Material, färger Ytmaterialens betydelse med tanke på tillgänglighet Ytmaterialen som används i en byggnad måste väljas med omsorg eftersom de har stor betydelse för säkerheten, ändamålsenligheten och hälsan. Det viktigaste för rörelsehindrade personer är att golvytan är halkfri, hård och jämn. För gående rörelsehindrade personer lämpar sig en halkfri, relativt fjädrande golvyta. En rullstolsanvändare förutsätter att golvytan skall vara tillräckligt hård och jämn. Golvmaterial med tanke på rörelsehindrade personer Golvmaterialen som väljs skall vara lättskötta och hållbara. Med tanke på rörelsehindrade personer är det viktigt att golvet även som vått är halkfritt och samtidigt lätt att rengöra. Det är svårt att uppfylla dessa två villkor samtidigt. Golvmaterialen måste tåla vattentvätt. PVC-plast är en användningsduglig lösning. Också trägolv lämpar sig väl för rörelsehindrade personer så länge man ser till att det inte blir halt om det lackas. När den gamla beläggningen inte lämpar sig för rörelsehindrade personer rekommenderas att det färdiga golvet beläggs med korkplattor. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen
Golvmaterial i våtrum Keramiska golvplattor i sanitetsutrymmen kan bli hala när de är våta. Det är ändå möjligt att behandla dem så att de blir halksäkra. Det finns också en slät plastmatta vars halksäkerhet förbättrats med mineralkristaller. Det är lätt att rengöra mattan och den lämpar sig även för våtrum. Klinkergolv är i allmänhet alltför hala. I våtrum kan keramiska plattor med upphöjningar förorsaka halkningar för handikappade som rör sig med käppar; vatten samlas mellan de upphöjda figurerna och käpparna kan slinta i de hala fårorna vilket leder till att personen förlorar balansen och kan falla. Heltäckningsmatta bör undvikas En heltäckningsmatta rekommenderas inte eftersom den inte tål vattentvätt. Dessutom är det mycket besvärligt att röra sig med rullstol på mjuk yta. En matta med tjock lugg gör att batterierna i en elrullstol snabbt förbrukas. Det är också svårt att styra en rullstol om en matta med tjock lugg ligger på golvet. Val av material med tanke på synskadade Med tanke på synskadade personer är det viktigt att glänsande ytor undviks, att glasytor och stora speglar kan urskiljas på rätt sätt och speciellt att nivåskillnader markeras med färgkontraster. Material- och färgkontraster i passager För att synskadade personer skall kunna orientera sig kan material- och färgkontraster användas i golvet, t.ex. på så sätt, att de visar åt vilket håll man skall gå eller varnar om trappnedgångar. Om inredningen placeras inom kontrastmaterial- och färgzonen blir det lättare att bilda sig en uppfattning om omgivningen. Om olika ytmaterial används som zoner i golvet, måste materialen ha ungefär samma ytfriktion för att undvika snubblingar när golvytans friktion ändras kraftigt.
Glänsande material För personer med svag syn är det viktigt att golvmaterialet inte är glänsande, i synnerhet om det har en mörk färg. Oeftertänksamt placerade glasdörrar, glasväggar och stora speglar kan förorsaka kollisionsrisk eller orienteringssvårigheter för personer som är synskadade eller har svårt att uppfatta omgivningen rätt. Störande bländning kan också skapas via glänsande ytor. Glasytor Stora glasytor skall markeras med t.ex. självhäftande märken eller indelas i mindre delar med ramverk för att de skall kunna uppfattas som ytor och inte öppningar. Märkena skall fästas i ögonhöjd, dvs. på 1400-1600 mm:s höjd och ett till för barn, på 1000 mm:s höjd från golvet. I glasdörrarna skall det finnas en sparkskiva som når 300 mm uppåt från golvet. Spegelytor Stora speglar skall placeras med eftertanke för att kunna uppfattas som yta och inte som öppning från ett utrymme till ett annat. Spegelytor från golv till tak är speciellt besvärliga. Nedre kanten av spegeln skall vara på minst 300 mm:s höjd från golvet för att spegeln inte skall gå sönder om rullstolens fotstöd i misstag träffar spegeln. Lamporna måste placeras så att ljuset inte bländar via spegeln.
Ytglans Ytglansen i metall, glas eller mörkt lackträ kan förorsaka reflexbländning för personer med svag syn. Beklädnad i inredning, möbler och utrustning, t.ex. ledstänger, skall ha matt yta. Färgval Rätt val av färger kan i hög grad hjälpa synskadade personer att orientera sig och öka säkerheten för alla. Ljusa färger rekommenderas eftersom de ökar ljusheten. Användning av färgkontraster Det blir lättare att bilda sig en uppfattning om omgivningen om färgkontraster används. Med färgkontraster avses här mörkhetsskillnad. I detta avseende bildar inte blått och rött kontraster om de är lika mörka. Däremot bildar t.ex. blått och vitt eller gult och svart klara kontraster. Färgerna i sig själva är inte det viktiga för att bilda kontraster utan den tänkta skillnaden på en svartvit skala. I allmänhet räcker det med en kontrast som motsvarar skillnaden mellan mellangrått och vitt eller mellangrått och svart. Med belysning kan kontrastens observerbarhet förstärkas. I olika byggnadsdelar, möbler, utrustning, handtag, tryckknappar och skyltar används kontrastfärger för att varje yta, möbel eller annan detalj skall skilja sig från omkringliggande ytor eller bakgrund. Det blir lättare även för en person med svag syn att få en uppfattning om utrymmet och detaljerna om dörren eller dörrkarmen bildar en kontrast mot väggen och om golvet eller fotlisten har en annan mörkhet i färg än väggen. Det är speciellt viktigt att använda en kontrastrand vid kanten av trappstegen för att kunna urskilja nivåskillnaden. Å andra sidan kan en mörk tvärrand på ett jämt ljus yta vara förvirrande och förorsaka problem om den uppfattas som skuggan av ett trappsteg.
Mönstrade ytor Om golvet har stora, granna mönster stör det orienteringen och ger ett rörigt intryck för en person med svag syn. De gör det svårare att upptäcka hinder i passagen. Om möblerna dessutom är starkt mönstrade, blir det svårt för en person med svag syn att urskilja dem mot det mönstrade golvet. Det är speciellt farligt om trappsteg har kraftiga mönster och är svåra att urskilja. Litet, behärskat mönster i golvet skadar inte. Ett sådant mönstrat golv är lättare att sköta än ett enfärgat som nästan alltid ser sjabbigt ut, i synnerhet om det är mycket ljust eller mycket mörkt. Granna mönster kan också förorsaka ett epileptiskt anfall hos en person med neurologisk skada. Material som förorsakar allergi Med tanke på alla är det viktigt att material som samlar damm eller förorsakar kontaktallergi undviks. I inredning och möbler skall målade ytor vara tvättbara och inte flaga sig. Kontaktallergi Allergisering och allergiska reaktioner kan förorsakas av beröring med bl.a. nickel, gummi och konstgummi. Dessa material skall inte användas i sådana detaljer som hamnar i kontakt med huden, t.ex. i tryckknappar, handtag eller ledstänger. Luftvägsallergier Allergiska reaktioner kan förorsakas av bl.a. spånskivor och plastlaminat, likaså plasttapeter p.g.a. limmedlen som används. En plasttapet med upphöjt mönster är en dålig lösning eftersom mönstret samlar damm och fukten förorsakar mögelbildning. Ett material som inte samlar damm och är lätt att rengöra lämpar sig som väggyta. Med tanke på luftvägsallergier rekommenderas gipsskivor, rappade och målade stenväggar samt lodrät träpanel som väggmaterial. Vågrät panelering eller spjälor samlar damm och kan i fuktiga utrymmen förorsaka mögelbildning. En heltäckningsmatta är en dålig lösning eftersom den samlar damm och därför är den mycket skadlig med tanke på allergiker. En heltäckningsmatta kan inte rengöras ordentligt från smuts och damm. Kontinuerlig vistelse i utrymmen där det finns husdamm skapar småningom allergi. Damm kan utlösa lungastma. För luftvägsallergiker lämpar sig träoch parkettgolv och dessutom platt- och stengolv.
1. Golvmönstret hindrar urskiljningen av nivåskillnader. På bilden en trappnedgång och en smal ramp utan ledstänger. Olycksrisken är uppenbar. (City-passagen)
2. Trappan saknar ledstänger och det finns inga kontraster. Det är svårt att urskilja trapporna även med normal syn. (Norra Esplanaden)
3. De mörka kontrasterna vid kanten av de ljusa trapporna gör det lättare att röra sig. (Synapsia)
4. I trapporna har klara färgkontraster använts. Bra belysning ökar kontrasteffekten. (Iiris - service- och verksamhetscentret för synskadade)
5. Glasväggar är svåra att se. Information borde aldrig fästas på glasytor. (Kampens centrum)
6. Glasväggar och glasdörrar skall markeras t.ex. med självhäftande märken i ögonhöjd för att undvika kollisioner. (Gumtäktsvägen 1)
7. Öppningsknappen för dörren har bra kontrast mot väggen. (Gumtäktsvägen 1)
8. En spegelvägg kan med svag syn lätt tolkas som en öppning. (Tammerfors universitet)
9. Dörren som syns via spegelväggen ser verklig ut. (Helsingfors konservatorium)
10. Ett glänsande och brokigt golv där ljus reflekteras skapar osäkerhet när man skall röra sig. Ytglansen förorsakar reflexbländning. (Länsstyrelsen i Södra Finlands län)
11. Korridorens kontrastmaterial- och färgzon ger ledning för synskadade personer. (Iiris - service- och verksamhetscentret för synskadade)
12. En person med svag syn kan redan på långt avstånd lätt urskilja stolarna i kontrastfärgzonen. (Kajsaniemi metrostation)
13. Det är lätt att bilda sig en upfattning om sanitetsutrymmet tack vare inredningens klara kontrast mot bakgrunden. (Abilis-stiftelsen)
14. Även med svag syn är det lätt att röra sig i utrymmen där dörrarna har en annan mörkhet än väggarna och även fotlisten har en kontrast. Mörkhetsskillnaden mellan golv och vägg gör det lättare att bilda sig en uppfattning om utrymmet. (Synapsia)
15. Klara kontraster har använts i dörrkarmarna och i skylten bredvid dörren. (Iiris - service- och verksamhetscentret för synskadade)
16. Svarta bokstäver på vit botten syns bäst på en skylt. Om skyltens yta är glänsande blir det svårare att se den. (Kuortanegatan 13)
17. Skyltar urskiljs från bakgrunden med hjälp av kontrast. Också strömbrytaren hittas lätt tack vare kontrastmarkeringen. (Kuortanegatan 13)
18. I skyltarna skall kontraster användas mellan mönster och bakgrund. En skylt som är upplyst inifrån skall ha ljusa figurer på mörk botten för att förhindra bländning. (Kampens centrum)