1(6) Diarienummer: RSK 634-2010 2010-10-07 Synpunkter från Västra Götalandsregionen till ett svenskt inspel gällande nästa ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration, U2010/5154/F Introduktion Västra Götalandsregionens uppdrag är att, i bred samverkan med samhällsaktörer, lärosäten och näringsliv, bidra till en hållbar utveckling i Västra Götaland. Mål och strategier för det arbetet formuleras i Vision och Tillväxtprogram för regionen. Kopplingen till den europeiska forskningsoch innovationsagendan är avgörande för Västra Götalands utvecklingsarbete och därför en integrerad del i vision och strategier. Från ett regionalt perspektiv vill vi bidra och medverka till utvecklingen av the Innovation Union inom EU2020 där det 8:e ramprogrammet kommer att vara en hörnpelare. Nedan beskrivs förslag som vi anser kan bidra till att vidareutveckla ramprogrammet under perioden 2014-2020. Synpunkterna är framtagna efter samråd med bl.a lärosäten i Västra Götaland, andra regioner i Sverige samt SKL. De samlas under tre övergripande rubriker: 1. Stärk ramprogrammets inriktning mot kluster och innovativa småoch medelstora företag (SMFs). 2. Utveckla synergier mellan ramprogram och andra instrument inom det europeiska forskningsområdet (ERA) 3. Öka regionernas roll inom det europeiska forskningsområdet (ERA) Sammanfattningsvis är våra huvudsakliga synpunkter: 1 Stärk ramprogrammets inriktning mot kluster och innovativa små- och medelstora företag (SMFs). Ramprogrammets strategi bör på ett tydligt sätt kopplas mot kunskapstriangeln och stimulera till fortsatt satsning på samverkan inom starka kluster med en helhetssyn på forskning, utbildning och innovation. I nästa ramprogram bör särskilt fokus läggas på starka områden som bidrar till att möta de stora samhällsutmaningarna och ger förutsättningar för näringslivet inom EU att utveckla konkurrenskraftig kunskap smart specialisering. Ramprogrammen bör vara flexibla i sin utformning så att tvärsektoriella samarbeten stimuleras och nya styrkeområden ges möjlighet att växa. 1 Våra synpunkter behandlar främst frågeställningarna i de principiella riktlinjerna från Utbildningsdepartementet rörande; 1) helhetsperspektiv på utbildning, forskning och innovation; 2) synergier mellan ramprogrammen; 3) mellan andra instrument inom ERA och; 4) framtida prioriteringar.
2(6) Satsningar på öppna, innovativa miljöer och på infrastruktur för test- och demonstration som stärker utvecklingen av kluster, bör möjliggöras inom ramprogrammet. Förenkla för och stimulera små- och medelstora företag att medverka i ramprogrammet. Utveckla synergier mellan ramprogram och andra instrument inom det europeiska forskningsområdet (ERA) Mer effektiv flernivåstyrning (region, nation, EU) bör utvecklas och det krävs bättre samordning mellan olika instrument. Ramprogrammen för forskning, innovation och utbildning måste tydligare samordnas med programmen kopplade till sammanhållningspolitiken. Strukturfonderna bör i större utsträckning riktas mot att bygga upp kapacitet och infrastruktur för forskning- och innovation. Öka regionernas roll inom det europeiska forskningsområdet (ERA) Nästa ramprogram bör bidra till att ytterligare öka regionernas kompetens och förmåga inom forsknings- och innovationsområdet, t.ex genom att prioritera instrument som ERA-Net, ERA-Net Plus och Regions of Knowledge samt genom att involvera regionerna i samfinansierade program. En strategi för innovationsupphandling som kan kopplas till ramprogrammet bör tas fram i samarbete med regionerna. 1. Stärk ramprogrammets inriktning mot kluster och innovativa små- och medelstora företag (SMFs). En viktig utmaning för EU:s framtida forskningspolitik är att ytterligare profilera sig inom områden där europeiska regioner och länder är internationellt konkurrenskraftiga idag, samtidigt som man skapar förutsättningar för helt nya branscher och kluster att växa. I nästa ramprogram bör särskilt fokus läggas på starka områden som bidrar till att möta de stora samhällsutmaningarna och ger förutsättningar för näringslivet att utveckla ny kunskap smart specialisering. Ramprogrammet bör vara flexibelt i sin utformning så att man inte låser sig vid ett fåtal utmaningar och begränsar insatserna till för smala områden. Cooperation-delen inom FP7 har framgångsrikt fokuserat och stärkt viktiga områden för att möta samhällsutmaningar. Dessa bör fortsatt vara en central del av nästa ramprogram, men utrymme bör skapas för mer interdisciplinär samverkan samt större andel idédriven forskning, till exempel i form av sk FET-projekt (Future and Emerging Technologies) i samtliga tematiska områden och en förstärkning av ERC (European Research Council), forskarrörlighetsprogrammet Marie Curie och de specifika insatserna mot forskning för små och medelstora företag.
3(6) Hälsa Vi stödjer en fortsatt fokusering på område Hälsa som inrymmer många aspekter på samhällsutmaningar samt ger förutsättningar för näringsliv att utveckla ny konkurrenskraftig kunskap. Klinisk forskning och prövning bör vara en central del av programmen, där hälso- och sjukvården spelar en viktig roll med sin infrastruktur och forskningsverksamhet. Områden såsom läkemedelsutveckling och medicinteknik är fortsatt viktiga att prioritera men möjligheterna för life science sektorn att bedriva forskningssamverkan i gränssnittet mot t.ex livsmedel och det marina området bör utvecklas. För regioner som Västra Götalandsregionen, med uppdrag inom såväl hälso- och sjukvård samt tillväxt och utveckling, finns förutsättningar att spela en aktiv roll i leda och utveckla europeiska partnerskap inom området. Kommuner, landsting och regioner svarar för välfärdstjänster såsom vård, skola, omsorg samt ansvarar för attraktiva och hållbara livsmiljöer. Det är en betydande sektor som påverkar samhällsutvecklingen och där det finns ett behov av att öka forskningen inom t.ex. folkhälsa, omsorg och äldrevård. De s.k. sociala plattformarna i ramprogrammet bör vidareutvecklas för att stödja dessa områdens betydelse för tillväxt och utveckling. Hållbara transporter och stadsutveckling Fortsatta satsningar på hållbara transporter är avgörande för den europeiska tillverkningsindustris förmåga till förnyelse. Tvärsektoriella insatser inom t.ex. avancerad kommunikationsteknologi, material, miljö och beteendevetenskap/teknik bör tydligare lyftas in i dessa program. Nära 80 % av EU:s invånare bor i städer och c:a 80 % av EU:s BNP produceras där. Därför utgör hållbar stadsutveckling ett viktigt område för framtiden. Ökad migration beroende på klimatförändring gör att städer måste kunna växa utan att öka sin miljöbelastning Städerna har komplexa utmaningar att hantera så som social sammanhållning, miljöfrågor, transporter och att samtidigt vara tillväxtmotorer för EU. Vi ser med fördel att satsningar görs som riktar sig till storstädernas problematik, i form av ökade möjligheter till centrumbildningar och tvärsektoriella miljöer som adresserar dessa problem. Miljö, energi och klimat Det behövs ytterligare satsningar på forskning inom miljö, energi och klimatområdet för att EU och dess medlemsländer ska ligga i framkant för att göra förändringar som har faktisk påverka på samhället. Satsningar bör möjliggöra att en tvärvetenskaplig ansats då frågorna berör allt från teknikutveckling till mänskligt beteende vad gäller energianvändning och konsumtion. Satsningarna bör inkludera ett systemperspektiv där såväl effektiviseringar som produktutveckling beaktas. Kreativa näringar FP 7 omfattar forskning om mångkultur och kulturarv, vilket är positivt och inte mindre viktigt efter 2014. Även hantering av digitalt innehåll är ett viktigt tema som med Digitaliseringsagendan blir än mer angeläget. Ett annat relevant så kallat flaggskepp i EU2020 är Innovationsunionen där kulturen och forskningen möts inom s.k. icke-teknisk innovation. Sådana ämnen, i skärningspunkten mellan två eller flera fält, är framåtsyftande och bör prioriteras. Att forska om hur den digitala formen
4(6) kan fyllas med innehåll är en mycket viktig uppgift. Forskningen bör beröra och kopplas till den konstaterade betydelsen av kreativa näringar för tillväxt och utveckling, där digitaliseringen är en central komponent. Forskning och innovation inom små- och medelstora företag Centralt för EUs tillväxt och utveckling är att de små och medelstora företagen stärker sin konkurrens- och innovationsförmåga. Här är FP7 redan idag ett viktigt redskap. Fler företag måste dock ta möjligheten att dra nytta av samarbeten och insatser. För det krävs instrument som är anpassade till deras verklighet samt bättre kommunikation av värdet att medverka i ramprogrammen. Vi föreslår fortsatta satsningar på Research for the benefit of SMEs. Vi anser även att teknologiplattformarna (JTIs) ska bli mer transparenta och i högre grad involvera de mindre företagen. Dessutom föreslår vi en satsning på Research and Innovation Vouchers för de mindre företagen som enkelt och effektivt ska underlätta kontakt och kunskapsöverföring mellan forskningsaktörer och näringsliv. Innovativa miljöer test- och demoanläggningar För att Europa även i framtiden ska hävda sig som en dynamisk kunskapsregion, behöver vi forskningsmiljöer där akademin möter näringslivets utveckling och tillämpning. Demonstration och tester krävs för att snabba upp processen från forskningsidé till faktisk tillämpning inom nya och befintliga företag. EU har en konkurrenskraftig kunskapsbas för utveckling av varor och tjänster som svarar mot framtida marknadsbehov. Däremot är infrastrukturen för demonstration inte tillräckligt utbyggd. I ett skede där det råder osäkerhet om vilka teknikområden som kommer att vara framgångsrika på en marknad, är det dessutom extra angeläget med satsningar på kunskapsutveckling och demonstration av teknologier. EU har genom nästa ramprogram en unik möjlighet att etablera sig som en kunskaps- och demonstrationsarena genom att kanalisera medel från såväl strukturfonderna som ramprogram för att bygga upp kapacitet för forskning, demonstration och innovation. Den kommersialiserbara forskningen sker alltmer i partnerskap mellan näringslivet, institut och samhällsaktörer och har karaktären av samproduktion. Innovativa miljöer, eller sk samverkansplattformar, bidrar till att samla olika aktörer inom speciella kompetens- och teknologiområde och kan katalysera oväntade samarbeten 2. Samarbetet mellan små och stora företag gynnas även genom att arbeta i partnerskap. Plattformarna spelar en allt viktigare roll i ett dynamiskt innovationssystem och det är angeläget att den framtida EU politiken understödjer detta arbetssätt. Bredda begreppet innovation och utveckla kunskap om hantering av IP Inom programmen som ska stimulera till innovationer är det viktigt att bredda innovationsbegreppet - nyttiggörandet av innovativa idéer sker inte bara genom start av nya företag, utan att det också sker genom hela skalan av nyttiggörande från forskningsmiljöerna. Inte minst gäller det att se hur 2 I OECDs Territorial Review av Sverige från februari 2010, lyfter man fram Västra Götalands arbete med att utveckla samverkansplattformar som ett innovativt sätt att stimulera klusterutveckling och internationell positionering.
5(6) tjänster kan vara en del av nyttiggörande, något som kan vara speciellt viktig för t.ex. hälso- och sjukvården. Genom ramprogrammen genereras ny kunskap som kan ligga till grund för innovationer inom en mängd områden. En kunskapsbaserad ekonomi ställer krav på god kunskap om och förståelse för hantering av immateriella tillgångar (IPR). Det handlar om att förenkla och generera förutsättningar för flexibilitet i finansieringen för att hantera komplexa partnerskap öppen innovation och offentlig-privata partnerskap. Ramprogrammet bör omfatta insatser på detta område. 2. Utveckla synergier mellan ramprogram och andra instrument inom det europeiska forskningsområdet (ERA) För att verkligen uppnå ett integrerat europeiskt forskningsområde (ERA), och målen i EU 2020, krävs en ökad dialog mellan regioner, medlemsländer och EU:s institutioner. Idag är inte forsknings- och innovationsstrategier länkade mellan dessa nivåer dvs. vi har inte en effektiv flernivåstyrning inom EU vad gäller forskning och innovation. Det finns behov av att samordna och hitta synergier mellan de olika instrument som finns tillgängliga för forskning och innovation, där FP 8 är ett av dem. Såväl ramprogrammen för forskning och för konkurrenskraft och innovation och utbildningsprogrammen för livslångt lärande måste samordnas med sammanhållningspolitiken och sektorsprogrammen. Alla dessa instrument måste samverka för att vi ska kunna bygga ett kunskapsbaserat samhälle med en hållbar tillväxt för alla i enlighet med EU:s strategi EU2020. Idag lyfter man ofta fram att det råder ett motsatsförhållande mellan ramprogrammens fokus på excellens och strukturfondernas dito på tillväxt och sysselsättning. Vi menar att dessa mål måste kombineras. Sammantaget och samordnat leder ovan nämnda programområden till en logisk följd för integration av kunskapstriangeln och en starkare grund för innovation och tillväxt. Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (nuvarande CIP) bör integreras helt med ramprogrammet för forskning och detta bör samordnas med kommissionens utbildnings- och lärandestrategier. Strukturfonderna bör i större utsträckning utnyttjas för att bygga upp kapacitet och infrastruktur för forskning och innovation samt integration av forskning, utbildning och innovation på regional och europeisk nivå. Sammankopplat även med innovationsupphandling ger detta en stabil konstruktion för strategisk kunskapsuppbyggnad och tillväxt.
6(6) 3. Öka regionernas roll inom det europeiska forskningsområdet (ERA) The European Institute of Public Administration lyfter fram regionerna som centrala aktörer i genomförandet av EU2020. Man menar att regionala självstyrelseorgan måste prioritera och aktivt påverka policyutvecklingen och som utvecklingsaktör delta i strategisk samverkan i Europa: Regionerna måste anta en strategiutvecklarroll istället för en projekttagarroll och låta EU:s finansieringsinstrument vara verktyg i processen. ). Även EU-kommissionen betonar nödvändigheten att ta ett regionalt ägarskap för målen i EU:s tillväxtstrategi EU2020 och dess prioriteringar för en hållbar, smart och inkluderande tillväxt. För att skapa ett sammanhållet europeiskt forsknings- och innovationsområde (ERA), krävs starka partnerskap mellan forskning, näringsliv och samhälle. Här är den regionala arenan viktig. Närhet och geografisk täthet är betydelsefulla faktorer för att identifiera behov och samla aktörer kring insatser som kan stärka entreprenörskap, kreativitet och innovation. Det gäller särskilt behov och insatser för de små- och medelstora företagen. Den regionala nivån kan och bör betraktas som det faktiska laboratoriet för genomförandet av en forsknings- och innovationspolicy. Här kan man förverkliga de Triple Helix-samarbeten och offentliga/privata samarbeten (PPP) som är nödvändiga för att hantera de stora samhällsutmaningarna, såväl nu som i framtiden. I det kommande ramprogrammet bör därför regionernas roll tydliggöras och förstärkas. Inom EU är förutsättningarna bland regionerna att utveckla och samverka kring innovationstrategier vitt skilda. Instrument såsom ERA-nets och Regions of Knowledge har bidragit till att stärka kapaciteten och förmågan. Dessa instrument bör vidareutvecklas och tydligare kopplas utvecklingen av starka kompetenskluster. Vid utformandet av nästa ramprogram bör man också utforska möjligheterna att involvera regionala aktörer i samordnade och samfinansierade programaktiviteter av typen Article 185, Joint Technology Initiatives, Joint Programming Initiatives etc. Innovationsupphandling som instrument Den stora volymen på offentlig upphandling gör att den kan ha stor samhällsutvecklande och forskningsstimulerande potential. Kommuner, landsting, regioner, statliga myndigheter och vissa av deras bolag upphandlar varor och tjänster för cirka 500 miljarder kronor per år. 3 Genom upphandlingsinstrumentet kan marknader för nya produkter skapas och näringslivets konkurrenskraft stärkas samtidigt som offentliga behov tillgodoses. Den offentliga verksamheten i Västra Götaland använder aktivt upphandling och rollen som betydande kund på ett sätt som stimulerar en hållbar produktion och konsumtion. Det finns stor möjlighet att använda innovationsupphandling för att utveckla nya innovationer och skapa samverkan mellan industri, akademi och offentlig sektor, t ex för att stimulera en mer innovativ hälso- sjukvård. En strategi för innovationsupphandling bör utvecklas kopplat till eller utvecklas inom ramprogrammet i samarbete med regionerna. 3 http://www.regeringen.se/sb/d/1491/a/80965