Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66, 68, 164 De personer som omfattas av Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993:387) har rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt Lagen om assistansersättning (LASS Lag 1993:389) om personen har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Frågor om assistansersättning handläggs av Försäkringskassan. Bruttoinvesteringar omfattar fast bruttoinvestering lagerinvestering värdeförmål (anskaffning minus avyttring) Bruttoinvestering innebär investering före avdrag av periodens kapitalförslitning. Samtliga kostnader för den löpande verksamheten ingår (både externa och interna kostnader). Vid summering av bruttokostnader för flera verksamhetsområden inom ett landsting dubbelräknas kostnaderna. Summan av alla inkomster i ett land under en period, vanligtvis ett år. Bruttonationalinkomst (till marknadspris) är lika med BNP minus primära inkomster som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primära inkomster som inhemska enheter erhåller från utlandet. Bruttonationalprodukten är värdet av alla de varor och tjänster som produceras i landets för användning till konsumtion, export och investeringar under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal. Classification of the Functions of Government. En internationell klassifikation som grupperar offentliga sektorns utgifter efter deras funktion eller ändamål. Statistiska centralbyrån 175
Offentlig ekonomi 2009 Derivat 40, 42 Diskontera 42 Ekonomiskt bistånd 68 Emittera 41 Externa kostnader (landsting) Extraordinära intäkter/kostnader 96, 97, 98, 107, 110 Fasta bruttoinvesteringar 65, 74, 75, 80, 148, 150 Finansiellt sparande 21, 37, 44, 45, 47, 52, 140, 159, 162 Fysiska personer 21, 57 Förbrukning 33, 54, 56, 70 Derivat ger upphov till rättigheter och skyldigheter som innebär att en eller flera av de finansiella risker som finns i ett underliggande primärt instrument överförs mellan de parter som ställt ut respektive förvärvat derivatet. Typiska exempel på derivat är termins-, swap- och optionsavtal. Innebär att t.ex. betalningar som sker vid olika tidpunkter räknas om till ett belopp vid en tidpunkt. Försörjningsstöd, kallades tidigare socialbidrag. Utge t.ex. värdepapper. Bruttokostnader exklusive interna kostnader. Bland annat utesluts interna räntor på fastigheter och inventarier. Intäkter/kostnader som tillfälligt förekommer ett visst år. Resultat före extraordinära posterna är därför ett bättre mått på den löpande verksamhetens ekonomi än efter extraordinära poster. Består av inhemska producenters förvärv, minus avyttring, av fasta tillgångar under en given period t.ex. byggnader, fordon och andra maskiner. Dessutom immateriella tillgångar såsom datorprogramvaror och litterära verk. Den del av disponibel inkomst brutto som inte konsumeras eller används som bruttoinvestering, dvs. totala inkomster minus totala utgifter. En juridisk term för individer. Motsatsen är juridiska personer som avser t.ex. aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser. Förbrukningen eller insatsförbrukningen, som är den rätta benämningen, består av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. Hit räknas inte den förbrukning av fasta tillgångar vars användning förs som kapitalförslitning 176 Statistiska centralbyrån
Försörjningsbalans 29 Förädlingsvärde 27, 35 Generella bidrag 99 Hushållens ideella organisationer (HIO) 21, 126, 127 Individuella nyttigheter 23 Inkomstbasbelopp Juridiska personer 57 Försörjningsbalansen i nationalräkenskaperna är en sammanställning som visar dels tillgången (som ett flöde, ej ett bestånd) på varor och tjänster i ett land under en tidsperiod, dels användningen av dessa varor och tjänster. Komponenterna är BNP och import på tillgångssidan och konsumtionsinvesteringar och export på användningssidan. Summa tillgång och summa användning blir definitionsmässigt lika. En sektors/branschs förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess förbrukning. Summan av samtliga sektorers/branschers förädlingsvärde med tillägg för nettot av produktionsskatter och produktionssubventioner utgör BNP till marknadspris. De statliga bidrag som kommunerna och landstingen disponerar efter eget gottfinnande. Hushållens ideella organisationer består av ideella organisationer som betjänar hushåll. Deras huvudsakliga inkomster kommer från frivilliga bidrag eller från den offentliga sektorn. Därtill kan inkomster komma från tillfälliga försäljningar och kapital. Exempel på HIO är idrottsföreningar, fackföreningar och religiösa samfund. Enskilda personer kan utnyttja tjänsterna. Avser bland annat utbildning, barn- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Regeringen ska för varje år fastställa ett inkomstbasbelopp som räknas om med hänsyn till förändringen i inkomstindex enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP), första avd 1 kap 6. SFS 2002:778. Juridiska personer är sådana rättsobjekt som inte är fysiska personer. Som juridiska personer betecknas bland annat aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser. Statistiska centralbyrån 177
Offentlig ekonomi 2009 Kapitalförslitning 28, 70, 74 Kollektiva nyttigheter 23 Kommunala myndigheter Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning av förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador vilka man kan försäkra sig emot. Kapitalförslitning värderas till återanskaffningspris. Alla kan utnyttja tjänsterna utan åtskillnad. Exempel på kollektiva nyttigheter är rättsväsende och polis. Hit räknas primärkommuner, landsting, kommunalförbund, gemensamma nämnder. Konsolidera 24, 40, 41, 44, 46, 48, 52, 54, 66, 81, 82, 120, 141 Konsoliderade offentliga sektorn 54, 66 Konsolideringsprogrammet 45 Konsumtion 11, 13, 27, 29, 30, 32, 33, 36, 49, 56, 65, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 76, 133, 134, 135, 136, 138, 158, 164, 172 Läkemedelsförmån 69, 112 Vid beräkning av exempelvis finansiellt sparande inom offentlig sektor exkluderas de mellanhavanden som de olika delsektorerna har med varandra. Innebär att penningströmmar mellan olika delsektorer i sektorn rensats bort. Konsolideringsprogrammet presenterades hösten 1994, omfattande en förstärkning av det offentliga sparandet. Det genomfördes successivt mellan 1995 och 1998. Konsumtionsutgifter består av inhemska institutionella enheters utgifter för varor och tjänster. Konsumtionsutgifter kan förekomma både inom landet och utomlands. Enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. omfattas vissa läkemedel av den kostnadsreducering (även kallad läkemedelsrabatt) som utgör ett skydd mot höga kostnader för konsumenten. Beslut om vilka läkemedel som ingår i förmånen fattas av Läkemedelsförmånsnämnden. 178 Statistiska centralbyrån
Marginal till utgiftstaket 44 Nettokostnad (landsting) 110, 111, 117 Nominellt värde 47 Pensionsgrundande belopp 90 Pensionsgrundande inkomster 90 Produktion 28, 70, 73, 156 Produktionsskatter 13, 54, 55 Skillnaden mellan utgiftstaket och de så kallade takbegränsade utgifterna. Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter. Med detta avses den kostnad som landstingen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Det innebär att kostnader för verksamhet som landstinget producerat till andra än den egna befolkningen samt patientavgifter räknats av. Beteckning för mått som inte tar hänsyn till prisnivåns förändring. En annan benämning för nominellt värde är värde i löpande pris. Pensionsgrundande belopp är det belopp som ger pensionsrätter men som inte grundas på den faktiska inkomsten. Pensionsavgiften betalas då av staten. Pensionsgrundande belopp kan man bland annat få för år med små barn, sjukersättning eller aktivitetsersättning, plikttjänstgöring och högre studier. Till pensionsgrundande inkomster räknas inkomster från anställning, inkomster från näringsverksamhet samt inkomster från socialförsäkringen t.ex. sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning. Produktion benämns i nationalräkenskaperna även produktionsvärde. I NR mäts den offentliga sektorns produktion från kostnadssidan genom en summering av utbetalda löner, kollektiva avgifter och kapitalförslitning. Övriga produktionsskatter består av alla skatter som ett företag åläggs som följd av deras produktionsaktiviteter, oberoende av kvantiteten eller värdet av de producerade eller sålda varorna och tjänsterna (ENS 4.22). Statistiska centralbyrån 179
Offentlig ekonomi 2009 Produktskatter 54 Riksgäldskontoret 38 Sociala avgifter 12, 53, 54, 55, 56, 57, 59, 60, 61, 131, 132 Sociala naturaförmåner 69, 70, 72 De sociala naturaförmånerna benämndes tidigare direktkonsumtion och består av varor och tjänster som kommer hushållen tillgodo och som produceras av marknadsproducenter. Exempel på social naturaförmåner är vårdavtal, rehabilitering, tandvård. Socialförsäkringssektorn 19, 60 Stabilitets- och tillväxtpakten 23, 46 Statsbudgeten 12, 17, 22, 37, 38, 39, 40, 44, 49, 51, 52, 57, 64, 65, 82, 89, 138, 139, 158, 159, 165 Statsbudgetens saldo 39 Skatter som man är skyldig att betala per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion (ENS 4.16). Importtullar, energiskatter och moms är exempel på produktskatter. Statens finansförvaltning under Finansdepartementet vars huvuduppgifter är att vara statens internbank, förvalta statsskulden samt ge statliga garantier och lån. Består till störst del av arbetsgivarens obligatoriska faktiska kollektiva avgifter t.ex. sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. En tidigare benämning i NR på ålderspensionssystemet. Socialförsäkringssektorn utgörs från och med verksamhetsåret 1998 enbart av AP-fonderna. EU-fördrag som anger att medlemsstaternas statsskuld får uppgå till högst 60 procent av BNP och att deras budgetunderskott får uppgå till högst 3 procent av BNP. Statsbudgeten är regeringens förslag till budget som läggs fram i två steg till riksdagen. Det första steget är i vårpropositionen, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det andra steget är budgetpropositionen, som lämnas i september och innehåller förslag om hur statens medel ska fördelas till olika ändamål och beräkningar av statsinkomsterna för nästa år. Statens inkomster minus statens utgifter. Statsbudgetens saldo speglar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär att staten kan betala av på statsskulden, ett underskott att staten måste låna pengar. 180 Statistiska centralbyrån
Sysselsatta 11, 14, 26, 27, 30, 31, 32, 119, 123, 129, 156, 160 Takbegränsade utgifter 43 Taxering 38, 57 Transferering 13, 23, 32, 34, 36, 54, 65, 66, 76, 77, 78, 79, 82, 146, 147, 160, 162 Utgiftstak 12, 37, 43, 44, 89 Valutaskuld 42 Antalet sysselsatta redovisas i ett flertal källor, med olika mätmetoder och definitioner. Nationalräkenskaperna använder Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som källa för att mäta totalt antal sysselsatta, men använder andra källor för att göra fördelningar per sektor och bransch. NR gör vissa tillägg till AKU, t.ex. för personer under 16 år och över 64 år (som inte ingår i AKU). NR skall liksom AKU mäta antal sysselsatta, dvs. inte omräknat till heltidspersoner. Den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, mäter också antalet sysselsatta. Här är mätperioden november månad, medan den i AKU är en mätvecka varje månad. Utgifterna under utgiftstaket omfattar statsbudgetens och ålderspensionssystemets utgifter. I utgifterna ingår anslagna medel men också utnyttjande av sparade medel från föregående år. Utgiftsområde 26 (statsskuldsräntor m.m.) ingår inte i de takbegränsade utgifterna. Inom skatterätten fastställelse av underlaget för uttag av en skatt eller avgift. Ensidiga betalningar från en enhet till en annan. Som regel krävs ingen bestämd motprestation. Maximal nivå för de statliga utgifterna. Utgiftstaken, beslutas av riksdagen, bestäms normalt 3 år i förväg. Statens upplåning i utländsk valuta. Statistiska centralbyrån 181