Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Relevanta dokument
Rutin Beslut om vak/ extravak

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

Palliativ vård i livets slutskede

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Riktlinjer för resursfördelning inom hemtjänst och särskilt boende

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Instruktion. Utbildning genomförandewebben i Treserva. 1 av 5. Gäller från: Gäller för: Fastställd av:

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Kriterierna gäller från

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Rutin fast vårdkontakt

Rutin Kundval i hemtjänsten

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Dokumentation i patientjournalen

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Informationssäkerhet i patientjournalen

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

OMSORGSJOUREN SVERIGE AB

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Rutin Avvikelsehantering

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Rutin Kundval i hemtjänsten

Beställning och informationsöverföring, riktlinjer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Uppföljning av Team trygg hemgång

Hemsjukvård i Hjo kommun

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 1 SoL av Skedvikens gruppboende

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/185-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Patientlag

Döendet. Palliativa rådet

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Vård och omsorg Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Sektor Stöd och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Transkript:

Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast: 2021-01-01 Version: 4 Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet.

Innehållsförteckning Rutin... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Definitioner... 3 Vård i livets slutskede/palliativ vård i livets slutskede... 3 Vak/Extravak... 3 Planeringsunderlag vid vård i livets slutskede i hemsjukvården... 3 Ansvar... 4 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 4 Sektionschef... 4 Sjuksköterska... 4 Bedömning... 5 Helger och nätter... 5 Vak/extravak i ordinärt boende... 6 Vak/ extravak på särskilt boende... 6 Personal som vak/ extravak... 6 Närstående som vak/ extravak... 6 Stöd till närstående... 6 Kommunikation... 7 Kommunikation mellan vak/extravak och sjuksköterska... 7 Kommunikation mellan vak/extravak och ordinarie vård- och omsorgspersonal... 7 Dokumentation... 7 Referenser... 8 Blankett information till verksamhetschefer gällande vak/ extravak... 9 2 av 9

Bakgrund När en person befinner sig i livets slutskede är döden oundviklig inom en överskådlig framtid. Vård i livets slut ges under personens sista tid i livet och det är därför viktigt att det görs på bästa sätt. Målet med vården och omsorgen är att lindra lidande och främja livskvalitet. Oavsett var den enskilde befinner sig vid dödstillfället finns det några elementära aspekter på vård och omsorgskvaliteten som bör tillgodoses: Respekt för den enskildes rätt till självbestämmande och dess integritet God symtomlindring Den patienten ska inte lämnas ensam om den inte önskar det. Anhöriga ska erbjudas stöd Teamarbete och god kommunikation mellan berörda yrkeskategorier Syfte Mänsklig närvaro i livets absoluta slutskede, vanligtvis sista dagen/dgr/veckan. Att säkra upp överrapportering mellan de olika arbetspassen, yrkeskategorierna samt mellan kommun och privata utförare. Definitioner Vård i livets slutskede/palliativ vård i livets slutskede vård som ges under personens sista tid i livet; när målet med vården och omsorgen är att lindra lidande och främja livskvalitet. Vak/Extravak Observera att vak/ extravak är en riktad resurs där det finns en fysiskt och psykiskt närvarande person. Vak/ extravak sätts in när personen närmar sig slutskedet eller andra tillfällen när någon form av vak/ extravak behöv t.ex. ångest, smärta, oro mm. Bemanning av vak/ extravak kan ske med ordinarie personal eller om behov föreligger, av en extra resurs utöver grundbemanning. Planeringsunderlag vid vård i livets slutskede (VILS) i hemsjukvården Dokument som läkaren skriver när det bedöms att patienten är i livets slutskede Underlaget kan vid behov uppdateras tre gånger. Därefter upprättas ett nytt planeringsunderlag. Planeringsunderlag gäller 14 dagar. Planeringsunderlaget ska användas som ett instrument för kvalitetssäkring av vården gällande den patienten. Planeringen initieras vanligen av patientansvarig sjuksköterska i kommunen. Innebär inte att det med automatik ska vara förenat med vak/extravak. 3 av 9

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar att fastställa ändamålsenliga rutiner och informera sektionschefer om dessa. Sektionschef Sektionschef har ansvar för att: rutinen ska vara tillgänglig och känd för personalen rutinen ska följas av personalen bemanna vak/ extravak i dialog med sjuksköterska. besluta huruvida vaket kan ske inom befintliga resurser eller om extraresurs måste tas in sträva efter att erfaren omvårdnadspersonal/ (är mest lämpad) kallas in som vak/ extravak. informera biståndshandläggare om personen har SoL insatser och ska ha vak/ extravak Sjuksköterska Sjuksköterska ansvarar för: medicinsk bedömning av behov av vak/extravak samt dokumentera detta även i Treservas omvårdnadsplan kontakt med sektionschefen när behov av vak/extravak uppstår samt i dialog med sektionschef vara behjälplig med bedömningen om det behövs vak eller är tillräckligt med täta tillsyner. kontakt med läkare inför skrivning av planeringsunderlag vid vård i livets slutskede i hemsjukvården och uppföljning av det. kommunikation och dialog med enskild, anhöriga, sektionschef, personal och andra berörda t.ex. biståndshandläggare. I denna dialog ingår att komma överens med anhöriga om deras omfattning av insats samt informera om att eventuell vak-insats omprövas kontinuerligt och minst en gång per dygn. uppföljning av behovet av vak/extravak att ge och ta emot rapport från och till den omvårdnadsperson som sitter vak och dokumentera även i Treservas omvårdnadsplan. Samt lämna sjuksköterskans akuttelefonnummer till den/de som sitter och vakar. Omsorgspersonal att kontinuerligt ha dialog med sjuksköterska kring omsorgstagarens hälsotillstånd och återrapportera förändring ta emot rapport respektive lämna rapport vid arbetspassets början och slut aldrig lämna patienten ensam utan avlösning, utan att ha kontaktat sjuksköterska att dokumentera gjorda iakttagelser om omsorgstagarens tillstånd i omvårdnadsplan Treserva, minst en gång varje arbetspass 4 av 9

Bedömning Sjuksköterska gör den medicinska bedömningen om personen behöver extra tillsyn i form av vak/ extravak eller extrapersonal på grund av sjukdom eller vid vård i livets slut. Sjuksköterska kontaktar sektionschefen när behov av extra vak uppstår Det är viktigt att involvera närstående och göra dem delaktiga. Tillfråga närstående om de har möjlighet och/eller önskar att sitta vak. Om närstående inte kan eller vill vara vak/extravak ska deras beslut respekteras. Observera att varje situation är unik och ska individanpassas Daglig utvärdering av behovet av vak/extravak ska göras av sjuksköterska, samt dokumenteras. Även då anhöriga vakar ska omvårdnads och omsorgsinsatser fortlöpa, men man ska dessutom visa lyhördhet för anhörigas behov. Följande kriterier kan vara till ledning då sjuksköterskan tillsammans med sektionschef och omsorgspersonal bedömer att vak/ extravak ska sättas in. För att avlasta. Då den enskilde är mycket ångestladdad och/eller motoriskt orolig. Då den enskilde är i stort behov av personalens omsorg när det gäller symtomlindrande åtgärder. För att den enskilde inte ska behöva dö ofrivilligt ensam. Sektionschefen tar beslut och i dialog med sjuksköterska görs en gemensam bedömning om det är tillräckligt med den ordinarie personalstyrkan och/eller att det under dessa förhållanden räcker med tät tillsyn. Det ska vara ordinarie personal på området/boendet som känner den enskilde och har erfarenhet av vård i livets slut som vakar hos denne. Den personal som kallats in som vak/ extravak ersätter i det ordinarie arbetet. Den som är mest lämpad för uppdraget ska vara den som vakar hos den enskilde. Detta kan i speciella ärenden innebära att även privata utförare kan sitta extravak kl. 22.00 07.00 hos sina omsorgstagare, trots regelverket. Det är dock viktigt att tänka på att detta är frivilligt och de ska då fakturera detta utöver den vanliga ersättningen. Helger och nätter Det är viktigt att sjuksköterskan tänker på att informera sig om den befintliga personalstyrkan i förhållande till vårdtyngd är tillräcklig innan beslut om att kalla in vak/ extravak tas. Med detta i åtanke är det viktigt att tänka på hur man uttrycker sig i samtalet med anhöriga och inte lovar för mycket. Då bedömningen blir att vak/extravak ska kallas in har tjänstgörande sjuksköterska befogenhet att ta det beslutet när inte sektionschef finns i tjänst. När inte sektionschef finns i tjänst (kvällar, nätter och helger) förs diskussionen mellan tjänstgörande sjuksköterska och personalgrupp. Sektionschefen ansvarar för hur personalen ska ev. kalla in extra personal. (rutin). Bemanningen kan kontaktas antingen via telefon under deras öppettider eller via meddelandefunktionen i Treserva. 5 av 9

Vak/extravak i ordinärt boende Den enskildes önskemål om vak/extravak tas upp vid vårdplanering, om närstående vill ha stöd av omsorgspersonal vid vård i livet slutskede. Kriterier för vård i livets slutskede ska följas de kriterier som finns för vård i livet slutskede. Sjuksköterska gör bedömning om extra vak eller tillsyn. Om närstående vill vaka själva är det viktigt att informera dem hur man kan komma i kontakt med sjuksköterska. Lämna telefonnummer och information om att de är välkomna att ringa när de så önskar. Vak/ extravak på särskilt boende Den enskildes önskemål om vak/extravak tas upp vid vårdplanering. Sjuksköterska gör medicinsk bedömning om extra vak eller tillsyn. Sektionschef tar beslut om bemanning i dialog med sjuksköterska. Personal som vak/ extravak Sitter man och vakar över en döende person i många timmar, kanske på natten, kan man behöva ha något att göra för att hålla sig vaken. Det gäller att hitta något som inte stör den döende eller skapar obehag hos de anhöriga och som gör att man är fysiskt och psykiskt närvarande. Det är arbetsledaren som ska instruera och informera extrapersonal vad uppdraget innebär och vad omvårdnaden ska bestå av. Särskilda omvårdnadsuppgifter ska sjuksköterska informera personalen om. Närstående som vak/ extravak Närstående som finns hos den enskilde på ett boende sista dygnet/timmarna ska erbjudas möjlighet till vila. Erbjud den avlösning som behövs. När det gäller närstående är det viktigt att ge information om det praktiska runt att sitta vak samt att erbjuda en extrasäng/skön fåtölj och enklare förtäring. Personalen ska göra täta besök hos den enskilde även när en närstående vakar. Det ska ges möjlighet för den närstående att gå ifrån. Bara någon att tala med kan ibland kännas skönt. Närstående kan ha behov av att få enskilda samtal med kontaktombud, sjuksköterska och om det är möjligt läkare. De behöver få möjlighet att tala om sina känslor och få tröst och uppmuntran. Det medför att de blir lugnare och vården och omsorgen för den enskilde underlättas. Stöd till närstående En god vård och omsorg innebär även att ge stöd och omsorg till de närstående. De är en tillgång för både den enskilde och personalen. Försök att skapa god kontakt med de närstående redan vid första mötet. Den närstående ska kunna vara delaktig på det sätt som den enskilde och närstående önskar och strävar efter. Målet är att närstående ska uppfatta att de är välinformerade, delaktiga i vården och omsorgen och får det stöd och den uppmuntran de anser sig behöva. 6 av 9

Kommunikation Kommunikation mellan vak/extravak och sjuksköterska Den som sitter vak tar i början av arbetspasset kontakt med tjänstgörande sjuksköterska beroende på vilken tid på dygnet det är finns det olika telefonnummer på telefonlistor. Vid den kontakten görs en överenskommelse om hur fortsatt kommunikation ska ske. Kontakt tas antingen via telefon eller via ett personligt besök. Kommunikation mellan vak/extravak och ordinarie vård- och omsorgspersonal Då personal får rapport om att det finns vak/extravak hos någon är det dess ansvar att ta kontakt med vak/ extravak et. Vid den kontakten görs en överenskommelse om hur fortsatt kommunikation och avbyten ska ske. Minst en gång varannan timme ska ordinarie personal kontakta vak/extravaket under arbetspasset. Alla som sitter vak ska bli avbytta under arbetspasset. I ordinärt boende byter hemtjänsten/nattpatrullen av vak/extravaket. Dokumentation När en person bedöms vara i behov av vak/extravak ska detta dokumenteras i patientjournalen samt i den social dokumentation. Dokumentationen ska även innefatta vem som gjort bedömningen. Fortlöpande under arbetspasset med vak/extravak ska hälsotillståndet dokumenteras i både patientjournal och i den sociala dokumentationen. 7 av 9

Referenser: Möte kring vak, vak/extravak, 2013-12-05, Ljungby Kommun Termbanken < http://termbank.socialstyrelsen.se/viewterm.aspx?termid=4669> Var dör de äldre på sjukhus, särskilt boende eller hemma? http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10098/2005-123- 30_200512331.pdf Vård i livets slutskede Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsen Edita Västra Aros, Västerås, maj 2013 Vård i livets slutskede Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2006 8 av 9

Blankett information till verksamhetschefer gällande vak/ extravak Hemtjänstområde Patient namn VILS Annan orsak Beslutsdatum Antal timmar per dygn Tid from. Tillsvidare Samverkan med berörda professioner har skett Ansvarig sektionschef Ansvarig biståndshandläggare Ansvarig sjuksköterska 9 av 9