Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 16 september 2015 kl 13:00-15:25 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 60-71 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (FP), 1:e vice ordförande Leila ben Larbi (V), 2:e vice ordförande Robert Sigvardsson (S) Erik Holm (S) Eva Jarstad (S) Marika Danielsson (C) Alexander Critén (M) Pelle Sederkvist (M) Carina Falkestad (SD) Jonas Friberg (V) Ersättare Jennie Håkansson-Uller (FP) Eric Dicksson (KD) Övriga Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Peter Sunnanek, planeringssekreterare, 61 Liselott Göth-Hallgren, planeringssekreterare, 62 Kristina Olson, förvaltningskamrer, 67a) Malin Neander, planeringssekreterare, 67a-b) Clas Wolke, planeringssekreterare, 67c) Anslaget på kommunens anslagstavla den
2 (19) Sekreterare Iréne Jonsson Justeras Lasse Johansson Ordförande Björn Brändewall
3 (19) 60 Anmälan av övriga ärenden Marika Danielsson (C) anmäler en övrig fråga gällande arbetstagare inom barnoch ungdomsförvaltningen som i tjänsten har behov av att använda någon form av färdmedel. Barn- och ungdomsnämnden godkänner utsänd kallelse, jämte en övrig fråga, som dagordning för sammanträdet.
4 (19) 61 Remissvar - På lika villkor - hbtq-handlingsplan 2016-2020 Dnr BUN 2015/0587 Handlingar Kommunledningskontorets remiss. Förvaltningskontorets skrivelse 2015-09-02. Bakgrund Kommunfullmäktige i Kalmar kommun tog 2013 beslut om att en handlingsplan ska tas fram för att hbtq-perspektivet ska arbetas in och bli en del i den ordinarie verksamheten i Kalmar kommun. Den framtagna handlingsplanen bygger bland annat på diskrimineringslagen och regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Arbetet har skett i samverkan med bland annat förvaltningarna. Handlingsplanen har redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutat att dokumentet ska gå ut på remiss till kommunens nämnder och bolag. 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inte invända mot förslaget till hbtq-handlingsplan. 2. Barn- och ungdomsnämnen föreslår att i de fall kommunledningskontoret och övriga förvaltningar nämns som ansvariga bör gemensamma riktlinjer för arbetet i respektive förvaltning utgå från kommunledningskontoret. 3. Barn- och ungdomsnämnden meddelar att den inte har möjlighet att lägga till alternativet annat/inget kön vid enkäter, även om det skulle vara relevant. Förvaltningen rapporterar in sin statistik direkt till SCB, SKL och Skolverket, som i dagsläget inte erbjuder något sådant svarsalternativ. Kalmar kommun kan behöva driva denna fråga mot dessa nationella organ att införa ett sådant alternativ.
5 (19) 62 Remissvar - Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Dnr BUN 2015/0672 Handlingar Kultur- och fritidsnämndens remiss. Förvaltningskontorets skrivelse 2015-09-02. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 maj 2015 att begära in synpunkter på förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby från bland annat barn- och ungdomsnämnden. Sammanfattning En sammanfattande bedömning av kultur- och fritidsnämndens förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby är att denna på ett positivt sätt täcker in de flesta områden som rör barn- och ungdomsnämnden. Ett flertal barn, elever och vuxna inom dess verksamheter använder Skälby på många olika sätt bland annat i ett lärande och nätverksskapande syfte. Det finns därför några punkter inom handlingsplanens övergripande mål, som vi önskar lägga till eller förtydliga. Barn- och ungdomsnämndens tillägg/synpunkter Mötesplatsen: Öppna förskolan Verksamheten i öppna förskolan ska bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv ta tillvara besökarnas mångfald när det gäller erfarenhet, olika levnadsvillkor och social och kulturell bakgrund. Nätverksskapande aktiviteter på öppna förskolan/familjecentrum, belägen i Skälbys närhet, inbjuder och skapar möjligheter till samtal och möten mellan de vuxna besökarna. Förskola I dag finns en förskola belägen på Skälby som i en framtid troligen kommer att utökas med fler avdelningar. Förskolan använder Skälby som ett integrerat, naturligt och lärande komplement till sin verksamhet Besöksmålet: Lek och rörelse Då verksamheterna många gånger använder Skälbyområdet i ett lärande syfte, vill barn- och ungdomsnämnden göra tillägg inom samlingsplats för rörelse/lekplats och vattenlek. Vi önskar att detta sker genom ytterligare utmanande och föränderliga aktiviteter för barnen t.ex. genom pedagogisk vattenlek, balansbanor m m. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna synpunkterna till kulturoch fritidsnämnden.
6 (19) 63 Stadieindelad skolorganisation Dnr BUN 2015/0437 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2015-05-07. Bakgrund År 2010 genomfördes en förändring av skolans organisation där vissa skolor som tidigare var högstadier också skulle omfatta årskurs 6 och alltså bli 6-9 skolor. Låg- och mellanstadieskolor skulle omfatta årskurs F-5. Syftet var att bättre utnyttja lokaler och lärare när elevunderlaget sjönk på högstadierna och samtidigt skapa utrymme för växande elevkullar bland de yngsta eleverna. Förändringen genomfördes dock inte fullt ut och vissa skolor i ytterområden fortsatte som F-6 skolor. Sedan omorganisationen år 2010 har skolans styrdokument radikalt förändrats och bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Detta gäller framför allt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Kursplanerna för varje ämne är nu grupperade i centralt innehåll och kunskapskrav för respektive årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9. Detta är det främsta skälet till att organisera skolan utifrån en stadieindelning. Även timplanen, det vill säga hur mycket tid som eleven ska garanteras i varje ämne, som nu finns i Skollagen, kommer sannolikt att stadieindelas. Behörighetskrav för lärare och lärarlegitimationen är också kopplade till kursplanernas olika stadier och nya lärarutbildningar följer denna indelning. De flesta skolor har redan möjlighet till stadieindelning men i två områden behöver förändringar göras. Det gäller dels Funkaboskolan, en F-9 skola, som i dag tar emot elever i årskurs 6 från Lindöskolan och Djurängsskolan, dels Barkestorpsskolan som tar emot elever från Dörbyskolan i årskurs 6 (och från Trekantenskolan i årskurs 7). Dessa skolor får ett förändrat lokal- och personalbehov om en årskull stannar kvar i årskurs 6, respektive om dessa elever börjar först i årskurs 7 på högstadiet. Ur elevsynpunkt finns stora fördelar med en stadieindelning. Kopplingen till kursplanernas innehåll och vad som förväntas (kunskapskrav) kan göras sammanhållet utan ett byte av skola och lärare inom stadiet. Läraren får också större möjlighet till ett bredare underlag när betyg ska sättas första gången i årskurs 6. Det är viktigt att berörda elever, och deras föräldrar, i årskurs 5 informeras i god tid om förändringen. För den enskilde läraren finns i stora delar samma fördelar som för eleverna. Förändringen kommer dock att påverka personalbehovet på berörda skolor. De skolor som behåller årskurs 6 behöver fler lärare och de som blir högstadier ett minskat behov. Detta får lösas i tjänstefördelning inför höstterminen 2016. Låg- och mellanstadieskolor har redan behöriga lärare för årskurs 6 men dessa har hittills inte satt betyg. Viss kompetensutveckling kan då behövas.
7 (19) Rektorerna vid berörda skolor har haft uppdraget att inhämta personalens, elevernas och föräldrarnas synpunkter på förslaget. Ur verksamhetssynpunkt finns en bred enighet kring att organisera skolan med en tydlig stadieindelning. Lindöskolan påtalar problem kring den framtida lokalsituationen, där skolan relativt snart blir för liten. Funkaboskolan ser förändringen som positiv men framför farhågor kring risken för ökad segregation om ett nytt högstadium etableras i centrala Kalmar. De fåtal synpunkter från elever/föräldrar som kommit in handlar om att det ur trygghetssynpunkt kan vara bra att stanna kvar på sin skola ett år till. Några tycker dock att den förändring det i dag innebär att byta skola i årskurs 6, nya lärare, nya elevgrupper etc. är något positivt. Överläggning Under överläggningen föreslår Robert Sigvardsson (S) att barn- och ungdomsnämnden ska bifalla förvaltningskontorets förslag. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. Grundskolan i Kalmar organiseras med stadieindelning som grund. Det innebär att samtliga skolenheter kommer att vara antingen låg- och mellanstadieskola (F-6) eller högstadieskola (7-9) eller en skola med samtliga årskurser (F-9). 2. Förändringen börjar gälla fr.o.m. läsåret 2016/2017.
8 (19) 64 Svar på revisorernas utvärderingsberättelse för år 2013 och årsrapport för år 2014 Dnr BUN 2015/0484 Handlingar Revisorernas utvärderingsberättelse för år 2013 och årsrapport för år 2014. Förvaltningskontorets skrivelse 2015-06-22. Bakgrund Kommunens revisorer lämnar årligen en uppföljningsrapport över de granskningar som gjorts under de båda föregående verksamhetsåren. Utifrån rapporten önskar revisionen att kommunfullmäktige överlämnar rapporten till kommunstyrelsen och berörda nämnder med begäran om svar till kommunens revisorer om hittills vidtagna åtgärder senast 16 november 2015. Revisionsrapporter som berör barn- och ungdomsnämnden: - Kränkande behandling och diskriminering Tidigare bedömningar och slutsatser av revisorerna samt inlämnat svar och vidtagna åtgärder Barn och ungdomsnämnden lämnade svar på rapporten Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering den 22 april 2015. I svaret framgår följande Revisorerna skriver: Vi rekommenderar att nämnderna tydligare följer upp att varje enhet har årligen upprättade planer för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering samt att samtliga ärenden som anmäls till nämnden även anmäls när de är avslutade. Barn och ungdomsnämndens svar: Barn- och ungdomsnämndens enheter är grupperade i sex nätverk. Varje nätverk har flera kontaktpolitiker ur nämnden. Kontaktpolitikerna har möjlighet att göra fyra arvoderade verksamhetsbesök i sina nätverk under ett läsår. Plan för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering utgör del av upprättat förslag till diskussionsunderlaget vid dessa verksamhetsbesök. Genomförda verksamhetsbesök återrapporteras rutinmässigt vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde. Barn- och ungdomsnämnden anser att verksamhetsbesöken är en tydlig metod för att bland annat följa upp plan för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Följande åtgärder har vidtagits ytterligare utifrån rapporten: Ett tydligare årshjul med mall för dokumentation av verksamhetsbesöken har upprättats där arbetet mot kränkande behandling och diskriminering är ett fokusområde. Syftet är att dokumentera och förbättra återrapporteringen från besöken.
9 (19) Barn och ungdomsnämndens svar: Gällande anmälan av avslutade ärenden till nämnden kommer samtliga chefer under våren att informeras om vikten av att det fullföljs. Följande åtgärder har vidtagits utifrån rapporten: Information om vikten av att återrapportera ärenden som har avslutat delgavs cheferna på chefsmötet i april 2015. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna svaret till kommunens revisorer.
10 (19) 65 Utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2016-2019 Dnr BUN 2015/0324 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2015-05-22. Bakgrund Kalmar kommun utarbetade en utbildningspolitisk vision för åren 2012-2015 med tydligt fokus på att kommunen ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Visionen inleds med Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun. Vidare beskrivs i visionen att barn och elever ska vara i centrum och ges bästa förutsättningar för lärande samt att arbetet ska ha ett 1-16- årsperspektiv. I visionen uttrycks också att vi ska ha höga positiva förväntningar på barn och elever och att varje individ ska mötas av skickliga pedagoger. I innehållet slås fast att förbättringar i verksamheten ska ske genom fokus på kända framgångsfaktorer och modern skolforskning. Fullmäktige uttrycker i dokumentet att rektorer och förskolechefer har stor frihet i Kalmar. Vidare konstateras att Kalmar ska prioritera verksamheternas basuppdrag, det vill säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En rättvis fördelning av resurser utifrån barns och elevers behov som förutsättning för en bra skolkommun nämns också. Visionen avslutas med att Kalmar ska utveckla verksamheten genom att jämföra sig med andra. Utifrån utbildningspolitisk vision har Kalmar kommun under åren gjort flera insatser, som framgår i utbildningspolitiska program för åren 2012-2015, samt startat flera processer för att utveckla undervisningen. Det är av stor vikt att låta dessa insatser verka över tid och ge effekt i form av högre måluppfyllelse. Redan idag kan positiv effekt utläsas i form av bättre resultat på nationella prov, fler behöriga till gymnasieprogram samt högre meritvärden. Trots bättre resultat kan man fortfarande se tydlig korrelation mellan elevers studieresultat och socioekonomiska bakgrundsfaktorer; såsom föräldrars utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund och kön. Ytterligare ansträngningar behövs för att hitta nya vägar och insatser för att bättre uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Skolutveckling bygger på tidsmässigt långsiktiga förbättringsprocesser och kräver tålamod och uthållighet. Därför vill barn- och ungdomsnämnden behålla den höga ambitionsnivån och fokus från förra visionen genom att i ny vision, förutom mindre revideringar, tillföra ett tillägg som tydliggör verksamheternas kompensatoriska uppdrag. Överläggning Under överläggningen föreslår Björn Brändewall (FP) att barn- och ungdomsnämnden ska bifalla förvaltningskontorets förslag.
11 (19) Barn- och ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2016-2019. Protokollsanteckning Björn Brändewall (FP), Pelle Sederkvist (M), Alexander Critén (M), Jennie Håkansson-Uller (FP) och Eric Dicksson (KD) lämnar följande protokollsanteckning: Vi står bakom det strategiska målet att Kalmar kommun senast 2019 ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelser. Kommunfullmäktige, som ska anta visionen, borde matcha den ökade ambitionsnivån med resurser. I år, 2015, har Kalmar kommun plats 109 i de öppna jämförelserna och som bäst har kommunen haft plats 54. Att sätta målet att rankas bland de 30 bästa skolkommunerna och i stället för att tillföra nödvändiga resurser, lägga besparingskrav på förvaltningen anser vi mycket oroväckande.
12 (19) 66 Utbildningspolitiskt program 2016 Dnr BUN 2015/0324 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2015-04-23. Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2012-2015 har barnoch ungdomsnämnden upprättat ett utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. Den nya visionen för åren 2016 till 2019 kommer att ha samma fokus; Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Utifrån detta vill nämnden utarbeta ett program som fullföljer påbörjade satsningar samt initiera nya. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden ska kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. Nämndens strategiska medel i budget för år 2016 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, det innebär 4.35 mkr. Som en del av besparingarna mellan 2015-2017 på totalt 3 % av budgetomslutningen väljer nämnden att avstå satsningar på 250 tkr vilket utgör 5,7 % av strategiska medel. Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision inleds med: Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever! För budgetåret 2016 vill nämnden göra följande satsningar tkr 1 Utvecklingstjänster 1 500 2 Gemensam rättning av nationella prov 250 3 Lovskola - en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse 300 4 Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet 700 5 Fokustid 1 000 6 Förstärkning av läslyftet 250 7 Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) 100 Summa 4 100 Överläggning Under överläggningen föreslår Lasse Johansson (S), med instämmande av Björn Brändewall (FP), att barn- och ungdomsnämnden ska bifalla förvaltningskontorets förslag. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa utbildningspolitiskt program 2016.
13 (19) Protokollsanteckning Björn Brändewall (FP) lämnar följande protokollsanteckning: Det pågår ett arbete inom Barn- och ungdomsförvaltningen att fördjupa samarbetet mellan skola och näringsliv. Tillsammans med studie- och yrkesvägledare och Ungt Företagande börjar man så smått att bygga upp kontakter med lokala arbetsplatser som skolklasser ska kunna besöka. Detta är positivt för båda parter; elever kan bli motiverade i sitt skolarbete av att få upp ögonen för en arbetsgivare som man kanske inte ens visste fanns i regionen, vilket i sin tur kan leda till att arbetsgivaren får större tillgång till utbildad arbetskraft om några år. För att denna verksamhet ska få luft under vingarna kan det behövas ett mindre ekonomiskt tillskott för bussresor till och från studiebesöken, och för UF:s verktygslådor. Nu under det första året är möjligen verksamheten så mycket i sin linda att den klarar sig inom befintliga medel, men detta kan vara en satsning att titta närmare på inför Utbildningspolitiskt program 2017.
14 (19) 67 Diskussions- och informationsärenden a) Delårsbokslut per den 31 augusti 2015 samt uppföljning av mål efter tertial 2 Planeringssekreterare Malin Neander redovisar uppfyllelsen av de mål som är möjliga att mäta efter tertial 2 vilket framförallt handlar om de mål som hör ihop med elevernas meritvärde och uppnådda kunskapskrav. Förvaltningskamrer Kristina Olson informerar om att delårsbokslutet efter årets första åtta månader visar ökat antal barn i både grundskola, förskola och fritidshem i jämförelse med samma period förra året. Nämndens driftskostnader visar ett överskott på 3,0 mkr. b) Mål och uppdrag i kommunens budget 2016 I Kalmar kommuns verksamhetsplan med budget 2016, under avsnitten Ett grönare Kalmar, Ordning och reda i ekonomin, Ett växande attraktivt Kalmar, Hög kvalitet i välfärden samt Verksamhet och medarbetare, framgår mål och uppdrag för kommunens verksamhet. Planeringssekreterare Malin Neander informerar om de mål och uppdrag som berör barn- och ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden kommer att fatta beslut om detaljerade mål för nämndens verksamhet vid sitt sammanträde i november. c) Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmars skolor Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor. Planeringssekreterare Clas Wolke redogör för förvaltningens förslag till svar på medborgarförslaget. Protokollsanteckning Björn Brändewall (FP), Jennie Håkansson-Uller (FP), Pelle Sederkvist (M), Alexander Critén (M) och Eric Dicksson (KD) lämnar följande protokollsanteckning: Förslagsställaren tar upp en mycket angelägen fråga. Det pratas ofta om hur skolan ska ge extra stöd till de som behöver det, men inte lika ofta om hur även särskilt begåvade barn ska få möjlighet att läsa i sin takt. När nämnden har följt upp skolornas betygsstatistik, har vi i flera år sett att Kalmars lärare lyckas få de flesta eleverna att nå betygskraven för E, men ofta inte så mycket högre än så. När vi tar oss an detta förbättringsområde att fler ska nå betyg som B och A bör ett naturligt delmål vara att ge särskilt begåvade barn den stimulans de behöver för att växa.
15 (19) Vi anser att förvaltningens svar tar upp bra åtgärder, men att nämnden behöver göra ännu mer för att nå dessa barn fullt ut. Till att börja med behöver det börjas tidigt. Både den föregående och den nuvarande regeringen har ställt sig bakom förslag om att införa Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1, som kommer att vara viktigt för att identifiera elevers fulla potential, och som bör nämnas i svaret. (Detta skedde föredömligt i tjänsteskrivelsen daterad 2015-06-12 och bör vara en del av nämndens formella svar.) Men är ett barn särskilt begåvat kan det visa sig redan i förskoleåldern. Det har kommit till vår kännedom att Skolverket, utöver det nypublicerade stödmaterialet för att upptäcka och undervisa särskilt begåvade barn i grundskolan, även arbetar på ett motsvarande material för förskolan. När ett sådant publiceras bör nämndens inriktning vara att även detta ska användas i verksamheten, och en sådan avsiktsförklaring kan inkluderas i svaret. Mitt emellan förskolan och grundskolan finns förskoleklassen, och överlämningen både till och från förskoleklass måste fungera så att kunskap om dessa elever följer med. Även förskoleklassen behöver ha kunskap om hur man upptäcker och undervisar dessa elever. Vi önskar se en beskrivning från förvaltningen av hur detta sker idag och hur det eventuellt kan förbättras. Fokustid har vi positiva förväntningar på, men det är ändå något som kommer att ske inom ramen för fritidshem, utanför skoldagen. Det särskilt begåvade barn främst behöver är åtgärder som ger stimulans under de ordinarie lektionerna, som annars kan upplevas som uttråkande och repetitiva och leda till att eleven tappar lusten att lära. Det är en svår utmaning för ordinarie lärare att ständigt ge särskilt begåvade barn kreativa uppgifter och stimulans. När utvecklingslärare med ämnesuppdrag ska sprida sina kunskaper till ämnesgrupper är vi rädda att kunskaperna om särskilt begåvade barn kan hamna i skymundan. Vi skulle vilja se förvaltningen återkomma med ett förslag som ger några utvecklingslärare (alternativt speciallärare) särskilt uppdrag att kontinuerligt arbeta dels direkt med särskilt begåvade barn, dels stödja dessa elevers/barns lärare, redan från förskolenivå. d) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar Förvaltningschef Mats Linde informerar om att under 2016 kommer tre av barn- och ungdomsförvaltningens rektorer att gå i pension. Rekryteringprocess påbörjas i januari 2016. Barn- och ungdomsnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen.
16 (19) 68 Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar Den 31 augusti träffade Lasse Johansson, tillsammans med politiker från Utbildningsutskottet, Esplanadskolans rektor och biträdande rektor för information om skolans och mottagningsenhetens verksamheter.
17 (19) 69 Anmälnings- och kännedomsärenden 1. Södermöre kommundelsnämnd - Slopad reducering för 15-timmarsplats i förskola. 2. Anonym skrivelse Angående situationen på Kalmarsundsskolan (dnr 2015/0692). Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.
18 (19) 70 Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut augusti: D 4 Rutinmässiga ombudgeteringar (dnr 2015/0661, 2015/0678), B 18 om tilläggsbelopp (dnr 2013/0903, 2014/0210, 2014/0529, 2014/0528). 2. Samordnare barn i behov av särskilt stöd, beslut augusti: B 6 om mottagande av elev i grundsärskola (dnr 2015/0673, 2015/0721, 2015/0578, 2015/0509). 3. Rektor Särskolan i Kalmar, beslut juni: C 3 anställning. 4. Rektor Djurängsskolan, beslut maj-augusti: A 1 om plats då barnet behöver särskilt stöd (förskola och fritids), A 3 om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran, C 3 Anställning, D 12 Uthyrning av lokaler. 5. Rektor Åbyskolan, beslut augusti: C 3 Anställning. 6. Rektor Vasaskolan, beslut augusti: C 3 Anställning. Överläggning Vid genomgång av anmälda delegationsbeslut frågar Marika Danielsson (C) om det är rätt antal beviljade veckotimmar för särskilt stöd angivna avseende beslutet (dnr 2014/0529) om tilläggsbelopp för en elev på Kalmar Waldorfskola. Ordföranden föreslår att dnr 2014/0529 ska utgå från dagens sammanträde för att utredas av förvaltningskontoret. Härefter anmäls ärendet återigen som ett delegationsbeslut på nämndens sammanträde. Barn- och ungdomsnämnden beslutar, sedan delegationsbeslut med dnr 2014/0529 utgått från dagens sammanträde, att godkänna redovisningen av anmälda delegationsbeslut.
19 (19) 71 Övriga ärenden Inom barn- och ungdomsförvaltningen finns arbetstagare som arbetar över hela kommunen och därför har behov av att i sitt normala dagliga arbete använda någon form av färdmedel. Vid dessa tillfällen är det vanligt att arbetstagaren använder egen bil. Marika Danielsson (C) vill få information om vilka alternativa färdmedel kommunen erbjuder eftersom checklistan till kommunens Policy för möten och resor rekommenderar att egen privat bil i tjänsten endast ska tillåtas undantagsvis. Förvaltningschef Mats Linde upplyser om att det är berörd arbetstagare och närmaste chef som måste komma överens i frågan. Flertalet av de arbetstagare som behöver bil i tjänsten har tecknat bilersättningsavtal, vilket innebär att arbetstagaren förbinder sig att tillhandahålla och nyttja egen bil i den dagliga normala arbetsutövningen på de villkor som följer av BIA. Har arbetstagaren inte tecknat bilersättningsavtal finns möjlighet att använda cykel/elcykel, kommunens poolbil eller förvaltningens tjänstebil. Vid resor hel dag rekommenderas arbetstagaren att använda hyrbil. Respektive chef ansvarar för att arbetsgivaren tillhandahåller fordon för resor i tjänsten.