IT-strategi 2017-2021 Ragunda kommun Revision Datum Utförd av Diarienr Kommentar 1.0 2016-09-16 Bosse Svenningson Dokument upprättat Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-01-31

Innehållsförteckning 3 5 5-6 6 7-8 89 9 10-11 12 13 13-14 14 14 15 16 16 16 16 16 17 17 1. Sammanfattning 2. Inledning 2.1 Den strategiska planen 2.2 Strategi för e-samhället 2.3 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige 3. Syfte och framgångsfaktorer 4. Prioriterade områden 4.1 Medborgaren 4.2 Uppföljning och styrning 4.3 Medarbetare och processer 4.4 Samverkan 4.5 Vård och omsorg 4.6 Skola 4.7 Hållbar utveckling 5. Informationssäkerhet 6. Organisation 7. Roller och ansvar 7.1 Kommunstyrelsen 7.2 Ledningsgruppen 7.3 IT-funktionen 8. Ekonomi 8.1 Upphandling och avtal

Sammanfattning IT-strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas insatser på IT-området IT-strategin utgår ifrån tre dokument: 1. Strategi- och effektiviseringsplan för Ragunda kommun 2015-2020 2. Strategi för esamhället 3. IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Utgångspunkten för all IT-verksamhet är att IT ska hjälpa kommunen att nå sin vision. IT-strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas insatser på IT-området. Strategin pekar på sju prioriterade områden, och insatser som behöver göras inom dessa områden: Medborgaren: Ragunda kommuns verksamheter ska vara lättillgängliga, effektiva och av god kvalitet. Dessutom bör e-förvaltning stärka öppenheten och medborgares, företags och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga samlad nytta i samhället. Uppföljning och styrning Kvaliten i leveransen av IT-tjänster ska ständigt förbättras, uppföljning av effektivitet, kvalitet och upplevt värde behöver utvecklas. IT-miljön skall vara standardiserad. Medarbetare och processer Centralt vid införande av nya IT-stöd och funktioner är medborgarens och verksamhetens nytta. IT-utvecklingen drivs av verksamhetens behov och sker processorienterat, verksamheten utvecklas illsammans med IT-stödet. I allt utvecklingsarbete beaktas hållbarhet, informationssäkerhet, spårbarhet, sekretess och tillgänglighet, men också ökade behov av mobilitet och flexibilitet. Samverkan Olika samverkansformer regionalt kan fungera som en motor och resurs och kompetenscentrum för det lokala arbetet, såsom har skett inom ehälsa och eskola. Vi drar nytta av och bidrar på ett positivt sätt till en gemensam utveckling inom IT-området i regionen. Vård och omsorg IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan förbättras betydligt genom användning av olika former av IT-stöd. Skola Elever och lärare ska ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Biblioteksverksamheten utgör en viktig del i digitaliseringen av den kommunala verksamheten. Hållbar utveckling Vi strävar efter att med hjälp av IT minska vår negativa miljöpåverkan. IT-baserade lösningar prioriteras, när det är möjligt, för att t ex minska onödiga transporter, utskrifter, energiförbrukning med mera. 3

IT-strategin är en del i kommunens lednings- och kvalitetsprocess Styrdokument för IT-säkerhet strategioch effektiviseringsplan IT-säkerhetspolicy ITstrategi Säkerhetsinstruktion användare IT-säkerhetsinstruktion drift IT-säkerhetsinstruktion förvaltning Krisberedskaps plan Handlingsplan IT 4

2. Inledning Informationsteknikens uppgift i kommunen är att öka verksamheternas förmåga att nå sina mål. Att se informationstekniken som ett verktyg i det dagliga arbetet, och att använda det på ett nytt och innovativt sätt är mycket betydelsefullt. Utgångspunkten för all IT-verksamhet är att IT ska hjälpa kommunen att nå sin vision. Tekniken är en resurs som rätt utnyttjad förenklar för medborgare och anställda, stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan samt bidrar till att utveckla demokrati, organisationer och arbetssätt. IT-strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas insatser på IT-området Förverkligandet av strategin och den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen förutsätter stort engagemang och ansvarstagande av samtliga aktörer i kommunen. Det är angeläget att strategin blir en del av verksamhetsutvecklingen, och inte ett isolerat dokument. IT-strategin utgår i huvudsak från tre dokument: Strategi och effektiviseringsplan för Ragunda kommun 2015-2020 Strategi för esamhället SKL IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Dessa dokument har använts som källor genom hela dokumentet. 2.1 Strategi och effektiviseringsplan för Ragunda kommun 2015-2020 Ragunda kommuns övergripande vision är: 100% Ragunda - Vi ger alltid 100% för Ragunda - Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100% Vi har lagt upp en strategi utifrån de förutsättningar som råder för att kunna påverka och vända den trend som nu finns med befolkningsminskning. Vi vill skapa förutsättningar för människor att bo här, att stanna kvar och flytta hit. Det är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta med kommunal verksamhet. Utan medborgare finns inte kommunal verksamhet. Vi är till för de som bor i kommunen. Därför är visionen och målsättningen utformad med tyngdpunkt på strategiska områden: Befolkningsutveckling, ökad arbetsmarknad och ökad turism. Icke lagstadgad verksamhet som prioriteras: Kultur Näringsliv Fritid - riktad till barn och unga 5

Forts. 2.1 Strategi och effektiviseringsplan för Ragunda kommun 2015-2020 Tillsammans med andra. För att bli framgångsrika i strategin med 100 % Ragunda så måste vi samverka med andra. Det innebär samarbete med både företagare, föreningar och andra aktörer. Det är viktigt att ha ett bra internt arbetet inom kommunen för att ha trovärdighet i arbetet gentemot andra aktörer. Vi vill att man har en öppen attityd och tar in andra aktörer för att kunna utveckla kommunen. Näringslivs 5-punktsprogram Kommunen tillsammans med näringslivet har tagit fram ett 5-punkts program där vi tillsammans ska jobba för att utveckla företagandet i kommunen. Detta ska genomföras under de kommande åren och följas upp årligen vid näringslivsveckan i november. Servicenivå Förutom de kommunala angelägenheterna som exempelvis skola/förskola är service i form av sjukvård, post, bensinstation samt affär viktiga för att bibehålla attraktionskraften och möjlighet för människor att bo och verka i bygden. Även bredband och telefoni är viktigt samt kommunikationer och vägar. Dessa frågor äger inte kommunen men är med och ska påverka så att andra aktörer ser vikten av att bibehålla/utveckla dessa i kommunen. 2.2 Strategi för e-samhället SKL har tagit fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunals sektors utveckling av e-förvaltning. Med IT som möjliggörare kan vi utveckla skolan, vården och samhällsbyggandet. Kalle Sandström, Landstingsråd (s) Blekinge, Vice ordf. SKL:s beredning för esamhället Exempel på den nytta och potential som finns i förbättrat utnyttjande av IT i offentliga verksamheter och med utvecklad e-förvaltning: Minskar byråkrati och risk för fel Nya och effektiva e-tjänster har bidragit till att minska företagens totala administrativa kostnader med 7 miljarder, från ursprungliga 96,5 miljarder mellan åren 2006 2010. Genom införande av elektroniskt informationsutbyte mellan kommuner och myndigheter kan felaktiga utbetalningar i trygghetssystemet förhindras. Det skulle medföra en årlig nettobesparing på i storleksordningen 150 miljoner kronor per år. Utvecklar demokratin Erfarenheter visar att man med ny teknik kan nå andra grupper än de som vanligtvis kommer på fysiska möten för samråd. Det blir också en större spridning i åldrar och kön och ger möjlighet för medborgarna att delta när de själva vill och kan. Dessutom kommer synpunkter och återkoppling på förslag snabbare. Drivkraft för tillväxt och sysselsättning Under de senaste 15 åren har IT stått för hälften av produktionstillväxten i Europa och är ett av de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin ur tillväxtsynpunkt. Genom att möjliggöra för olika aktörer att vidareutnyttja elektroniskt lagrad offentlig information till att skapa e-tjänster och appar öppnas en marknad för information. Denna marknad har redan åstadkommit en snabb ökning av antalet arbetstillfällen, särskilt i små nystartade företag. Strategin pekar ut tre övergripande mål för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Utmaningar och strategiska insatsområden: 1. Att prioritera och samordna utveckling av e-förvaltning 2. Att skapa juridiska möjligheter för utveckling 3. Att definiera, strukturera och använda gemensamma begrepp och termer. 4. Att skapa tekniska förutsättningar för säker och effektiv hantering och utbyte av information. 6

2.3 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige För att möta de utmaningar som finns både i nternationellt och nationellt vill regeringen ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger och har därför fattat beslut om IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för IT-politiken, Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Agendan har arbetats fram av Näringsdepartementet och är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Den digitala agendan är ett komplement till pågående insatser. Den samordnar åtgärder på IT-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. Det finns därför ett behov av en sammanhållen strategi med tydliga mål och åtgärder som samlar alla goda krafter runt om i landet och utnyttjar befintliga resurser på ett smartare sätt. Så kan det som görs få största möjliga effekt. Agendan pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll i samhällsutvecklingen Lätt och säkert att använda När allt mer i samhället blir digitalt är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare eller anställd. Idag använder de allra flesta svenskar IT och internet mer eller mindre regelbundet. Men det finns också de som vare sig kan eller vill använda digitaliseringens möjligheter. I huvudsak handlar det om äldre personer men även yngre medborgare, företagare såväl som konsumenter och skälen är bland annat bristande tilltro till internet, bristande digital kunskap eller ekonomiska förutsättningar som hindrar delaktighet. För att öka det digitala innanförskapet är det viktigt att alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Tjänster som skapar nytta Det finns behov av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika delar av livet. För att möta dessa varierande behov behövs ett stort och varierande utbud av tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. Utvecklingen av nya och bättre tjänster stimulerar användningen av digitala kanaler och bidrar till att effektivisera etablerade branscher och verksamheter samtidigt som nya kreativa idéer, innovationer och affärsmodeller växer fram. Det behövs infrastruktur För att det ska vara möjligt att använda och erbjuda digitala tjänster behövs en grundläggande infrastruktur med väl fungerande elektroniska kommunikationer. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och robust och den information som skickas över nätet ska behandlas på ett säkert sätt. Här är ett framgångsrikt arbete med internets förvaltning och standarder, både nationellt och internationellt av avgörande betydelse. En viktig förutsättning är att det finns en god tillgång till telefoni och bredband i alla delar av landet. Utgångspunkten är att den ska tillhandahållas av marknaden och fortsatta investeringar behövs i alla delar av landet. Den fysiska infrastrukturen ska därför vara byggd på ett sådant sätt att datatrafiken fungerar även vid driftstörningar eller avbrott. Geografisk information av god kvalitet är viktig för tjänster som är beroende av lägesbunden information. Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta innebär att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. It:s roll för samhällsutvecklingen Den ökade digitaliseringen påverkar alla samhällsprocesser och strukturer i Sverige och globalt. IT-utvecklingen medför exempelvis att de regelverk som ska skydda t.ex. personlig integritet, sekretess och upphovsrätt ofta behöver anpassas för att möta de förändrade förutsättningarna som teknikutvecklingen gett upphov till. 7

Forts. 2.3 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Flera av de viktigaste faktorerna för pågående samhälls-förändringar nationellt och globalt kommer från utvecklingen och användningen av IT. Det handlar bl.a. om IT:s roll för ett mer hållbart samhälle, för global utveckling, hur forskning och innovation kan bedrivas, hur människor kan utöva sin frihet på nätet, samt förnyade former för demokrati, deltagande och insyn genom ökad öppenhet i biståndets genomförande m.m. 3. Syfte och framgångsfaktorer Ragunda kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-strategin och IT-säkerhetspolicyn. Några viktiga framgångsfaktorer för realisering av strategin: IT-strategin visar inriktningen på det arbete som behöver göras gemensamt inom kommunen oavsett verksamhetsområde. Den anger kommunens förhållningssätt för användning och utveckling av informationsteknik. Strategin syftar till att förbättra Ragunda kommuns förutsättningar för utveckling av e-förvaltning genom att peka ut gemensamma mål och insatsområden. IT utgör ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapas med datateknik, tele-, radio- och datakommunikation och används för att hantera (skapa, lagra, bearbeta och presentera) information. Hanteringen av information är en integrerad del i kommunens verksamhet. Detta dokument omfattar inte bredband till medborgarna, eftersom det i Ragunda kommun hanteras som infrastruktur i samhällsplaneringen. Strategin riktar sig till förtroendevalda, ledande tjänstemän och medarbetare i Ragunda kommun. Att frågor rörande e-förvaltning prioriteras och att det sker att brett samarbete inom hela kommunen. Att förvaltningar och stödfunktioner tar ansvar för att utveckla verksamheten med stöd av IT. Mycket tyder på ett fortsatt behov av ökad produktivitet och effektivitet för att klara välfärdens finansiering i framtiden. Här kan en tydlig prioritering av IT-stödd verksam-hetsutveckling bli en framgångsfaktor. Att IT-funktionen tar uppdraget att utifrån sina uppdragsgivares behov driva på, samordna och skapa förutsättningar för övriga verksamheters utveckling av e-förvaltning Under den kommande perioden behövs en aktiv och effektivare styrning samt en löpande och uppdaterad prioritering av pågående aktiviteter och projekt. Inledningsvis kommer den organisatoriska styrningen av IT-verksamhet samt övriga strukturer kopplade till styrning och ledning av IT-verksamhet att ses över. 8

4. Prioriterade områden Följande åtgärder har bedömts som prioriterade att fokusera på först. Eftersom IT-strategin ska vara ett levande dokument kommer detta fokus att flyttas när arbetet med de olika insatserna fortskrider. 4.1 Medborgaren Den strategiska planen: Utan medborgare finns inte kommunal verksamhet. Vi är till för de som bor i kommunen. Ragunda kommuns verksamheter skall vara lättillgängliga, effektiva och av god kvalitet. Ragunda kommun skall utvecklas utifrån samhällets behov och efterfrågan i samverkan externt och internt. Regeringens mål för e-förvaltning är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Dessutom bör e-förvaltning stärka öppenheten och medborgares, företags och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga samlad nytta i samhälle. Biblioteket erbjuder genom olika insatser tillgång till internet, bland annat genom att ge tillgång till datorer. Kommunen erbjuder bl.a. service i form av upplysningar och olika typer av tillstånd via brev, telefon, e-post, frågor via internet och e-tjänster. Kommunen avser att utveckla fler e-tjänster för rationellare hantering, bättre service och ökad tillgänglighet. Tillgången till befintlig information i kommunen försvåras idag genom begränsade sökmöjligheter. Genom att i mycket högre grad utnyttja kommunens diariesystem och utveckla processerna för diarieföring ges kommunen större möjligheter att tillhandahålla den information som medborgare och andra intressenter efterfrågar. Digital information och digitala verktyg bör finnas att tillgå för forskningsaktörer, allmänheten och näringslivet i bl a forsknings- och innovationsverksamhet. Kommunen bidrar till detta genom öppna data, det vill säga den data som kommunen skapar och samlar in görs tillgänglig digitalt där detta är möjligt och önskvärt. Strategiska insatsområden Fler och fler av samhällets funktioner sker idag digitalt, men vissa grupper står idag utanför denna del av samhället. Det kan röra sig om äldre, nyanlända från andra länder eller människor som saknar ekonomiska möjligheter att utnyttja de digitala tjänster som erbjuds. Här ska biblioteken även fortsatt spela en mycket viktig roll för att öka den digitala delaktigheten och tillgängligheten för alla medborgare. Utveckling av e-tjänster, t ex möjlighet för allmänheten att få tillgång till statusuppgifter för sina ärenden hos kommunen via internet. Detta sker i samverkan med övriga kommuner i regionen. Ragunda kommun samverkar med andra kommuner i regionen för att tillhandahålla öppna data enligt PSI-direktivet. Införande av ett e-arkiv 9

4.2 Uppföljning och styrning Den strategiska planen: Ragundas kommun skall ha ett effektivt resursutnyttjande präglat av god ekonomisk hushållning. Samverkan mellan IT-verksamhet och kärn-/stödverksamhet behöver stärkas och, i vissa fall, nyetableras. Organisationen för IT-funktion och drift behöver utvecklas. Leverans av IT-tjänster Ökad förändringstakt i samhället innebär ett ökat behov av effektivisering av leveransen av IT. Kommunal verksamhet bedrivs med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De ökade kraven på effektiv leverans har inneburit ökad risk att utvecklingsinsatser drivits isolerat med uteblivna synergier och onödiga kostnader som följd. Att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt blir viktigt. En väl utvecklad styrmiljö är en framgångsfaktor. Det måste finnas en tydlig koppling mellan verksamhet och IT. IT-tjänster levereras med ambitionsnivå och tillgänglighet anpassad till verksamhetens och medborgarnas behov och till ekonomiskt försvarbara kostnader. Det ska finnas dokumenterade överenskommelser om leverans av IT-tjänster som också tydliggör ansvar och roller. Uppföljning Former behöver etableras för att mäta och rapportera effektivitet, kvalitet och upplevt värde av IT-verksamheten inom kommunen. En ny kontroll- och uppföljningsmiljö av IT-verksamhet skapar underlag för att styra och leda IT-verksamhet på ett sätt som gynnar kommunen ur ett helhetsperspektiv. Ökad samverkan mellan de olika aktörerna inom ITverksamheten kommer att bli av verksamhetskritisk betydelse. Det, tillsammans med stärkt samverkan med kärn-/stödverksamheten, är av avgörande betydelse för att IT-verksamheten ska utvecklas, förändras och förbättras. IT-enheten måste arbeta aktivt för att skapa ett bra underlag för beslut om IT-satsningar. Bra beslut rörande IT baseras på välgrundade underlag, dvs. underlag där bl.a. livscykelkostnad ställs i relation till den verksamhetsnytta investeringen tillför. Ständig tillgång till bra underlag förutsätter kontinuerlig utvärdering både av tillfört värde i verksamheten och av effektivitet, kvalitet och kostnad under produktion. Sådan utvärdering förutsätter en fungerande kontrollmiljö. Bilden av kommunens IT-relaterade kostnader är splittrad och fragmenterad. En enhetlig bild över hur IT-budgeten förbrukats och hur förbrukningen står i relation till levererad nytta saknas. Mått på kvalitet och effektivitet inom IT-verksamheten och värde av IT behöver utvecklas. Standardiserad IT-miljö Det bör finnas naturligt utrymme för kommunen att kostnadseffektivisera IT-verksamheten genom att förenkla och konsolidera IT-stöd samt reducera antal teknologier och därigenom också uppnå en högre kvalitet i leveransen. En standardisering av IT-miljön ska ge oss: En logisk säkerhetsmodell istället för en fysisk. Användarautentisering är en viktigare säkerhetsmekanism än nätverksåtkomst. Konsolidering. Vi behöver inte längre dubblerade infrastrukturer för administration och skola. En standardisering på så få produkter,komponenter och leverantörer som möjligt. En av huvudvinsterna med standardiseringen är att konsolidera (eller reducera) antalet produkter, kompetenser och leverantörer. Största ekonomiska vinsten med denna konsolidering ligger inte nödvändigtvis i inköp av hård- och mjukvara, utan vanligtvis i minskad åtgång av resurser för att utvärdera, designa, implementera, drifta och inte minst integrera de utvalda produkterna och lösningarna. En standardiserad och konsoliderad lösning blir naturligtvis mindre komplex. Mindre komplexitet innebär både högre säkerhet (attackytan minskar) och högre flexibilitet (lättare att genomföra förändringar och nya lösningar). 10

Fler tekniska alternativ kräver antingen en bredare, mindre specialiserad kompetens hos de som sköter drift, eller fler människor med olika specialistkunskaper, vilket leder till högre driftskostnad. För varje plattform vi stödjer krävs anpassning av infrastruktur och stödsystem som t ex skrivare, säkerhetslösningar och deployment (verktyg för att installera programvaror.) Att använda standardlösningar som används av många andra ger också ökade möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra kommuner och underlättar kontakten med brukare och kunder. Jämtlands läns kommuner samverkar i viss mån med gemensamma IT-lösningar. Diskussioner pågår att bilda en gemensam IT-nämnd inom länet vilket skapar möjligheter till fördjupad samverkan. Att använda standardlösningar underlättar samverkan. Integration mellan våra system kan också öka verksamhetsnyttan och ge ett effektivare utnyttjande av resurser. Detta underlättas av en standardiserad ITmiljö. En stabil, kompatibel och skalbar IT-miljö som kan växa med verksamheternas behov utan att behöva byggas om från grunden när omvärlden och behoven växlar. Drift- och supportkostnaderna för datorarbetsplatser, skrivare och system ska minskas, bl a genom standardisering, automatisering och funktionslösningar. Genom rutiner där regelverk, ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kända för de som är berörda, skapas former för uppföljning av kostnad, effektivitet, kvalitet och upplevt värde av de tjänster kommunen nyttjar. Med rutiner för intern styrning och kontroll skapas en kontrollmiljö som säkerställer att IT styrs och leds på ett sättsom gynnar kommunen som helhet. Beslut inom kommunens IT-verksamhet är fakta- och konsekvensbaserade på reella mått avseende verksamhetsnytta och kostnad, kvalitet och effektivitet för verksamheten. Genomförande: En målbild för vår IT-infrastruktur fastställs, och inköp och utveckling sker sedan med denna målbild i sikte. Målbild Kommunen har en grundläggande, samordnad ITarkitektur, dvs en plan och lösningar för kommunens infrastruktur och IT-tjänster, som möjliggör kontinuerlig utveckling av processer vare sig de är förvaltningsspecifika, kommungemensamma eller involverar externa parter. Strategiska insatsområden Etablera kontrollmiljö för IT-verksamheten. Utveckla kostnadsuppföljning. Uppföljning av effektivitet, kvalitet och kostnad för IT-drift. Uppföljning av tillförd nytta av IT-investeringar. Standardisering av IT-miljön IT-stöd i färdiga paket, till exempel verksamhetssystem, leder till leverantörsberoende men har fördelen att lösningarna är väl fungerande och samordnade. Förutsättningen är att lösningarna täcker verksamhetens behov, och att det inte krävs några stora anpassningar. Alternativet är att vara leverantörsobunden genom att skaffa skräddarsydda IT-stöd som sedan samordnas. Sådan samordning kan emellertid bli komplex och då även dyr. 11

4.3 Medarbetare och processer Den strategiska planen: Vi måste ha en bred kompetens och möjligheter för medarbetarna att utvecklas. Men också ständigt se över att vi har rätt kompetens för att kunna utföra det uppdrag som kommunen har. Centralt vid införande av nya IT-stöd och funktioner är medborgarens och verksamhetens nytta. ITutvecklingen drivs av verksamhetens behov och sker processorienterat, verksamheten utvecklas tillsammans med IT-stödet. I allt utvecklingsarbete beaktas hållbarhet, informationssäkerhet, spårbarhet, sekretess och tillgänglighet, men också ökade behov av mobilitet och flexibilitet. Vid införande av ny teknik ska hänsyn tas till medarbetarnas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Användningen av IT i kommunen ska styras av verksamhetsbehovet, och behov från andra intressenter. Värderingen av IT-stödet hänger samman med hur väl integrerat detta är i verksamhetens processer. Bedömningar av nyttan med IT ska göras regelbundet. Detta är förvaltningsorganisationens (systemägarens) ansvar. IT-funktionen är ett stöd i processen för införande av nya system. IT-funktionen är ett stöd i processen för införande av nya system. Genom att arbeta systematiskt och använda det stöd som finns kan verksamheten få ut det mesta av de investeringar som görs inom IT-området. Med ökad styrförmåga möter IT-verksamheten nya krav från omvärlden med följsamhet, hög kvalitet och säkerställda kostnadseffekter. Strategiska insatsområden Alla medarbetare ska ha tillgång till ett IT-stöd som motsvarar högt ställda krav på användarvänlighet och användarnytta. För att tillgodogöra sig potentialen i IT-stödet krävs en kontinuerlig kompetensutveckling av personalen. Utöver den utbildning som idag ges av och till systemförvaltare i verksamhetssystemen krävs utbildning i bland annat informationssäkerhet och stödsystem, t ex Office. För att nå som många som möjligt bör denna utbildning erbjudas digitalt så den kan utföras oberoende av tid och plats. Ett IT-stöd för detta bör därför införas. Ett exempel på detta kan vara säkerhetsutbildningen för nyanställda där det redan idag finns digitala verktyg från MSB. Systemförvaltare har en viktig roll som stöd för användare i verksamhetssystem. Dessa behöver fortlöpande utbildning för att kunna utföra sin roll. För att få motiverade och kompeteta medarbetare krävs en satsning på systemförvaltning. Metoder och roller behöver utvecklas inom beställarfunktion och systeminförande. Alla system ska ha en tydlig organisation för systemförvaltning i enlighet med Ragunda kommuns IT-säkerhetspolicy. Systemplaner upprättas och följs för varje system Kontinuitetsplaner upprättas och är kända för system som är verksamhetskritiska och/eller samhällsviktiga. Införande och förvaltning av IT-stöd sker enligt fastställda metoder för att säkerställa kvalitet och nytta för pengarna. Kommungemensamma eller kommunövergripande IT-tjänster prioriteras vid utveckling. Dubblerade eller överlappande lösningar och tjänster undviks och anpassning eller avveckling planeras för befint-liga dubblerade respektive överlappande IT-tjänster. IT-tjänster utvecklas på kommersiellt tillgängliga standardprodukter. 12

4.4 Samverkan Den strategiska planen: För att bli framgångsrika i strategin med 100 % Ragunda så måste vi samverka med andra. Det innebär samarbete med både företagare, föreningar och andra aktörer. Olika samverkansformer regionalt kan fungera som en motor och resurs och kompetenscentrum för det lokala arbetet, såsom har skett inom till exempel ehälsa. Eftersom den regionala nivån ofta är språngbrädan mot EU finns här också en naturlig plattform för att t.ex. gå samman och söka utvecklingsmedel till gemensamma e-förvaltningsprojekt. I framtiden deltar vi aktivt i nationella och regionala nätverk, och har ett väl utbyggt samarbete med olika aktörer, framförallt regionalt. Vi drar nytta av och bidrar på ett positivt sätt till en gemensam utveckling inom IT-området i regionen. Nationellt finns till exempel e-delegationens initiativ inom e-förvaltning. Biblioteksverksamheten utgör en aktiv del i digitaliseringen av den kommunala verksamheten och blir ett nav i tillgången till den samlade informationsbanken som finns i bibliotek och web över hela världen. Ett regionalt samarbete är etablerat inom flera områden, t ex bibliotek, telefoni, upphandlingar Strategiska insatsområden Delta i ett nationellt initiativ för e-arkiv. Delta i ett utbyggt regionalt samarbete gällande gemensam IT-nämnd. Delta i ett utbyggt regionalt samarbete gällande e-förvaltning. 4.5 Vård och omsorg Den strategiska planen: Förutom de kommunala angelägenheterna som exempelvis skola/ förskola är service i form av sjukvård, post, bensinstation samt affär viktiga för att bibehålla attraktionskraften och möjlighet för människor att bo och verka i bygden. För att klara av framtidens välfärd spelar tekniken en allt viktigare roll i vårt samhälle då färre personer utbildar sig inom vårdyrken samtidigt som antalet äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten ökar. Tekniska hjälpmedel blir ett naturligt inslag för att kunna utveckla servicen mot kommunmedborgarna och förändra arbetssätt hos personalen. Det innebär bättre möjligheter för äldre att kunna bo kvar i sitt hem då den vård och omsorg som ges i hemmet blir tryggare. Omkring 100 000 patienter skadas och 3 000 dör årligen till följd av felbehandlingar i vården. En viktig orsak till detta är brister i informationshanteringen. Med satsningar på ehälsa kan viktig medicinsk information följa patienten och minska risken för felbehandlingar och felmedicinering. (esamhället) Ragunda kommun deltar i det regionala samarbetet kring ehälsa. Samverkansprojektet innehåller bl a åtgärder för utveckling av termer och begrepp, förenklat informationsutbyte med andra huvudmän och statliga myndigheter genom Nationell patientöversikt, kvalitetsregister och hälsodata. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till väl fungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet, samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. För detta behövs att all personal har tillgång till en dator eller mobil lösning. Ett bra utformat beslutsstöd ger också möjlighet till bättre uppföljning av verksamheten. 13

Forts. 4.5 Vård och omsorg Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förrutsättningar. Detta gäller såväl socialtjänst som vård och omsorg. 4.6 Skola I Ragundas skolor ska vi använda modern teknik för att väcka elevernas intresse, möta deras skiftande behov och öka måluppfyllelse och resultat. Användande av IT öppnar skolan för världen utanför skolväggarna och ger tillgång till dagsaktuell information och möjlighet till kommunikation både med hemmen och omvärlden i övrigt. Elever och lärare ska ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. De har lärt sig att hantera det stora informationsflödet och har förmåga att kritiskt granska informationen och omvärlden. Genom innovativ IT-användning stimuleras lusten att lära hos både de anställda och eleverna. De pedagogiska processerna utvecklas och skapar nya arbetsformer, lärmiljöer och metoder. Vi skapar mötesplatser mellan skola, elever och föräldrar med hjälp av tekniska lösningar som underlättar inlärning och delaktighet. 4.7 Hållbar utveckling Genom att minska energiförbrukning och miljöpåverkan från organisationens IT-drift i till exempel datahallar och för kontorsarbetsplatser, och genom att använda IT som miljöteknik och arbeta med IT som ett verktyg för att minska hela organisationens miljöpåverkan kan Ragunda kommun bidra till att förbättra miljön och minska påverkan på klimatet. Vi strävar efter att med hjälp av IT minska vår negativa miljöpåverkan. IT kan t ex användas för att simulera och beräkna miljöpåverkan för olika lösningar i stadsplanering. Hållbarhetsperspektivet tas med i upphandlingar och verksamhetsutveckling inom IT-området, och IT används för att effektivisera processerna i verksamheten. Kommunen väljer och anpassar IT-tjänster för att reducera negativ miljöpåverkan från kommunens verksamheter. IT-baserade lösningar prioriteras, när det är möjligt, för att t ex minska onödiga transporter, utskrifter, energiförbrukning m m. Strategiska insatsområden Genom t ex webbmöten, videokonferenser och telefonkonferenser minska resor i enlighet med Ragundas riktlinjer för resor i tjänsten. Utnyttja digitala lösningar för att minska pappersförbrukningen. Elever med särskilda behov får genom modern teknik de förutsättningar till utveckling och lärande de har rätt till. Vi skapar likvärdiga förutsättningar för alla elever genom tillgång till IT i skolan, framförallt för dem som inte har möjligheterna på annat sätt. Vi kan individanpassa all undervisning på ett sätt som gynnar resultat och måluppfyllelse. 14

5. Informationssäkerhet Arbetet med informationssäkerhet i kommunen fastställs i kommunens IT-säkerhetspolicy. Säkerhetsarbetet omfattar alla åtgärder vars samlade effekt är att förebygga och begränsa konsekvenserna av störningar för informationshantering inom kommunens verksamheter. Personer som omfattas är förtroendevalda, anställda och i viss omfattning skolelever samt konsulter/entreprenörer om uppdragens karaktär är relevanta för informationssäkerheten. Förankringen och medvetandet hos medarbetarna utgör själva grunden för informationssäkerhetsarbetet. Informationssäkerhet handlar om: Sekretess, skydd mot obehörig åtkomst av information Riktighet, åtgärder för att åstadkomma rätt kvalitet på information. Tillgänglighet, åtgärder för att säkra drift och funktionalitet. Spårbarhet, möjligheten att fastställa vem som gjort vad eller att kunna verifiera orsaken till en händelse. Kommunens säkerhetsorganisation ska vara känd och berörd personal ska ha nödvändiga kunskaper om aktuella IT-stöd och gällande säkerhetsregler. Säkerhetsaspekter ska beaktas vid utveckling och anskaffning. Skriftligt godkända servicenivåer ska finnas före driftsättning och kontinuitetsplan ska finnas för verksamheter med starkt beroende av verksamhetssystem och IT-stöd. Tillämpning av kommunens IT-säkerhetspolicy innebär att: Grundnivån för säkerheten ska fastställas genom informationsklassificering Skydd ska anpassas efter genomförd riskanalys Åtkomst/behörighet ska tilldelas formellt och endast efter behov samt följas upp regelbundet Alla incidenter ska rapporteras och kontinuerlig uppföljning skall ske mot fastställda regler Ett LIS, ledningssystem för informationssäkerhet med utgångspunkt i ISO 27000 och MSB:s metodstöd utvecklas för att möta framtidens krav från bland andra Socialstyrelsen och MSB. Utvecklingen inom IT-området går snabbt, möjligheterna blir större för varje dag, men det ökar också vår sårbarhet. Vi blir mer beroende av IT för att kunna utföra våra arbetsuppgifter, och med det ökar också riskerna mot vår information och mot vår tillgänglighet. För att vi ska slippa sätta upp hinder för att uppfylla säkerheten måste varje medarbetare hantera sina arbetsredskap på ett ansvarsfullt sätt. För detta krävs kunskap. En kontinuerlig utbildning i informationssäkerhet ska erbjudas alla medarbetare. 15

6. Organisation En kommuns huvuduppgifter förändras relativt långsamt över tiden. Det finns därför en risk att invanda arbetssätt och rutiner inte förändras, trots att ny teknik och nytt IT-stöd finns och möjliggör en utveckling av verksamheten. Av denna anledning är det ytterst viktigt att verksamhetens behov tillsammans med invånarnas behov ska styra utvecklingen av IT-stödet. Verksamhetsutveckling och utveckling av IT-stödet ska gå hand i hand. Analyser av handläggningsprocesser måste genomföras för att fånga upp möjliga förändringar i arbetssätt och skapa ökad samverkan. När processerna förändras flyttas inte sällan befintliga ansvarsstrukturer, roller förändras och detta påverkar organisationen. Samverkan mellan IT-verksamheten och kärn-/stödverksamhet behöver stärkas och i vissa fall nyetableras. Under den kommande perioden behövs en aktiv och effektiv styrning samt en löpande och uppdaterad prioritering av pågående aktiviteter och projekt. IT-funktionen ska upprätta Ragunda kommuns IT-strategi. Med utgångspunkt från resultatet formuleras en IT-plan gemensamt av representanter för verksamheterna, stödfunktioner och driftsorganisationen, samt en representant för ekonomiavdelningen som kan ha en övergripande insyn i kommunens IT-kostnader. Det gångna årets händelser och resultat ligger sedan till grund för den långsiktiga planeringen. 7. Roller och ansvar 7.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är ägare av de gemensamma systemen. Kommunstyrelsen ansvarar för att: Besluta om kommunens gemensamma IT-strategi Genom revisorerna kontrollera att kommunens gemensamma IT-strategi efterföljs IT-verksamheten effektivt tillgodoser kommunens gemensamma behov och att den bedrivs med rätt krav på säkerhet och skydd av personlig integritet 7.2 Kommunens ledningsgrupp Ledningsgruppens uppdrag är att vara rådgivande till kommunchefen i IT-frågor som kräver kommunövergripande samordning. Ledningsgruppen ska dessutom verka för att IT-användningen bidrar till att kommunfullmäktiges mål uppfylls. Ledningsgruppens svarar för att: Hålla sig informerade om utvecklingstrender nationellt och internationellt, främst inom offentlig förvaltning Följa upp pågående projekt 7.3 IT-enheten IT-enheten ansvarar för de strategiska frågorna kring IT-användning och IT-utveckling och ska skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling med hjälp av IT i kommunen. IT- enheten ansvarar för att: På en övergripande nivå analysera utvecklingen inom IT-området Stödja kommunstyrelsen i samordningen av strategiska projekt inom IT-området På en övergripande nivå analysera kommunens IT-verksamhet och föreslå åtgärder för ekonomisk effektivisering Genomföra en ökad samordning inom ITområdet med fokus på nytta för verksamheten Ta initiativ som leder till en ökad grad av konsolidering och standardisering Långsiktigt planera och samordna interna och externa leveranser av IT-tjänster till kommunens verksamheter för en stabil och kostnadseffektiv leverans Upprätta en väl fungerande samverkan med förvaltningar inom IT-området så att insatser kan värderas, prioriteras och ges en nyttokalkyl i relation till mål från kommunfullmäktige Samordna informationssäkerhetsarbetet i kommunen 16

8. Ekonomi Ragunda kommun ska ha ett effektivt resursutnyttjande präglat av god ekonomisk hushållning. Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Varje verksamhet står för sina insatser, kommunövergripande insatser kan finansieras genom central investering efter beslut av kommunledningen. 8.1 Upphandling och avtal Vid upphandling inom IT-området ska Ragunda kommuns policys för upphandling och konkurrensutsättning tillämpas. Kommunen samverkar i länet kring upphandlingar genom GNU (Gemensam nämnd för upphandling) där samordning sker vid Upphandlingskontoret i Östersunds kommun. Kommunen ska ha en sammanhållen leveransstrategi för IT-området som säkerställer att kontrakt, avtal och överenskommelser största möjliga utsträckning skapar förutsättningar för flexibilitet och följsamhet mot verksamhetens krav. Möjliga effektiviseringar och stordriftsfördelar ska tillvaratas genom samordning och planering. Kommunen ska löpande utvärdera leveransen av IT-tjänster och vid behov uppdatera leveransstrategin. De affärsmässiga möjligheterna att upprätthålla kostnadseffektiv drift och support på upphandlade system och tjänster under hela tjänstens livstid samt möjligheter till framtida konkurrens ska beaktas vid all upphandling. Vid anskaffning ska krav ställas på att produkter eller tjänster ska fungera med befintlig och framtida ITinfrastruktur och dess driftsförhållanden. Det är av stor vikt att referensgrupper bestående av verksamhetsrepresentanter engageras i samband med genomförandet av upphandlingar. Upphandling/anskaffning är i grunden ett beslut om att investera eller att förbinda organisationen till externa kostnader över en längre tid. IT-funktionen är ett stöd i processen för införande av nya system. Genom att arbeta systematiskt och använda det stöd som finns kan verksamheten få ut det mesta av de investeringar som görs inom IT-området. 17

Kommunens finansiella mål För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna och kommunen har. Utöver detta ska kommunen arbeta för att ett Ekonomiskt Ekologiskt, Socialt, Långsiktigt och Hållbart perspektiv präglar dess verksamhet. Likviditeten skall motsvara minst 1 månads personalkostnad. (vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. ) Resultatet ska vara 1,75 % 2017 av skatteintäkter och generella statsbidrag för att sedan öka till 2,0 % 2018. Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets avskrivningar för perioden 2017-2018. För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan (minst 2 mkr/år) och enligt beslut ska skogsintäkterna användas för amortering. Alla verksamheter ska under året arbeta aktivt och preventivt för att öka frisktalet

Mål Kommunledningsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Utöver detta ska kommunen arbeta för att ett Ekonomiskt Ekologiskt, Socialt, Långsiktigt och Hållbart perspektiv präglar dess verksamhet. Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Dessa ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder, miljö och organisationsutveckling. En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. Redovisning sker till alla medarbetare samt politisk ledning. Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka kunskapsutbytet hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras. Under året ska en uppföljning av kommunens övergripande strategier, policyar och styrande dokument genomföras för att säkerställa att verksamheterna efterlever dem Bevaka att beslutet att inköpa frikraft genomförs i den mån pris och tillgång tillåter detta. Uppdraget att bevaka och tillvarata kommunens intressen gällande frikraften ska verkställas.

Mål Samhällsbyggnadsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Utöver detta ska kommunen arbeta för att ett Ekonomiskt Ekologiskt, Socialt, Långsiktigt och Hållbart perspektiv präglar dess verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2017 är att 80% ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10% per år tills vi når 100%. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. I enkäten ska minst 75 % uppleva att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. Under 2017 ska en fastighetsplan för alla kommunens fastigheter vara färdigställd. Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med minst 2 % innan 2018, detta mäts genom kwh förbrukningen. Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom APT) för hela avdelningen ska genomföras varje år. Vid nybyggnation ska miljöhänsyn vara en faktor i upphandlingsförfarandet.

Mål Ragunda Hyreshus För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Utöver detta ska kommunen arbeta för att ett Ekonomiskt Ekologiskt, Socialt, Långsiktigt och Hållbart perspektiv präglar dess verksamhet. Ragunda hyreshus ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med minst 10%. Genom en god skötsel och service ska 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Detta mäts genom att genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med minst 2 % innan 2018. Detta mäts genom kwh förbrukningen mellan åren. I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang. Vid renoveringar och energibesparande åtgärder ska en konsekvensanalys baserad på arkitektoniska värden göras.

Mål Barn och utbildningsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Utöver detta ska kommunen arbeta för att ett Ekonomiskt Ekologiskt, Socialt, Långsiktigt och Hållbart perspektiv präglar dess verksamhet. I Ragunda kommun ska minst 2 av 3 personal inom förskolan vara förskollärare. Andelen förskollärare ska öka årligen tills målet är uppfyllt Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i respektive ämne till 100% Öka frisktalet med minst 0,5 % årligen (utgångsläge frisktal december 2016) 100 % av vårdnadshavarna i Ragunda har fått information om lärandeuppdraget samt plan mot diskriminering och kränkande behandling. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till skolans digitala plattform Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Barn och elever i Ragundas förskola/fritidshem/skola ska få en bra utbildning och goda förutsättningar för fortsatta studier och ett livslångt lärande. Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda Barn och elever ska vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande såväl i förskola/fritidshem/skola. Alla barn i förskola/fritidshem/skola ska arbeta med mångfald, integration och ett genusperspektiv. Barnkonventionen ska arbetas med systematiskt i verksamheterna.

Mål Stöd- och omsorgsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Utöver detta ska kommunen arbeta för att ett Ekonomiskt Ekologiskt, Socialt, Långsiktigt och Hållbart perspektiv präglar dess verksamhet. 100 % utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom förvaltningen. Stöd och omsorgsförvaltningens personal ska kommunicera med sina klienter/brukare på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta och gällande riktlinjer. Antal domar i förvaltningsrätten där Ragunda kommun får rätt eller delvis rätt ska vara 100%. Matråd ska genomföras minst två gånger per år termin på alla enheter. Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan 11.00. Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättre livskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter 11.00. Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. 100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på en arbetsplats under det första året. Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100% av klienterna ska ha fått information Under året ska frisktalet öka med minst 0,5% räknat från värdet december 2016. Andelen närodlad mat som serveras i verksamheterna ska årligen öka med minst 2% Jämställdheten i personalgrupperna i verksamheterna ska öka.

Mål Skogen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Utöver detta ska kommunen arbeta för att ett Ekonomiskt Ekologiskt, Socialt, Långsiktigt och Hållbart perspektiv präglar dess verksamhet. 100% av alla anbud på skogsavverkningen ska ske på ett öppet och korrekt sätt. Detta genom annonsering samt på kommunens hemsida Skogsavverkningen ska ske enligt den skogsbruksplan som är upprättad. Kommunen ska verka för att öka sitt skogsinnehav i stöd av de intäkter skogen ger. Kommunens skog ska kunna användas till att bedriva skogliga projekt som gynnar utveckling i kommunen utveckling av skogsnäringen.

Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1

1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering är avgörande faktorer för att Ragunda kommun skall uppfattas positivt. Alla människor ska ha samma möjligheter till delaktighet och samma skyldigheter, oavsett ursprung. Alla som lever och vistas i kommunen ska ses som en resurs. Integrationsstrategin är ett led i detta arbete och har som övergripande mål att Ragunda kommun skall vara en attraktiv plats att bo och verka i för alla människor, oavsett ursprung. Ett attraktivt Ragunda är öppet och inkluderande med hög grad av social sammanhållning. Mångkultur är en del av dynamiken. En framgångsrik integration bidrar till ett attraktivt Ragunda och kan på så sätt både främja inflyttning och stävja utflyttning. Med rätt förutsättningar kommer de nyinflyttade kommuninvånarna att vara av mycket stor betydelse för att klara kommunens framtida kompetensförsörjning inom både offentlig och privat verksamhet. Integration handlar om alla som bor i ett samhälle och social sammanhållning innefattar individens tillgång till sociala nätverk och relationer, såväl som samhällets öppenhet för minoriteter. Ett Ragunda som lyckas eliminera diskriminering och rasism har stora möjligheter att lyckas med integrationen. Integration är ett tillstånd men även en process som uppnås genom att nyanlända stegvis uppnår jämlikhet med infödda individer. Denna sker i form av delaktighet i olika typer av sociala relationer i samhället såsom förskola, skola, arbetsliv, boende, politiskt deltagande och tillgång till sociala nätverk. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen och alla verksamheter, såväl kommunala som privata och även lokalsamhällets ideella engagemang. Integration omfattar rätten att behålla sin kulturella särart och etniska identitet. Däremot måste alltid en viss anpassning ske i möten mellan människor och denna anpassning måste vara ömsesidig. 2

Integrationspolitikens mål ska främst uppnås genom insatser som riktar sig till hela befolkningen. Ibland måste däremot dessa insatser ske riktat mot speciella grupper av människor för att stödja och möjliggöra integration. 2. Mål Den lokala integrationsstrategin är viktig för att uppnå Ragunda kommuns övergripande mål om: 100 nya personer (från 2010-2020) fler människor skapar utveckling och ekonomi 100 nya jobb företagande och arbetsmarknad 100 000 besökare (2020) - utveckling av besöksnäringen 100 % service till medborgarna rätt service till rätt personer i rätt tid. För arbete kopplat till detta krävs ett kontinuerligt värdegrundsarbete som genomsyrar alla verksamheter. 2.1 100 nya personer Medborgare från olika delar av världen är viktiga för kommunens framtid och utveckling. Kommunen behöver skapa förutsättningar för fler utrikesfödda att bo, leva, verka, utvecklas och trivas i Ragunda kommun. För att få fler att på egen hand välja att bosätta sig i kommunen behöver asylsökanden i högre utsträckning inkluderas och välkomnas till kommunen tidigt. Kvantitativt mål: Andelen av kommunbefolkningen som är utrikesfödda ska öka med 5 % till år 2020. Strategi: Ragunda kommun ska årligen välkomna ett visst antal nyanlända personer (30 st år 2017) med uppehållstillstånd men med ambition om att ta emot fler. Över tid ska en allt större andel utrikesfödda också bestå av personer som på egen hand väljer att bosätta sig i kommunen. Synliggörandet av lediga bostäder ska öka (med spridning av privat och offentlig uthyrare och i olika kommundelar) i syfte att öka flyktingmottagande och inflyttning. Kommunen ska i samverkan med andra aktörer verka för att en god infrastruktur kommer alla kommuninvånare till del. 3

2.2 100 nya jobb Många utrikesfödda har eller kan kläs med kompetenser som behövs inom såväl offentligt som privat näringsliv. Kommunen behöver samverka med andra aktörer för att möjliggöra skyndsamt inträde på arbetsmarknaden. En effektivare matchning och flexibla möjligheter till påbyggnadsutbildning och omskolning behövs. Utrikesfödda språksvaga inom etableringsuppdraget och utrikesfödda ungdomar som står utanför arbetsmarknaden behöver särskilt prioriteras. Med dryga 500 anställningar är Ragunda kommun också en viktig arbetsgivare som ska ligga i framkant i att ta emot nya Ragundabor i både praktik och anställning med eller utan stöd för såväl individens och samhällsnyttans skull som för egen kompetensförsörjning. Kvantitativa mål: Andelen utrikesfödda som efter avslutad etablering är i arbete eller studier ska fram till år 2020 öka årligen. Andelen kommunmottagna inklusive deras anhöriga i åldern 20-64 år som är självförsörjande ska öka årligen. År 2020 ska andelen öppet arbetslösa ungdomar 16-24 år och arbetslösa ungdomar inskrivna i olika program med aktivitetsstöd vara densamma i grupperna utrikes- och inrikesfödda. Andelen kommunanställda med utomnordiskt ursprung ska öka årligen fram till år 2020. Delmål: Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare skapa förutsättningar för att fler utrikesfödda tidigt ges möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens i den kommunala organisationen. Kommunen ska i sin roll som samhällsutvecklare och samverkanspart verka för att fler utrikesfödda tidigt får möjlighet att bidra med din erfarenhet och kompetens i såväl privat som offentlig och idéburen sektor. Strategi: Kommunen ska aktivt arbeta med social hänsyn i upphandling i syfte att öka andelen praktikplatser och subventionerade anställningar. 4

Kommunen ska i samverkan med Arbetsförmedlingen utmana och stödja näringslivet i att möjliggöra för anställda att vara mentorer för utrikesfödda språksvaga, samt att tillhandahålla praktikplatser och subventionerade anställningar. Kommunen ska i samverkan med berörda aktörer aktivt verka för innovativa arbetssätt och system för bättrad matchning mellan arbetstagare och kompetens. Kommunen ska i ökad utsträckning stärka utrikesfödda individers möjligheter att växa i fråga om möjligheter till företagande och utbildning, bland annat genom flexibla lösningar inom SFI, vuxenutbildning och särskilda satsningar på entreprenörskap. Kommunen ska i samverkan med idéburen sektor och eventuella sociala företag stimulera till meningsfull sysselsättning för utrikesfödda som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kommunen som helhet ska ha ett strukturerat arbetssätt i fråga om att kontinuerligt tillhandahålla praktikplatser och platser för subventionerade anställningar för utrikesfödda personer. Särskilt utsedda handledare ska ges stöd och verktyg för sitt uppdrag. Förvaltningarna i kommunen tilldelas årligen ett fördelningstal över hur många platser för praktik eller annan arbetsmarknadsåtgärd som ska tillhandahållas. Fördelningen görs utifrån bland annat kompetensförsörjningsbehov och yttre prioriteringar, som exempelvis nationella satsningar. Vid rekrytering av vakanta tjänster ska ingen skillnad mellan sökanden göras baserat på etniska, religiösa eller andra diskrimineringsgrunder. 2.3 100 % service Kommunen behöver en modern och effektiv organisation som kan möta alla medborgargrupper i samhället med god kvalitet. Den samhällsförändring som skett på senare år behöver bättre avspegla sig i kommunens serviceorganisation genom såväl ökad kunskap och medvetenhet om migrations- och integrationsfrågor som normkritik och diskriminering. En kvalitativ och effektiv skolgång för utrikesfödda språksvaga barn och ungdomar behöver särskilt prioriteras. Kvantitativa mål: Andelen utrikesfödda elever med behörighet till gymnasieskolan ska öka Andelen utrikesfödda elever med behörighet till högre studier ska öka 5

Delmål: Förbättra kommunens roll som servicegivare för alla medborgargrupper. Strategi: Kommunen ska i sin roll som serviceorgan verka för att den kommunala organisationen har förmåga att tillhandahålla stöd och service från rätt instans på ett sätt som medborgaren kan tillgodogöra sig och förstå. Anställda och förtroendevalda i Ragunda kommun ska ges möjlighet till ökad kunskap om migrations- och integrationsfrågor som normkritik och diskriminering som en del i det löpande värdegrundsarbetet. Kommunens webbplats, e-tjänster och blanketter ska vara utformade så att de i hög grad kan användas och/eller översättas av användare med annat modersmål än svenska. Kommunen ska aktivt verka för en bättre och effektivare skolgång för utrikesfödda barn och ungdomar som påbörjar svensk skolgång under senare del av grundskolan (efter åk 6). 2.4 Ökad social sammanhållning Kultur och turism är Ragunda kommuns övriga målområden/inriktningar i strategi- och effektiviseringsplanen, vilket för integrationsstrategins del handlar om social samvaro och sammanhållning i närmiljön. Kontakt mellan människor behövs för såväl ökad förståelse för varandras olikheter som medvetenheten för sig själv men även för språkträning, nätverkande och utbyte av erfarenheter. Praktiska förutsättningar för att mötas och lära känna varandra liksom möten i sammanhang som skapar mening och välbefinnande är av vikt, vilket stärks och utvecklas genom naturliga mötesplatser. Gruppen nyanlända barn och unga ska särskilt prioriteras. Även utanför kommunens organisation behövs ökad kunskap och medvetenhet om migrations- och integrationsfrågor och normkritik och diskriminering. Kvantitativt mål: Skillnaderna i upplevelse av sociala relationer (tillit, stöd, socialt deltagande, mm) mellan grupperna inrikes- och utrikesfödda ska minska. 6

Strategi: I externa sammanhang ska kommunen verka för ökad kunskap om migrations- och integrationsfrågor samt ökad medvetenhet om normkritik och diskrimineringsfrågor. Kommunen ska verka för att synliggöra tillgängligt turism- och kulturutbud för samtliga som vistas i kommunen. I dialog med idéburen sektor ska kommunen synliggöra och stimulera till såväl samverkan som initiativ inom områden där behov av kompletterande insatser och stöd finns. Kommunen ska i samverkan med andra verka för att stimulera till meningsfulla, kontaktskapande, integrerande och hälsofrämjande insatser. Kommunen ska aktivt verka för ökad dialog och medvetenhet i värdegrundsfrågor och frågor kring jämställdhet för utrikesfödda ungdomar. Kommunen ska verka för att utrikesfödda och nyanlända föräldrar och vårdnadshavare stärks och tryggas i sitt föräldraskap. Nyanlända barn och unga ska tidigt inkluderas i sammanhang som erbjuder naturliga kontaktytor med andra barn och ungdomar. 3. Uppföljning En prioritering av särskilt angelägna delmål ska årligen göras genom särskild handlingsplan. Dessa prioriterade aktiviteter följs sedan upp i samband med arbete för nästkommande års handlingsplan och ska redovisas i årsbokslut. Vid stora förändringar och behov av revidering före strategins utgång ska denna revideras. 3.1 Indikatorer Mål 1 Antal kommunmottagna Andel av befolkningen som är utrikesfödda Mål 2 Andel nyanlända som efter avslutad etablering arbetar eller studerar Andelen kommunplacerade och deras anhöriga 20-64 år som förvärvsarbetar 7

Andel öppet arbetslösa eller sökanden i program med aktivitetsstöd i grupperna utrikesfödda och inrikesfödda i åldern 16-24 år Andel nyanlända i kommunala arbetsmarknadsåtgärder Andel kommunanställda som är utomnordiskt födda Mål 3 Andel utrikesfödda elever med behörighet till gymnasieskolan Andel utrikesfödda elever med behörighet till högre studier Kommunens resultat i externa mätningar kopplade till nöjdhet och service där gruppen utrikesfödda/nyanlända särskiljs. Mål 4 Upplevelse av sociala relationer (tillit, stöd, socialt deltagande, mm) genom bland annat nationell folkhälsoenkät som genomförs vart fjärde år. Antal samverkansprojekt inom organisationen och/eller tillsammans med idéburen sektor och andra aktörer. 8

Detta ägardirektiv avser ServaNet AB, (556765-9296), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma 201X-XX-XX. Bolaget ägs av Bergs Tingslags Elektriska AB, Härnösand Energi & Miljö AB, Ragunda kommun, Sundsvall Elnät AB, Strömsunds kommun, Timrå kommun och Ånge kommun. Bolaget är en del av ägarnas verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta det kommunala ägandet. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv som fastställts av bolagsstämma. Bolagets verksamhet bedrivs på en marknad och kan sålunda vara utsatt för konkurrens och kommersiella krafter i långt större omfattning än annan kommunal verksamhet. Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv från bolagsstämma, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, aktieägaravtal, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen och aktieägaravtal. Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelserna i ägarkommunerna. Kommunstyrelserna har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna den information om verksamheten som kommunstyrelserna begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägarna får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning eller utelämnande skett.

ServaNet AB är ett kommunägt bolag som därmed ska erbjuda insyn från medborgarnas sida. Den grundläggande uppgiften är att ansvara för drift, utveckling och försäljning av kommunikationslösningar i öppna, konkurrenskraftiga bredbandsnät i ägarkommunerna, samt vid behov bygga ut det befintliga svartfibernätet på uppdrag av ägarna. Kunderna ska erbjudas god kvalitet, störningsfria leveranser och närhet. Låga priser ska prioriteras före hög avkastning. Bolaget ska drivas affärsmässigt, ansvarsfullt och kostnadseffektivt med högt ställda krav på långsiktighet i ekonomiska överväganden, god arbetsmiljö, miljöhänsyn och hållbarhet i ett socialt perspektiv. Bolaget ska vara en god samhällsaktör där hållbart företagande och etiska förhållningssätt bidrar till samhällsutvecklingen i ett helhetsperspektiv. Bolagets agerande har betydelse inte bara för medarbetare och kunder utan för alla som påverkas av dess verksamhet. Bolaget kan i samverkan med andra bidra med insatser för aktuella utmaningar i samhället. Bolaget ska engagera sig i utvecklingsarbete som rör nya informationstekniska lösningar och därmed ge inspiration för nytänkande. För utveckling av regionen ska bolaget samverka med andra kommunala verksamheter, kunder, företag, myndigheter och med närliggande kommuner utanför ägarkretsen. Bolaget ska vara behjälpligt med att uppfylla målen i ägarkommunernas bredbandspolicys samt samordna utbyggnadsprojekt av fibernätet. Möjligheter till extern finansiering ska undersökas. Bolaget ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks genom intäkter från bolagets kunder. Bolaget ska nå ett resultat i verksamheten som motsvarar minst 2 % av omsättningen. Bolaget ska eftersträva att vid varje tillfälle ha en soliditet på minst 30 %. Bolagets verksamhet finansieras via intäkter från bolagets kunder. Finansiering ska i normalfallet ske med egna medel. Vid behov kan extern lånefinansiering direkt från den finansiella marknaden ske, eventuellt i kombination med insatt eget kapital från delägarna.

Bolaget ska följa Sundsvalls kommuns finanspolicy och ska ingå i Sundsvalls kommuns koncernkontorutin. Företaget har rätt att placera eventuellt överskott av likvida medel hos annan om bättre förräntning kan erhållas än vid placering på koncernkontot. Företaget har inte rätt att pantsätta tillgångar för något ändamål. Ägarna ska fortlöpande hållas informerade av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med ägarna om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till ägarna redovisa bolagets ställning och resultat per den 30/4, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarna på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Ägarna ska utan anmodan få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets ordförande, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för ägarna när så påkallas. Stor vikt ska läggas vid helhetssyn och samverkan med ägarna, i såväl löpande arbete som utvecklingsfrågor. Företaget ska därtill ha en aktiv dialog och samverkan med ägarna gällande ekonomi, marknadsföringsfrågor med mera. Bolaget har skyldighet att bistå ägarnas organisation för extraordinära händelser. Bolaget ska även upprätta en egen plan för extraordinära händelser, revidera planen årligen och se till att planen bygger på riskanalyser inom verksamheten. Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste fyra räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillställas ägarna senast den 1/11.

Bolaget ska årligen senast 30/4 hålla ordinarie bolagsstämma (årsstämma). Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsernas uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorernas granskning. Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med bolagets ägare.

Sundsvall Elnät AB Hemab AB BTEA AB Strömsunds kommun Ragunda kommun Timrå kommun Ånge kommun Stadsbacken AB beslutade 2015-04-22 att ålägga Sundsvall Elnät AB att utforma ett förslag till ägardirektiv för ServaNet AB. Med anleding av detta har ServaNet hållit två möten med ägarrepresentanterna för att utarbeta ett förslag till ägardirektiv för ServaNet. Detta förslag bör godkännas av kommunfullmäktige i alla bolagets delägarkommuner för att kunna tillämpas i bolagets verksamhet. Med vänlig hälsning, Göran Sörell VD