Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211 Över 3 nya jobb måste skapas för att nå jämviktsarbetslösheten Läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras snabbt från höga arbetslöshetsnivåer. Det tyder på ökad flexibilitet både när det gäller personalneddragningar, men även när företagen nyanställer. Trots att arbetslösheten ökat kraftigt under lågkonjunkturen visar inte den officiella statistiken på den totala omfattningen. Brist på arbete döljs genom att många lämnade arbetskraften vilket kan ha lett till att arbetslösheten blev ca. 1 % lägre än den annars varit. Samtidigt innebar dock demografiska faktorer och reformer av sjukförsäkringssystemet att arbetslösheten steg. Denna analys visar att över 3 nya jobb måste tillkomma för att nå en arbetslöshet på 5 % år 215. Enbart det underliggande inflödet på arbetsmarknaden motsvarar ca. 15 jobb, medan en minskning till 5 % arbetslöshet kräver ytterligare 165 jobb. Snabb förbättring på arbetsmarknaden men fortsatt hög arbetslöshetsnivå Arbetslösheten fortsatte att krympa under februari och nådde 7,9 % (7,6 % säsongrensat). Samtidigt ökade sysselsättningen med 2,7 % jämfört med samma period förra året och antalet timmar ökade med 3,4 %. Det tyder på fortsatt starkt momentum på arbetsmarknaden, även om utvecklingen var något svagare än under januari. Arbetslösheten sjönk till 7,9 % i februari Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 15 34 Stockholm, tfn 8-5859 128 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 8-5859 772. Magnus Alvesson, 8-5859 3341, Jörgen Kennemar, 8-5859 773, ISSN 113-4897
Arbetsmarknadsutveckling, jan 29 - feb 211 (Förändring, 12-mån, %) 9.5 9. 8.5 8. 7.5 7. 6.5 Arbetade timmar (hö) 6. Arbetslöshet (% av arbetskraften,sr) 5.5 Sysselsättning (hö) 5. jan 9 apr 9 jul 9 okt 9 jan 1 apr 1 jul 1 okt 1 jan 11 Källa: SCB (AKU). 8 6 4 2 2 4 6 8 Trots den snabba förbättringen är arbetslösheten fortfarande hög jämfört med andra länder. Från redan relativt höga nivåer steg arbetslösheten till 9 % säsongsrensat, jämfört med t ex den tyska som efter att ha nått 8 % snabbt har minskat. Även andra jämförbara ekonomier, som t.ex. Nederländerna och Österrike, har betydligt lägre arbetslöshetsnivåer än Sverige. Relativt hög svensk arbetslöshet Arbetslöshetsnivå, Jan 21 Jan 211 (Procent av arbetskraften, säsongrensat) 12 1 USA: 8,9% 8 6 DAN: 8.2% FIN: 8,1% SVE: 7,6% TYS: 6,5% 4 2 Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Holland Norge Sverige UK USA Jan-21 Mar-22 May-23 Jul-24 Sep-25 Nov-26 Jan-28 Mar-29 May-21 Källa: OECD. Den svenska arbetsmarknaden har dessutom uppvisat stor volatilitet under krisåren. Arbetslöshetsökningen var bland de snabbaste och största jämfört med andra likartade ekonomier. Det återspeglar att krisen drabbade svensk ekonomi hårt, men även att arbetsgivare i Sverige relativt lätt kunde anpassa personalstyrkan till den fallande efterfrågan. Samtidigt har arbetslösheten i Sverige sjunkit snabbt under de senaste 6 månaderna, vilket tyder på att även i uppgång fungerar arbetsmarknaden allt bättre. Sammantaget visar de stora fluktuationerna på Stora svängningar på svensk arbetsmarknad 2 Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211
att svensk arbetsmarknad har blivit mer flexibel när den påverkas av stora efterfrågefluktuationer. Förändring i arbetslöshet, jan 28 - feb 211 (%enheter, 12-mån, harmoniserad arbetslöshetsnivå, säsongsrensat) 4.5 3.5 DAN SVE USA 2.5 FIN UK NED 1.5 TYS NOR.5.5 1.5 Källa: OECD. Dold arbetslöshet ställer krav på arbetsmarknadspolitiken För att ytterligare reducera arbetslösheten, och inte minst för att nå ned till nivåer runt 5 %, kommer arbetslöshetsbekämpningen dock att ställas inför allt större utmaningar under de kommande åren. Även om arbetslösheten i Sverige ökade kraftigt under krisåren, från 6,1 % 27 till 8,4 % 21, underskattar de faktiska problemen. En viktig faktor är att många lämnade arbetskraften i takt med att arbetslösheten steg och förhoppningarna om att få arbete sjönk. De officiella arbetslöshetstalen omfattar därmed inte alla som egentligen blev arbetslösa. Arbetslöshetssiffrorna kan å andra sidan också ge en överdriven bild av de verkliga problemen. Den demografiska utvecklingen och reformerna av sjukförsäkringssystemen gjorde att arbetskraftsutbudet har växt ovanligt snabbt under de senaste åren. Detta ledde till en snabbare ökning av arbetslöshetstalen än vad som annars hade varit fallet. 5 % arbetslöshet är ett ambitiöst mål Stora flöden in och ut ur arbetskraften påverkar arbetslösheten I vad som följer görs en analys av de underliggande in- och utflödena i arbetskraften och vad det betyder för hur många jobb som måste skapas för att reducera arbetslösheten till en nivå som motsvarar en uppskattad jämviktarbetslöshet på ca 5 %. En nedbrytning av arbetskraftstatistiken under de senaste två åren visar att ökningen av arbetslöshetsnivåerna under den djupa lågkonjunkturen hölls tillbaka av att många lämnade arbetskraften. Under 29 steg antalet arbetslösa med ca Arbetslöshetstalen visar inte omfattningen på bristen arbete Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211 3
1 personer jämfört med 28. Under samma period lämnade drygt 6 personer arbetskraften. Det finns en tydlig koppling till svårigheten att hitta ett arbete under just denna period. Många misströstar om möjligheterna att få jobb, avstår från att söka och därmed räknas vare sig som en del av arbetskraften eller som arbetslös. När sysselsättningen började växa i mitten av 21 avstannade utflödet och istället minskade antalet av personer som stod utanför arbetskraften. Växande möjligheter att få jobb leder till att många igen börjar söka arbete, och omfattas då i arbetskraften, antingen som sysselsatt eller som arbetslös. Det är positivt för svensk ekonomi, men betyder samtidigt att det kommer att behövas skapas fler jobb för att få ned arbetslöshetstalet. Många söker sig tillbaka till arbetsmarknaden Arbetskraftsstatus, 15-74 år, jan 27 - feb 211 (årlig förändring i tusental, om ej annat anges) 1. 22 9. 17 8. 12 7. 7 6. 2 5. -3 4. 3. -8 2. -13 Sysselsatta Arbetslösa Ej i arbetskraften Befolkningen Arbetslöshet (% av arb.kraften, sr; högerskala) -18 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8 okt-8 jan-9 apr-9 jul-9 okt-9 jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 Källa: SCB (AKU). 1.. Ett viktigt skäl till utflödet från arbetskraften var att många, företrädesvis yngre, valde att vidareutbilda sig eller at istället börja studera. Det ledde till att de officiella arbetslöshetstalen sjönk, trots att första valet för många var att arbeta. Under 29 ökande antalet studerande med ca 3 jämfört med endast drygt 2 under 28. Det motsvarar ca en halv procentenhet av arbetskraften. Utöver studerande, steg också antalet övriga (dvs. de som lämnat arbetskraften av ospecificerade skäl) med drygt 25 jämfört med en minskning med 8 året innan. Det betyder att arbetslöshetsnivån under 29 kan ha varit sammantaget ca 1 procentenhet lägre till följd av att många valde att lämna arbetskraften. Under 21 fortsatte antalet studenter att växa, men i en betydligt långsammare takt, ca 1 personer. Arbetslösheten kan ha varit 1 procentenhet lägre pga. Utflödet från arbetsmarknaden 4 Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211
Studerande, 15-74 år, 1992-29 58 57 56 55 54 53 52 Förändring i % (hs) ' 6 5 4 3 2 1 1 51 Källa: SCB (AKU). 25 26 27 28 29 21 2 Även undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet utgör en form av dold arbetslöshet eftersom de i arbetsmarknadsstatistiken räknas som sysselsatta. Under 29 ökade undersysselsättningen med 3 timmar eller motsvarande 7 5 heltidarbeten (sammantaget utgjorde undersysselsättningen ca 1 heltidsarbeten). Även om omfattningen minskade under 21 med motsvarande 5 heltidsarbeten är det sannolikt att många arbetsgivare i första hand kommer att öka antalet timmar istället för nyanställningar. Detta kommer ytterligare att fördröja nedgången av arbetslösheten. Jämfört med andra länder har Sverige haft en stor andel som lämnat arbetskraften under lågkonjunkturen. De s.k. latent arbetssökande, dvs. de som uppger att det kan och är villiga att ta ett jobb men inte söker, ökade med ca.7 procentenheter av arbetskraften mellan 28 och 29. I många andra jämförbara ekonomier hade man ett betydligt mindre utflöde, och därmed en lägre dold arbetslöshet. Ofrivilligt deltidsarbete döljer arbetslöshet I Sverige har ökningen av latent arbetssökande varit relativt stor Latent arbetssökande, 29 jmf med 28 (Förändring, procentenheter av arbetskraften).8.7.6.5.4.3.2.1.1 Källa: OECD. Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211 5
Det finns även faktorer som lett till att arbetskraftsutbudet under lågkonjunkturen har ökat. Den viktigaste av dessa var en ovanligt snabb befolkningstillväxt i åldersgruppen 15-74 år. Det beror till stor del på att flyktinginvandringen under senare delen av 2-talet steg och att många som kom till Sverige tillhörde de åldersgrupper som ingår i arbetskraften, dvs. 15-74 år. Även demografiskt har befolkningsökningen i de yngre och äldre ålderskategorierna varit relativt hög. Både utrikesfödda och yngre och äldre har vanligtvis en svagare anknytning till arbetsmarknaden, och därför har detta bidragit till att arbetslöshetsnivåerna pressats upp. Befolkningsprognoserna från SCB innebär dock att denna ökning avtar under de kommande åren och därmed blir tillskottet till arbetskraftsutbudet lägre. Ytterligare en viktig faktor för det växande arbetskraftsutbudet har varit reformerna av sjukförsäkringssystemet. Förändringen av sjuk- och aktivitetsersättningarna (tidigare kallad förtidspension) har inneburit att inflödet till sjuk- och aktivitetsersättning har bromsat upp. Från en nivå på över 55 i mitten av 2-talet omfattar systemet vid slutet av 21 ca 435 personer. Vidare sjönk antalet nybeviljningar från i genomsnitt 65 per år 23-25 till 25 per år 28-21. Även om inte alla som tidigare skulle fått ersättning befinner sig på arbetsmarknaden, är det sannolikt att arbetskraftsutbudet höjts som en följd av denna utveckling. Det innebär att arbetslösheten har blivit högre under de senaste åren än den hade varit om sjukersättningssystemet inte hade reformerats. En snabbt växande befolkning har drivit upp arbetslöshetsnivåerna Färre förtidspensionärer har spätt på arbetskraftsutbudet Antal personer inom sjuk- och aktivitetsersättning, 23-215 (Försäkringskassans prognos, 211-215) 6 55 5 45 4 35 3 25 2 1 8 6 4 2 2 4 6 8 Inflöde (hs) Utflöde (hs) Sjuk och aktivitetsersattning Källa: Försäkringskassan. Försäkringskassans prognos är en fortsatt kraftig minskning av antalet personer inom sjuk- och aktivitetsersättning. Inflödet förväntas vara fortsatt begränsat medan utflödet förblir relativt högt. Mellan 211 till 215 förväntas antalet minska med ytterligare omkring 14 personer. Dock är ålderstrukturen hos de som för närvarande omfattas av sjuk- och aktivitetsersättningar Effekterna av färre förtidspensionärer begränsas av åldersstrukturen 6 Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211
sådan att effekten på arbetsmarknaden klingar av. Många av de mellan 6 65 år kommer istället att bli ålderspensionärer, och därmed inte ingå i arbetskraftsutbudet. Åldersfördelning av personer inom sjuk- och aktivitetsersättning, 21 (Antalet personer inom respektive ålderskategori) 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2, 16 19 år 2 24 år Källa: Försäkringskassan. 25 29 år 3 34 år 35 39 år 4 44 år 45 49 år 5 54 år 55 59 år 6 65 år 64 år Samtidigt förväntas även antalet personer med sjukpenning att minska inom de kommande åren. Efter att nästan 14 personer utförsäkrades vid årsskiftet 29/1 och sammantaget ca 6 personer 21, beräknar försäkringskassan att antalet kommer att minska till mindre än 5 per år under perioden 211 215. Dock omfattar prognosen inte de som efter att ha vänt sig till arbetsförmedlingen, igen blir sjukskrivna. Försäkringskassan visar i en analys att av de som vid utgången av 29 uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen hade 6 % blivit kvar i sjukförsäkringen eller återvänt vid slutet av oktober 21. Knappt 35 % av de som utförsäkrades befann sig på arbetsmarknaden, antingen som sysselsatt eller som arbetssökande. Det innebär att trycket på arbetsmarknaden inte fullt ut kommer att motsvaras av utförsäkringarna i sjukpenningsystemet. Antalet utförsäkrade kommer att minska Många utförsäkrade återvänder till sjukpenningssystemet Antal som utförsäkras, 29-215 (Antalet personer) 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: Försäkringskassan. Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211 7
Som visats ovan har arbetslöshetsutvecklingen under de senaste åren påverkats inte bara av konjunktursvängningarna, utan också av strukturella förändringar som gör att siffrorna blir svårare att tolka. De underliggande in- och utflödena på arbetsmarknaden kan förvanska tolkningen av statistiken, vilket också gör att arbetsmarknadsprognoserna försvåras. Det är främst det stora utflödet som skedde från arbetskraften under 29 som skapar osäkerhet. När nu sysselsättningen igen växer är det troligt att många som tidigare slutade att aktivt söka jobb, återvänder och därmed kommer att räknas som arbetslösa. Även många av dem som valde att börja studera kommer att bli klara, börja söka jobb under studietiden eller avbryta studierna. Även detta kommer att ställa växande krav på arbetsmarknaden. Strukturella förändringar på arbetsmarknaden försvårar arbetslöshetsprognoser Drygt 5 nya jobb varje månad för att nå 5 % arbetslöshet Det är naturligtvis både svårt och osäkert att prognostisera arbetsmarknaden under en medelfristig period, men samtidigt är det värdefullt att ha en bild av hur de underliggande tendenserna påverkar arbetsmarknadsutvecklingen. Vi har identifierat följande faktorer som avgörande för de kommande fem årens arbetsmarknadsutveckling: Medelfristig prognos tyder på fortsatt expansion av arbetskraftsutbudet Befolkningstillväxten i åldersgruppen 15-74 år förväntas halveras från ca 1 % mellan 28 21 till,5 % mellan 211 215. I åldersspannet 2-64 år, där förvärvsfrekvensen är högst, kommer ökningen att minska från 41 per år mellan 28 21, till närmare 2 per år 211 215. Med hänsyn tagen till förvärvsfrekvensen i denna åldergrupp uppskattar vi att tillskottet till arbetskraften under den kommande femårsperioden kommer att bli ca 15 per år med den största ökningen i början av perioden. Samtidigt har dock arbetskraftsdeltagande bland 65 74 år börjat öka något, sannolikt som en följd sjukförsäkringsreformen och förbättrade skatteincitament, och detta kan ge ett bidrag på ca 5 personer per år. Även arbetskraftsdeltagandet bland utrikesfödda har börjat stiga, och regeringens politik är att förstärka denna utveckling. En ökning av arbetskraftstalet för utrikesfödda med en halv procentenhet per år skulle motsvara ytterligare sammanlagt ca 2 personer på arbetsmarknaden fram till 215. Det demografiska bidraget till arbetskraften minskar Arbetskraftsdeltagandet bland utrikesfödda förväntas stiga 8 Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211
Arbetskraftsdeltagandet (15-74 år), inrikes och utrikesfödda, 25-215 (Procent av befolkningen) 74. 72. 7. inrikes födda utrikes födda 68. 66. 64. 62. 6. Källa: SCB (AKU). 25 26 27 28 29 21 Många av dem som lämnade arbetsmarknaden p.g.a. svårigheter att få jobb kommer med den växande sysselsättningen att söka sig tillbaka, vilket leder till att arbetskraften stiger utöver den underliggande demografiska utvecklingen. En viss fördröjning kommer sannolikt att vara fallet när det gäller dem som började studera, även om många också kommer att börja söka jobb trots fortsatta studier och därmed räknas in i arbetskraften. När det gäller dem som av andra skäl lämnade arbetskraften, är det troligt att dessa snabbare söker sig tillbaka. Därför uppskattar vi att över hela perioden 211 215 kommer de 4 som valde att börja studier under 29 och 21 att vända tillbaka till arbetskraften. Dessutom tillkommer övriga ca 25 som av andra skäl lämnade arbetskraften. Undersysselsättning, dvs. arbetstagare som vill öka arbetstiden, har minskat snabbt under 21, vilket inte minst visas av att antalet arbetade timmar i ekonomin vuxit snabbare än sysselsättningen under senare delen av 21. Vi förväntar att denna utveckling fortsätter och att den ökning som skedde under 29 med 7 5 avtar under 211, och ökar med motsvarande ca 2 5 heltidstjänster. Detta innebär endast en marginell fördröjning av minskningen av arbetslöshetstalet. Samtidigt kan dock förändringarna av skatterna, dvs. jobbskatteavdraget, innebära att allt fler vill öka sin arbetstid. Detta skulle också hålla tillbaka nedgången av den officiella arbetslösheten, om än inte i någon större omfattning. Reformerna av sjukförsäkringssystemen har haft störst effekt genom minskningen av inflödet till sjuk- och aktivitetsersättning sedan mitten av 2-talet. Hade förtidspensioneringen fortsatt i samma omfattning mellan 27 21 som under perioden 23 26 hade 125 färre personer funnits på arbetsmarknaden, vilket hade minskat arbetslöshetsnivån med ca,6 procentenheter. Samtidigt har utflödet ökat, men detta har en mindre effekt på arbetsmarknaden eftersom många av dem som lämnar istället blir Latent arbetssökande blir aktiva Arbetsgivare förväntas fortsätta öka antalet timmar Effekterna av sjukförsäkringsreformerna på arbetsmarknaden kommer att klinga av Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211 9
ålderspensionärer. Vi bedömer att konsekvenserna av reformerna av sjukpenningssystemet har en begränsad effekt på arbetsmarknaden fortsättningsvis. Endast drygt en tredjedel av dem som utförsäkrades vid slutet av 29 befann sig på arbetsmarknaden nio månader senare (5 ). Framöver prognostiserar försäkringskassan att ca 5 personer per år kommer att utförsäkras, och med samma utfall som under 21 beräknar vi att arbetskraften därmed kommer att växa med knappt 2 personer per år. Slutligen, en minskning av arbetslösheten från 8,4 % till 5 % motsvarar ca 165 jobb, utan någon annan förändring av arbetskraftsutbudet. 165 jobb för att nå 5 % arbetslöshet Sysselsättningsförändring och arbetslöshetstal, 25 215 Ett scenario 15 1 5-5 -1-15 Sysselsättningsförändring (') Arbetslöshet (% av arbetskraften) 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 9. 8. 7. 6. 5. 4. 3. 2. 1.. Källor: SCB (AKU) och egna beräkningar. Sammanfattningsvis uppskattar vi att det kommer att krävas ytterligare 17 nya jobb under de kommande fem åren bara för att hålla arbetslöshetsnivån oförändrad på 8,4 %. Det motsvarar ungefär utvecklingen under 2-talets första hälft. För att minska arbetslösheten mot en nivå motsvarande en jämviktsarbetslöshet på 5 % krävs ytterligare drygt 165 jobb. Sammanlagt ca 335 jobb måste skapas för att nå jämviktsarbetslösheten på 5 % 215 1 Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211
Arbetsmarknadsutveckling (15-74 år) för att nå 5 % arbetslöshet, 29 215 (Antalet personer i, om ej annat anges, sysselsättningen antas öka med samma antal mellan 211 och 215) 29 21 211 212 213 214 215 Arbetskraften 497 4962 51 552 595 5122 5141 Bidrag till arbetskraftsökning 48 42 42 28 19 demografi 24 22 21 2 11 studerande 1 1 1 5 5 latent 1 7 8 undersysselsatta 3 1 1 1 1 sjukskrivna 2 2 2 2 2 Arbetslösa 48 416 4 374 348 35 257 Sysselsatta 4499 4546 461 4678 4747 4817 4884 Arbetskraften (% förändring).2 1.1 1..8.8.5.4 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8.3 8.4 8. 7.4 6.8 6. 5. Sysselsättning (% förändring) 2.1 1.1 1.4 1.5 1.5 1.5 1.4 Sysselsättningsgrad (% av befolkningen) 64.7 64.7 64.9 65.5 66.2 66.9 67.7 Källor: SCB (AKU) och egna beräkningar. Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet 15 34 Stockholm tfn 8-5859 131 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 8-5859 772 Magnus Alvesson, 8-5859 3341 Jörgen Kennemar, 8-5859 773 ISSN 113-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 5 29 mars 211 11