Hållbarhetsbokslut 2013

Hållbarhetsbokslut 2013 1

Sammanfattning Västerviks kommun har en övergripande målsättning att kommunen ska ha en hållbar samhällsutveckling ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Hållbarhetsbokslutet beskriver ett antal utvalda indikatorer som speglar kommuninnevånarnas och kommunkoncernens miljösituation, livskvalitet och försörjning under 2013. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,8 Gha (Globala hektar) till vårt förfogande. Västerviks kommuns innevånare har ett ekologiskt fotavtryck på 6,0 Gha, vilket ligger på ungefär samma nivå som genomsnittet för Sverige (5,9 Gha). Det innebär att om alla på jorden hade ett lika stort avtryck som vi har i Västervik, skulle det behövas drygt tre jordklot i stället för det enda vi har. Det ekologiska fotavtrycket visar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram det vi konsumerar och hur mycket som krävs för att ta hand om avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och energi samt för att ge plats åt våra byggnader och vägar. De globala klimatförändringarna en av vår tids största utmaningar. Om utsläppen ska minska måste världens energisystem måste ställas om. Vi måste gå över till förnyelsebar och effektivare energi. Detta innebär mindre av slit-ochsläng-konsumtion och mer av resurseffektiva och varor och tjänster som möjliggör en ekonomiskt och ekologiskt effektiv återvinning och hushållning. Inom Västerviks kommun pågår sedan flera år tillbaka ett aktivt och målmedvetet energi- och klimatarbete där energirådgivning och energieffektivisering utgör en viktig del. Enligt kommunens Energi- och klimatstrategi, ska den framtida energiförsörjningen baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar. Där spelar kommunens egen produktion av biogas en viktig roll för att skapa förutsättningar för fler fossilbränslefria transporter. Genom kommunens Fordonsenhet har samordningen av resandet blivit bättre och till exempel har körningen med privata fordon i tjänsten har minskat med ungefär en fjärdedel jämfört med 2011. Åtgärder för att förbättra kommunens kustvatten är prioriterade. Kommunen har under flera år drivit Projekt Havsmiljö Gamlebyviken, som bygger på en vision om ett hållbart odlingssystem som strävar efter jämna och höga skördar, med näringen på rätt ställe (i grödan) och samtidigt minskad tillförsel av näring till havet. Under 2013 påbörjades ett arbete i Dynestadsjön längst inne i Gamlebyviken. Syftet är att visa att övergödningen inte bara är ett problem - den kan också vara en resurs. Det näringsrika bottenvattnet skall pumpas upp och användas i stället för handelsgödsel på åkrar i området. En hållbar utveckling innebär minskad arbetslöshet och att fler ungdomar kan erbjudas studier eller arbete. Det är viktigt att fler arbetstillfällen kan skapas i det lokala näringslivet. Arbetslösheten i kommunen ökade under 2013 och kommunen ligger på en hög nivå jämfört med resten av landet. Det är främst ungdomar som saknar arbete. Ungdomsarbetslösheten var 23 % under 2013. En långsiktigt hållbar ekonomi med tillräckliga överskott är viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda våra kommuninvånare en bra kommunal service. Grundtanken är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop, eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. Västervik är nu på god väg att få de årliga överskott som behövs för att kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. (Bilder från WWF) 2

Innehåll SAMMANFATTNING 2 VAD MENAR VI MED HÅLLBAR UTVECKLING? 4 VÄSTERVIK ÄR EN EKOKOMMUN 5 HUR MÄTER VI HÅLLBARHETEN? 6 EKOLOGISK HÅLLBARHET OCH MILJÖMÅL 6 EFFEKTIV OCH FÖRNYBAR ENERGI 8 LUFTEN OMKRING OSS 12 VATTENMILJÖER 15 RESURSEFFEKTIVA OCH GIFTFRIA KRETSLOPP 18 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER 22 SOCIAL HÅLLBARHET OCH MÅL FÖR LIVSKVALITET 26 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 27 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 30 SÄKERHET, HÄLSA OCH MÖJLIGHET TILL FYSISK AKTIVITET 33 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR 36 EKONOMISK HÅLLBARHET HÅLLBAR TILLVÄXT 38 BEFOLKNING I BALANS 39 REGIONAL UTVECKLING 40 ARBETSMARKNAD OCH SYSSELSÄTTNING 43 KOMMUNAL EKONOMI 46 EKOLOGISKA FOTAVTRYCK 47 HUR GÅR VI VIDARE MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE? 49 INDIKATORER 51 REFERENSER 54 3

Vad menar vi med hållbar utveckling? En hållbar utveckling innebär att vi sköter våra gemensamma tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Vi kan inte längre bara tänka på oss själva här och nu. Vi måste börja ta mer hänsyn till miljön, till framtida generationer och till de människor som lever i andra delar av världen. Hållbar utveckling förutsätter långsiktighet och balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Dessa faktorer är beroende av varandra och måste samspela. Var för sig är de nödvändiga men inte tillräckliga. För att vi ska få en hållbar framtid i Västervik måste vi tänka i flera dimensioner och se helheten och sammanhangen. DEN EKOLOGISKA DIMENSIONEN Vi är alla beroende av naturen för att vi ska kunna överleva. Vi behöver rent vatten, frisk luft och vi måste kunna odla mat. Klimatförändringar, spridning av gifter, övergödning av sjöar och hav är några av de problem som vi tillsammans måste lösa innan det är för sent. De 16 nationella miljömålen beskriver hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. Målen skall uppnås till år 2020 och är även vägledande för hur miljöbalken ska tolkas. DEN SOCIALA DIMENSIONEN Alla människor har rätt till ett bra liv med arbete, hälsa och möjlighet att påverka vad som händer. Ett hållbart samhälle har plats för alla oavsett kön, ålder och ursprung. Vi känner oss trygga och det finns mötesplatser där vi kan träffas och umgås. Samhället vilar på en demokratisk värdegrund där hälsa, delaktighet och trygghet fokuseras. DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN Om vi ska ha trygghet och välfärd även i framtiden måste vi se till att ha en ekonomi i balans. Det måste finnas förutsättningar för människor att starta, driva och utveckla företag. Men det får inte ske på bekostnad av andra människors hälsa eller på miljön. En hållbar ekonomisk tillväxt tar hänsyn till hur både människor, miljö och ekonomi utvecklas. Kommuninnevånare och förtroendevalda har i Vision 2025 sammanfattat innebörden av hållbar utveckling för Västerviks kommun i fem punkter: Västervik växer med stolthet och äkthet och har utvecklats till en hållbar kommun Vi har jobb, känner oss friska och är trygga Vi bor bra, har korta restider och en rik och varierad fritid Vår skärgård och våra naturområden är öppna för alla Det är enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Västervik För att få en hållbar framtid i Västervik måste vi tänka i flera dimensioner och se helheten och sammanhangen. Vision 2025 pekar på att Västerviks kommun har goda förutsättningar att utvecklas i en hållbar riktning. Viktiga tillgångar är skärgården och möjligheten till utveckling av turismen och besöksnäringen. Den variationsrika naturen i övrigt ger möjligheter till många upplevelser för både turister och kommuninvånare. Attraktiva och trygga boendemiljöer för alla åldrar är andra stora värden liksom kulturen och bredden på evenemang. 4

Västervik är en Ekokommun Hösten 2009 blev Västerviks kommun medlem i Sveriges Ekokommuner, som är en samarbetsorganisation för kommuner som beslutat sig för att arbeta strategiskt och systematiskt för hållbar utveckling. Ekokommunerna är ett forum för samverkan där prefixet Eko står för att ekonomisk utveckling och ekologisk balans ska förenas i en och samma utvecklingsstrategi. Sveriges Ekokommuners grundar sig på fyra hållbarhetsprinciper I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk... 1... koncentrationsökning av ämnen från berggrunden Principen innebär att vi ska sträva efter att minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden, exempelvis tungmetaller och olja. Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället. 2... koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion Principen innebär att vi ska arbeta för att minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning. Detta kan exempelvis ske genom att minska kemikalieanvändningen, öka vår återvinning och källsortering och sträva efter att minska förorenande utsläpp till luft och vatten. SVERIGES EKOKOMMUNER 3... undanträngning med fysiska metoder Principen innebär att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa dem. Vi ska till exempel undvika att avverka mer skog eller fiska än vad som motsvarar återväxten. Det innebär också att vi ska undvika olika former av manipulation av ekosystemen, såsom att ändra grundvattenflöden, skapa jorderosion eller att asfaltera över bördig jordbruksmark. Och i det samhället finns det... 4... inga systematiska hinder för människors: Integritet genom att ställa etiska krav på att individens grundbehov blir tillfredställda och inte utnyttjade Inflytande genom att individerna har rätt att uttrycka sin mening, d.v.s. yttrandefrihet Kompetens genom att säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för utbildning och andra källor till kontinuerlig personlig och yrkesmässig utveckling. Mening - att förmedla en generell känsla av syfte och mening genom att säkerställa det ärliga uppsåtet i motiv och handlingar Opartiskhet att bekräfta att alla människor har samma rättigheter och har lika värde Västerviks kommun redovisar årligen 12 Gröna nyckeltal till Sveriges Ekokommuner. Dessa nyckeltal presenteras på ekokommunerna hemsida för jämförelse med de övriga 94 ekokommunerna i landet. Läs mer på: http://www.sekom.se. Nyckeltalen ingår i redovisningen av Hållbarhetsindikatorerna och markeras i texten med (GN). Eko står för att ekonomisk utveckling och ekologisk balans ska förenas i en och samma utvecklingsstrategi. 5

Hur mäter vi hållbarheten? Genom att följa ett antal indikatorer som speglar kommuninnevånarnas miljösituation, livskvalitet och försörjning kan vi få en bild av utvecklingens hållbarhet. Västerviks kommun har sedan 2006 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut med uppföljning av miljömål, folkhälsomål och ekonomiska hållbarhetsmål i ett och samma dokument. Hållbarhetsindikatorerna hjälper oss att göra en analys av situationen i Västerviks kommun i förhållande till omvärlden och ska kunna fungera som underlag till nya målformuleringar och prioriteringar. Indikatorerna ska fungera som temperaturmätare som visar om utvecklingen går i rätt riktning och i rätt takt. Vid val av indikatorer har en avvägning gjorts för att få en så bred bild som möjligt av vilka faktorer som kan ha betydelse för kommunens utveckling ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt ska de vara möjliga att följa över en längre tid. De flesta av indikatorerna kommer från officiell statistik som Statistiska Centralbyrån (SCB), Folkhälsomyndigheten, Tillväxtverket eller Naturvårdsverket. Andra uppgifter härrör från miljöövervakning, länsstyelsen, kommunala enkäter eller sammanställningar inom de kommunala förvaltningarna. Tyvärr finns en stor eftersläpning i delar av statistiken. Uppgifterna gäller för 2013 om det inte finns något annat årtal angivet. Trender och måluppfyllelse för de utvalda indikatorerna redovisas med symboler i olika färger. Trenden visar om utvecklingen går och rätt håll och måluppfyllelsen visar om vi uppnått målet inom beslutad tidsram. Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet har inte uppnå s inom dsramen Ekologisk hållbarhet och miljömål Hållbarhetsindikatorerna hjälper oss att göra en analys av situationen i Västerviks kommun i för hållande till omvärlden. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation. Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 24 etappmål och 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till målen. 6

Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt Syftet med miljökvalitetsmålen och etappmålen är att de ska vara vägledande för allas miljöarbete, för regeringen som för myndigheter och övriga aktörer. 2001 antog fullmäktige i Västerviks kommun en Miljöstrategi med lokala mål som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Uppföljning av miljömålen sammanfattas i fem olika målområden: Effektiv och förnybar energi Luften omkring oss Vattenmiljöer Resurseffektiva och giftafria kretslopp Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Det finns 16 miljömål som beskriver tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. 7

Effektiv och förnybar energi Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största utmaningar. Några av effekterna märks redan i dag, glaciärerna är på tillbakagång, istäcket i Arktis och Antarktis minskar, havsnivåerna stiger och vädret har blivit nyckfullare. Nu är världens ledande forskare säkra på att det är våra utsläpp av växthusgaser som är orsaken. Globala klimatförändringar Växthusgaser bildas främst vid eldning av fossila bränslen som olja, naturgas och kol. Jordbruket bidrar till utsläppen i form av lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar samt metan från idisslande djur För att hejda växthuseffekten måste de globala utsläppen av växthusgaserna minska med ca två tredjedelar till år 2050 jämfört med 1990 års nivå och vara nära noll vid seklets slut. Om utsläppen fortsätter att öka är risken stor att jordens medeltemperatur höjs med 5 grader C fram till år 2100, kanske ännu mer nära polerna. Störningarna i klimatet kan då bli mycket allvarliga och risken för extrema oväder, översvämningar, skred och värmeböljor ökar. Fossila bränslen svarar idag för ca 85 % av jordens energiförsörjning. Om utsläppen ska minska måste världens länder komma överens. Världens energisystem måste ställas om och bli koldioxdneutrala. Vi måste gå över till förnyelsebar energi (exempelvis sol, vind, vatten och biobränslen). Dessutom måste energin användas mycket effektivare i industrier, bostäder och fordon. De totala utsläppen av samtliga växthusgaser i Västervik kommun (geografiskt område) har minskat med ca 22 % under perioden 1990 till 2011. Den största minskningen beror på övergången från uppvärmning med olja till biobränslen, en ökande andel fjärrvärme och omfattande effektiviseringar. Växthusgaserna från jordbruket och transportsektorn har så här långt bara minskat marginellt. Här finns stora utmaningar att vända trenden. Ser man enbart på de utsläpp av växthusgaser som kommer från förbränning av fossila bränslen, så har de totalt minskat med ca 29 % (2012) sedan 1990 men de senaste åren har minskningen planat ut. Koldioxidutsläppen uppgick till 3,2 ton per kommuninnevånare under år 2012. Utsläppen från industrisektorn är jämförelsevis mycket låg i kommunen. (GN) Världens energisystem måste ställas om och bli koldioxdneutrala. Vi måste gå över till förnyelsebar energi som sol, vind, vatten och biobränslen. Aktiva åtgärder och samverkan Inom Västerviks kommun pågår sedan flera år tillbaka ett aktivt och målmedvetet energi- och klimatarbete där energirådgivning och energieffektivisering utgör en viktig del. Enligt Västerviks kommuns Energi- och klimatstrategi, ska kommunens framtida energiförsörjning baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar och vara säker och trygg. Kommunen ska succesivt fram till år 2030 minska andelen fossil energi till förmån för förnybar sådan, och stimulera till produktion av förnybar energi i form av t.ex. biogas, vindkraft och kraftvärme. Inga fossila bränslen ska användas till uppvärmning och samhällsbetalda resor ska göras med fossilbränslefria fordon. Kommunen ska satsa på energieffektivisering och miljöanpassade transporter. Ett klimatsmart beteende hos kommuninvånare och företag ska uppmuntras och underlättas. Västerviks kommun samverkar med övriga kommuner i länet för minskade växthusgasutsläpp genom Klimatsamverkan Kalmar län (Nooil). Uthållig kommun är ett samarbetsprojekt, mellan Energimyndigheten och 37 av landets kommuner. Västerviks kommun är utvald som spjutspetskommun för att med energin som språngbräda arbeta för ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart. För närvarande pågår två energiprojekt som fått stöd av Energimyndigheten Gestalta hållbarheten (Bilsnål planering i en levande småstad) samt Biogas från fisk. 8

ton CO2/innevånare 5 Fossila koldioxidutsläpp per kommuninvånare Västerviks kommun 1990-2012 4 3 2 1 0 1990 2000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 9

Utveckling av förnyelsebar el Utvecklingen av förnyelsebar energi pågår för fullt. Under 2013 togs en Vinbruksplan fram som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan och flera vindkraftsparker är på gång. För närvarande produceras ca 28 GWh från sex vindkraftverk på Blekhems marker. I slutet av 2013 invigdes Stegeholmsverkets kraftvärmepanna som både producerar fjärrvärme och elenergi. Vid fulldrift kommer Stegeholmsverket att producera ca 30 GWh elenergi per år. Detta motsvarar tillsammans nästan hela den mängd elenergi som kommunkoncernen totalt förbrukar under ett år (ca 60 GWh). Energieffektivisering Energiutnyttjandet blir allt effektivare i fastighetsbeståndet. Kommunkoncernens användning av energi (enbart el och uppvärmning) inom de egna byggnaderna ligger nu på 46 GWh. Mer än hälften av den totala energianvändningen inom kommunkoncernen kommer från fjärrvärme. 69 % av det totala energibehovet inom Västerviks kommunkoncerns lokaler/byggnader är förnyelsebar men bara ca 25 % av den el som köptes in till kommunen var förnybar. Det beror på att det gällande elavtalet med Telge Kraft AB innebär att kommunen köper el från NordPoolsmixen med en stor andel kolkraftsel. Mindre koldioxidutsläpp men fler transporter Den glesa befolkningsstrukturen innebär att det är svårt att få en attraktiv och bärkraftig kollektivtrafik inom kommunen och bilberoendet är betydligt högre än i tätbebyggda storstadsområden. Här finns en mycket stor utmaning i att lösa framtidens transporter med fossilbränslefria drivmedel. Kommunens geografiska förutsättningar innebär att vi inte kan minska antalet transporter hur mycket som helst. Socialförvaltningens resor där bl.a. hemtjänstresorna ingår står för en stor och viktig del av kommunens resor i tjänsten. En ökad andel äldre som bor kvar hemma innebär att resandet för hemtjänsten ökar. Energianvändningen i samband med egna transporter vid tjänsteresor som inkluderar både personbilar och lätta lastbilar uppgick till 1 697 kwh per årsmedarbetare. Kommunkoncernen producerar genom Västervik Biogas AB egen biogas som säljs till allmänheten och företag i en lokal biogasmack. Under 2013 uppgick den totala produktionen av fordonsgas till 300 000 Nm³ vilket är en 40-procentig ökning jämfört med året innan. Biogasen skapar förutsättningar för fler fossilbränslefria transporter. Totalt omfattar kommunens fordonspark 289 personbilar och lätta lastbilar. Fordonsparken förnyas efterhand och 18 % av alla personbilar drivs med biogas. Det senaste året har det tack var den gemensamma fordonsenheten blivit betydligt lättare att följa upp förbrukning av olika bränslen, kostnader för reparationer, service m.m. vilket på sikt leder till en bättre ekonomisk hushållning. Kommunens fordonsenhet omfattar bilar, lätta lastbilar, cyklar och elcyklar genom ett internt bokningssystem. Fordonsenheten har medfört att körning med privata fordon i tjänsten har minskat med ungefär en fjärdedel jämfört med 2011. Totala andelen miljöbilar i fordonsparken är 46 % (enligt definitionen i Förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor). Kommunkoncernens utsläpp av fossil koldioxid från tjänsteresor med bil är förhållandevis lågt och var år 2013, 400 kg CO2 per årsmedarbetare. Det finns ett problem med kvalitetssäkring av värdena bakåt i tiden men med bättre samordning kommer detta att lösas framöver. Energianvändning i Västerviks kommun uppdelat på olika energislag Biogas 0,73% El förnybar 5,94% Biobränsle 3% Solceller 0,02% Eldningsolja 4% El fossil 15% Fossil ärrvärme 7% Förnybar ärrvärme 56% Bensin 3% Diesel 5% Etanol 0,02% 10

Klimatanpassning Även om vi redan idag skulle minska utsläppen av växthusgaser till nära noll, kommer det att ta tid innan minskningen ger resultat. Det räcker inte att bara minska utsläppen. Vi måste samtidigt anpassa samhället till de pågående klimatförändringarna. Under 2013 antog Västerviks kommun en Klimatanpassningsstrategi som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Det övergripande målet är att klimat- och sårbarhetsaspekter skall beaktas i all planering och allt samhällsbyggande. Lägsta grundläggningsnivå vid detaljplanering och bygglovgivning har fastställts till 3,0 meter över havet för samhällsviktig bebyggelse och till 2.5 meter för bostäder. Det pågår också ett arbete för att bygga bort de delar av ledningsnätet för spillvatten som har regnvatten in i avloppsvattenledningarna. Mål i Västervik År 2030 ska kommunens energiförsörjning baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar och vara säker och trygg (Energi- och klimatstrategi) och år 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 % jämfört med år 1990 (nooil Kalmar län). År 2014 produceras det lika mycket vindkraftsel inom Västerviks kommun som motsvarar drygt hälften av kommunkoncernens elbehov (Energi- och klimatstrategi). Samhällsbetalda resor skall göras med fossilbränslefria fordon, utsläppen av fossil koldioxid i kommunen från tjänsteresor med bil ska minska (Energi- och klimatstrategi). År 2014 är energianvändningen i kommunkoncernens byggander 10 % lägre än år 2009 (Energieffektiviseringsstrategi). Måluppfyllelse Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i kommunen per kommuninnevånare är 3,2 ton CO2 (2012) vilket är ca 29 % lägre än 1990. (GN) Andel förnybar och återvunnen energi inom kommunkoncernens lokaler/byggnader utgör 69 %. (GN) Ca 28 GWh vindkraftsel produceras vilket motsvarar hälften av kommunkoncernens elbehov. Utsläppen av fossil koldioxid i kom munen från kommunala tjänsteresor med bil är 400 kg CO2 per årsarbetare (2013). (GN) Energianvändning i kommunkoncer nens byggnader är 46 GWh/år. År 2014 är energianvändningen för kommunkoncernens transporter 15 % lägre än år 2009 (Energieffektiviseringsstrategi). Västerviks kommun ska skapa en fossilbränslefri fordonenhet med ökande andel fossilbränslefria fordon (Energi- och klimatstrategi). Totala energianvändningen för kommunkoncernens bilresor i tjänsten är 632 kwh per årsarbetare. (GN) Totala andelen miljöfordon i kom munens fordonspark (enligt miljöbilsdefinitionen 2007 samt 2013) är 46 % varav biogasfordon: 18 % och etanol: 11 %. Under 2013 uppgick den totala produktionen av fordonsgas till 300 000 Nm³ vilket är en 40-procentig ökning jämfört med året innan. 11

Luften omkring oss Västervik har förhållandevis bra luftkvalitet. Miljökvalitetsnormerna klaras och miljömålen uppnås för såväl svaveldioxid, kvävedioxid, partikelhalter, och bensen. Den avtagande försurningen av svenska sjöar, vattendrag och skogsmarker är goda exempel på att internationella avtal och målmedvetet miljöarbete får positiva effekter. Partiklar och flyktiga organiska ämnen Luftföroreningar har en stor inverkan på hälsan. Årligen dör fler människor i Sverige av luftföroreningar som orsakat cancer-, hjärt- och lungsjukdomar än i trafikolyckor. Små partiklar som är mindre än 0,01 mm, är särskilt farliga. Slitage av vägbanorna från dubbdäck är en källa och halterna är särskilt höga under mars och april när damm virvlas upp från vägarna. Västerviks kommun samarbetar med övriga kommuner i länet vid mätningar av luftkvaliteten genom Kalmar läns Luftvårdsförbund. Mätningarna visar på en klar minskning av partikelhalten i Västerviks tätortsluft sedan början av 2000-talet. Den senaste mätningen av partikelhalten (PM 10) gjordes vinterhalvåret 2013 och uppmättes till 9,7 μg/m³. De allra minsta partiklarna (PM2,5) mättes senast 2009 och låg på 5,8 μg/m³. Bensen och andra flyktiga organiska ämnen uppkommer främst från biltrafik och i samband med småskalig vedeldning i villapannor med ofullständig förbränning. Bensenhalten i Västerviks stad uppmättes under vinterhalvåret 2013 till 0,8 μg/m³ vilket innebär att det regionala miljömålet uppnås. Försurning Försurning uppstår då motståndskraften mot surt nedfall i mark och vatten har försvagats. Den viktigaste orsaken till försurningen är luftutsläpp av svaveldioxid. Sedan 1990 har nedfallet av svavel över Sverige minskat med över 60 % i takt med minskade svavelutsläpp i Europa. År 2006/2007 sänktes svavelhalten i fartygsbränsle från 1.5 % till 1 % och 2015 kommer svavelhalten att sänkas till 0.1%. I takt med att nedfallet minskat har skogsbrukets andel av den totala försurningspåverkan ökat. Idag beräknas skogsbruket stå för närmare hälften av den pågående försurningen i skogsmark. Svavelnedfallet i Västerviks kommun var 1,2 kg/ha (2011) vilket är betydligt under den kritiska belastningsgränsen (d.v.s. det som naturen långsiktigt tål utan att skadas). Nedfallet av nitratkväve har också minskat under mätperioden till 2,0 kg/ha och år. Situationen är betydligt värre i sydvästra delen av Sverige där nedfallet överstiger den kritiska belastningsgränsen på 4-5 kg kväve per ha och år. Sedan 1986 pågår kalkning av kommunens sjöar. Genom kalkningen ska också det naturliga växt- och djurlivet kunna bestå eller återkomma. Kalkning av sjöar och vattendrag lindrar effekterna av det sura nedfallet. Sedan 1986 har kommunens sjöar kontinuerligt kalkats. Genom kalkningen ska också det naturliga växt- och djurlivet kunna bestå eller återkomma. Kalkdosen har successivt minskat under den senaste 10- årsperioden. Under år 2013 kalkades 15 sjöar inom Botorpströmmens, Riskeboåns och Storåns avrinningsområden. Gränsvärdet för ph och alkalinitet (6,0 respektive 0,10 mekv/l) klarades i samtliga målsjöar utom en (Fighultsgöl). Under 2014 kommer kalkningsplanen att revideras. 12

Ozonskiktet Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Den ökade UV-strålningen påverkar odlingsförutsättningarna negativt och försvårar livsmedelsförsörjningen världen över samt ökar risken för hudcancer och ögonstarr. Mängden ozonnedbrytande ämnen i atmosfären förstärker dessutom växthuseffekten eftersom flera ozonnedbrytande ämnen också är växthusgaser. Över Antarktis halveras ozonskiktet under vårmånaderna september till oktober. På våra breddgrader har en uttunning av ozonskiktet på upp till 5 10 % observerats. Genom det globala Montrealprotokollet har användningen av ozonnedbrytande halogenföreningar i bland annat kyl- och frysanläggningar succesivt begränsats. Användningen av köldmediet HCFC är helt förbjudet i Sverige efter 2014. Detta har resulterat i att ozonskiktet håller på att återhämta sig. Enligt prognosen beräknas att fullständig återhämtning av ozonskiktet uppnås år 2050. Strålning Strålning från radioaktiva ämnen är en naturlig del av vår miljö. Strålningen kommer från rymden, från marken och olika verksamheter och produkter, exempelvis kärnkraft, solarier, mobiltelefoni, radiosändare och elledningar. Den största riskfaktorn för strålning är den ultravioletta strålningen från solen. Den cancerform som ökar snabbast i Sverige är hudcancer som är en av de vanligaste cancerformerna hos yngre och medelålders personer. Orsaken är främst ökat solande. Radonstrålning från mark, bergborrade brunnar och byggnadsmaterial utgör en annan källa till strålning. I Västerviks kommun finns relativt stora områden med radon i berggrunden. Antalet radonhus i kommunen har minskat eftersom många fastighetsägare har åtgärdat problemen, men fortfarande uppskattas att ca 20 % av alla bostadshus i kommunen ligger över gränsvärdet. Den som röker har en ökad risk att få lungcancer om man även utsätts för radonstrålning. Mål i Västervik Partikelhalten (PM10) i tätortsluften skall understiga 15 μg/m³ Partikelhalten (PM2,5) i tätortsluften skall understiga 10 μg/m³ Bensenhalten i tätortsluften skall understiga 1,0 μg/m³ Kväve och svavelhalterna ska ligga under den kritiska belastningsgränsen ph-värdet i målsjöarna ska vara över 6,0 och alkaliniteten över 0,10 mekv/l i kalkade sjöar Måluppfyllelse Partikelhalten i tätortsluften - PM10 vid mätstationen i Västervik: 9,7 μg/ m³ Partikelhalten i tätortsluften - PM2,5 vid mätstationen i Västervik: 5,8 μg/ m³ Bensenhalten i tätortsluft vid mätstationen i Västervik 0,8 μg/m³ Nedfall av svavel - krondropp vid stationen i Risebo: 1,2 kg/ha och år Nedfall av kväve - krondropp vid st ationen i Risebo: 2,0 kg/ha och år ph-värde och alkalinitet i målsjöarna för kalkning: 9 av 10 målsjöar (90%) klarar målet ph över 6,0 och alkalinitet över 0,10 mekv/l Användningen av ozonnedbrytande ämnen har succesivt begränsats. Detta har resulterat i att ozonskiktet håller på att återbildas. 13

Par kelhalt PM10, PM2.5 I Västervik 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2003 2006 2009 2011 2013 PM10 PM2.5 MKN PM10 MKNPM2,5 7 Bensenhalt i tätortslu en vinterhalvår Västervik Bensenhalt um/m3 6 5 4 3 2 1 Bensenhalt MKN 0 1993-1994 2002-2003 2003-2004 2004-2005 2005-2006 2009-2010 2011-2012 Regionalt miljömål 14

Vattenmiljöer I Västerviks kommun finns det 500 sjöar och 185 mil Östersjöstränder. Men en del av sjöarna och kustvattnet mår dåligt och på flera ställen har det gått så långt att bottnarna är döda. En levande kustmiljö ger många möjligheter att hitta ett bra boende. Samtidigt finns förutsättningar för en omväxlande fritid nära naturen. En levande kustmiljö är också viktig om turismen ska utvecklas och om man vill att nya företag ska söka sig till kommunen. Satsningar på en bättre kustvattenmiljö är därför avgörande för Västerviks framtida utveckling. Kustvattnet De långa, smala vikarna är typiska för Västerviks skärgård. De är ofta djupa men har ett grunt inlopp. Det försvårar vattnets rörelser mellan det öppna havet och de inre, djupare delarna. Om det finns för mycket näring i vikarnas vatten blir det för mycket växtplankton. Det kan leda till brist på syre nere vid de djupa bottnarna. Enligt vattendirektivet ska allt inlands, kust, och grundvatten uppnå God Ekologisk Status till år 2015. Vattnets ekologiska status indelas i fem klasser Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Hela kustområdet i Kalmar län hamnar i huvudsak på Måttlig ekologisk status och tillståndet i Gamlebyviken, Skeppsbrofjärden, Vivassen samt Västrumsfjärden klassas som Otillfredsställande status. Samverkan Under 2013 bildades Tjust Vattenråd och i början av 2014, Botorpsströmmens Vattenråd. Sedan tidigare finns Vattenråd i Vindån och Storån. Vattenråden är lokala samverkansorgan, mellan olika aktörer som har ett direkt intresse i vattenfrågor och ska verka för att förbättra vattenkvaliteten. Internt inom Västerviks kommunkoncern finns ett nätverk/mötesforum: Tema Vatten. I detta forum tas vattenförvaltningsfrågor upp och det finns representation (både tjänstemän och politiker) från Kommunstyrelsens förvaltning, Miljö- och byggnadsnämnden, samt Västervik Miljö- & Energi AB. Gruppen fungerar som en länk mellan olika projekt, vattenråden och kommunen. Samverkan för bättre vattenkvalitet sker även inom Kalmarsundskommissionen, som utgörs av kustkommunerna i länet. Kalmarsundskommissionen ingår i nätverket Östersjöinitiativet som arbetar för att främja miljödriven näringslivsutveckling och bedriver information och folkbildning och är pådrivande gentemot regering, riksdag och myndigheter när det gäller insatserna för Östersjöns miljö. Satsningar på en bättre kustvattenmiljö är avgörande för Västerviks framtida utveckling. 15

Gamlebyviken Projektet Havsmiljö Gamlebyviken har som mål att förbättra vattnet i Gamlebyviken. Viken är cirka två och en halv mil lång och sträcker sig från Gamleby till Västervik. Projekt Havsmiljö Gamlebyviken som har pågått i flera år, har en vision om ett hållbart odlingssystem som bygger på jämna och höga skördar, där vi får näringen på rätt ställe (i grödan) och samtidigt minskar tillförseln av näring till havet. Projektet genomförs med stöd av LOVA-bidrag från länsstyrelsen i Kalmar län. Under projektperioden 2010-2013 har en mängd åtgärder genomförts inom jordbruket: markkartering, strukturkalkning, anläggande av fosfordammar och våtmarker, avfasning av dikesslänter, kalkfilterdiken, anläggande av tvåstegsdiken. Dessutom har dagvattenbelastningen minskat genom dagvattendammar och renovering av spill- och dagvattenledningar. Det viktigaste resultatet är att halterna av kväve och fosfor har minskat i vattendragen. Jämfört med 1998-99 har transporten av fosfor och kväve minskat med 0,3 ton respektive 3 ton per år. Vattnet i åarna har samtidigt blivit klarare och mindre grumligt. Projektet har fått mycket positiv respons från markägarna i området. Dessa upplever att marken har blivit mer lättbrukad, vilket sannolikt är en följd av strukturkalkningen. De har också mindre problem med översvämmad mark och ser ett jämnare flöde i vattendraget. Slutsatsen är att det är betydligt lättare och mer kostnadseffektivt att fånga näringen genom åtgärder på åkermarken än i havet. Åtgärder ska göras på rätt ställe och på rätt sätt. En film om projektet finns att se på Västerviks kommuna hemsida; www.vastervik.se Havsöringen i Gamlebyån Under 2013 inleddes ett samarbete med Gamleby sportfiskeklubb för genomförande av fiske och biotopvårdande åtgärder i Gamlebyån. Ca 200 kvadratmeter lekgrus har lagts ut i Gamlebyån. Tillsammans undersöks ytterligare lösningar för att åtgärda vandringshinder och förbättra lekmöjligheterna för havsöring, abborre och gädda. Övergödningen är inte bara ett problen utan kan även vara en resurs Dynestadsjön Under 2013 startade ett projekt som syftar till att förbättra vattenkvaliteten i Dynestadsjön och minska läckaget av näringsämnen till Gamlebyviken. Dynestadsjön längst inne i Gamlebyviken är inte som andra sjöar. Återkommande kollapser som en följd av syrebrist har konstaterats ett flertal gånger, senast hösten 2013. När sjön kollapsar kommer syrefritt vatten upp till ytan, fiskar dör och en lukt av svavelväte sprider sig runt sjön. Det syrefattiga bottenvattnet innehåller extremt höga koncentrationer av näringsämnena kväve och fosfor. Projektet vill visa att övergödningen inte bara är ett problem utan också kan vara en resurs. Det näringsrika bottenvattnet kommer pumpas upp och användas som gödning på åkrar i området. På så sätt åstadkommer vi ett kretslopp med näringsämnen, där man kan ersätta konstgödning av åkrarna med näring som finns i sjön, samtidigt som syrerikt ytvatten strömmar ned och syresätter de döda bottnarna. Som ett första steg genomfördes under 2013 en laboratoriestudie i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. De preliminära resultaten är positiva och visar att grödorna växer mycket bra vid bevattning med näringsrikt vatten. Ytterligare försök med testodlingar kommer att genomföras i större skala under 2014 och 2015. 16

Avloppsinventering Det finns cirka 7000 enskilda avlopp i kommunen och minst hälften uppskattas ha en rening som är otillräcklig. För att en avloppsanläggning ska vara godkänd enligt miljöbalken ska avloppsvattnet tas om hand utan att det uppstår problem för människors hälsa eller miljön. Målet är att årligen granska 500 enskilda avlopp inom kommunen. Antal 500 Åtgärdade enskilda avlopp i Västerviks kommun 400 300 200 Åtgärdade enskilda avlopp 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Dricksvatten Ytvattentäkten sjön Hjorten försörjer drygt 70 % av kommuninvånarna. Samtliga ytvattentäkter har gällande skyddsföreskrifter. De större tätorterna, Västervik, Gamleby och Ankarsrum utnyttjar ytvatten från sjöar till dricksvatten. Man kan få en allmän uppfattning av kvaliteten på grundvattnet i kommunen genom att undersöka det råvatten som kommer in till de kommunala grundvattentäkterna. Av de prover som togs på råvattnet i grundvattentäkterna (före filter och rening) gällde de vanligaste anmärkningarna högt antal bakterier i vattnet. För råvattnet finns det inga fastställda, hälsomässiga gränsvärden. Vattenverkens reningsutrustning gör att dricksvattnet normalt är tjänligt när det når konsumenten. Ca 15 % av kommuninnevånarna har enskilda brunnar. I kustområdet är det vanligt med inträngning av saltvatten i brunnarna. 2011 genomfördes en analys av risken för saltvatteninträngning vid överuttag utmed kommunens kuststräcka. Analysen visar hur många tomter med egen brunn per hektar man kan planera för utan att riskera saltvatteninträngning. Under 2013 antogs en VA-plan för kommunen som ett tematiskt tillägg till Översiktplanen. Under 2013 togs en Regional vattenförsörjningsplan fram för länet. Den pekar ut grusåsen vid Västra Ed som en grundvattenförekomst av regionalt intresse med bedömd maximal vatten uttagsmöjlighet på 0,79 milj. m³/år. Mål i Västervik Västerviks kommuns grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten uppnår God ekologisk status i enlighet med ramdirektivet för vatten till år 2015/2021 Syrgashalten i Gamlebyvikens djuphåla (60 meter) skall under augusti månad överstiga 2,0 ml/l Måluppfyllelse Andel av kommunens vattenförekomster som uppnår God ekologisk status: Kustvatten 0 %, Sjöar 80 %, Vattendrag 25 %. Syrgashalt under augusti månad i djuphålan 60 m i Gamlebyviken: 3,9 ml/l Det finns cirka 7000 enskilda avlopp i kommunen och minst hälften uppskattas ha en rening som är otillräcklig. 17

Resurseffektiva och giftfria kretslopp Utgångspunkten måste vara att det som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Kemikalier ingår i tillverkningen av nästan alla varor i vår vardag. För de flesta kemiska ämnen saknas uppgifter, både om halter i människa och miljö och om hur halterna har förändrats över tid. Vi vet inte heller hur många okända ämnen som kommer in i Sverige via importerade varor. Det finns till exempel över 800 kemikalier som bedöms kunna störa hormonsystemet. EU:s kemikalielagstiftning, REACH, innebär att särskilt farliga ämnen ska fasas ut, EU beslutade 2013 att utveckla en åtgärdsstrategi för att minimera befolkningens exponering för farliga ämnen. Fyra områden är prioriterade i strategin: nanomaterial, hormonstörande ämnen, kombinationseffekter och farliga ämnen i varor. Kvicksilver fasas ut Under 2013 antogs en ny internationell överenskommelse om kvicksilver, Minamatakonventionen, som på sikt minskar den långväga lufttransporten av kvicksilver till Sverige. Avtalet innebär bland annat att de flesta stora användningsområdena för kvicksilver i produkter exempelvis batterier, lampor, mätinstrument, kosmetika och bekämpningsmedel ska fasas ut till 2020. Gamla synder Förorenade områden, till exempel gamla soptippar eller industritomter är hot både mot människornas hälsa och mot miljön. För att undvika risken för framtida läckage från förorenade områden genomförs saneringar. I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringen. För områden som förorenats före 1969 eller där det inte går att hitta någon ansvarig kan kommunerna få statliga saneringsbidrag. Två stora saneringsprojekt har genomförts de senaste åren; Örserumsviken och Gladhammars gruvor. I december 2013 fanns det 4 områden i riskklass 1 (mycket stor risk för människors hälsa och miljö) inom kommunen: en fastighet i Ankarsrum, Helgenäs hamn, f.d. Västerviks ångtvätt (klorerade lösningsmedel) samt i Skeppsbrofjärden. Allt slam är godkänt för spridning. Vid avloppsreningsverket i Västervik sker rötning av slammet för produktion av fordonsgas. Tungmetallhalter i slam Tungmetaller och andra gifter följer med avloppsvattnet till reningsverk där de delvis fälls ut i slammet. Kvicksilver, kadmium och bly är utpekade som särskilt farliga ämnen. Det genomsnittliga innehållet av tungmetaller i slam vid Västerviks avloppsreningsverk har minskat sedan 1980-talet och gränsvärdena för såväl bly, kadmium som kvicksilver klaras. Allt slam är godkänt för spridning. Vid avloppsreningsverket i Västervik sker rötning av slammet för produktion av fordonsgas. Slamresterna återförs som gödning till jordbruksmark och till jordtillverkning samt till komposteringsprojekt vid Målserums avfallsanläggning. 18

Kadmium i avloppsslam 2,5 mg/kg TS 2 1,5 1 0,5 Kadmium Gränsvärde 0 år Kvicksilver i avloppsslam mg/kg TS 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvicksilver Gränsvärde år Bly i avloppsslam mg/kg TS 120 100 80 60 40 20 0 Bly Gränsvärde år 19

Avfall och återvinning Den insamlade avfallsmängden från kommuninnevånarnas hushåll var år 2013, 376 kg per person. Hushållsavfallet uppgick till 278 kg och resten utgjordes av grovavfall. Mängden hushållsavfall minskar sedan 2006. Insamling av matavfall påbörjades så sent som 2012 och omfattar nu ca 23 % av kommunens hushåll. Fortsatt utbyggnad av insamlingssystemet för matavfall pågår under 2014. Om man lägger till det avfall som omfattas av producentansvar, ca 50 kg, samlades det totalt in 427 kg per kommuninnevånare under 2013. Det brännbara hushållsavfallet eldas i Stegeholmsverket i Västervik. Förbränningen i kraftvärmeverket ger fjärrvärme och el till kunder i Västervik. 600 Avfall från hushållen i Västerviks kommun (exkl. producentansvar) 500 Kg/invånare 400 300 200 Matavfall Säck-, kärl- och grovavfall 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Insamlat avfall för återvinning enligt producentansvar i Västerviks kommun kg/invånare 120 100 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 dningar Papp/kartong metall plast glas 20

Lagstadgat producentansvar finns för förpackningar av plast, metall, kartong, glas, returpapper inkl. tidningar, batterier, fordon, däck samt elektriska och elektroniska apparater, inklusive lampor. Kommunens hämtningssystem innebär att olika fraktioner av förpackningar sorteras i hushållen och hämtas vid fastigheterna i särskilda kärl. Dessutom finns ett antal separata återvinningsstationer som drivs av FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) dit man själv kan åka och lämna sina förpackningar. Insamlingen ökade för alla insamlade fraktioner utom för tidningar. En ny anläggning för malning av avfall har uppförts vid Målserums avfallsanläggning. Detta innebär en stor förväntad energibesparing vid hanteringen. En effektivare kvarn har installerats och transporterna mellan Målserum och Stegeholmsverket optimeras genom stora specialfordon. Bottenaskan som blir en restprodukt efter avfallsförbränningen används som konstruktionsmaterial på Målserums avfallsanläggning. Flygaskan som är farligt avfall skickas för omhändertagande i Norge. Mål för avfallasarbetet i Västervik Västerviks kommuns mål för avfallshantering och resursåtervinning följer avfallshierarkin: 1. Undvik att det uppkommer avfall 2. Minska avfallets mängd och farlighet 3. Återanvändning 4. Materialåtervinning 5. Energiutvinning Vi ska elda rätt saker 6. Deponering Mål i Västervik 2014 ska de totala avfallsmängderna i kommunen inte ha ökat jämfört med 2010. Måluppfyllelse Hushållsavfall från kommuninnevånarna exklusive producentansvar: 376 kg/ invånare (GN) Varav matavfall: 5,4 kg/invånare Utsorterat avfall för återvinning enligt producentansvar: Tidningar: 20,3 kg/ invånare (GN) Pappersförpackningar (inkl kartong o wellpapp): 10,9 kg/ invånare (GN) Metallförpackningar: 2,6 kg/ invånare (GN) Hård- och mjukplastförpackningar: 5,1 kg/ invånare (GN) Glasförpackningar: 11,8 kg/ invånare (GN) 2014 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas tillvara som resurs och användas för produktion av biogas. Andel anslutna till matavfallsortering: Villor; 18,6 %, lägenheter; 4 % Olika fraktioner av förpackningar sorteras i hushållen och hämtas vid fastigheterna. Dessutom finns återvinningsstationer som drivs av FTI dit man själv kan åka och lämna sina förpackningar. 21

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Biologisk mångfald utgörs av den mosaik av naturtyper och livsmiljöer som finns i landskapet odlad mark, vattendrag och sjöar liksom våtmarker och skogar. I Västerviks kommun finns 36 naturreservat och 67 områden avsatta som biotopskyddsområden. Under 2013 bildades fyra nya naturreservat; Mörtfors, Västra Marströmmen, Risebo samt Stora Vrången. Med biologisk mångfald eller ett rikt djur och växtliv menas variationen bland levande organismer i alla miljöer, på land såväl som i vatten, och de ekologiska sambanden som finns mellan organismerna. Naturen är inte statisk och att arter försvinner och nybildas är ett naturligt förlopp. Men på en biologiskt sett mycket kort tid har en enda art människan - lyckats med att utplåna tusentals andra arter. Sedan mitten av 1800-talet har minst 175-180 växt- och djurarter försvunnit från Sverige. Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU ansvarar för att uppgifter om rödlistade växter och djur kontinuerligt registreras, efterhand som kunskapen och miljön förändras. För närvarande omfattar listorna över 4 000 arter. För det stora flertalet är hotbilden kopplad till mänskliga aktiviteter; i de flesta fall förändringar i arternas livsmiljö. Det ekologiska systemet är komplext och när en art minskar leder det ofta till att andra arter som är beroende arten som föda eller värdväxt påverkas i sin tur. Eken är en nyckelart i kommunens kustområde. En gammal ek är som ett ekosystem i miniatyr. Det finns ett 30-tal rödlistade lavarter och ca 2000 skalbaggsarter som kan förekomma på gamla ekar. Många av de sällsynta insekterna lever i det rödbruna trädmjölet, mulmen. En av dessa mycket sällsynta arter är läderbaggen. Igenväxningen av ekhagar och nedhuggning av gamla ihåliga ekar är de största farorna. Naturskydd Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och har stora både ekonomiska och miljömässiga värden. Bristen på lång skoglig kontinuitet och förekomsten av gamla träd och död ved är särskilt allvarlig. Att certifiera skogen är ett sätt att se till att bevara områden med nyckelbiotoper och träd med höga naturvärden men ändå bedriva ett produktionsskogsbruk. Certifieringen strävar även efter att minska användandet av kemiska bekämpningsmedel och markskador i skogsbruket. Nästan all skog inom Västerviks kommun är i dag certifierad, varav 60 % enligt det internationella FSC-systemet (Forest Stewardship Council). (GN) I Västerviks kommun finns 36 naturreservat och 67 områden avsatta som biotopskyddsområden. Att bilda naturreservat och avsätta biotopskyddsområden ett viktigt verktyg för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden i särskilt värdefulla områden. I Västerviks kommun finns 36 naturreservat och 67 områden avsatta som biotopskyddsområden. Ett av naturreservaten är kommunalt; Gränsö. Under 2013 tillkom fyra nya naturreservat; Mörtfors och Västra Marströmmen i södra kommundelen samt Risebo och Stora Vrången i norr. Totala andelen naturskyddad areal uppgår till 3,1 % av kommunens totala yta, som utgörs av 3 597 km² land- och vattenområden. Den skyddade arealen har ökat med 30 % sedan 1990-talet. 22

ha 12 000 Skyddad natur i Västerviks kommun (naturreservat och biotopskyddsområden) 10 000 8 000 6 000 Land ha Va en ha 4 000 2 000 0 tom 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1995 Odlingslandskapet Odlingslandskapet har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Minskad lönsamhet för jordbruket har lett till att många gårdar lagts ned. Djurhållningen koncentreras till färre och större jordbruksföretag. Det är framför allt de mellanstora gårdarna som minskat i antal samtidigt som de största gårdarna och de allra minsta har ökat i antal. Det är samma utveckling som i övriga delar av landet. Arealen åkermark minskar och arealen betesmark har ökat. Detta innebär att antalet djur ökar i kommunen och med det en bättre möjlighet att upprätthålla ett rikt odlingslandskap. De djurslag som har störst betydelse för betesmarken (dikor, ungdjur, hästar och får) har ökat mest. Ekologisk odling är en odlingsmetod som syftar till ett naturanpassat jordbruk utan syntetiskt framställda mineralgödselmedel och kemiska bekämpningsmedel. Kretsloppstänkande och strävan efter ett kulturlandskap med stor artrikedom och biologisk mångfald är några av målsättningarna med ekologisk odling. Certifierade ekologiska produkter kan vara märkta med KRAV, Demeter eller EU: s logotyp för ekologiska produkter. Lantbrukare kan få miljöstöd för ekologisk odling. Ca 12,5 % av åkerarealen i Västerviks kommun odlas på sådant sätt att miljöstöd betalades ut eller att odlingen är ekologiskt certifierad. Det är en betydlig minskning jämfört med tidigare år. Under år 2012 fanns 2432 ha åkermark som odlas ekologiskt, detta innefattar både certifierad ekologisk odling samt odling som fått miljöstöd för ekologisk produktion. Västerviks kommuns inköp av ekologiska livsmedel är lågt och på ungefär samma nivå som tidigare år. Det nationella målet om 25 % till 2010 har inte uppnåtts. Jämför med Borlänge och Lund som köper in över 45 % ekologiska livsmedel och Mönsterås med 34 %. Västerviks kommuns inköp av ekologiska livsmedel ligger relativt lågt jämfört med många andra kommuner 23