Pauser. - organiserat lugn eller tom träning? TRÄNING MED FOKUS SOM UTMANING

Relevanta dokument
Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Kommandon för klickerträning

nr.1 å rgång: 16 Undvik rädsla hos valpen TEMA Superkrafter Klickpunkt LEK Förebygga och behandla När du behöver det!

ETT FANTASTISKT TRÄNINGSPASS!

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004

Kombinationer och banor i agilityträningen

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden!

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI

Bra att läsa igenom...

AGILITYMÄSSIG TRÄNING

Instruktion Finta/dribbla

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen.

1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE VERSION 01

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

Nr. 6/10 Årgang 13. Canis vi förändrar hundvärlden!

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

Aktivering. Här har du fyra aktiverings former att "leka" med: Nosarbete Inlärning Problemlösning Balansträning

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Träningsprogram på 80 dagar

BASKUNSKAP OM HUNDAR En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

VARDAGSTRÄNING. med klicker. Åsa Jakobsson. Ny omarbetad utgåva!

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Running contacts Trendigt, lockande - men svårare än det ser ut

Alla behöver tårta! Belöningsträningens lager

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

Utdrag ur SRI:s böcker. Hundägarutbildning. Målbildsträning. ORD-inlärning och träning av allmän- och tävlingslydnad.

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Lär hästen sänka huvudet!

Orienteringsteknik. Steg 1: Att förstå kartans symboler. Steg 2: Att förstå kompassen. Steg 3: Att förstå kartan. Steg 4: Koncentration.

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden!

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Nr Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Instruktion Finta/dribbla

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Skrivglädje i vardagen!

Verktygslåda för mental träning

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

FÖR ALLA MEDLEMMAR I GAMLEBY BK KLUBBMÄSTERSKAP-2017

Nr. 5/12. Årgång vi tar hundträning på allvar!

Det sista slaget. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Ryggträna 1b. Bålrotation

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

En halv tusendels sekund!

Tränarskolans Ledord Pedagogiska tips till tränaren

Åsa IF:s Innebandyskola

JAAKO-SVÄNGEN eller DET BAKVÄNDA BLINDBYTET

* Vattenproven har tre klasser. Innan man kan börja tävla måste hunden klara ett obligatoriskt sim och räddningsprov (SoR).

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Träna med hantlar 1 RG

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Driva bollen. Delad syn

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet

Träningssplan: vecka 7-12

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

ÖN Av ANTON AXELSSON

1

Hos oss är alla hundar Välkomna!

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

S U S A N N E L I N D B E R G

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Rita och Krokodil ZOO

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Stress hos hästar i träning

NEJ-KOMMANDOT. Innehåll: Författare/Foto: Beskrivning av Nej-kommandot Övningar - test. Jaana Tengman & Peter Nilsson

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Månadens Tävlingsekipage Oktober 2012

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Transkript:

TRÄNING MED FOKUS SOM UTMANING Pauser - organiserat lugn eller tom träning? Många hundskolor har kurser för slynglarna. Dessa kurser kallas ofta till exempel Slyngelkurs, och omfattar ofta hundar, som inte beter sig på appellplanen så som vi vill. Vi har svårt att få fokus och kontakt med dem, då de hellre vill nosa i gräset, hoppa upp, pipa och skälla eller kanske springa runt och hälsa ohämmat på de andra kursdeltagarna och deras hundar. Att sätta dessa hundar i en låda och skriva Slynglar på, är oftast inte särskilt tillfredsställande. Om hunden inte har lust att träna, kan detta kanske bero på något så enkelt som förstärkningskvalitet. Men kanske spelar även andra faktorer in. Är hunden överväldigad av den miljö den befinner sig i? Har den svårt att anpassa sig till rätt stressnivå? Har den drabbats av stress? Canis nr. 5-2013 31

Text & foto: Theresa Zamastil Stressnivå tankepauser eller tomrummet mellan ett avslutat moment till början på nästa moment, är detta inte möjligt. Bra pausrutiner hjälper hunden att koncentrera sitt fokus till de helt rätta tidpunkterna. Det finns två typer av pauser i vår träning; mellan repetitioner/moment och mellan träningspass. Stress över eller under användbart tröskelvärde kommer till uttryck på många sätt. När man formulerar det som användbar stress, gör man det, därför att stress inte nödvändigtvis behöver vara av ondo det beror på graden av stress. Hantering av hundens stressnivå är mycket viktigt vid träning av våra hundar. För låg stressnivå ger en oengagerad hund, som har lika stort fokus på omgivningen som på träningen alltså ett fokusområde som är alltför stort. För hög stressnivå gör det istället svårt (omöjligt) för hunden att fungera optimalt på ett inlärningsmässigt plan; även här är det svårt för hunden att begränsa sitt fokus till arbetet. Det är med andra ord upp till oss att tillrättalägga träningen till rätt stressnivå. Se figur. Användningsbar stressnivå struktur och pausrutiner Att ha struktur i träningen är inte bara viktigt för problemhunden som har en tendens att förlora fokus på träningen. Det är ingen tvekan om att det kommer alla tillgodo. Men för hunden som stressar upp sig eller God inlärning och fokusförmåga förlorar fokus pga andra faktorer, är struktur A och O. Du känner säkert igen det från en egen erfarenhet; vad kan stressa eller demotivera dig mer, än när du inte vet vad som förväntas av dig? Tänk därför alltid igenom uppvärmning, kriterier, belöning och avslutning/pauser, kort sagt, alla träningens faser, innan du sätter igång. Som läsare av tidningen Canis är du säkerligen väl insatt i teman som uppvärmningstekniker, att sätta kriterier, samt belöningsstrategier. I den här artikeln presenteras en teknik att skapa bra pausrutiner, något som är en del av träningen, men som många negligerar eller helt och hållet missar. Fokusområde Att ta paus i träningen ska vara lika välplanerat som resten av träningen. Hunden ska förstå att nu är det paus och jag kan slappna av och rensa huvudet, eller nu ska jag arbeta. Så länge vår träning flyter ihop med odefinierbara sidoaktiviteter, som t ex prat med träningskompisar, förarens Paus mellan repetitioner För hundar som har tendens till stress och lätt tappar fokus kan även avbrutna sekunder räcka. Vi vill inte förlora hunden till doftfläckar i gräset, till andra hundar, människor eller annat som kan verka som en stressfaktor och/eller fokusmagnet. Däremot strävar vi efter att hunden aldrig ska förlora greppet om vad den ska göra. Vissa hundar behåller sin arbetsmodus och förlåter oss tomma ögonblick som vi använder till att re-organisera och förbereda nästa repetition/moment, men många hundar är blixtsnabba på att tappa tråden och deras fokus glider iväg. Därför måste vi strukturera varje sekund av träningen, och detta omfattar att inte ha tom träning från För hög stressnivå gör det istället svårt (omöjligt) för hunden att fungera optimalt på ett inlärningsmässigt plan 32 Canis nr. 5-2013

Vi vill att hunden glatt springer såväl in som ut igen. Därför börjar vi, som med allting annat, med att träna med frivilligt erbjudna beteenden. Det ska vara supercoolt att springa in i buren, och det ska vara supercoolt att springa ut igen. slutet på ett moment till början på nästa. Tom träning kan eventuellt förekomma när hunden har klickats för att stå på musmattan. Nu ska den belönas, och därefter ska den tillbaka till platsen där den ska skickas till ny repetition. Om den belönas på eller bredvid musmattan, för att därefter följa med kanske 10 meter tillbaka till startplatsen, finns det risk för att fokus breddas. Särskilt om du som förare vänder ryggen åt hunden, medan du går och samtidigt arrangerar leksaken i fickan, tänker igenom nästa repetition eller på andra sätt förlorar lite av det fokus som löper mellan dig och din hund. Det finns flera sätt som du kan tillrättalägga dina pauser på, så att både du och hunden låses i samarbetet, även om du har klickat och godbiten har svalts. Du kan t ex välja att: fram till ny start. Detta kan fungera både med lek eller godis, och som sker under hela transporten från punkt till punkt. Låt hunden leka hela vägen från A till B, eller Canis nr. 5-2013 33

Text: Theresa Zamastil Till transport mellan övningar och repetitioner kan man till exempel använda en tub med ett innehåll som går att äta långsamt, eller också kan man använda sin handtarget. vi omorganiserar oss via ett grepp i halsbandet. Om det mest är till hundens eller eget nöje, ska jag låta vara osagt. låt den nafsa på godbiten som du håller i handen. Upphör först när hunden åter är på plats i rätt riktning. Mentalt borde den då även vara ready to go. på handtarget, kan du låta hunden följa dig, nos i hand väldigt trevligt! vis inte släpas runt appellplanen. Lär den att ett grepp i halsbandet, medan ni tuffar runt på planen, är ett sätt att komma från en bra sak till den nästa. Använd under tiden verbal uppmuntran. Själv tycker jag om att låta som en blandning av ett gammaldags ånglok och en ubåt, medan Pauser mellan träningspassen Mellan träningspassen och under längre pauser i träningen behöver vi en plats där hunden kan befinna sig och lugna ner huvudet, och där den vet precis vad den ska göra. Denna plats kan t ex vara en bur. Målet med följande träning är att vi kan skicka in hunden i buren med hjälp av en signal, och ropa på den när vi ska träna vidare. Vi vill att hunden glatt springer in i buren, att den mellan träningspassen ligger beredd där inne, redo att springa ut igen, och att den under längre pauser kan slappna av där inne. 34 Canis nr. 5-2013

Det är viktigt att hunden kan slappna av inne i buren, när den inte är på. Man kan ta hjälp av godis ur en tub eller något annat gott som äts med lugn och välbehag. De transportabla canvasburarna är perfekta redskap för detta ändamål. Likaså är de utmärkta att ha med sig när vi generellt behöver en välbekant viloplats till hunden. Det kan t ex vara på tävlingar, på besök hos barnfamiljer eller vilket ställe som helst där det kan vara bra med en time off. Särskilt för vår träning är de bra, då man kan täcka över dem, de är lätta att transportera, de kan inte skada hunden när den i full fart springer in i den det händer nämligen att de snabba hundarna far in lite vid sidan om ingången Är din hund mer balanserad vad gäller farten in genom små öppningar, kan även en av de klassiska stålburarna användas, om detta känns mer tryggt för dig. Huvudsaken är att hunden också känner sig trygg. Det vi gärna vill uppnå med buren är att: när den inte tränas (t ex när de andra hundarna på kursen tränas). samla tankarna på, när du samlar tankarna mellan träningspassen. inne i buren slappnar vi av, utanför buren arbetar vi. Buren kan bidra till att skapa en struktur i träningen, något som många hundar har nytta av. Både stress och bristande fokus kan uppstå eller förvärras av att hunden förlorar överblicken över vad som förväntas av den. Att veta vad man ska göra, är en trygghet både för oss människor och för våra hundar. För att bygga upp denna rutin, har vi först tre övergripande målsättningar: 1. Hundens förkärlek för buren. 2. Hunden ska på signal kunna springa i full fart till och från buren. Den ska kunna skickas till buren från alla vinklar och (rimliga) avstånd. Den ska kunna springa ut ur buren och orientera sig och uppsöka sin förare, och omedelbart vara fokuserad och redo, klar för start. 3. Hunden ska kunna stanna i buren, helst medan den är öppen. Detta betyder dels, att hunden ska gilla nej ÄLSKA att vara därinne, och dels att det har tränats självkontroll. Att vara i buren ska vara det samma som en balanserad blandning av förväntan och avslappning. Låt oss titta lite på träningsmetoder för att uppnå dessa mål. Hundens förkärlek för buren All vistelse i buren ska vara lustbetonad och 100 % frivilligt. Denna träning kan med fördel påbörjas hemma i vardagsrummet. Lägg eventuellt in älsklingsfilten eller något Canis nr. 5-2013 35

Text: Theresa Zamastil När hunden bara är i buren medan du godis eller funderar över nästa träningspass, ska den inte gå ner i helt viloläge. Här får hunden gärna vara klar att köra igen, men fortfarande vara helt klar över att den ska ligga i buren tills den får signal till något annat. annat inbjudande. Belöna därefter lugnt och stilla med smaskigt godis. I den här situationen är det viktigt att skapa lugn och avslappning i buren, så därför är det bra om belöningen avspeglar denna sinnesstämning; läckra ätbara belöningar, som kanske kan slickas ur en hink, ett läckert köttben, tubost eller andra saker som inte kan slukas i ett nafs. Lugn och ro! För hunden som har anlag för stress, är denna del av övningen mycket viktig. Man ska kunna slappna av i buren. Kan man dessutom somna därinne, bådar det gott! Vänta med att stänga buren tills du är säker på att hunden känner sig trygg, och till en början är buren stängd i endast några få ögonblick. Belöna gärna hunden för att stanna kvar när du öppnar, eller stäng buren igen om hunden vill rusa ut. Om hunden inte självmant går in i buren (inte alla är lika nyfikna), då får du shejpa in beteendet. Inledningsvis kan det kanske behövas klicka bara för att titta på buren. Du kanske ska arbeta med musmatta därinne, som hunden då går till. Prova 36 Canis nr. 5-2013

dig fram. Under inga omständigheter ska hunden dock känna sig pressad att behöva gå in då fråntar du buren dess värde och syfte. Kom ihåg att det även kan vara en press att du pekar mot buren och ber hunden göra något den inte förstår. stanna kvar i buren Låt oss nu säga att din hund tycker buren är skön att vara i, när den står hemma i vardagsrummet. Vi vågar därför ta med den ut till träningsområdet eller kanske till en början i trädgården. Nu bör du antagligen börja om från början med att shejpa in hunden i buren, då scenariot är annorlunda. Har du tränat hemma på att hunden går in i buren, borde det inte ta lång tid innan hunden väljer att gå in. Särskilt inte om du hjälper den en bit på väg och ställer dig tätt intill. Den kanske inte bryr sig om att sova där, men buren har ändå så pass stort värde att den sätter in tassarna, kanske för att undersöka om det finns något smaskigt därinne. Det gör det inte, men så fort hunden sätter in tassarna, klickar du och belönar. De första gångerna belönar du inne i buren, ganska långt bakåt. Ge hunden en fri-signal när den kan få komma ut igen. Har du inte lärt den en fri-signal, så lär den att fri betyder kom ut genom att ta ett steg bakåt och därmed signalera till hunden att det är ok att komma ut. En bra inlärd fri-signal ska du använda senare i träningen. Du ska kunna gå längre och längre bort från buren, när hunden befinner sig därinne. Samtidigt ska den kunna stanna kvar längre och längre tid innan den belönas. Träna på dessa moment ett i taget; när du ökar avståndet till buren, ska du se till att du i början klickar för just avståndet, utan att börja dra ut på tiden. Går du för långt, minskar du avståndet under nästa repetition. På samma sätt bestämmer du dig för att träna på att utöka tiden, utan att samtidigt öka avståndet. När hunden börjar förstå att den ska stanna i buren, kan du gärna blanda avstånd och tid. Se dock till att belöna med godbitar inne i buren. Kvalitetssäkring av stanna kvar i buren Du ska försäkra dig om att hunden kan stanna kvar i buren trots störningar och frestande saker. Sätt upp en rad utmaningar. Börja t ex med att ha lina på hunden och ganska försiktigt dra i den, när hunden ligger i buren. Du ska naturligtvis inte slita och dra allt du orkar, utan klicka så snart du känner ett motdrag från hunden. Kvalitetssäkra även med olika störningar; leksaker och godbitar som ligger framför buren, som kastas framför buren, osv. Människor som rör sig och pratar. Andra hundar som passerar och sedan tränar och leker. Klicka när hunden väljer att stanna, men se till att inte klicka som sista ögonblicks-lösning, dvs i det ögonblick hunden är nära att lämna buren, och kanske väljer att stanna, bara för att du räddar den med ett klick. Klicka istället för att hunden vänder bort blicken från störningen, ligger helt stilla och medvetet avstår från den. Ligger den och spänner sig, reser på öronen, öppnar munnen och tittar med stora ögon efter köttbullarna som flyger iväg utanför, då är nog svårighetsgraden precis på gränsen, men har ändå inte överskridits. Vänta med att klicka tills du åter ser tecken på att vilja avstå köttbullarna. Väljer hunden att lämna buren, är inte detta någon katastrof. Den går den bara in i buren igen, och lär sig att man inte vinner genom att lämna förrän det är dags. omvänt lockande Använd gärna omvänt lockande när du ska säkra ditt stanna kvar i buren. Fresta hunden med en godbit i öppen hand när den ligger i buren. Samma här: när hunden medvetet väljer bort godbiten, låter du den få äta den. Rör den sig mot godbiten, tar du bort den eller stänger handen. Detta fungerar inte enbart som en kvalitetssäkring, utan man skapar även ett lugn hos hunden. Den självkontroll som den ska åstadkomma för att få godbiten, kommer automatiskt sänka stressnivån. Detta främjar alltså det lugn som vi gärna vill ha i buren, samt hjälper den eventuellt stressade hunden att varva ner. springa till och från buren Vi ska använda buren till mer än bara att slappna av i. Vi vill gärna att vi, när vi behöver en paus, kan skicka en glad hund in i buren, och kalla tillbaka en lika glad hund, när vi ska börja arbeta igen. Så det vi ska göra nu, är att lära hunden att springa in i buren, springa ut igen och ha det jätteroligt under processen! Låt hunden uppsöka buren frivilligt som tidigare. När den går in, klickar du samtidigt som du ger fri-signalen och kallar tillbaka och belönar med stor förtjusning. Det ska vara KUL, så nöj dig inte med att ge hunden en torr, gammal korvbit som legat länge i fickan. Stämningen ska vara JAAAA, VAD DU ÄR BRA!!!. Lek Kom ihåg att det även kan vara en press att du pekar mot buren och ber hunden göra något den inte förstår. Canis nr. 5-2013 37

Text: Theresa Zamastil KLARA- FÄRDIGA -GÅ! Hunden ska gärna springa in i buren i full fart. Om du lärt din hund framåt och full fart, kan du använda det till att tända hunden när den ska springa till buren. eller belöna hunden nära buren igen (se avsnittet om paus mellan repetitionerna), så nära som du anser den kan befinna sig, för att frivilligt gå in igen. När den gör det, klickar du, säger fri/varsågod och upprepar belöningsritualen. När detta fungerar, kan du sakta röra dig längre och längre bort från buren, innan du avslutar belöningen och låter hunden frivilligt springa in. Springer den inte in, så motstå frestelsen att peka eller pressa den. Gå närmare, tills det fungerar igen Check! Variera platsen som hunden ska springa ifrån. När du börjar sätta signal på beteendet, ska det gärna vara så, att hunden kan skickas från alla vinklar. När din hund har ett stabilt och pålitligt springande till buren, kan du börja göra detta. Börja med att ge signalen när hunden frivilligt springer in i buren. Efterhand kan du ge signalen tidigare och tidigare, tills du är säker på att hunden förstår vad den ska göra. På det sätt som vi har byggt upp övningen, ska hunden vara full av glädje och förväntan när den springer till buren. Denna glädje tar vi med oss när vi sätter på signalen. Det ska inte vara tråkigt och nedslående att 38 Canis nr. 5-2013

man måste lämna träningsplatsen för att göra paus. Denna glädje ska avspeglas i signalen. När du tränar hundens ingång till buren kan du variera repetitionerna på så sätt att du ibland står med ett par fingrar i hundens halsband och håller den tillbaka. Du ska då kunna känna att hunden lutar sig framåt för att komma till buren. När den är fokuserad mot buren, och du känner ett litet motstånd, släpper du den samtidigt som du säger signalen. Denna lilla lek förstärker både signalen och glädjen över att få springa in i buren. Variera nu lite mellan att kalla tillbaka hunden så fort den har gått in i buren, och att låta den stanna kvar där. Testa hur långt bort du kan gå, hur länge du kan vänta, innan du åter kallar den tillbaka. Åter igen: ta det inte så hårt om hunden sticker innan du kallar på den. Var bara noga med att inte pressa hunden tillbaka. Synd, synd men vi försöker igen! Tänk också på att det är svårare att stanna i buren när man triggat hunden, än när man lugnt och stilla har tränat stanna kvar i buren. Sätt kriterierna därefter. Kvalitetssäkring av springa till och från buren Det är en bra idé att kvalitetssäkra in- och utgång. Detta kan du t ex göra genom att låta hunden springa förbi leksaker eller godbitar. Då vi använder denna lek för att skapa struktur och fokus i vår träning, måste hunden kunna springa direkt både till och från buren. Stannar den på vägen för att nosa på en leksak, äta godis, osv, måste vi backa ett steg eller två i burträningen. Vägen mellan dig och buren ska vara som en tunnel, som bara har ett ändamål, nämligen att transportera hunden från ett bra ställe till ett nytt. Du ska också försäkra dig om att hunden kan springa in på signal från alla vinklar, och att den kan re-orientera sig mot dig ome- delbart när du kallar på den. När du kallar på den, ska den lämna buren och leta reda på dig, även om du står bakom buren eller på andra mer eller mindre synliga platser. Burens av/på-funktion När hunden inte är på, är det önskvärt att den slappnar av och samlar krafter tills det åter är hans/hennes tur på appellplanen. Ofta sitter du kanske som förare på en stol bredvid buren du också och väntar på er tur. Utnyttja denna väntan till att fortsätta träna på att slappna av. Belöna hunden lugnt och stilla när du kan se att den slappnar av; när den slappnar av i ögonen, när den stänger munnen, när kroppen sträcks ut och huvudet sänks. Med andra ord ta den träning som började hemma i vardagsrummet med dig ut på appellplanen. Börja gärna när ni är ensamma och hunden är trött, och utöka efterhand situationen till en utpräglad träningssituation, med allt vad det innebär av störningar. Sitt inte och stirra på hunden, försök istället att hålla ett öga på den från ögonvrån. Om hunden har svårt att slappna av, drar den ofta upp sig om man tittar på den. Kanske börjar den erbjuda beteenden inne i buren, och det vill vi inte. Av samma orsak kan det vara en bra idé att inte klicka för tecken på avslappning, utan bara smyga in en hand med godis, och som öppnas när hunden fortsätter hålla sig lugn. Kom ihåg att ditt lugn smittar av sig på hunden! På samma sätt ska din hund helst varva upp sig igen när den kallas ut ur buren. Då är det åter tid för fokus på träning och förare. Har din hund svårt att skilja mellan att vänta i buren i längre perioder med tillhörande stressnivå, och den stressnivå som önskas i korta pauser mellan träningspassen, är det fördelaktigt att lära den att stängd bur betyder avslappning. När buren öppnas, får den gärna vara lite mer alert och beredd. sammanfattning hur ser burträningen ut i praktiken? För den stressade hunden, och för hunden som generellt har svårt att hålla fokus på sin träning, är det mycket fördelaktigt om vi hjälper till genom att upprätthålla en klar struktur i träningen. Detta inbegriper även pauser, där hunden inte är i arbete. Vi kan därför tillrättalägga våra pauser på ett sådant sätt att hunden aldrig behöver vara tveksam på vad den ska göra. Mellan repetitionerna använder vi således handtarget, vår belöning eller ett grepp i halsbandet för att transportera hunden, så att den är redo för en ny repetition. Vi tränar helst i mycket korta pass för att hålla hunden fokuserad och motiverad. Kanske bara en minut i taget, beroende på aktuellt tema. Efter träningspasset skickar vi hunden till buren, där den får ligga och vänta tills vi kallar på den igen för nästa träningspass kanske efter en halv till en minuts paus. När vi vill ha en längre paus, exempelvis om våra träningskompisar ska ut på planen, skickar vi åter hunden till buren, och låter den förstå att nu är det tal om en längre paus, och att den därför kan slappna av. Detta kan vi göra genom att t ex stänga burdörren. Att använda buren ger inte bara struktur till nytta för hunden, utan även för oss själva. Vi kan planera nästa drag i träningen utan att behöva hålla ett öga på hunden. Samtidigt är hunden medveten om vad som förväntas av den. Vi får pauser där vi får pauser där vi kan lugna ner och få ordning på vårt eget temperament och stressnivå. Vill vi ha en hund som är fokuserad på träningen, måste vi börja med oss själva. Canis nr. 5-2013 39