ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-120

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.10.2014 PE539.662v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-120 Giovanni La Via, Karl-Heinz Florenz, Jo Leinen, Ian Duncan, Gerben-Jan Gerbrandy, Merja Kyllönen, Bas Eickhout, Valentinas Mazuronis (PE537.364v02-00) FN:s klimatkonferens 2014 COP 20 i Lima, Peru (1 12 december 2014) AM\1037969.doc PE539.662v02-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_NonLegRE PE539.662v02-00 2/63 AM\1037969.doc

1 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Beaktandeled 15a (nytt) med beaktande av EU:s strategi för klimatanpassning från april 2013 och åtföljande arbetsdokument, 2 Jo Leinen, Seb Dance Beaktandeled 17a (nytt) med beaktande av rapporten från den globala kommissionen om ekonomi och klimat Better Growth, Better Climate: The New Climate Economy Report, 3 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Beaktandeled 17b (nytt) med beaktande av den nya rapporten om klimat och ekonomi från 2014 ʽBetter Growth - Better Climate från den globala kommissionen om ekonomi och AM\1037969.doc 3/63 PE539.662v02-00

klimat, 4 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Beaktandeled 18 med beaktande av de tre rapporterna om 2014 års femte utvärderingsrapport (5AR) från arbetsgruppen vid den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), med beaktande av de tre rapporterna om femte utvärderingsrapporten (AR5) från arbetsgruppen vid den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och dess sammanfattande rapport, 5 Olaf Stuger Skäl A A. Klimatförändringarna utgör ett akut och potentiellt oåterkalleligt hot mot våra samhällen, den biologiska mångfalden och vår planet och måste därför tas itu med på internationell nivå av samtliga parter. utgår Or. nl PE539.662v02-00 4/63 AM\1037969.doc

6 Jadwiga Wiśniewska Skäl A A. Klimatförändringarna utgör ett akut och potentiellt oåterkalleligt hot mot våra samhällen, den biologiska mångfalden och vår planet och måste därför tas itu med på internationell nivå av samtliga parter. A. Klimatförändringarna utgör ett akut och potentiellt oåterkalleligt hot mot våra samhällen, den biologiska mångfalden och vår planet och därför kan enbart gemensamma insatser av samtliga parter utgöra effektiva lösningar. Or. pl 7 Olaf Stuger Skäl B B. Enligt vetenskapliga bevis offentliggjorda i 2014 års arbetsgruppsrapporter inom ramen för IPCC:s femte utvärderingsrapport är klimatuppvärmningen ett obestridligt faktum. Klimatförändringarna är verklighet och det är mänskliga aktiviteter som huvudsakligen ligger bakom den uppvärmning som observerats sedan 1900- talets mitt. De utbredda och påtagliga effekterna av klimatförändringarna är redan tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav. Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att leda till ytterligare uppvärmning och förändringar på land, luft och hav i alla jordens regioner. Alla länder, oavsett rikedom, kommer att påverkas av klimatförändringarnas följder. De globala utsläppen av växthusgaser under perioden 2000 2010 var de högsta i människans B. Enligt tvivelaktiga vetenskapliga bevis offentliggjorda i 2014 års arbetsgruppsrapporter inom ramen för den omstridda organisationen IPCC:s femte utvärderingsrapport pågår kanske en klimatuppvärmning. Klimatförändringar pågår eventuellt och naturliga aktiviteter är en viktig orsak till den eventuella uppvärmning och avkylning som observerats sedan 1900-talets mitt. De utbredda och påtagliga effekterna av klimatförändringarna är ibland tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav. Havsisen vid Nordpolen har ökat med 60 procent, en förbluffande yta på 1,6 miljoner kvadratkilometer enligt en klimatforskare vid universitetet i Wisconsin, en tendens som kan komma att öka under de kommande 15 åren. Utsläpp av växthusgaser kan möjligen leda till AM\1037969.doc 5/63 PE539.662v02-00

historia. Utan betydande globala begränsningsåtgärder för att minska växthusgasutsläppen kommer världens genomsnittstemperatur troligtvis att vara upp till 5 C högre mot slutet av århundradet. uppvärmning och förändringar på land, luft och hav i alla jordens regioner Alla länder kommer kanske att påverkas av klimatförändringarnas följder. De globala utsläppen av växthusgaser under perioden 2000 2010 var de högsta i människans historia. Utan betydande globala begränsningsåtgärder för att minska växthusgasutsläppen kommer världens genomsnittstemperatur kanske att vara upp till 5 C högre eller lägre mot slutet av århundradet. Or. nl 8 Jadwiga Wiśniewska Skäl B B. Enligt vetenskapliga bevis offentliggjorda i 2014 års arbetsgruppsrapporter inom ramen för IPCC:s femte utvärderingsrapport är klimatuppvärmningen ett obestridligt faktum. Klimatförändringarna är verklighet och det är mänskliga aktiviteter som huvudsakligen ligger bakom den uppvärmning som observerats sedan 1900-talets mitt. De utbredda och påtagliga effekterna av klimatförändringarna är redan tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav. Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att leda till ytterligare uppvärmning och förändringar på land, luft och hav i alla jordens regioner. Alla länder, oavsett rikedom, kommer att påverkas av klimatförändringarnas följder. De globala utsläppen av växthusgaser under perioden 2000 2010 var de högsta i människans historia. Utan betydande globala begränsningsåtgärder för att minska B. Enligt vetenskapliga bevis offentliggjorda i 2014 års arbetsgruppsrapporter inom ramen för IPCC:s femte utvärderingsrapport är de utbredda och påtagliga effekterna av klimatförändringarna redan tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav. Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att leda till ytterligare uppvärmning och förändringar på land, luft och hav i alla jordens regioner. Alla länder, oavsett rikedom, kommer att påverkas av klimatförändringarnas följder. De globala utsläppen av växthusgaser under perioden 2000 2010 var de högsta i människans historia. Utan betydande globala begränsningsåtgärder för att minska växthusgasutsläppen kommer världens genomsnittstemperatur troligtvis att vara upp till 5 C högre mot slutet av århundradet. PE539.662v02-00 6/63 AM\1037969.doc

växthusgasutsläppen kommer världens genomsnittstemperatur troligtvis att vara upp till 5 C högre mot slutet av århundradet. Or. pl 9 Bas Eickhout Skäl B B. Enligt vetenskapliga bevis offentliggjorda i 2014 års arbetsgruppsrapporter inom ramen för IPCC:s femte utvärderingsrapport är klimatuppvärmningen ett obestridligt faktum. Klimatförändringarna är verklighet och det är mänskliga aktiviteter som huvudsakligen ligger bakom den uppvärmning som observerats sedan 1900- talets mitt. De utbredda och påtagliga effekterna av klimatförändringarna är redan tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav. Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att leda till ytterligare uppvärmning och förändringar på land, luft och hav i alla jordens regioner. Alla länder, oavsett rikedom, kommer att påverkas av klimatförändringarnas följder. De globala utsläppen av växthusgaser under perioden 2000 2010 var de högsta i människans historia. Utan betydande globala begränsningsåtgärder för att minska växthusgasutsläppen kommer världens genomsnittstemperatur troligtvis att vara upp till 5 C högre mot slutet av århundradet. B. Enligt vetenskapliga bevis offentliggjorda i 2014 års arbetsgruppsrapporter inom ramen för IPCC:s femte utvärderingsrapport är klimatuppvärmningen ett obestridligt faktum. Klimatförändringarna är verklighet och det är mänskliga aktiviteter som huvudsakligen ligger bakom den uppvärmning som observerats sedan 1900- talets mitt. De utbredda och påtagliga effekterna av klimatförändringarna är redan tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav. Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att leda till ytterligare uppvärmning och förändringar på land, luft och hav i alla jordens regioner. Alla länder, oavsett rikedom, kommer att påverkas av klimatförändringarnas följder. De globala utsläppen av växthusgaser under perioden 2000 2010 var de högsta i människans historia. Utan betydande globala begränsningsåtgärder för att minska växthusgasutsläppen kommer världens genomsnittstemperatur troligtvis att vara upp till 5 C högre mot slutet av århundradet. IPCC:s slutsaser är att vissa av riskerna med klimatförändringarna är avsevärda och ökar oproportionerligt när temperaturen stiger 1 2 C. AM\1037969.doc 7/63 PE539.662v02-00

10 Bas Eickhout Skäl Ba (nytt) Ba. IPCC kommer i sin 5:e utvärderingsrapport fram till att den globala koldioxidbudgeten efter 2011 är 1010 Gton koldioxid, för att det ska finnas en möjlighet att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 2 C. Nivån på nuvarande årliga globala utsläpp är uppskattningsvis 36 Gton koldioxid, och följaktligen skulle den koldioxidbudget som är förenlig med 2 C bli uttömd om 28 år om utsläppen ligger kvar på samma nivå. 11 Jadwiga Wiśniewska Skäl C C. EU hade 2012 minskat sina utsläpp med 19 % jämfört med 1990 inom ramen för Kyotoprotokollet, samtidigt som dess BNP hade ökat med mer än 45 % och hade, som en följd av detta, nästa halverat sin genomsnittliga utsläppsintensitet mellan 1990 och 2012 och minskat sina utsläpp per capita med 25 % ned till 9 koldioxidekvivalentton (inklusive alla gaser och alla utsläppskällor, undantaget sänkor).; C. EU hade 2012 minskat sina utsläpp med 19 % jämfört med 1990 inom ramen för Kyotoprotokollet, samtidigt som dess BNP hade ökat med mer än 45 % och hade, som en följd av detta, nästa halverat sin genomsnittliga utsläppsintensitet mellan 1990 och 2012 och minskat sina utsläpp per capita med 25 % ned till 9 koldioxidekvivalentton (inklusive alla gaser och alla utsläppskällor, undantaget sänkor), varvid de insatser som de PE539.662v02-00 8/63 AM\1037969.doc

enskilda medlemsstaterna vidtagit varit mycket ojämna. Or. pl 12 Gerben-Jan Gerbrandy Skäl Ca (nytt) Ca. Den omfattande bevisning som läggs fram i den nya rapporten om klimat och ekonomi från den globala kommissionen om ekonomi och klimat visar att länder i alla inkomstnivåer nu har tillfälle att bygga upp en varaktig ekonomisk tillväxt samtidigt som de enorma riskerna med klimatförändringarna minskas. 13 Seb Dance Skäl Ca (nytt) Ca. De jämförande utsläppsminskningarna i EU 2012 jämfört med 1990 överskrider minskningarna i andra betydande ekonomiska områden, vilket visar att målet att minska med 20 procent inte är tillräckligt ambitiöst. AM\1037969.doc 9/63 PE539.662v02-00

14 Jadwiga Wiśniewska Skäl Cb (nytt) Cb. EU:s andel av de globala växthusgasutsläppen ligger för närvarande på ungefär 10 %, men förväntas minska till 4 % till 2030, vilket försvagar effekten av unionens ensidiga insatser betydligt. Or. pl 15 Jadwiga Wiśniewska Skäl Cc (nytt) Cc. EU:s ståndpunkt vid den 20:e partskonferensen för UNFCCC måste beakta unionens politik som helhet, däribland målet att öka andelen av medlemsstaternas industriproduktion från 16 % till 20 % av BNP till 2020. Or. pl 16 Jerzy Buzek, Kathleen Van Brempt, Fredrick Federley, Yannick Jadot Skäl Ca (nytt) Ca. Enligt World Energy Outlook 2013 beräknas efterfrågan på energi att öka PE539.662v02-00 10/63 AM\1037969.doc

med 56 procent mellan 2010 och 2040 1a och att tillgodose denna efterfrågan skulle leda till en betydande ökning av koldioxidutsläppen. Efterfrågan och utsläppen kommer främst att öka i tillväxtekonomierna. Globalt uppgår subventionerna för fossila bränslen till 1,9 biljoner US-dollar enligt siffror från IMF. Förenta staterna, Kina och Ryssland ligger i topp med omkring hälften av dessa subventioner 1b. 1a http://www.eia.gov/forecasts/ieo/?src=a nalysis-b2 1b http://www.imf.org/external/pubs/ft/surv ey/so/2013/int032713a.htm 17 Jerzy Buzek, Kathleen Van Brempt, Fredrick Federley, Yannick Jadot Skäl Cb (nytt) Cb. Många länder har av olika skäl bland annat klimatskydd, resursbrist, resurseffektivitet, energitrygghet, innovation och konkurrenskraft vidtagit åtgärder för att åstadkomma en grönare ekonomi i industri- och energisektorerna. Trots detta ökade de globala koldioxidutsläppen enligt Internationella energiorganet till rekordhöga nivåer under 2012, samtidigt som jordytans medeltemperatur och havsnivåerna fortsätter att stiga enligt IPCC. AM\1037969.doc 11/63 PE539.662v02-00

18 Jerzy Buzek, Kathleen Van Brempt, Fredrick Federley, Yannick Jadot Skäl Cc (nytt) Cc. Enligt Världsbanken 1a kommer kampen mot klimatförändringar att leda till en BNP-tillväxt på 2,6 biljoner USdollar (1,9 biljoner euro) om året fram till 2030. Tillämpningen av klimatrelaterade innovationer inom energi- och industrisektorerna, särskilt på energieffektivitetsområdet, skulle ge Europa en fördel som föregångare på den växande globala marknaden för energirelaterade varor och tjänster och skapa arbetstillfällen, stimulera till ekonomisk tillväxt, öka energioberoendet, säkerställa överkomliga energipriser för alla samtidigt som man vidtar åtgärder mot energifattigdomen, begränsar klimatförändringarna och går mot en hållbar ekonomi. 1a http://documents.worldbank.org/curated /en/2014/06/19703432/climate-smartdevelopment-adding-up-benefits-actionshelp-build-prosperity-end-povertycombat-climate-change-vol-1-2-mainreport 19 Jerzy Buzek, Kathleen Van Brempt, Fredrick Federley, Yannick Jadot Skäl Cd (nytt) Cd. Återanvändning och PE539.662v02-00 12/63 AM\1037969.doc

materialåtervinning kan bidra till en minskning av växthusgaserna, vilket också bidrar till en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. 20 Bas Eickhout Punkt 1 1. Europaparlamentet upprepar att enligt IPCC:s slutsatser bör de globala växthusgasutsläppen nå sina högsta värden senast 2015 för att sedan minska med åtminstone 50 % till 2050 jämfört med 1990 års nivåer samt därefter fortsätta att minska till nivåer nära eller under noll år 2100 för att det ska finnas en möjlighet att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 2 C i förhållande till förindustriella nivåer. Parlamentet understryker att alla länder måste bidra och att åtgärder som syftar till förhalning kommer att öka kostnaderna och minska antalet alternativ. 1. Europaparlamentet noterar att enligt slutsatserna i IPPC:s femte utvärderingsrapport är den globala koldioxidbudgen efter 2011 1010 Gton koldioxid, med en möjlighet att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 2 C. Parlamentet understryker att alla länder måste bidra och att åtgärder som syftar till förhalning kommer att öka kostnaderna och minska antalet alternativ. 21 Ian Duncan Punkt 1 1. Europaparlamentet upprepar att enligt IPCC:s slutsatser bör de globala växthusgasutsläppen nå sina högsta 1. Europaparlamentet upprepar att enligt IPCC:s slutsatser bör de globala växthusgasutsläppen minska med AM\1037969.doc 13/63 PE539.662v02-00

värden senast 2015 för att sedan minska med åtminstone 50 % till 2050 jämfört med 1990 års nivåer samt därefter fortsätta att minska till nivåer nära eller under noll år 2100 för att det ska finnas en möjlighet att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 2 C i förhållande till förindustriella nivåer. Parlamentet understryker att alla länder måste bidra och att åtgärder som syftar till förhalning kommer att öka kostnaderna och minska antalet alternativ. åtminstone 50 % till 2050 jämfört med 1990 års nivåer samt därefter fortsätta att minska till nivåer nära eller under noll år 2100 för att det ska finnas en möjlighet att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 2 C i förhållande till förindustriella nivåer. Parlamentet understryker att alla länder måste bidra och att åtgärder som syftar till förhalning kommer att öka kostnaderna och minska antalet alternativ. 22 Jadwiga Wiśniewska Punkt 1 1. Europaparlamentet upprepar att enligt IPCC:s slutsatser bör de globala växthusgasutsläppen nå sina högsta värden senast 2015 för att sedan minska med åtminstone 50 % till 2050 jämfört med 1990 års nivåer samt därefter fortsätta att minska till nivåer nära eller under noll år 2100 för att det ska finnas en möjlighet att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 2 C i förhållande till förindustriella nivåer. Parlamentet understryker att alla länder måste bidra och att åtgärder som syftar till förhalning kommer att öka kostnaderna och minska antalet alternativ. 1. Europaparlamentet upprepar att enligt IPCC:s slutsatser bör de globala växthusgasutsläppen nå sina högsta värden senast 2015 för att sedan minska med åtminstone 50 % till 2050 jämfört med 1990 års nivåer samt därefter fortsätta att minska för att det ska finnas en möjlighet att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under 2 C i förhållande till förindustriella nivåer. Parlamentet understryker att alla länder måste bidra och att åtgärder som syftar till förhalning kommer att öka kostnaderna och minska antalet alternativ. Or. pl PE539.662v02-00 14/63 AM\1037969.doc

23 Bas Eickhout Punkt 1a (ny) 1a. Parlamentet framhåller att 2015 års avtal måste uppnå målet att minska de globala utsläppen till vad som är förenligt med en temperaturhöjning på 2 C och bör sikta på en utfasning av de globala koldioxidutsläppen fram till 2050. 24 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet betonar slutsatserna i den nya rapporten om klimat och ekonomi Better Growth, Better Climate att länder i alla inkomstnivåer har möjlighet att bygga upp en varaktig ekonomisk tillväxt samtidigt som de enorma riskerna med klimatförändringarna minskas. 25 Jo Leinen Punkt 1a (ny) AM\1037969.doc 15/63 PE539.662v02-00

1a. Europaparlamentet noterar med oro de senaste vetenskapliga rönen från Tyndall Centre for Climate Change Research som visar att koldioxutsläppen håller på att nå rekordhöga 40 miljarder ton (per år) 2014 och att de sammanlagda framtida koldioxidutsläppen inte kan överskrida 1 2000 miljarder ton för 66 procents rimlig chans att den globala temperaturhöjningen ska hållas under 2 C. 26 Bas Eickhout Punkt 1b (ny) 1b. Europaparlamentet erinrar om att UNFCCC-processen kommer att överväga att stärka det långsiktiga målet vad gäller temperaturhöjningar med 1,5 C. 27 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 1b (ny) 1b. Europaparlamentet betonar att klimatfrågor måste stå överst på EU:s dagordning och framhåller därför vikten PE539.662v02-00 16/63 AM\1037969.doc

av att integrera omställningen till en koldioxidsnål ekonomi i beslutsprocesserna inom alla politikområden. 28 Ian Duncan Punkt 2 2. Europaparlamentet påminner om att alla parter enades i Warszawa om UNFCCC:s beslut 1/CP.15, som uppmanar alla parter att inleda eller intensifiera förberedelser på det nationella planet inför de nationellt fastställda bidrag de ämnar ge och att offentliggöra bidragen i god tid före COP 20 (under första kvartalet av 2015, av de parter som är beredda därtill) på ett sätt som får de avsedda bidragen att framstå som tydliga, insynsvänliga och begripliga. 2. Europaparlamentet påminner om att alla parter enades i Warszawa om UNFCCC:s beslut 1/CP.15, som uppmanar alla parter att inleda eller intensifiera förberedelser på det nationella planet inför de nationellt fastställda bidrag de ämnar ge till begränsning och att offentliggöra bidragen i god tid före COP 21 (under första kvartalet av 2015, av de parter som är beredda därtill) på ett sätt som får de avsedda bidragen att framstå som tydliga, insynsvänliga och begripliga. 29 Bas Eickhout Punkt 2 2. Europaparlamentet påminner om att alla parter enades i Warszawa om UNFCCC:s beslut 1/CP.15, som uppmanar alla parter att inleda eller intensifiera förberedelser på det nationella planet inför de nationellt fastställda bidrag de ämnar ge och att 2. Europaparlamentet påminner om att alla parter enades i Warszawa om UNFCCC:s beslut 1/CP.15, som uppmanar alla parter att inleda eller intensifiera förberedelser på det nationella planet inför de nationellt fastställda bidrag de ämnar ge och att AM\1037969.doc 17/63 PE539.662v02-00

offentliggöra bidragen i god tid före COP 20 (under första kvartalet av 2015, av de parter som är beredda därtill) på ett sätt som får de avsedda bidragen att framstå som tydliga, insynsvänliga och begripliga. offentliggöra bidragen i god tid före COP 20 (under första kvartalet av 2015, av de parter som är beredda därtill) på ett sätt som får de avsedda bidragen att framstå som tydliga, insynsvänliga och begripliga, och gör att de kan kvantifieras. 30 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 2 2. Europaparlamentet påminner om att alla parter enades i Warszawa om UNFCCC:s beslut 1/CP.15, som uppmanar alla parter att inleda eller intensifiera förberedelser på det nationella planet inför de nationellt fastställda bidrag de ämnar ge och att offentliggöra bidragen i god tid före COP 20 (under första kvartalet av 2015, av de parter som är beredda därtill) på ett sätt som får de avsedda bidragen att framstå som tydliga, insynsvänliga och begripliga. 2. Europaparlamentet påminner om att alla parter enades i Warszawa om UNFCCC:s beslut 1/CP.15, som uppmanar alla parter att inleda eller intensifiera förberedelser på det nationella planet inför de nationellt fastställda bidrag de ämnar ge och att offentliggöra bidragen i god tid före COP 20 (under första kvartalet av 2015, av de parter som är beredda därtill) på ett sätt som får de avsedda bidragen att framstå som tydliga, insynsvänliga och begripliga. Parterna ska se till att deras nationellt fastställda bidrag överensstämmer med koldioxidbudgeten som begränsar uppvärmningen till 2 C och att de globala utsläppen kulminerar så snart som möjligt. 31 Jadwiga Wiśniewska Punkt 3 PE539.662v02-00 18/63 AM\1037969.doc

3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. 3. Europaparlamentet understryker dock att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin i allt högre grad utsätts för konkurrens från andra länder, särskilt från dem med störst ansvar och kapacitet, vilka också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin genom att fastställa utsläppstak och minska växthusgasintensiteten. Or. pl 32 György Hölvényi Punkt 3 3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. 3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska fortsätta sitt arbete, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. 33 Ian Duncan Punkt 3 AM\1037969.doc 19/63 PE539.662v02-00

3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. 3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppsökningarna begränsas och växthusgasintensiteten minskas. 34 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 3 3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. 3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt de största usläpparna och länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. 35 Zoltán Balczó Punkt 3 PE539.662v02-00 20/63 AM\1037969.doc

3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. 3. Europaparlamentet understryker att de länder som redan har infört utsläppsminskningsmål för hela ekonomin ska gå vidare med mer vittgående utsläppsminskningar, och att andra, särskilt länder med störst ansvar och kapacitet, framför allt USA och Kina, också ska införa utsläppsminskningsmål för hela ekonomin, där utsläppstak fastställs och växthusgasintensiteten minskas. Or. hu 36 Bas Eickhout Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet erinrar om FNgeneralsekreterarens sammanfattning från FN:s klimattoppmöte där han framhöll att många ledare, från alla regioner och ekonomiska utvecklingsnivåer, förordade dels att växthusgaserna kulminerar före 2020 och därefter minskar markant, dels klimatneutralitet under andra hälften av århundradet. 37 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 3a (ny) AM\1037969.doc 21/63 PE539.662v02-00

3a. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att eftersträva ett ambitiöst resultat vad gäller ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 vid Europeiska rådets möte i oktober så att EU kan lägga fram ett ambitiöst nationellt fastställt bidrag fram till mars 2015 och uppmanar alla parter att göra detta. 38 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 3b (ny) 3b. Europaparlamentet uppmanar Limakonferensen att komma överens om kraven på förhandsinformation så att de nationellt fastställda bidragen är öppna, kvantifierbara och jämförbara och differentierade enligt typen av bidrag. Parlamentet uppmanar också Limakonferensen att komma överens om att före Paris COP göra en bedömning av huruvida de framlagda nationellt fastställda bidragen är kollektivt tillräckliga mot bakgrund av under 2 Cmålet, och individuellt rättvisa. PE539.662v02-00 22/63 AM\1037969.doc

39 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet uppmanar parterna att komma överens om krav på att nationellt fastställda bidrag ska vara öppna, kvantifierbara och jämförbara. Parterna bör också komma överens om att före CP 21 göra en bedömning av huruvida de framlagda nationellt fastställda bidragen kollektivt uppnår 2 C-målet och är individuellt rättvisa. 40 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 3c (ny) 3c. Europaparlamentet betonar att avtalet 2015 måste vara ambitiöst från början när det antas i Paris, så att världen håller sig till målet om att inte överskrida 2 C. Parlamentet uppmanar EU att tillsammans med sina internationella partner verka för detta ändamål. 41 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 3d (ny) AM\1037969.doc 23/63 PE539.662v02-00

3d. Europaparlamentet anser att ett ambitiöst och rättsligt bindande internationellt avtal är ett sätt att hantera koldioxidläckagen och konkurrenskraften inom de berörda sektorerna, och då framför allt inom energiintensiva sektorer. 42 György Hölvényi Punkt 4 4. Europaparlamentet menar att Limakonferensen bör fastställa de huvudsakliga komponenterna i 2015 års avtal och bygga på de framsteg som gjorts under 2014 inom ramen för Durbanplattformen, och upprepar att alla begränsnings- och anpassningsrelaterade åtgärder samt genomförandemetoder kommer att bli viktiga komponenter av 2015 års avtal. 4. Europaparlamentet menar att Limakonferensen bör fastställa de huvudsakliga komponenterna i 2015 års avtal och bygga på de framsteg som gjorts under 2014 inom ramen för Durbanplattformen, och upprepar att begränsningsåtgärder bör stå i centrum i avtalet, samtidigt som anpassningsrelaterade åtgärder och genomförandemetoder också är viktiga komponenter av ett väl avvägt avtal 2015. 43 Bas Eickhout Punkt 4 4. Europaparlamentet menar att 4. Europaparlamentet menar att PE539.662v02-00 24/63 AM\1037969.doc

Limakonferensen bör fastställa de huvudsakliga komponenterna i 2015 års avtal och bygga på de framsteg som gjorts under 2014 inom ramen för Durbanplattformen, och upprepar att alla begränsnings- och anpassningsrelaterade åtgärder samt genomförandemetoder kommer att bli viktiga komponenter av 2015 års avtal. Limakonferensen bör fastställa de huvudsakliga komponenterna i 2015 års avtal och bygga på de framsteg som gjorts under 2014 inom ramen för Durbanplattformen, och upprepar att alla begränsnings- och anpassningsrelaterade åtgärder, klimatfinansiering samt genomförandemetoder kommer att bli viktiga komponenter av 2015 års avtal. 44 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet uppmanar EU att inkludera alla parter i sitt arbete för ett ambitiöst och rättvist avtal 2015 som både är i överensstämmelse med den senaste forskningen och lyhört för nya vetenskapliga rön och ändrade förhållanden. Det behövs därför en mekanism som gör det möjligt att regelbundet se över begränsningsåtaganden som gör att parterna kan anpassa sina åtaganden uppåt, utan att avtalet måste göras om. 45 Ian Duncan Punkt 5 5. Europaparlamentet understryker behovet 5. Europaparlamentet understryker behovet AM\1037969.doc 25/63 PE539.662v02-00

av ett effektivare system för efterlevnad tillämpligt för alla parter i 2015 års avtal. Parlamentet understryker att 2015 års avtal måste främja insyn och ansvarsskyldighet genom att inbegripa ett gemensamt system, som utnyttjar erfarenheterna från konventionen och dess Kyotoprotokoll, för mätning, rapportering och verifiering av genomförandet av varje parts åtagande. av ett effektivare system för efterlevnad tillämpligt för alla parter i 2015 års avtal. Parlamentet understryker att 2015 års avtal måste främja insyn och ansvarsskyldighet genom en gemensam regelbaserad ordning som inbegriper redovisningsregler samt övervakning, rapportering och verifiering. Reglerna bör differentieras utifrån det slags åtagande som parterna beslutar sig för, och erfarenheterna från konventionen och dess Kyotoprotokoll bör utnyttjas. 46 Christofer Fjellner Punkt 5 5. Europaparlamentet understryker behovet av ett effektivare system för efterlevnad tillämpligt för alla parter i 2015 års avtal. Parlamentet understryker att 2015 års avtal måste främja insyn och ansvarsskyldighet genom att inbegripa ett gemensamt system, som utnyttjar erfarenheterna från konventionen och dess Kyotoprotokoll, för mätning, rapportering och verifiering av genomförandet av varje parts åtagande. 5. Europaparlamentet noterar de otillräckliga efterlevnadsåtgärderna och förlitandet på staternas goda vilja för att uppfylla avtalet. Parlamentet understryker behovet av ett effektivare system för efterlevnad tillämpligt för alla parter i 2015 års avtal. Parlamentet understryker att 2015 års avtal måste främja insyn och ansvarsskyldighet genom att inbegripa ett gemensamt system, som utnyttjar erfarenheterna från konventionen och dess Kyotoprotokoll, för mätning, rapportering och verifiering av genomförandet av varje parts åtagande. Parlamentet framhåller att tvistlösningsordningar såsom den domstol som inrättas i Förenta nationernas havsrättskonvention eller skiljedomstolar för handelsrätt, där parterna kan mötas på neutral mark, kan fylla uppgiften som tvistlösningsordningar, där befintliga kapitel om tvistlösning kan användas som mallar för vidareutveckling av parternas ansvar och rättigheter, och för angivande PE539.662v02-00 26/63 AM\1037969.doc

av konsekvenserna av överträdelser. 47 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 5a (ny) 5a. Europaparlamentet har uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att fastställa ett bindande EU 2030-mål att minska växthusgasutsläppen inom EU med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivåer, ett bindande EU 2030-mål att förbättra energieffektiviteten med 40 procent, i överensstämmelse med forskningen om möjligheterna till kostnadseffektiva energibesparingar och ett bindande EU 2030-mål att minst 30 procent av den sammanlagda slutliga energiförbrukningen ska komma från förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att beakta dessa mål i sina pågående diskussioner. 48 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 5a (ny) 5a. Europaparlamentet betonar att avtalet också måste vara dynamiskt och vara lyhört för den senaste forskningen så att AM\1037969.doc 27/63 PE539.662v02-00

det är ändamålsenligt och aktuellt många år efter 2020. Därför bör det innehålla en mekanism som gör det möjligt och underlättar en regelbunden översyn av begränsningsambitionen mot bakgrund av under 2 C -målet, kombinerat med att länderna lätt ska kunna justera sin egen nivå på begränsningsambitionen uppåt, utan att avtalet ska behöva ratificeras varje gång. 49 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese Punkt 6 6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. 6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden för perioden fram till 2020. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi, utfasning av fluorklorväten, utfasning av subventioner för fossila bränslen och en mer generaliserad prissättning av koldioxid för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. 50 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 6 PE539.662v02-00 28/63 AM\1037969.doc

6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. 6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden fram till 2020. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. 51 György Hölvényi Punkt 6 6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. 6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden. De parter som ännu inte gjort något åtagande bör göra detta. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. AM\1037969.doc 29/63 PE539.662v02-00

52 Gerben-Jan Gerbrandy Punkt 6 6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. 6. Europaparlamentet framhåller särskilt det akuta behovet av framsteg med att överbrygga den så kallade gigatonklyfta som råder mellan de vetenskapliga resultaten och parternas nuvarande åtaganden. Parlamentet betonar den viktiga roll som andra politiska åtgärder spelar, däribland energieffektivitet, betydande energibesparingar, lokal förnybar energi, resurseffektivitet och utfasning av fluorklorväten, för att bidra till överbryggandet av gigatonklyftan. 53 Bas Eickhout Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet noterar att EU är på god väg att åstadkomma utsläppsminskningar som vida överskrider det nuvarande 20-procentmålet, och upprepar att EU har erbjudit sig att utöka sitt utsläppsminskningsmål till 30 procent senast 2020 om andra stora utsläppsländer binder upp sig till jämförbara minskningsmål. PE539.662v02-00 30/63 AM\1037969.doc

54 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 6b (ny) 6b. Europaparlamentet noterar att EU är på god väg att åstadkomma utsläppsminskningar som vida överskrider det nuvarande 20-procentmålet. Parlamentet erinrar om att det ligger i EU:s eget intresse att att sikta på ett 30- procentigt klimatskyddsmål senast 2020, och på så sätt skapa hållbar tillväxt och ytterligare arbetstillfällen och minska beroendet av importerad energi. 55 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet erinrar om att industriländerna, enligt resultaten från den fjärde utvärderingsrapporten, till 2020 måste minska sina utsläpp med mellan 25 och 40 procent jämfört med 1990 års nivåer, samtidigt som utvecklingsländerna som grupp till 2020 bör uppnå en avvikelse som på ett väsentligt sätt dvs. i storleksordningen mellan 15 och 30 procent understiger den nu förväntade takten på ökning av utsläppen. AM\1037969.doc 31/63 PE539.662v02-00

56 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet uppmanar alla parter, internationella organisationer, lokala aktörer och icke-statliga organisationer att skyndsamt utarbeta, utöka och genomföra nationella strategier och initiativ för internationellt samarbete för att överbrygga gigatonklyftan, och särskilt utgå från de initiativ som utarbetades vid FN:s generalsekreterares klimattoppmöte (såsom klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar) och de politiska dialogerna som förs på teknisk och politisk nivå inom ramen för UNFCCC, där möjligheter till stor påverkan på klimat, utveckling och tillväxt kartläggs. 57 Bas Eickhout Punkt 6b (ny) 6b. Europaparlamentet noterar att ett betydande överskott av enheter för uppfyllande av Kyotoprotokollet (tilldelade utsläppsenheter, certifierade utsläppsminskningar, utsläppsminskningsenheter) ska överföras till unionens och medlemsstaternas konton under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet. Parlamentet uppmanar EU och PE539.662v02-00 32/63 AM\1037969.doc

medlemsstaterna att, i enlighet med beslut 1/CMP.8 att parterna senast 2014 ska se över sina minskningsåtaganden för den andra åtagandeperioden, dra tillbaka ett antal enheter för att anpassa dem till beräknade faktiska utsläpp och till en kostnadseffektiv nationell utsläppsplan för att nå unionens klimatmål för 2050. 58 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 7a (ny) 7a. Europaparlamentet förtydligar att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod visserligen kommer att ha begränsad räckvidd men att den ändå bör ses som ett mycket viktigt mellansteg, och uppmanar därför parterna, inbegripet EU:s medlemsstater, att skyndsamt ratificera den andra åtagandeperioden. 59 Gerben-Jan Gerbrandy Punkt 7a (ny) 7a. Europaparlamentet betonar att återanvändning och återvinning kan bidra till minskade växthusgasutsläpp eftersom användningen av råvaror ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Parlamentet upprepar vikten av att övergå AM\1037969.doc 33/63 PE539.662v02-00

till en cirkulär ekonomi med ökad återvinning. 60 Gerben-Jan Gerbrandy Punkt 7b (ny) 7b. Europaparlamentet konstaterar att EU måste fylla sin viktiga funktion på området för utsläppsminskningar med hjälp av strategier för att hejda utvecklingen av okonventionella fossila bränslen med mycket stora växthusgasutsläpp, såsom tjärsand. 61 Gerben-Jan Gerbrandy Punkt 7c (ny) 7c. Europaparlamentet noterar att många länder redan är föredömen och visar att strategier för koldioxidsnål utveckling och ekonomisk tillväxt går hand i hand. Ett kraftfullt internationellt avtal kommer att uppmuntra till ytterligare ambitiösa insatser på nationellt plan. PE539.662v02-00 34/63 AM\1037969.doc

62 Olaf Stuger Punkt 8 8. Europaparlamentet påminner om att EU:s och medlemsstaternas åtagande att trappa upp mobiliseringen av klimatfinansiering i syfte att bidra med sina delar till Köpenhamnsöverenskommelsens mål att gemensamt mobilisera 100 miljarder USD per år till 2020, och uppmanar andra givarländer att göra vad de kan för att ytterligare främja mobiliseringen av klimatfinansiering. utgår Or. nl 63 Ian Duncan Punkt 8 8. Europaparlamentet påminner om att EU:s och medlemsstaternas åtagande att trappa upp mobiliseringen av klimatfinansiering i syfte att bidra med sina delar till Köpenhamnsöverenskommelsens mål att gemensamt mobilisera 100 miljarder USD per år till 2020, och uppmanar andra givarländer att göra vad de kan för att ytterligare främja mobiliseringen av klimatfinansiering. 8. Europaparlamentet påminner om att EU:s och medlemsstaternas åtagande att trappa upp mobiliseringen av klimatfinansiering i syfte att bidra med sina delar till Köpenhamnsöverenskommelsens mål att kapitalisera den gröna klimatfonden och gemensamt mobilisera 100 miljarder USD per år till 2020, och uppmanar andra givarländer att göra vad de kan för att ytterligare främja mobiliseringen av klimatfinansiering. AM\1037969.doc 35/63 PE539.662v02-00

64 György Hölvényi Punkt 8 8. Europaparlamentet påminner om att EU:s och medlemsstaternas åtagande att trappa upp mobiliseringen av klimatfinansiering i syfte att bidra med sina delar till Köpenhamnsöverenskommelsens mål att gemensamt mobilisera 100 miljarder USD per år till 2020, och uppmanar andra givarländer att göra vad de kan för att ytterligare främja mobiliseringen av klimatfinansiering. 8. Europaparlamentet påminner om att EU:s och medlemsstaternas åtagande att trappa upp mobiliseringen av klimatfinansiering i syfte att bidra med sina delar till Köpenhamnsöverenskommelsens mål att gemensamt mobilisera 100 miljarder USD per år till 2020 från en rad olika källor, offentliga och privata, bilaterala och multilaterala, inbegripet alternativa finansieringskällor, och uppmanar andra givarländer att göra vad de kan för att ytterligare främja mobiliseringen av klimatfinansiering. 65 Olaf Stuger Punkt 8a (ny) 8a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och alla andra deltagande parter att omedelbart upphöra med att finansiera klimathypen. Or. nl 66 Bas Eickhout Punkt 8a (ny) PE539.662v02-00 36/63 AM\1037969.doc

8a. Europaparlamentet betonar att det är centralt med en tillförlitlig färdplan som ökar klimatfinansieringen. Parlamentet välkomnar nyligen gjorda åtaganden om att bidra till finansieringen av den gröna klimatfonden och uppmanar med kraft andra länder att bidra med en skälig andel, då utvecklade länder ger 15 miljarder dollar i bidrag till den gröna klimatfonden under de kommande tre åren. 67 Bas Eickhout Punkt 8b (ny) 8b. Europaparlamentet upprepar att inkomster från marknadsbaserade styrmedel för att minska de globala utsläppen från luftfart och sjöfart ska avsättas till den internationella klimatfinansieringen efter 2020 och den gröna klimatfonden. EU bör föreslå tillräcklig och förutsebar internationell klimatfinansiering för 2015 års avtal inom tidsfristen från mars 2014. 68 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 8a (ny) AM\1037969.doc 37/63 PE539.662v02-00

8a. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa sina finansiella bidrag i god tid före konferenserna för att underlätta kommunikationen till tredje parter om EU:s sammanlagda bidrag. De finansiella åtaganden som gjordes vid Ban Ki-Moons toppmöte var en positiv signal som betydde mycket för EU:s anseende inför förhandlingarna i Lima. 69 Gerben-Jan Gerbrandy Punkt 8a (ny) 8a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utan dröjsmål vidta konkreta åtgärder för att successivt fasa ut alla miljöfarliga subventioner senast 2020, inbegripet subventioner för fossilt bränsle. Parlamentet kräver dessutom att målet från G20-toppmötet i Pittsburgh att fasa ut subventioner för fossilt bränsle ska genomföras genom internationell samordning. 70 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 8b (ny) PE539.662v02-00 38/63 AM\1037969.doc

8b. Europaparlamentet understryker vikten av att på global nivå fasa ut miljöfarliga subventioner. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att gå i bräschen genom att utan dröjsmål och senast 2020 fasa ut miljöfarliga subventioner på unions- och medlemsstatsnivå, under vägledning av kommissionens, med hjälp av ett åtgärdsbaserat tillvägagångssätt och övervakning via den europeiska planeringsterminen. 71 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 8a (ny) 8a. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i större utsträckning samordna sina tillkännagivanden om klimatfinansiering med EU, i synnerhet för att sådana tillkännagivanden ska få största möjliga positiva inverkan på förhandlingarna. 72 Jo Leinen, Seb Dance Punkt 8c (ny) AM\1037969.doc 39/63 PE539.662v02-00

8c. Europaparlamentet påminner om att nya finansieringskällor kan komma att behövas för att 100 miljarder euro per år ska komma att uppnås fram till 2020 och därefter och uppmanar länderna att diskutera alternativ i Lima. 73 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 8d (ny) 8d. Europaparlamentet betonar att anpassningsåtgärder är ett oundvikligt behov och måste spela en central roll i det nya avtalet. Att agera nu för att minska växthusgasutsläpp kommer att bli mindre kostsamt för de globala och nationella ekonomierna, och skulle göra anpassningsåtgärder mindre kostsamma. Parlamentet uppmanar alla länder att vidta lämpliga åtgärder för att planera, anpassa sig till och reagera på effekterna av klimatförändringarna för att skydda sina befolkningar, samhällen, ekonomier och sin miljö och för att åstadkomma hållbar klimatsäker utveckling. 74 Seb Dance Punkt 8e (ny) PE539.662v02-00 40/63 AM\1037969.doc

8e. Europaparlamentet uppmanar större utvecklade länder att utnyttja sin befintliga avancerade infrastruktur för att främja, stärka och utveckla hållbar tillväxt och att åta sig att stödja utvecklingsländer att bygga upp egen kapacitet för att framtida ekonomisk tillväxt i alla delar av världen ska uppnås utan ytterligare kostnader för miljön. 75 Olaf Stuger Punkt 9 9. Europaparlamentet erinrar om att de fattiga länderna bidragit minst till att halten av växthusgaser i atmosfären ökat, men att de är de mest utsatta för klimatförändringarnas inverkningar och har den minsta anpassningskapaciteten. Parlamentet uppmanar EU att försöka nå överenskommelser om klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad. 9. Europaparlamentet erinrar om att de fattiga länderna bidragit minst till att halten av växthusgaser i atmosfären ökat, och att de kan vara de mest utsatta för klimatförändringarnas inverkningar och har den minsta anpassningskapaciteten. Or. nl 76 Karl-Heinz Florenz, Ivo Belet, Peter Liese, Françoise Grossetête, Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Punkt 9 AM\1037969.doc 41/63 PE539.662v02-00

9. Europaparlamentet erinrar om att de fattiga länderna bidragit minst till att halten av växthusgaser i atmosfären ökat, men att de är de mest utsatta för klimatförändringarnas inverkningar och har den minsta anpassningskapaciteten. Parlamentet uppmanar EU att försöka nå överenskommelser om klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad. 9. Europaparlamentet erinrar om att utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling har bidragit minst till att halten av växthusgaser i atmosfären ökat, och att de är de mest utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter och har den minsta anpassningskapaciteten. Parlamentet uppmanar alla länder som är i position att göra det att stödja de mest sårbara i deras ansträngningar att anpassa sig till och reagera på effekterna av klimatförändringarna i syfte att uppnå klimatsäker hållbar utveckling och att försöka nå överenskommelser om klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad 77 György Hölvényi Punkt 9 9. Europaparlamentet erinrar om att de fattiga länderna bidragit minst till att halten av växthusgaser i atmosfären ökat, men att de är de mest utsatta för klimatförändringarnas inverkningar och har den minsta anpassningskapaciteten. Parlamentet uppmanar EU att försöka nå överenskommelser om klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad. 9. Europaparlamentet erinrar om att utvecklingsländerna bidragit minst till att halten av växthusgaser i atmosfären ökat, men att de är de mest utsatta för klimatförändringarnas inverkningar och har den minsta anpassningskapaciteten. Parlamentet upprepar EU:s åtagande i fråga om klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad. PE539.662v02-00 42/63 AM\1037969.doc