvisningar som återfinns i bilaga 1.9. Det är institutionerna som ansvarar för att samtliga kurser utvärderas. Fakultetens riktlinjer skall ses över och anpassas till de nya riktlinjer som kommer på universitetsnivå. Nuvarande riktlinjer återfinns på www.teknat.uu.se/cms/node396 Tabell 2: Antal helårsstudenter i utbildningsuppdraget 2008-2010 Uppdrag (hst) 2010 2009 2008 Matematik 590 592 636 Datavetenskap 879 835 805 Fysik (inkl. basår) 625 584 600 Teknik 466 378 377 Kemi 392 365 326 Biologi 739 655 710 Geovetenskap 425 380 350 Uppsala centrum för hållbar utveckling 120 100 75 Andra fakulteter 277 299 310 Utresande programstudenter 61 64 72 Buffert för registreringar 30 19 Förberedande nätkurs i matematik 20 Studieteknik (UTH) 6 9 11 Summa 4 600 4 291 4 291 14
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 3.5. Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UGA) Institutionerna tilldelas i huvudsak medel i förhållande till utbildningsuppdraget. I tabell 8 redovisas fördelning av anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UGA). I bilaga 1.1-13 ges underlag för denna fördelning. 3.5.1. Utbildningsuppdraget Nämnden har beslutat om vissa förändringar i fördelningsmodellen för 2010 för anslaget till UGA, beroende på universitetets redovisningsmodell, där kostnader fördelas mellan kärn- och stödverksamhet samt utifrån beslutet om ny organisation från 1 januari 2010. Den relativa modellen för fördelning av grundutbildningsanslaget som infördes 1 januari 2008 innebär att beslutet om total fördelning av UGA-medel till sektionerna fördelas efter relativa mått på sektionernas kostnadsnivåer och sektionsvolym. I VP 2010 läggs istället uppdraget på sektionsnivå men medelstilldelning ges direkt till institutionerna. Summan som ska fördelas indelas i två potter. En tredjedel, studentpeng, fördelas efter volymen innevarande år, dvs. 2010. Studentpengen ges med samma krontal för alla sektioner och utbildningsnivåer och baseras helt på helårsstudenter (prognos hstk). Examensarbeten (prognos hstk) räknas tredubbelt vid av studentpengen. Två tredjedelar, sektionsstöd, är baserad på de två senaste årens prestationer samt på sektionernas relativa kostnadsnivåer. Examensarbeten räknas inte med i sektionsstödet. Sektionsstödet skall framför allt säkra den sektionsspecifika färdighetsträningen (med bl.a. olika kostnadsnivåer). Den slutliga ersättningen till institutionerna justeras efter faktiskt utfall 2010 och beslutas av årets första fakultetsnämnd 2011. För 2010 gäller: Sektionsparametrar har tilldelats tekniskt/naturvetenskapligt basår/bastermin vilket innebär att deras medel fördelas inom den relativa totalsumman (2009 tillämpades en prislappsmodell). För Uppsala centrum för hållbar utveckling (UCSD) hanteras samtliga registreringar på samma sätt som examensarbeten och räknas inte med i det nivåindelade sektionsstödet. I stället räknas registreringarna tredubbelt vid beräkning av studentpengen. Orsaken är att prestationskvoten för UCSD normalt är låg och eftersom sektionsstödet är prestationsbaserat fungerar inte formeln inom gällande ramar (2009 tillämpades en prislappsmodell). Basorganisationen utgår i sin nuvarande form. Vissa poster tilldelas institutionen som tilläggsfaktorer utöver den relativfördelade summan. I tilläggsfaktorer ingår inte ersättning för indirekta kostnader. För 2010 kommer programansvariga för civil- och högskoleingenjörsprogram samt för kandidatprogrammen att konteras på och arvoderas av fakulteten och finansieras som fakultetsgemensam indirekt kostnad (stödverksamhet). Medel för programansvariga på masterprogram tilldelas institutionen som en tilläggsfaktor finansierad via den särskilda satsningen på avancerad nivå. Formeln för beräkning av nedsättning i tid för programansvar på masterprogram ändras till 15 % som den undre gränsen, det s.k. golvet. Medel för programstudievägledning och programadministration tilldelas, som tidigare, UTHenheten för de tekniska yrkesprogrammen och finansieras som indirekta kostnader och för de generella programmen ges ersättning till institutionen som en tilläggsfaktor. Medel för koordination av examensarbeten tilldelas institutionen som en tilläggsfaktor. 15
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 För masterprogrammen ligger från 2010 ansvaret på programansvariga institutioner. Medel för nödvändig infrastruktur måste då fördelas inom ordinarie tilldelning. Medel för studievägledning och administration för masterprogram samt medel till förfogande för masterprogram ingår inte längre i fakultetens VP. Finansieringsprincipen ändras från procentuellt uttag på lön till fasta belopp beräknade på historiska värden (3 år bakåt i tiden) för varje institutions kostnad för universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Motsvarande summa undantas från UGA-anslaget och tilldelas institutionerna som ett fast belopp utöver den relativfördelade summan. För kurser som ges vid andra fakulteter tillämpas även framöver ett prislappssystem där ersättning ges till 80 % för registreringar och resterade 20 % för prestation. Tilldelade medel skall helt täcka institutionernas kostnader för UGA, såväl kärn- som stödverksamhet. Det är institutionernas ansvar att samtliga kurser utvärderas. I tabell 8 redovisas fördelningen av UGA-anslaget och i bilaga 1.1-13 ges underlag för denna fördelning. 3.5.2. Programmen till förfogande 1000 kr per helårsstudent anvisas till kandidat och ingenjörsprogrammen. Se bilaga 1.6. 3.5.3. Pedagogiska förnyelsefonden Se bilaga 1.11. 3.5.4. Särskilda beslut inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Se bilaga 1.10. 3.5.5. Lokaltjänstmedel för utbildning För fördelning av lokaltjänstmedel för utbildning se avsnitt 7.2.1 samt bilaga 1.13. 16
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 4. Ett universitet för framstående forskning 4.1. Mål och strategier Universitetet slår vakt om det förutsättningslösa kunskapssökandet. Forskningen bidrar till mänsklighetens kunskapsuppbyggande och till den globala utvecklingen. Det ligger i kunskapssökandets natur att man inte i förväg kan veta vilka vägar som är framkomliga. Universitetet ställer inte krav på omedelbara resultat utan är uthålligt i sin forskning. Forskningen förnyar också universitetet. Den ger förutsättningar för utbildning av hög kvalitet i nära samband med forskningen. Genom samarbeten mellan fakulteter och ämnen kan forskarmiljöer med unik profil och stor konkurrenskraft skapas. Forskarmiljöer med en blandning av kvinnor och män med olika bakgrunder och i olika åldrar ökar förutsättningarna för framgång. Mål: Uppsala universitet ska bedriva god, livskraftig och nydanande forskning. All forskning ska ge viktiga bidrag till kunskapsuppbyggandet i världen. En stor del av forskningen ska vara världsledande. Forskningens oberoende ska värnas och god forskningssed upprätthållas. 4.2. Strategiska satsningar 4.2.1. Rektors strategiska medel Den totala avsättningen för 2010 för rektors strategiska medel är 48 miljoner kr från anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Rektor har inom ramen för de tillgängliga resurserna beslutat om ett flertal strategiska satsningar inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som gäller under 2010, vilka redovisas i bilaga 2.19. Dessa medel ingår inte i fakultetens tilldelning utan rekvireras direkt från rektors kansli. Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden ska därutöver avsätta 6 miljoner kr för medfinansiering av rektors strategiska medel. 4.2.2. Kvalitet och förnyelse Genom KoF07 kunde starka miljöer identifieras och ges möjlighet att bli ännu starkare genom olika insatser. På samma sätt kunde strategiskt viktiga områden med mindre framstående forskningsmiljöer lyftas fram och stimuleras för att bli starkare eller avvecklas. Universitetet planerar att 2011 genomföra en ny övergripande forskningsutvärdering. Rektor har beslutat (UFV 2007/1989) att vetenskapsområdet disponerar 13 miljoner kr per år under perioden 2008-07-01 2010-12-31. Den verksamhet som tilldelats sådana medel redovisas i bilaga 2.8. Efter denna tid kommer medlen att disponeras av den teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Områdets egna KoF-medel fördelas i VP 2010 under samma förutsättningar som andra fakultetsmedel. 4.2.3. Satsningar 2009 som kvarstår, samt nya satsningar 2010 Universitetets forskningsanslag förstärktes 2009 för att bidra till kvalitet och förnyelse inom forskning och utbildning på forskarnivå. Satsningar som kvarstår vid vetenskapsområdet samt uppräknats med pris- och löneomräkning är följande: - För forskning inom energiområdet anvisas 4,1 miljoner kr. Fakultetsnämndens disposition av dessa medel framgår av bilaga 2.11. 17
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 - För strategiska satsningar på områdesnivå anvisas härutöver fr.o.m. 2010 10,6 miljoner kr. Fakultetsnämndens disposition av dessa medel framgår av bilaga 2.10. - För en satsning på befordrade professorer, doktorander och tvååriga postdoktorala anställningar anvisas 15,8 miljoner kr. Fakultetsnämndens disposition av dessa medel framgår av bilaga 2.9. En god och modern infrastruktur bidrar till universitetets kvalitet och förnyelse. De under 2009 inledda särskilda satsningarna på befordrade professorer kompletteras nu med infrastruktur. För ändamålet reserveras en ram på ytterligare 16,4 miljoner kr till områdesnämnden för teknik och naturvetenskap. Disposition av dessa beslutas senare. 4.2.4. Strategiska forskningsområden 2010 I propositionen Ett lyft för forskning och innovation presenterades ett nytt inslag i svensk forskningsfinansiering, s.k. strategiska forskningsområden, som syftar till att bygga upp forskningsmiljöer av världsklass på ett antal områden som är viktiga för det svenska samhället eller den svenska industrin. Medlen ska möjliggöra för lärosätena att bygga upp forskningscentra av mycket hög internationell kvalitet. Totalt tillförs landets lärosäten 1,8 miljarder kr till sådana strategiska satsningar t.o.m. 2012. I Mål och strategier för Uppsala universitet finns dels en strategi att stärka forskning av strategisk betydelse genom aktiva rekryteringar, dels en strategi att stimulera forskningssamarbeten med internationellt framstående universitet och forskargrupper. De medel som anvisas i anslaget till Uppsala universitet fördelas till respektive ansvarig områdesnämnd. Områdesnämnden kommer att ansvara för strategiska forskningsområden utifrån förslagen i budgetpropositionen för 2010 enligt följande: Energi, E-vetenskap och Säkerhet och krisberedskap. De medel som avser dessa strategiska forskningsområden omfattar totalt 27,8 miljoner kr. Av detta ingår 11 760 tkr i uppdraget till områdesnämnden och Uppsala universitet avser att överföra 16 040 tkr till andra lärosäten. Konsistoriet har uppdragit åt rektor att besluta om riktlinjer för organisation kring de strategiska forskningsområden där universitet är huvudsökande och för den uppföljning som ska genomföras av insatserna inom ramen för respektive strategiskt forskningsområde (dnr. UFV 2009/1845). Nedan anges för 2010 de strategiska forskningsområden där Uppsala universitet medverkar och där konsistoriet fördelar medel till teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden, fördelningen mellan samverkande lärosäten, belopp per lärosäte och belopp totalt. Område Medverkande lärosäten och andel Energi UU 36 % KTH 48 % SLU 10 % LTU 6 % E-vetenskap UU 45 % LU 35 % UmU 20 % Säkerhet och krisberedskap UU 64,4 % KaU 17,8 % FHS 17,8 % Belopp per lärosäte 5,33 miljoner kr 7,1 miljoner kr 1,48 miljoner kr 0,88 miljoner kr 4,5 miljoner kr 3,5 miljoner kr 2 miljoner kr 1,93 miljoner kr 0,53 miljoner kr 0,53 miljoner kr Belopp totalt för 2010 (ökar därefter successivt 2011-2012) 14,8 miljoner kr 10 miljoner kr 3 miljoner kr UU = Uppsala universitet, LU = Lunds universitet, LTU = Luleå tekniska universitet, UmU = Umeå universitet, KTH = Kungl. Tekniska högskolan, KaU = Karlstads universitet, FHS = Försvarshögskolan, SLU = Sveriges lantbruksuniversitet 18
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 Anslag som ska vidare till andra lärosäten kommer att fördelas efter överenskommelser i programråd. Rektor kommer att fatta beslut om riktlinjer kring hur det senare ska gå till. 4.3. Professorsprogram Av konsistoriets beslut 2000-09-25 angående rekrytering av professorer via ledigkungörande framgår att fakulteterna ska planera över flera år för anställning av professorer. Sådana professorsprogram (program för lärostolar) ska ha en koppling till rekryteringsmålen för kvinnliga professorer. Konsistoriet tar ställning till dessa professorsprogram i universitetets verksamhetsplan. Enstaka avvikelser från programmen får beslutas av rektor. Nedanstående professorsprogram för den teknisknaturvetenskapliga fakultetsnämnden är aktuella under 2010: Zoologisk utvecklingsbiologi Industriell teknik Akvatisk klimatologi Oorganisk kemi Trådlösa sensornätverk Inom fakulteten är följande professurer under tillsättning: Teoretisk kemi Kemisk biologi Tillämpad mekanik Reglerteknik Kärnfysik med inriktning mot experimentell hadronfysik Datalogi Matematisk statistik Fasta jordens fysik 4.4. Forskningsprogram Fakultetens forskning är organiserad i s.k. forskningsprogram som innefattar en eller flera större forskargrupper. Det finns ett 70-tal forskningsprogram, oftast med en årlig ekonomisk omslutning på 5-15 miljoner kr, inklusive det externa forskningsstödet som i genomsnitt är ca 60 % av intäkterna. Fakultetsnämnden fördelar fakultetsanslag till institutioner och till forskningsprogram. Fakultetens stöd direkt till forskningsprogrammen har bl.a. följande fördelar: Gynnar tvärvetenskapliga satsningar och institutionella gränser blir mindre hämmande. Negativa/positiva reaktioner direkt till de forskare som står för prestationen. Större incitament att stödja annan forskning än institutionens main stream-forskning. Satsningar även på kvalitativt bra verksamheter som är perifera vid en institution. Lätt att identifiera högpresterande forskningsenheter samt att selektivt belöna sådana. Skapar välfungerande och sammanhållna forskarlag samt en bra forskarutbildningsmiljö. Varje forskningsprogram har en programansvarig professor som utses av fakultetsnämnden. Programansvarig professor leder verksamheten med utgångspunkt i respektive institutions delegationsordning. Programmen och programansvariga professorer redovisas i bilaga 2.1. Prestationerna inom varje forskningsprogram i form av publicering, forskarexamina och externa anslag, som har erhållits efter peer review, redovisas till fakulteten varje år. Fakultetens fördelning av fakultetsanslagen leder till förnyelse utifrån kriterierna vetenskaplig kvalitet i kombination med kännedom om lokala styrkor och svagheter samt långsiktiga profileringssträvanden inom forskningen och utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. 19
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 4.4.1. Byggprogrammet Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden uppdrar till institutionen för geovetenskaper: - att omdisponera 0,5 FFF av de medel som fördelas till institutionens basverksamhet till byggteknik under verksamhetsåret 2010, - att återkomma med förslag senast den 12 maj 2010 om hur dessa medel ska disponeras för byggnadsteknik och/eller byggda miljöer, - att bereda förslaget tillsammans med institutionen för teknikvetenskaper, - att vidta åtgärder för att kunna bistås av en sökgrupp i arbetet. Nämnden beslutar att avsätta ytterligare 0,5 FFF för ändamålet fr.o.m. 1 januari 2011. 4.4.2. Ny institutions- och programstruktur vid EBC Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden beslutar att verksamheten vid de tre institutionerna IEE, IEGS och IFU ska organiseras vid två institutioner fr.o.m. 1 juli 2010. Nämnden uppdrar till prefekterna vid de tre institutionerna att lämna förslag senast den 15 februari 2010 till hur verksamheten ska organiseras inför beslut i fakultetsnämnden den 30 mars 2010. Nämnden uppdrar till arbetsutskott att fastställa direktiv för arbetet. 4.4.3. Neutronspridning Forskningsaktiviteten inom neutronspridningsområdet är samlad inom Spridningscentrum på Ångströmlaboratoriet (the Scattering Centre at the Ångström Laboratory, SCÅL). Neutronspridningsexperiment har efter NFLs nedläggning hittills utförts vid internationella anläggningar, då i första hand på spridningscentret i Prag (Tjeckien), ISIS (Oxford, UK), ILL (Grenoble, Frankrike) och Kjeller (Oslo, Norge). Svenska forskare har access vid ILL och ISIS via särskilda överenskommelser med Vetenskapsrådet. Inför satsningen på ESS förstärks nu neutronspridningsområdet genom att basresurserna vid forskningsprogrammen materialfysik och oorganisk kemi förstärks med vardera 0,25 FFF. 20
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 4.5. Utbildning på forskarnivå Uppsala universitets bredd och spets och mångfalden av internationella forskningssamarbeten skapar förutsättningar för en förstklassig utbildning på forskarnivå. Universitetets doktorander är framtidens nyckelpersoner inom universitet och högskolor, offentlig förvaltning och näringsliv. De bidrar i väsentlig grad till universitetets forskning och är betydelsefulla representanter för dess verksamhet. Mål: Utbildningen på forskarnivå och de avhandlingar som läggs fram vid Uppsala universitet ska hålla en internationellt hög kvalitet. Utbildningen ska ge vetenskaplig kompetens och djup förståelse av forskarutbildningsämnet. Utbildningen ska ge högskolepedagogisk kompetens samt generella färdigheter och kunskaper som är attraktiva i yrkeslivet. Utbildningen ska vara ett attraktivt karriärval. Målet för fakultetens utbildning på forskarnivå är därutöver att inom givna resurs- och tidsramar utbilda kvalificerade doktorer med goda förutsättningar att hävda sig nationellt och internationellt inom universitetet samt annan offentlig verksamhet och näringslivet. Fakultetens utbildning på forskarnivå skall ge följande färdigheter: djupa ämneskunskaper breddning som sätter in den egna forskningen i ett större sammanhang speciella metodologiska färdigheter förmåga att tänka självständigt och kritiskt uttrycka sig väl i tal och skrift pedagogiska färdigheter. En förteckning över ämnen i utbildning på forskarnivå återfinns i bilaga 2 till universitetets VP 2010. Fakultetens forskarutbildningsansvariga professorer återfinns i bilaga 2.2. Fakultetens regler för utbildning på forskarnivå finns i bilaga 4.4. Vid planering och genomförandet av utbildningen på forskarnivå skall särskild vikt läggas vid att: doktoranderna ges pedagogiska erfarenheter genom undervisning inom sitt vetenskapliga område doktorander genom deltagande i konferenser samt kurser och forskning vid utländska universitet ges möjlighet att inträda i det internationella forskarsamhället önskemålet om ökad mångfald och breddad rekrytering beaktas i rekryteringsarbetet forskarstuderande med annat modersmål än svenska ska erbjudas grundläggande svenskundervisning doktoranderna har tillgång till studievägledning och information om utbildningen. Fakultetsnämnden avsätter 1 miljon kr till gemensamma forskarutbildningskurser och delegerar till FUN att fördela medlen utifrån de riktlinjer som fastställts av fakultetsnämnden den 14 oktober 2008. För doktorandrådgivning avseende tryckning och publicering av doktorsavhandlingar ska nämnden avsätta 178 tkr till grafiska enheten inom universitetsbiblioteket. Fakultetsnämnden avsätter 1 500 tkr för pedagogisk grundkurs. 21
UPPSALA UNIVERSITET VERKSAMHETSPLAN 2010 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2009-12-15 TEKNAT 2009/250 Doktorandernas inflytande över verksamheten ges fortsatt stöd varvid 41 tkr anvisas av fakultetsnämnden till doktorandrådet. Därutöver avsätter fakultetsnämnden 300 tkr för förlängning av studiestöd på grund av förtroendeuppdrag. Forskarskolor I budgetpropositionen för 2001 gjordes en satsning på nationella forskarskolor. Uppsala universitet utsågs till värduniversitet för bl.a. den nationella forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap. Fakultetsnämnden beslutar att anvisa 14 190 tkr till forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap (FMB) under 2010. Under verksamhetsåret fördelas ytterligare 4 000 tkr som basresurs direkt till sex ingående forskningsprogram. Den sammanlagda tilldelningen 2009 till FMB var 18 190 tkr. Vidare beslutar nämnden att från och med 2010 avsluta det direkta finansiella stödet inom ramen för forskarskolan till verksamhet vid partnerhögskolorna Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Mälardalens högskola, samtidigt som alla tidigare åtaganden gentemot partnerhögskolorna fullföljs. Fakultetsnämnden avser att till VP2011 återkomma till den fortsatta användningen av medlen dels som resurs för matematik, beräkningsvetenskap och angränsande områden och dels som resurs för forskarskolan FMB. 4.6. Centrumbildningar utanför fakulteten Enligt universitetets VP 2010 ska fakultetsnämnden avsätta medel till centrumbildningar utanför fakulteten med: 565 tkr till Centrum för genusvetenskap. Nämnden delfinansierar centrumbildningar därutöver enligt följande: 2 418 tkr till Centrum för biologisk mångfald (SLU) varav 1 209 tkr som fördelas som basresurs till forskningsprogrammet ekologisk botanik (institutionen för ekologi och evolution) för medfinansiering. SLU har 2009 genomfört en översyn av verksamheten inför VP 2010. 750 tkr per år fr.o.m. 1 jan. 2009 t.o.m. 31 dec. 2011 till Centrum för frielektronlaserforskning (med SU/KTH). Ett nytt avtal ska skrivas under inom kort. 4.7. Centrumbildningar och andra enheter inom fakulteten Inom fakulteten finns centrumbildningar eller andra enheter inrättade av rektor eller fakultetsnämnd. Centrumbildningarna leds av en styrelse och föreståndare och uppdraget framgår i de instruktioner som fastställts för respektive centrumbildning. En sammanställning av centrumbildningar finns i bilaga 2.1 (**-märkta). Som stöd för verksamheten vid Centrum för bildanalys har forskningsprogrammet datoriserad bildanalys inrättats inom institutionen för informationsteknologi. Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen för informationsteknologi att tillse att basresurs, studiestöd, lokalresurs eller andra medel kopplade till datoriserad bildanalys kompletterar övrig finansiering av Centrum för bildanalys. 4.8. Anslag och uppdrag till fakultetsnämnden Områdesnämnden ska svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå inom det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt för fördelning av de resurser som nämnden disponerar för dessa ändamål. Inom nämndens ansvarsområde finns befattningar som professor och adjungerad professor redovisade i universitetets VP 2010 i bilaga 3 och 4. För forskning och utbildning på forskarnivå inom vetenskapsområdet anvisas 625 746 tkr. 22