RAPPORT 2016:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING EL I STORA BADSTUGATAN RAÄ 153 STORA BADSTUGATAN LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON
El i Stora Badstugatan Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Arkeologisk bakgrund.................................................... 4 Syfte och metod.......................................................... 5 Resultat................................................................. 5 Referenser............................................................... 7 Tekniska uppgifter....................................................... 8 Bilaga 1. Profilritning.................................................... 10 Omslagsbild: Stora Badstugatan sedd från Klostergatan, sannolikt omkring år 1910. Fotografiet måste vara taget före 1912 då fastigheten kv Ekollonet 1, som syns längst upp på gatan på vänster sida, ännu inte bebyggts. Foto Östergötlands museums topografiska arkiv. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning Östergötlands museum genomförde under hösten 2015 en arkeologisk förundersökning i Klostergatan och Stora Badstugatan, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för elkabel. I Klostergatan framkom inget av arkeologiskt intresse då området var urschaktat av tidigare ledningsdragningar. I Stora Badstugatan påträffades en kullerstensläggning direkt under den nuvarande asfalten. Vidare framkom ett tunt kulturlager som möjligtvis kan representera en äldre gatunivå. Resultatet pekar på att jordmassor någon gång tagits bort från den aktuella delen av gatan. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2
536500 Linköping 456 6475000 Linköping 285:1 6475000 Linköping 267:1 Linköping 165:1 Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping 149:3 Linköping 149:2 Linköping 149:3 Linköping 268:1-6 Linköping 286:1 Linköping 153:1 Linköping 158:1 6474500 Linköping 148:1 6474500 Linköping 187:2 187:1 6474000 Lantmäteriverket Linköping 427MS2008/06551 (! 6474000 536500 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5 000. 3
Inledning Det aktuella arbetet föranleddes av schaktningsarbeten för elkabel i Klostergatan och Stora Badstugatan, Linköping stad, Östergötland. Schaktet var cirka 30 m långt, 0,8 m brett och 0,5 m djupt. Uppdragsgivare var Tekniska verken Linköping Nät AB. Fältarbetet utfördes i september 2015 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och rapportarbetet var undertecknad. Den aktuella elkabeln skulle ansluta till en byggnad inom kv Ekollonet 6. Fastighetsägaren hade inför arbetet låtit öppna upp ett 10 m långt schakt. Schaktet som hade handgrävts var 0,3 m brett och 0,4 m djupt. Grävningen hade skett utan medverkan av arkeolog. I samband med ovanstående schaktningsövervakning besiktigades även detta schakt. På grund av schaktets ringa bredd var det svårbedömt huruvida det berörde några kulturlager. Det tycktes dock som om ingreppet endast omfattade ett matjordslager. Figur 3. Utdrag ur 1757 års stadskarta med det aktuella undersökningsområdet markerat. Dagens Stora Badstugatan kallades då för Landerydsgatan. Söder om Landerydsgatan låg den samtida Badstugugatan. Skala 1:2000. Arkeologisk bakgrund Stora Badstugatan och Klostergatan Stora Badstugatan tillhör stadens medeltida gatunät och återfinns i den äldsta bevarade stadskartan, upprättad 1651(LMS Akt D64-1:3). I det äldre kartmaterialet kallas gatan för Hospitalsgatan (1696) och Landerydsgatan (1757) (Linköpings stiftsbiblioteks samlingar, LMS Akt D64-1:22). På den sistnämnda kartan omnämns istället en annan gata, strax söder om Landerydsgatan, som Badstugatan. I mitten av 1800-talet har Landerydsgatan bytt namn till Stora Badstugatan och 1700-talets Badstugatan har blivit tomtmark, se figur 3 och 4 (LMS Akt D64-1:34). I Stora Badstugatan har inte några arkeologiska undersökningar eller observationer gjorts. Den tycks vara i stort sett fri från moderna ledningsdragningar med undantag för elledningar till gatubelysning. Cirka 100 m nordväst om den aktuella sträckan, i dagens Bokhållaregatan, har medeltida gatubeläggningar i form av kalkflis och risbäddar påträffats (Karlsson i manus a). Vid en undersökning i Klostergatan, strax söder om korsningen med Stora Badstugatan, har kulturlager och avfallsgropar påträffats. Lagret påträffades på ca 0,4 m djup och var 0,4-0,6 m tjocka. Avfallsgroparna innehöll fynd från 1600-1800-talen men enstaka fynd kan även vara senmedeltida (Karlsson 2011). Även i Hospitalsgränd, strax väster om Stora Badstugatan, har kulturlager anträffats på ca 0,4 m djup (Karlsson i manus a). Figur 4. Utdrag ur 1854 års stadskarta med det aktuella undersökningsområdet markerat. Skala 1:2000. Kv Ekollonet 6 Den del av arbetet dom berörde kv Ekollonet 6 har i historisk tid utgjorts av tomtmark. På 1696 års stadskarta motsvaras området av tomt nr 120 vilken då innehades av Johan Gripenwaldz. Drygt 60 år senare upprättas en ny stadskarta (1757). På denna karta är tomten benämnd som Tannefors kvarter, nr 30 och i kartans beskrivning står att tomten hör till Knappmakare Joh. Hult och att det är en gård i hörnet av Landeryds- och Badstugatorna. 4
Under sommaren och hösten 2015 har en större arkeologisk undersökning gjorts inom kv Ekollonet 1, direkt väster om den aktuella schaktsträckan. Lämningar i form av kulturlager och konstruktioner har framkommit på ca 0,3-0,5 m djup. Bland konstruktionerna kan nämnas stenläggningar, stolphål, en källare och ett dike. Det sistnämnda diket löper i öst-västlig riktning genom tomten och är ca 2,0 m brett och ca 1,0 m djupt. Diket är sannolikt ett gränsdike för stadens medeltida franciskanerkonvent (Karlsson 2015; Karlsson i manus b). Konventet som etablerades år 1287 har sannolikt legat strax sydväst om det aktuella undersökningsområdet. Efter reformationen stängdes konventet och senare etableras stadens hospital i området. År 1912 anträffades rester efter två byggnader i tegel och flera arkitekturfragment, såsom formtegel och baser till kolonner, i den södra delen av Hospitalstorget (Tagesson 2002:320ff). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämningen berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet skulle undersökas och dokumenteras avseende karaktär, omfattning och om möjligt dateras. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: Finns det spår efter medeltida eller tidigmodern bebyggelse och/eller gator? Finns det lämningar som kan kopplas till franciskanerkonventet? Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning i samband med schaktningsarbetet. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenteras med ritning, beskrivning och fotografering. Läget för lämningarna prickades in manuellt på en översiktplan. Resultat I Klostergatan och i den östra delen av Stora Badstugatan framkom inget av arkeologiskt intresse då området var helt urschaktat av tidigare ledningsdragningar. Inom Stora Badstugatan påträffades lämningar inom två sträckor: Profil 1 mellan 7-12 m och 14-22 m (se Bilaga 1). Direkt under asfalten var en kullerstensläggning. Stenen var satt i ett grusigt sandlager. Under detta, på ca 0,25 m djup under nuvarande markyta, framkom ett cirka 0,05-0,10 m tjockt lager med grå sand (L3). Lagret uppfattades inte i plan men kunde urskiljas i schaktväggen. Möjligtvis kan lagret representera en äldre gatunivå. Vid 16 m kunde en nedgrävning iakttas i profilen. Anläggningen, som var 0,9 bred/lång och 0,3 djup, var fylld med mörkgrå humös sandig lera (L5). Vad nedgrävningen representerar är oklart. Undergrund, i form av finsand och lera, framkom på cirka 0,3 m djup. Figur 5. Läget för det aktuella schaktet. Den gröna punkten visar profilritningens nollpunkt. Skala 1:300. 5
Det magra resultatet är en smula förvånande med tanke på att det knappt finns några moderna ledningsdragningar i gatan. Då gatan är en av stadens äldsta gator borde det ha funnits tydliga lämningar efter äldre gatubeläggningar. Eftersom orörd undergrund framkom utesluter det att sträckan skulle vara störd av moderna ledningsschakt. Det tycks istället som att man, inom den aktuella delen av gatan, någon gång tagit bort jordmassor. En möjlighet är att detta skett i samband med att den påträffade kullerstensläggningen anlades. Utifrån det ringa ingreppet är det dock inte möjligt att uttala sig om det inbegripit hela gatans bredd eller inte. Figur 6. Stora Badstugatan sedd från Klostergatan. Elkabeln lades i södra delen av gatan. Foto mot väster. Emma Karlsson, Östergötlands museum. 6
Referenser Karlsson, E. 2011. Fjärrkyla i Klostergatan mellan Nygatan och Drottninggatan. Östergötlands museum. Rapport 2011:19. Karlsson, E. 2015. Arkeologi i kv Ekollonet 1. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2015:22. Karlsson, E. I manus a. (Samlingsrapport. Arkeologi i Nygatan, Hospitalsgränd, Bokhållaregatan m fl. Dnr 365/09, 93/10, 566/10, 115/11.) Östergötlands museum. Karlsson, E. I manus b. (kv Ekollonet 1, Dnr 166/15, 299/15.) Östergötlands museum. Lantmäteristyrelsens arkiv Akt D64-1:3. 1651. Stadsplanekarta. Linköpings stad. Öster götlands län. Akt D64-1:22. 1757. Mätning. Linköpings stad. Östergötlands län. Akt D64-1:34. 1854. Tomtmätning. Linköpings stad. Öster götlands län. Linköpings stiftsbiblioteks samlingar Linköpings stad. 1696. Geometrisk grundritning. Anders Nilsson. Fotolitografiskt nytryck. Tagesson, G. 2002. Biskop och stad. Aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Linköping. (diss) Figur 7. Inom kv Ekollonet 6 hade ett schakt öppnats för hand. I schaktet kunde inget av arkeologiskt intresse iakttagas. Foto mot söder. Emma Karlsson, Östergötlands museum. Figur 8. Direkt under asfalten påträffades en kullerstensläggning. Foto mot öster. Helén Romedahl, Östergötlands museum. 7
Tekniska uppgifter Fastighet/lokal/område/sträcka Socken/stad Kommun Län och landskap Klostergatan, Stora Badstugatan Linköping Linköping Östergötland Fornlämningsnummer Linköping 153:1 Digitala fastighetskartans blad 64F7d SO Koordinatsystem SWEREF 99 TM Höjdsystem - Mätteknik Manuell inprickning Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr 431-7333-15 Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl ÖM dnr 300/15 ÖM projektnr 531685 ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Tekniska verken Linköping Nät AB Tekniska verken Linköping Nät AB Emma Karlsson Helén Romedahl Fältarbetstid 2015-09-08--09 Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Nej Digitala Nej Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2016:3 Östergötlands museum 8
9
V Dnr 300/15:1 Bilaga 1. Profilritning 13m ~ 1 12 ~ 2 4 11 3 Profil mot N 10 20m 19 18 Profil mot N 17 1 2 3 6 7 1 Stenläggning (kullerstensgata). 2 Grusig sand (sättsand). 3 Kulturlager. Grå sand. 4 Undergrund. Ljusgul, fin sand. 5 Mörkgrå, humös, flammig/varvad, sandig lera. 6 Undergrund. Ljusgrå lera. 7 = L4. 10 V
V 9 8 7 6m 3 1 2 4 16 15 14 13m 1 2 5 7 3 ~ ~ 22m Profil mot N 21 20m 2 1 3 6 7 Stora Badstugatan 0 1m Linköpings stad och kommun, Ög RAÄ 153:1 Profilritning Skala 1:20 Dnr 300/15 Oktober 2015 E Karlsson, H Romedahl 11 Renritning Lasse Norr V
12
Östergötlands museum genomförde under hösten 2015 en arkeologisk förundersökning i Klostergatan och Stora Badstugatan, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för elkabel. I Klostergatan framkom inget av arkeologiskt intresse då området var urschaktat av tidigare ledningsdragningar. I Stora Badstugatan påträffades en kullerstensläggning direkt under den nuvarande asfalten. Vidare framkom ett tunt kulturlager som möjligtvis kan representera en äldre gatunivå. Resultatet pekar på att jordmassor någon gång tagits bort från den aktuella delen av gatan. ISSN 1403-9273 Rapport 2016:3